“Som fan läser Bibeln”
Riksbanken presenterade idag sin rapport Finansiell Stabilitet (pressmeddelande, PDF). Bland de som läst detta var tydligen Bonnier/Dagens Industri, som utan att ett ord nämndes om bostadsmarknaden i pressmeddelandet lusläst rapporten för att hitta just något om bostadsmarknaden och slår på stora krigsrubriker om att Riksbanken tror på fallande bostadspriser!
 |
| Utlåningen till svenska hushåll
och icke-finansiella företag. Skuldbubblan FTW! |
Nu handlar det förstås om att dra till sig läsare och alla de medföljande kommentarerna. Det finns ju mycket känslor i bostadsbubblan och allt mer stress hos de högbelånade och sådant är förstås tacksamt att skriva om (vet jag). Eller så var det det första som Bonniers överbelånade journalister började leta efter.
Annars fanns det ju gott om trevliga grafer i rapporten, som är läsvärd generellt om man är intresserad av den svenska skuldbubblan.
Mer intressant är ju att Riksbanken i princip påtalar att bostadsmarknaden är en systemrisk för den svenska finansiella stabiliteten. Riskviktningen för svenska bostadslån är minimal, eftersom bostadslånen är personliga och inte följer bostaden, samtidigt som bostadspriserna bara går upp, UPP, UPP!. Om riskvikten måste höjas, t ex vid fallande marknad, så kommer bankerna behöva mer eget kärnkapital, dvs det måste till aktieägartillskott. I det milda fallet.
Annars nämnde Riksbanken “bostad” 29 gånger i rapporten. Vilket är intressant i sig.
9 kommentarer
Intressant att notera att i stort sett hela ökningen från 1998 och framt är det hushållen som står för. Inte företagen som producerar saker. Ser man till "the big picture" med skuld-krisen i Spanien osv. så känns det som dominobrickorna står och vinglar just nu… Vilken skall ramla först?
Kanske inte riktat direkt till dig Mats, men kan det här vara ett resultat av "politikernas sedelpress" som dom sägs ha? Eller kan det vara bankernas kreditkvarn som ligger bakom?
På sida 17 i rapporten finns ett diagram med "riskvikter på bolån enligt basel II" Sverige ligger väldigt lågt där (lägst i europa?) och det baseras på historiskt låga kreditförluster.
Någon som vet hur den här riskviktningen räknas fram?
De flesta större institut får själv plocka fram en modell för att beräkna
riskvikten. Modellen kollas sedan av FI. Hur den kollas vet jag inte…
Sedan finns det också schablonmodeller men de är mer konservativa så dem använder man nog inte om man kan ta fram en modell som säger att "historiskt sett" är det ingen risk med att låna ut till bostäder…
Corru
Du pratar om att spara och amortera av på skulden, 4500miljarder i skuld men M3 är bara ca halva skulden.
När vi har betalat av halva skulden så finns det inga pengar kvar.
Det är ganska så uppenbart att något inte stämmer.
(M3 är bara ett sätt att mäta penningmängden på, vad som ska ingå i definitionen kan man diskutera)
mvh ekvationsteorin
Det finns väl inget som säger att man inte kan betal av en skuld bara för att penningmängden är mindre än skulden? Pengar försvinner inte bara för att de byter ägare – fordringsägaren kan faktiskt använda pengarna som sedan eventuellt kommer i geldenärens besittning som kan använda samma pengar för att betala ännu mer på lånet.
Pengarna är utlånade inte insatta, ägaren till pengarna är riksbanken.
Riksbanken skapar pengar som bankerna har lånat ut till oss, betalar du tillbaka pengarna så betalar bankerna tillbaka pengarna till riksbanken.
Endel av pengarna går till bankens vinst, en annan del går till återbetalning av utställda obligationer osv.
Corru
500 ökade till 4500miljarder, varifrån kommer pengarna?
Riksbanken har inte gett oss eller staten några pengar dom senaste 30åren.