För er som inte köpt eller prenumerar på miljömagasinet Effekt, så har journalisten och bloggrannen David Jonstad nu lagt ut intervjun med mig på sin blogg. Kan vara på sin plats att korrigera utvecklingen lite, då intervjun gjordes i april.
För det första så har Midvintermörkers försäljning passerat 6000 exemplar och inte de 5000 som nämns i artikeln.
För det andra så är det inte mitt hus som syns i bakgrunden på fotot hos Jonstad, utan en grannes sommarstuga.
Självhushållsodlingarna ser lite annorlunda ut nu när det växt till sig, jag höll på med markberedning vid intervjutillfället. Området på bilden nedan är ungefär stort som en klassisk villatomt, ca 1000 kvadratmeter. Mycket mark går förstås bort för transportvägar etc.
Det finns viss tankeverksamhet bakom hur det hela är uppbyggt. Hänvisar till tidigare blogginlägg om exempelvis näringspumpen och hur gammaldags jordbruk byggde på detta. Nu är odlingarna på bilden väldigt småskaliga, den mesta marken används för produktion av lammkött.
Större delen av odlingarna ovan ligger på en västsluttning. Det betyder att den allt rikligare nederbörden inte är ett problem då det inte blir vatten stående. Nederst hittar man bärbuskar som förhoppningsvis fångar upp de näringsämnen som rinner nedåt mot det äldsta ekosystemet på bilden, nämligen en bäck längs ner i sänkan (syns ej på bilden). Åt vänster hittar man fruktträd och ytterligare bärbuskar, bortom det betesmark och åt höger tar betesmarken vid direkt och tar hand om näringsöverskottet åt det hållet. Överst växer det björk som bevisligen suger upp både näring och vatten då det som växer närmast björkarna definitivt växer sämst. Samtidigt återförs den näring som hamnar i björkarnas blad om hösten.
Det finns också några kortare hårt hamlade alar längs bäcken, där man alltså tar grenarna och torkar lövet och ger som fodertillskott för fåren vintertid, vilket tillsammans med betet bidrar till att sluta kretsloppet då det är fårstallgödsel som används som gödning för odlingarna.
 |
| Bild med nyckel. |
Bifogar en förtydligande bild. Blått är förstås bäcken, från vilken man också kan hämta vatten för bevattning. Orange är körvägar eller transportsträckor, ca 1.25 till 2 m breda för småskalig utrustning. Oftast räcker det med skottkärra. Rött är förklarande text om vad som odlas var etc.
 |
| Hårt arbetande gutetackor med lamm
gör sitt jobb och idisslar i skuggan. |
Några fruktträd ser rätt tunna ut och det beror på att de stormskadades förra året, men har åtminstone fått lite löv och blommor i år igen. Går rent av att se lite blivande äpplen där nu. Alla bärbuskar har inte tagit sig lika väl, bäst är det till vänster, sämst till höger. Möjligt att några timmars skugga pga häggen nere i södra hörnet kan påverka, men exempelvis flädern har blivit hårt åtsatt av förrymda får.
Nej, det är inte speciellt stora odlingar. Allt handlar om att inte odla mer än man själv gör av med. Vi behöver t ex knappast fler vinbärsbuskar. Potatis, lök, morötter och gurka har vi årsbehovet av, liksom de odlade kryddorna. För att inte tala om lammkött. Snarare blir det ett överskott. Under säsongen är man förstås också självförsörjande på persilja, dill, ruccola, rädisor, zucchini, sockerärt mm. Lämpligen sätter man dock mer sparris. Mycket mer sparris. Och det går alltid att förvälla och frysa in ännu mer sockerärtor.
Det finns också fler bärbuskar (mest vilda hallon och blåbär, men även jordgubbar, vinbär och vilda smultron som vårdas ömt) och äppelträd på annat håll på gården, liksom rabarber. Sedan odlas det busktomater och ytterligare kryddor (basilika, rosmarin mfl) i krukor mot en varm södervägg också.
Uppe i högre hörnet på bilden ovan finns också obrukade bäddar. Tanken var att ha jordgubbar i dessa, men med mördarsniglarna som tillkommit via av tidigare ägare avstyckade villatomter så känns det rätt lönlöst att försöka sig på jordgubbar. Däremot ska väl bänkarna tas i bruk nästa år med någon icke perenn gröda.
 |
| EU hatar som bekant att man har
träd på svensk betesmark, men var ska annars vinterhärdiga djur söka skugga när solen ligger på som värst? Ett stort äppelträd till höger i bild. |
Sedan har det ju också varit det annus horribilis som bloggrannen Flute skrivit om. Kallt och uselt väder.
Fick sätta om morötter och palsternacka helt, liksom persilja. Och när det växte så långsamt som det gjorde åt mördarsniglarna upp all zucchini innan dessa plantor han nå snigelsäker storlek, vilket även drabbat ungefär hälften av zucchiniplantorna och pumpaplantorna i täckodlingarna på mitten. Normalt är det nästan helt grönt i mitten så här års, vilket säger något om hur långsamt det växt. Och en del om sniglarna.
 |
| Utkörning av 50 st stolpar. |
I övrigt har jag ägnat dagen åt att stolpa för ytterligare en hage, den här gången blir det skogsbete i en avdelning tall.
En hel del sly kommer stryka med när fåren släpps in i skogen, men gutefår låter bli ek och björk, så det kommer bli en kontinuitetsskog med tall, ek och björk tids nog.
Dock går det förstås inte att söka EU-stöd för sådant bete, vilket gör det extra kul då EU anser att man inte får beta i skogen.
Vill önska er som går på semester idag en riktigt trevlig semester. Jag har dock aldrig (eller alltid som en del vill hävda) semester, så här på bloggen kommer det nya blogginlägg flera gånger om dagen hela sommaren, så fortsätt läs ifrån hängmattan.
16 kommentarer
Ser ju mycket snyggt och prydligt ut…
Är fordonet på nedersta bilden en sponsrad ministridsvagn från krigsmakten, till skydd från stängseltjuvar, tro…
Ministridsvagnen kallas för en minilunnare av typ Oxen. http://www.myreback.com/
Påminner rätt mycket om de maskiner som man har för att flytta robotar till EldE98 (HAWK) i svenska försvaret.
Det är nästan så jag blir lite sugen på att odla något. Bäst jag lägger mig och vilar en stund kanske det går över…
Har du hört talas om myskankor de lär älska mördarsniglar om ryktet stämmer
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Uppskattar fåren torkad al? Hört att det skall vara lite mindre smakligt än de flesta andra löv.
Mina gutar uppskattar torkad al. De äter inte björk eller ek. Antar att det kan finnas variationer mellan besättningar och raser.
Och ja, alarna agerar kvävefixerande.
Blev lite ivrig med kommentaren jag raderade när jag såg hur du organiserat din odling. När jag läst färdigt texten fanns svaren där.
Håller just på att utöka mina odlingar en hel del där jag skall försöka gå över till mer perenna växter och dessutom odla mer av växtnäringen.
Det lät intressant med hamling, så jag tänkte lära mig mer. Googlade på "hamla torka löv" samt "hamla träd", och hittade två bra trådar på alternativ.nu. Och vem hittade jag i båda trådarna om inte Cornu/Lars! 🙂
Wow, blir riktigt avundsjuk! Verkar hur härligt som helst!
Tar ju lite tid att etablera ett hamlingssystem men det är annars ett alldeles utmärkt sätt att öka skörden i ett småbruk. Placerade i t.ex häckar, alléer eller betesmarker. Lind kan ju vara ett exempel där man även får en viss nektarskörd.
Al är ju utmärkt just på grund av sin luftkvävefixerande förmåga och att den trivs i våtmark, bonus är tidig blomning och därmed en viktig pollenkälla tidigt under vårvintern. Även de andra lövträden är intressanta. Djupa rötter som hämtar näring dit ört och grässkiktets rötter aldrig når. Även Sälgen kan hamlas och den har ju även sin tidiga blomning med förstklassigt pollen till många insekter förutom våra domesticerade bin. Det samma gäller vissa arter av Pil.
Hamling är klart intressant i småbruket och självhushållningen. Vindskydd, nektar, pollen, foder, bränsle, mulch, foder till vilda fåglar(bär, frön och förmodligen en del insekter då de ökar i hamlade träd), näringspump då rotsystemet tillbakabildas vid hamlingstillfället och stora delar av rotsystemets näring blir tillgängligt för kringliggande växtlighet. Till får blir det torkade riset ett extra tillskott av mineral och vitamin. För getter av lantras kan torkat ris utgöra en lite större del av vinterfodret. Även kaniner älskar att få torkat ris på vintern.
Hamling är himla bra helt enkelt. Nackdelen är att det är arbetsamt och att riset tar stor plats.
Lars, ursäkta att jag går off topic, men jag tror det är många av bloggens läsare som gärna skulle vilja ta del av dina synpunkter kring framtiden och yrkesval. Är man, 30 år, över miljonen på bankkonto, inga skulder, uppvuxen på landet, bor i småstad, arbetar med ett knegaryrke som jag ej trivs med, försöker komma fram till vad jag vill bli, huvudsakliga intressen datorer, teknik, natur och att lära mig nya saker. Har påbörjat några utbildningar (totalt ca 200hp) på högskola och aldrig missat en tenta, men det har alltid slutat med att jag blivit lack på allt onödigt och flummigt trams och tappat motivationen. Mina senaste kontakter med högskolevärlden i form av distanskurser har inte direkt gjort mig mer motiverad att sätta mig i skolbänken igen i flera år – föråldrad information, onåbara handledare och en kvalité som får förskolan Smultronet att framstå som en forskningsavdelning… Vill (tillbaka) ut på landet, gärna jobba hemifrån och kunna styra upp arbetstiderna själv. Ja ungefär som du själv har det, men med skillnaden att jag tyvärr inte begåvats med din skrivartalang (läser desto hellre!), så att skriva blogginlägg och böcker har jag insett nog inte är för mig. Kan en del inom IT/programmering, men det mesta är självlärt och jag har som sagt ingen exam. Får en känsla av att det fullkomligt svämmar över av dataingenjörer med flotta examina därute. Att starta eget känns både oerhört främmande och skrämmande, men det kanske kan läras bort? Blev nyfiken när jag läste om dig i Effekt – vad fick dig att överge IT-branschen och istället satsa på bloggande, författande och fårskötsel? Vad skulle du gjort om du inte haft talang för att skriva? Söker som sagt lite nya idéer då de gamla bara fört mig runt i en cirkel det senaste decenniet, och eftersom du brukar vara en källa till nya infallsvinklar och sätta mina kugghjul i rörelse så vore det verkligen intressant att höra vad du anser om saken. Jag är säker på att du har en åsikt om detta också! Som sagt, ursäkta att det blev OT (och långt!).
Men det viktigaste för fåren är dock hö. Det har du aldrig skrivit om hur du fixar. Är det så att det köps?
Bra ämne. Får ta upp det.
Har slagit och hässjat tidigare, men kommit fram till att det är rationellare att dubbla antalet djur, förlänga betessäsongen och köpa in hö istället. Brukar fortfarande ordna några veckors eget liehö från platser som inte betas (=gräsmattan, några slänter i gårdscentrum mm.). Ett problem har varit att vår bästa mark 400 m bort har varit översållat av mördarsniglar och därmed har jag inte velat hässja, då de kryper in i hässjorna, lägger ägg och följer med hem. Nu har de kommit hit ändå, men vi fick iaf sex snigelfria år.
Andra problem är att mot "förr" har den bästa vallmarken försvunnit till ekonomisk tillväxt. Ca 1 hektar har försvunnit till 3 st avstyckade tomter på 60- och 70-talet, en paddock (numera grusplan för vedhantering) på 90-talet och väg på 60-talet. Kvar är nästan bara kuperade betsmarker som inte går att exploatera, undantaget närmast gårdscentrum.
Halverar jag antalet får kan jag iaf manuellt och utan maskiner ordna eget hö. Men idag köper jag av en granne. Vilket ni ska vara glada för – annars hade det inte blivit lika många blogginlägg…
Får återkomma med ett blogginlägg i frågan. Har lite foton på egna hässjor också.
Du har inget växthus? Är inte de effektiva och enkla för odling?