Dags för lite fredagsmys igen.
Swedbank är ute igen och påtalar att man skall amortera sina bostadslån, speciellt om man har över 75% i belåning. Banken är här proaktiv, men kan förstås bli mer aktiv och tvinga sina kunder att börja amortera. Med amorteringskrav så är risken väldigt låg att vi få se stigande bostadspriser. Man må klara av räntorna, men att amortera på dagens mångmiljonskulder kan bli … tungt för många, speciellt yngre och barnfamiljer.
Jag har om och om igen påtalat att inflationen inte längre äter upp era skulder. Vi lever under en annan paradigm än dina föräldrar gjorde på 60-, 70- och 80-talet. Se lämpligen bifogad graf.
Före 90-talet så hade vi hög (ca 8-10%) KPI-inflation, höga löneökningar som snabbt gav utrymme till att amortera bort skulderna, plus möjligheten att dra av upp till 85% av räntan mot 30% idag.
Dessutom så steg inte bostadspriserna realt, utan föll snarare periodvis när de pendlade runt KPI-inflationen. Dina föräldrar blev alltså rika på fallande reala bostadspriser. Inte på stigande reala bostadspriser.
Idag har vi en statlig balanserad budget, istället för ständiga underskott med t ex räntebidrag, vi har en oberoende riksbank, flytande valutaväxelkurs, NAIRU-arbetslöshet som håller nere löneökningarna och ett KPI-inflationsmål på 2%. Vi har alltså en helt annan paradigm än på 70- och 80-talet. Och det mesta av detta är inget vi bestämmer över själva, utan är EU-krav. Paradigmen kommer inte ändras i första taget. Istället kan vi pga resursbrister få prisökningar för mat och energi, vilket kommer bekämpas av höjda räntor. Livets nödvändigheter blir dyrare, samtidigt som räntorna höjs. Inget bra läge att vara belånad.
Men idag har vi alltså låg KPI-inflation, låga löneökningar och låga räntor. Och stigande bostadspriser. Utrymmet att via arbete amortera bort lånen är för de flesta obefintligt. Däremot kan man fortfarande snabbt amortera bort sina skulder. Idag sker det genom att sälja bostaden. Köp billigt, sälj dyrt. En spekulationsekonomi. Förr var det strävsamhet och amorteringar, idag är det spekulation som skall amortera skulderna.
Sedan kan man sitta där och upprepa mantrat “inflationen amorterar mina skulder”. Det blir inte sant ändå. Om du inte säljer din bostad.
Sedan får man fråga sig om den som köper en bostad idag kommer kunna sälja den dyrare. Sannolikt inte i närtid iaf.
Så nu har ni något mysigt att prata om framför TV:n ikväll. Sälja bostaden?
127 kommentarer
Du är fantastisk som vanligt, bara synd att du inte får skriva i tex di.se eller Dagens Industri el liknande tidning, men det är klart då måste du tyvärr skriva PK…./Ron paul
Redan sålt, ka-tjing!
Nu tickar det desto mer pengar åt mitt håll istället.
Rappakalja som vanligt… Snacka om att vrida och vända på saker och använda olika måttstockar för olika saker. allt för att det ska passa ett redan förutbestämt utfall.
Trist…
Vore intressant att höra mer detaljerat hur du menar. Jag tycker det verkade som ett välskrivet inlägg, men erkänner villigt att jag inte har bra koll på det här. Skulle vara kul att höra en mer detaljerad kritik.
Håller med Anonym 05.11. Det som också gör denna Blogg så bra att det finns många med också välskrivna inlägg mot Corn. skriver. Att han också uppmuntrar att även andra kan komma till tals tycker jag är mycket kul. Alldeles för många bloggar accepterar inte åsikter i den motsatta riktningen.
Mvh
Peppe
Med tanke på att lobbyisterna (banker och mäklare) upptar 95 % av allt utrymme i medierna kring bostadsmarknaden ska du vara tacksam att det finns de som agerar motpol och försöker ge en ÄRLIG bild av utvecklingen. Lägg din energi på att gnälla på övriga medier istället som inte ens försöker göra heltäckande analyser, alternativt kom med argument som för dialogen framåt. Man behöver inte hålla med Cornu men han försöker åtminstone underbygga sina argument.
Peppe, du måste vara ny här va?
Du får det ofta att låta som att det här med boende är något man kan forma efter egen smak till hundra procent, som att det skulle finnas en tillgänglig hyresfastighet exakt just där jag vill bo och som passar mina och min familjs behov. Men för de allra flesta är det inte så. Och med den rasande takt som hyresfastigheter ombildas till bostadsrättsföreningar blir hyresalternativen allt färre. Överallt. Vad ska man göra, ta ett lån och köpa en bostad eller sätta sitt liv på "pause" och bo i tält i ett tiotal år till dess att man sparat ihop till bostaden?
Jag tycker att det är bra att du tjatar om belåningen och boprisbubblan samtidigt som jag önskar att du skulle vara lite mer konstruktiv i dina synpunkter. Folk är sällan spekulativa i sitt bostadsköp även om många givetvis, mer eller mindre mot sin vilja, gjort bostadskarriär.
"Och med den rasande takt som hyresfastigheter ombildas till bostadsrättsföreningar blir hyresalternativen allt färre. Överallt."
Detta gäller framförallt i de tre storstäderna, i de medelstora städerna så ombildas ytterst få HR till BR oftast byggs det fler HR än vad osm ombildas. Så ditt argument stämmer inte.
I all välmening Anonym, du har förmodligen helt rätt. Jag är själv bosatt i en mindre stad 15 mil från Stockholm och ser hur hyresrätterna krymper i antal både här och i kringliggande småstäder. Men det är säkert inte representativt för landet i sin helhet. Skrev bara "från hjärtat", hur det känns, så att säga. Vilket ju sällan överensstämmer med verkligheten.
Det gäller nog främst i Stockholm och Malmö för här i Göteborg är det synd att säga att ombildningarna går i någon vidare rasande takt…
Läste fel -Fanatisk.
Du gör hela tiden misstaget att sätta samband mellan KPI och bostadskostnaden.
KPI är ett resultat av världsomspännande konkurrensutsatt handel. Bostadspriserna baseras på LO-styrd lokal lönebildning tillsammans med en skyddad produktion av byggvaror och ett kommunalt planmonopol.
Hur dessa kommer att utvecklas framöver kan vi ana av backspegeln. Ser du någon förändringsvilja? Färre regler och minskande krav, ökad import eller förbättrade byggmetoder, lägre standard eller minskande ytbehov?/Oppti
Hej Cornu,
Vet inte om har skrivit ngt inlägg om alternativen amortera kontra spara/investera på börsen. Det behövs ju inte någon stor skillnad mellan erlagd räntekostnad netto efter skattereduktion kontra "sparande" i högavkastande börsbolag förrrän ränta-på-ränta effekten gör en amoteringplan tämligen oattraktiv. Alternativet med "sparande" på börsen bör väl dessutom ha ökat i och med ISK-kontot.
Flaggade för att vi skulle få ett vårrally på sthlms bomarknad. Ser ut att få mer rätt än jag troddde. Dessvärre.
Vansinnet är tillbaka med råge. Tar exempel på små lägenheter för de är lättast att relatera till.
1a om 40 kvm budas för 2.415 milj
1a om 42 kvm för 2.25 milj
1a om 40 kvm för 2.45 milj
1a om 40 kvm för 2.57 milj(!!!)
De här priserna på smålägenheter är mer dramatiska än "tokvåren" 2009. Jag vet för jag körde samma hemnetbevakning då.
Tror vi kan glömma snacket om prisfall i innerstaden. Hur sjukt det än låter är det upp, Upp!, UPP! som gäller.
Vi skrattade när ettorna nådde 2 milj och trodde då det stora rallyt var över. Nu nuddar de upp på 2.5 milj. Kostar en 1a 3 milj om ett par år ?
/Realisten
Ja, den siste idioten är inte född.
Mer intressant hade varit att se hur det går för stora lägenheter. Ovanstående kan ju förklaras med "rådjur i strålkastarna", ungdomar som inte förstår vad de håller på med.
Var inte övertygelsen att små lägenheter skulle drabbas först eftersom ingen längre skulle ha råd med kontantinsatsen?
Övertygelsen varierar. Nu är den snarare att "ingen" har råd med kontantinsatsen på de stora lägenheterna, så "alla" får köpa smått.
Det är ju den relativa diffen (på t.ex små lgh) jämf 1 år/2år sen som är intressant. Och mellan tummen och mitt pekfinger är den rejält positiv.
Större lgh budas på bra de med men mindre lgh är mer populära för att stor lgh:erna är så fruktansvärt dyra(men billigare per kvm).
Framöver måste bomarknaden analyseras i disjunkta delar. (På samma sätt som lyxbilsmarknaden inte kan blandas ihop med folkbilsmarknaden). Jämf även hur London divergerar rel. övriga UK. På samma sätt kommer vi få en utveckling där Sthlm divergerar rel. övriga Sverige.
Sticker ut hakan ytterligare. 2012 blir all time high prisrekord för centrala Sthlm. Och jag tror att jag får rätt. Igen.
/Realisten
Varför inte? Teknisk analys gav ju köpsignal för lägenheter i Stockholm i min senaste analys.
äch sålde min på 49m2 för 4 mille i november
Ett tillägg. De flesta som går in i denna typ av affär i "bästa läge" har upplupna bovinster. Antingen egna eller via föräldrar. Svansen som maxbelånar sig för egen maskin är förhållandevis liten *gissar* jag på.
Trevlig helg
/Realisten
SÖDERMALM ÖSTERMALM VASASTAN KUNGSHOLMEN INNERSTAN
UTBUD 330 345 340 330 1 385
PRIS/KVM
Högst pris 68 317 72 277 74 000 68 015 –
Snittpris 56 868 61 112 59 200 53 289 56 232
BOSTADSLAN
Snittlån 2 102000 2 826000 3 152000 2 587000 2 663000
Belåningsgrad 78,6% 64,9% 82,3% 78,0% 77,1%
Siffrorna i tabellen är den senaste statistiken över bostads- och bolånemarknaden från Erik Olsson samt Bättre Bolån.
Letade och fann en möjlig källa för tydliga diagram över KPI och Byggkostnader:
http://www.kunnat.net/sv/databanker/statistik/ekonomi/index/Sidor/default.aspx
Se Xcelfilen.
Observera att prognoserna stöttar Cornus förutsägelser-men verkligheten visar på avvikelser! Det har blivit dyrare och dyrare att bygga-men det kommer att ändras så det följer KPI bättre. Vilket vi får se!/Oppti
Du tolkar "inflationen amorterar mina skulder" bokstavligt. Så menar naturligtvis ingen det.
Den REELLA skulden minskar med positiv inflationen oavsett om du amorterar eller inte. Precis som det REELLA värdet på en bostad sjunker om priserna står stilla. Oavsett vad du tycker om saken.
"Reella värdet" är en tautologi. Du menar naturligtvis "priset på en bostad uttryckt i KPI-korgens varor, vilket kan kallas 'realpriset'".
"Värde" och "pris" är emellertid två helt olika saker, som aldrig skall blandas samman – Speciellt inte med en skuldvaluta av luft som vår nuvarande.
"Priset" kan i bästa fall vara en måttstock på magnituden av bankernas skuldvalutaskapande (monetär inflation = sann inflation). Men i princip inte någon måttstock på "värdet".
Dessutom ökar räntorna (minst) lika mycket som KPI-inflationen, så att någon skuldbörda minskar med ökad KPI-inflation är ett feltänk.
Räntekostnaden varierar visserligen, men den stiger inte med inflationen. Skuldbördan minskar för att din inkomst (förhoppningsvis) stiger i takt med inflationen, medan dina räntekostnader inte gör det (på lång sikt).
Med två procent inflation tar det 35 år halvera en skulds värde.
Och det tar oändlig tid att bli skuldfri…
Inte om man säljer sin bostad – då går det snabbt. Inte heller verkar det vara svårt att få hyreslägenhet. Vi skickade ut brev till privata hyresvärdar. Ca en a4 sida med bild på oss och text där vi berättade om vilka vi var och vad vi gjorde. Fick tre svar med möjlighet till inflyttning inom en månad. Det vi sökte var 4 eller 5:a i en stad på en halvtimmes pendlingsavstånd från Göteborg.
Stämmer rätt bra med min bild. Förutsätter förstås att man har bra lön, är icke-rökare och välartad etc.
Vi har inte speciellt hög lön. Erbjöd oss dock att betala 3 månader i förskott eftersom vi har "gott" om pengar efter husförsäljning. Min man jobbar 60% som lärare och jag har eget företag som går ihop men inte ger jättepengar. Rökfria och välartade är vi dock 🙂
Stämmer inte bra med min bild. I min kommun, närförort till sthlm (20 min med bil), har vi 5000 i bostadskö, inga lediga hyresrätter och sedan (M) tog över lokalt 2006 så har fem (5!) nya hyresrätter byggts. Spelar nog ingen roll hur hårfager man är på sitt A4 man skickar runt då… eller?
Du vet hur snacket går i Stockholm: "Vill du åka 10 år tillbaka i tiden, ta tåget till Göteborg. Där kostar lägenheterna ingenting och affärerna stänger tidigt"
Vilka priser..
Hur har folk råd med en månadskostnad på 8000-9000kr/månad för 40 kvadratmeter
Bor man 2 st i en sån lägenhet eller hur gör man ?
Kan ju vara en parningsritual. Utan centralt belägen lägenhet får du inte komma till, och ur det perspektivet blir lägenheten lönsam då du sedan kan sälja den och flytta till en 2:a som ni delar på.
Eller så har man ett jobb?
Ja, precis. Med en lön runt 35-40 000/mån så är det väl inga problem att bo för 8-9 000. Är en prioriteringsfråga som allt annat. I regel "slipper" man också bilen om man väljer att bo i stan. En besparing på åtskilliga tusenlappar i månaden.
Håller med. 8-9 för 40 kvadrat känns inte orimligt om man bara ser till månadskostnaden, jag skulle kunna tänka mig att betala så mycket i hyra. Men räknar man in risken man tar när man köper en lägenhet så är det förstå en annan femma.
Problemet är ju bara att 8000-9000 per månad är baserat på att alla parametrar är nedtryckta helt i botten (jobbskatteavdrag, räntan, amorteringsfrihet etc etc.)
Skruva upp räntan till 6%, inför amortering på 50 år och vips skall du ut med över 19 000 i månaden. Det är ju inte direkt så att ytan ökat under tiden, 40 f…ing kvadrat:)
Om det på riktig verkligen hade vart så att denna typ av idiotbeslut inte påverkat någon annan, please go ahead! MEN, att baila ut hela fårskocken kommer kosta och det innebär sämre vård, skola och omsorg för även din familj, dina föräldrar.
Vänta er ungefär samma lojalitet från alla "perrongsittare" som ni visade dem när ni betalade 1 miljon för mycket för en limefrukt.
En enkel förklaring till att buden haglar igen tror jag är att börsen gått upp under 3 månader. Längre framförhållning än så har inte folk. Bara att lägga en börskurva över bostadspriserna så blir det övertydligt. Mina 5 cents…..
/jonjon
jonjon: Säg att lånet är 2 miljoner. Månadsutgiften (för lånet) blir då vid 6% ränta och 50 års amortering ((2000000*0,06*0,7)+(2000000/50))/12 = 10333 kr. Lägg på ett par-tre tusen i avgift, och du ligger på 13000/månad i månadsutgift (och under 10000 i KOSTNAD). Kan tyckas dyrt för 40kvm, men knappast så att någon som beviljades det lånet går i personlig konkurs…
Kostnaden sjunker dessutom med tiden, eftersom man amorterar…
Det är väl svårt att låna drygt 2 Mkr om man inte har ett jobb eller ?
Om du har förmögenhet, på låt oss säga 5 Mkr i tex obelånade aktier, är det inga problem
Tror inte att de med lön på 35-40000 varken är unga och sugna på en etta eller speciellt vanliga (som unga) och därmed kundkretsen till dessa dyra små lägenheter, jag tror att det år rådjur med pappas stöd via villan eller företag som köper övernattningslägenheter.
Om skulden har minskat har skulden minskat. Räntan har ingenting med den saken att göra. Att du inte går plus på saken är en annan femma.
Det där var ett svar på 07:27 som hamnade fel…
/07:35
Som svar på 07:22: Det finns gott om singlar i Stockholm i alla möjliga åldrar som är fullt nöjda med 40kvm, och har råd att betala för det… Ingen bank beviljar ens ett lån över 2 miljoner om du inte tjänar 35kkr+, och bevisligen får ju folk lån, eller hur?
Hela innerstaden är proppfull med ensamstående 30-plussare med "karriärjobb" som prioriterar att bo centralt med närhet till arbete och innerstadens nöjesutbud. Jag vet, då jag själv varit en av dom. Att 20-åringar med pappas hjälp skulle vara de stora köparna stämmer givetvis inte, visst finns dom men de allra flesta 20-åringar får tyvärr hålla tillgodo med andra- och tredjehandsboende alt. inneboende.
I Stockholm är det inte alls ovanligt med människor som är runt 30 år och singlar som är köpare till 1:or. Det är däremot mycket ovanligt att med 22-åringar som köper lägenheter som ser ut som dessa: bra läge, balkong, högt i tak, kakelugn, några trappor upp i huset och bra ekonomi i föreningen.
Bostadsmarknaden i Stockholm skiljer sig åldersmässigt ganska mycket jämfört med många andra orter i Sverige, speciellt småorter. Och ännu mer vad gäller Stockholms innerstad. Dvs det är vanligt i Stockholm att fortfarande studera vid 27 års ålder och antingen bo hemma eller i studentboende. Tex är en tredjedel av alla studenter på Stockholms universitet är över 30 år.
Tror inte att det är många som har greppat denna bit.
Jag tror det är generationen 25-35 år som är helt grundlurade i det att de måste ha det som sina föräldrar, och det NU!
Ett exempel; Mina föräldrar köpte hus på 80-talet för 400 000 SEK med en bruttoinkomst på ca 17 000 SEK/mån. Detta ger en belåningsgrad på 400 000/(12*17000)= 1,96
En person med den releativt taskiga bruttolönen 35 kSEK/mån ligger på 4,76 ggr i belåning. Dubbelt så hög riskexponering om man ser lite längre än till nästa riksbanksmöte. Som en ren tillfällighet är kvoten mellan räntan då och nu 10/4=2,5 samma som kvoten mellan belåningsgraderna 4,76/1,96 = 2,42.
Och så finns det de som menar att räntan inte har inverkan på priserna och folks benägenhet att inteckna sin framtida inkomst. Joråsåatte….
Men det är ju bara att gratulera till promenadavstånd till jobbet. Ni kan behöva lite extra träning när ni ska knyta näven, svälja stoltheten och kämpa mot varandra på arbetsplatser som skär ner bara för att kunna upprätthålla fasaden. Det räcker ju med att pyramidspelet stannar av för att man skall bli kvar i sina 40 kvm för alltid, precis som i Köpenhamn. http://svtplay.se/v/2509464/fallande_bostadspriser_i_danmark
Men det är klar, i Sverige köper vi för att bo långsiktigt…..på 40 kvadrat…..
/jonjon
Små lägenheter är eftertraktade i alla åldersgrupper. Efter 40 tar skilsmässo-singlarna vid, så det där med 20-åriga rådjur är helt fel.
jonjon: Köpte dina föräldrar sitt hus på Östermalm? Det går fortfarande att få villor för 400000 om man inte är så noga med läget…
För övrigt har väl ingen någonsin på allvar hävdat att räntan inte spelar någon roll? Det råden dock andra spelregler idag, och medan 10% ränta var det normala på 80-talet kan det idag, med inflationsmål, bara inträffa i extremfall. Ditt eget räkneexempel visar ju på att lånekostnaden som andel av inkomst (vilket är mer relevant än kvot lån/inkomst) alltså idag ligger på samma nivå som på 80-talet. Och rimlig kalkylränta har sjunkit.
Absolut, Porsche är eftertraktat i alla åldersgrupper också, men inte alla kan köpa en sådan. Hade banken beviljat Porschelån till låg ränta/amorteringsfrihet och förväntan hade varit att Porschar bara stiger i värde så nog fasiken hade vi fått en Porschebubbla.
Jag tror det luriga med hela denna bubbla är att det handlar om något så fundamentalt behov som att bo och att man framstår som en looser om man har det lite hyresaktigt hemma. Min gissning är att vi om 5-10 år kommer uppfatta amorteringsfrihet lika modernt som stubbfrisyr med hårgele och att limefrukten kommer kännas lika fräsch som Vira Blåtira känns i våra dagar.
/jonjon
jonjon: Inte alla kan köpa en lägenhet för 2.5 miljoner heller…
re 8:22
Helt ordinärt radhus i ett ok område, så nej inte Östermalm. Idag går de för ca 3,5 miljoner.
Du har ju rätt i månadsKOSTNADEN, men jag funderar mer på risken. Säg så här; Priserna börjar falla lite ytterligare, bankerna får ögonen på sig av EU ( någotsom redan skett) och känner sig tvungna att införa amortering på säg 50 år med bibehållen kontantinsats. Jämförelsevis har Tyskland 30 år.
Detta tar troligvis bort 1.a gångsmarknaden, även i Sthlm–>ytterligare prisfall–>under water–>amorteringskrav på blancolån–>månadskostanden som andel av lönen kryper uppåt. Då spelar totallånet en viss roll, eller hur?
Det finns ju en casinotaktik som är 100% säker om man bara dubblar insatsen hela tiden, men vad händer om det osannolika inträffar att det blir svart 10 ggr i rad eller att huset förbjuder sådana system? Spelreglerna kan förändras och jag anser att man inte har höjd för det överhuvudtaget utan gamblar på att staten krattar manegen även framöver. Om Borg har att välja på att framstå som bror duktig inför EU eller vända din generation ryggen tror jag mer på det första. Men det kan ju alltid bli precis tvärtom. Det är bara det att jag inte vill ha det som extra krydda i mitt liv.
Jonjon: Du har helt rätt i att risken är betydligt högre idag.. Men jag ville bara påpeka att det inte går att jämföra 80-talet med idag rakt av utan att ta hänsyn till förändrade förutsättningar. Särskilt inte om man jämför ett radhus i ett "ordinärt område" med en innerstadsbostad…
/8:22
Nej man kan inte jämföra rakt av om man tänker på inflationsstyrning osv. Men det finns andra saker som förändrats åt andra hållet som ökar känsligheten för extern påverkan. T ex lånar ju bankerna via bostadsobligationer upp kort på den internationella marknaden för att låna ut på längre sikt till bostadslån till konsument. Om sentimentet bland köparna av obligationerna svänger och Sverige börjar betraktas som hög risk så kommer det direkt slå mot låntagarna.
Jag menar, vad är det som säger att priset är det rätta nu betraktat på lite längre sikt ocg i ett internationellt perspektiv?
Tro det eller ej, i New York kan du köpa en schyst lägenhet på 100 kvm 4 km från Wall Street och Madison Avenue för motsvarande drygt 2 500 000. Som kunskapsarbetare kan du lätt ha 120 000 dollares i årslön med skatt på 20 %. Motsvarande läge skulle kunna vara Gärdet exempelvis.
Skall verkligen en 2-3a på Gärdet kosta mer än en 4a i New York? Medeklassområde som medeklassområde.
Sedan håller jag med om att Stockholm har mer grundläggande fundamenta än tex Gbg och Malmö, men priserna har också gått upp långt mycket mer. Vi får se vad som tar mest stryk, jag tror det kommer handla om grader i helvetet.
Egentligen är inte Sverige ett dugg bättre än Piigs-länderna som vi fnyser åt. Skillnaden här är bara att skulderna gör folket fattigt medans staten är rik, istället för tvärtom.
Tänker även på de stackars balterna som gjorde sig fria från Sovjet, fick marknadsekonomi och drog igång en lånefest utan dess like. Tycker nog inte det var så konstigt att det ballade ur där. I Sverige där man haft allt serverat borde man borde man veta bättre och skämmas.
/jonjon
Rättelse: 3 500 000 SEK i NY skall det vara, men ändå…..
Faan det är svinbilligt i NY !
Vet du vad månadskostnaderna är motsvarande avgiften till föreningen för en BRF i Sverige? Finns det andra kostnader som tex motsvarande fastighetskatt fast den läggs på mig personligen?
Andra kostnader, som kök och vitvaror, ingår det eller måste jag köpa egna? Du verkar ha bra koll, skulle vara tacksam om du skrev lite mer om lägenhetsboende i NY
Den här jämförelsen med NY som kommer upp då och då är duktigt tröttsam…
På Manhattan bor över 1.5 miljoner människor. Det är enorma skillnader på olika områden vad gäller attraktivitet. Att något ligger "4 km från Wall street" betyder inte att det är ett attraktivt läge.
Du kan köpa en etta för 15 miljoner i NY också, om du känner för det.
Ok, se på London istället. Billigare än i Stockholm och då finns där ändå internationella pengar som håller uppe priserna.
Ok, ge oss lite länkar så vi kan bedöma själva. Och ge oss lite snabba förklaringar på skillnader mellan Stockholm-London vad gäller kostnader som debiteras lägenheter så att vi kan göra en kalkyl på totalkostnader.
Ja, det gör man ju lite kvickt och lätt i en bloggkommentar – och det på ett sätt som möjliggör jämförbara kalkyler på totalkostnader…
Att det finns enskilda bostäder i London som är billigare än enskilda bostäder i Stockholm betyder inte att "London är billigare"… Visa gärna någon statistik där man jämför motsvarande bostäder i olika städer om ni ska göra jämförelser. Annars blir det bara meningslöst pajkastande.
Angående London. Denna sida visar kvadratmeterpriser för lägenheter runt 120 kvm "located in the centre of the most important city of each country".
Sverige (dvs Stockholm) ligger visserligen ganska högt upp i listan, men väldigt väldigt långt efter Storbritannien (dvs London) – det är mer än dubbelt så dyrt i London.
Det kan bero på att det i London finns ett betydligt större antal mer eller mindre palatsliknande bostäder som drar upp medlet. Mayfair/Chelsea/Kensington är naturligtvis mycket dyrare än Stockholm, men där bor å andra sidan en stor andel människor ur grupper som inte existerar i Stockholm i alls samma utsträckning. Stockholm är ju t ex inte en stad där oljesheiker, diverse afrikanska diktatorer och allsköns miljardärer känner att de behöver en representationsvåning bara därför att.
Men jag är inte ute efter något pajkastande, utan noterar bara från ett högst personligt perspektiv (hyfsat välbetald medelklass) att jag just nu får mer för mina pengar i London än jag skulle kunna få i Stockholm.
Och för den som känner för att själv titta på lägenhetspriser i London och jämföra så bör det nämnas att annonspriserna här generellt sett är grovt optimistiska. De budas ner, snarare än upp och många lägenheter ligger uppe väldigt, väldigt länge.
02:15: Det är väl klart att det beror på det, men oavsett vad det beror på så är det inte sant att London skulle vara billigare än Stockholm.
Ge ett par exempel (mäklarannonser) på likvärdiga bostäder där Stockholm är dyrare, om det nu är så?
02:15: Statistiken gällde för övrigt enbart lägenheter med storlek runt 120 kvm, så dina afrikanska diktatorers palats finns inte ens medräknade, och drar inte upp något snitt…
"Statistiken gällde för övrigt enbart lägenheter med storlek runt 120 kvm, så dina afrikanska diktatorers palats finns inte ens medräknade, och drar inte upp något snitt…"
Skämtar du? Tror du att en 120 kvadrats våning i Mayfair sannolikt är en 'vanlig' bostad?
03:47: Eller kan ju du lägga upp annonser som visar att Stockholm är billigare. Vi kan nog båda två hitta enstaka exempel som visar åt det ena eller det andra hållet. Fullkomligt meningslöst.
Jag upplever att jag får mer för mina pengar i London och dessutom finns här en större arbetsmarknad – för mig – vilket innebär att risken att sitta arbetslös på stora lån är mindre. Alltså gör jag bedömningen att för min egen del är det alldeles för dyrt att köpa i Stockholm. Om du tycker jag har rätt eller fel rör mig inte i ryggen.
06:26: Nej, men det är heller inget "palats".
06:32: Jag länkade till den jämförande statistik som finns. Du har inte visat något annat än vad du "tycker". Du jämför antagligen priser i A-läge i innerstan i Stockholm med medelklassområden i London. Att du tycker dig få mer för pengarna betyder inte att det är billigare. Jag får mer för pengarna i Vasastan i Stockholm än jag får på porsön i Luleå också, även om priserna är 10 gånger högre…
Det går inte att jämföra Stockholm och London eller New York på det viset. "A-lägen" i de senare två är ett helt annat universum, där just en helt annan klass av köpare håller uppe priserna. Finns inget som kommer i närheten i Stockhom, hur gärna stockholmare än vill tro det. Plockar man inte bort dessa områden så blir statistiken missvisande och helt ointressant.
Jag har aldrig bott i New York, men i London är bättre medelklassområden att jämföra med vad jag antar är "A-läge" i Stockholms innerstad.
Nej, och A-lägen i London eller New York kostar också 5-10 gånger mer än A-läge i Stockholm. Men om du inbillar dig att Lärkstaden, Diplomatstaden eller Strandvägen är jämförbart med ett medeklassområde i London är du ju en aning fel ute.
Men diskussionen handlar ju uppenbarligen som vanligt om att "de där jävla stockholmarna ska inte tro att de är något" mer än något annat…
Jag är för övrigt inte från Stockholm, men har bott i flera både billigare och dyrare städer.
http://www.londonpropertywatch.co.uk/avg_prices.html har .snittpriser för hela London. Det är knappast något överflöd av stadsdelar där du får den där fyran för 3.5 miljoner… I Stockholm får du det överallt utanför (den relativt lilla) innerstan.
Om vi nu skall envisas med att jämföra äpplen och päron så. Först och främst ger medelpriser en missvisande bild. Kunde du få fram medianen så vore det mer intressant. Inte heller säger länken något om ytor, bara antal sovrum. Ju större lägenheter desto fler ytterligare ytor. Men framförallt visas 'asking price' vilket i dagsläget inte sällan ligger en bra bit över slutpriset. Så din länk ger tyvärr inte mycket.
"Men diskussionen handlar ju uppenbarligen som vanligt om att "de där jävla stockholmarna ska inte tro att de är något" mer än något annat…"
Inte alls, hur har du fått för dig det? Jag tycker bara bostadspriserna är mer uppblåsta i Stockholm än vad de är i London. Och eftersom priserna i London enligt många är på väg ned, alternativt kommer ligga stilla, trots internationellt intresse och buy-to-let som stöttar priserna, så känns prisläget i Stockholm ganska vanskligt.
En annan inte helt ointressant faktor i sammanhanget är ju att en lägenhet i Stockholm också kan innebära en mastig månadsavgift. Det har du inte i London. Londonlägenheten är dessutom din att göra vad du vill med, t ex hyra ut när och hur länge du behagar.
01:44, Lärkstaden och Strandvägen är jättefint, men det förändrar inte det faktum att Stockholms bostadsmarknad inte lockar ens en bråkdel av det internationella kapital som stöttar världsstäder som London och NY när den inhemska efterfrågan faller.
03:55: Så du tror inte att flerbostadshus i London behöver något underhåll, uppvärmning, vatten, el, datanät, etc etc..?
Det är rätt en seglivad myt att ägarlägenheter skulle vara "avgiftsfria"…
Det enda du kan slippa är föreningens räntekostnader. Å andra sidan kan du få punga ut rätt duktigt den dagen det behövs ett stambyte eller en fasadrenovering…
09:53: Läs vad du kommenterar innan du försöker låta världsvan.
03:16: Den ger betydligt mer än att berätta vad jag "tycker"… Visa siffror som "ger något" då?
03:21: Det får du gärna tycka. Jag tror också att en bostad i London är en bättre investering på lång sikt. Men jag tror inte att den är billigare (i bemärkelsen "har lägre pris"), vilket var vad vi bråkade om från början…
01:32 – men det är väl det som är det intressanta: vilken bostad som är en bättre investering på lång sikt? Vilka lägenheter som "har lägre pris" tycker jag är helt ointressant och slöseri med tid att bråka om.
01:29 – blev det lite klarare nu?
01:47: Det kanske är intressantare, men det var inte det som diskuterades, och inte det jag motsatte mig.
/01:32
Alltså, det jag motsatte mig från början var de som hävdade att lägenheter hade lägre pris i NYC/London, vilket är fullständigt nonsens. Om det är prisvärt eller inte är en helt annan, och mycket mer komplex, fråga.
Tror att det här med att inflation amorterar skulder behöver redas ut, då det verkar finnas mycket tyckande i frågan.
Antag följande:
L = skuld till bank (dvs lån).
I = inflation (säg KPI eller annat mått).
r = ränta som betalas på L.
Efter ett år gäller då:
Cash out = r*L
Skuld = L*(1-I).
Om r= 3% efter skatteffekt och I=2% så kan man säga att
betalad Cash out består av
* en amortering på L*I (dvs 2% av L)
* och en netto ränta på L*(r-I). (dvs ca 1%)
Dvs så länge ränta efter skatteeffekter är större än inflation så sker ingen amortering av lånet. Däremot innebär inflationen en subvention av räntan. Men ränta åker man på att betala (men reducerad).
Således lurar man sig själv om man säger att inflationen amorterar lånet. Det den gör är att rabatterar ränteutbetalningarna.
Notera att vid stigande inflation och räntor så ökar nominell cash out och det kan knäcka en del.
I ett annat sammanhang såg jag vad det kostar med en 4 års fördröjd utbildningstid.
Civ direkt får ca 13 M i livslön Civ ing plus 4 år ger 12 M i livslön. Ca 1 miljon för de slöa 4 åren.
Två bildar par-ger 26 eller 24 Miljoner.
Hur mycket vill vi spendera på annat än boende?
Swedbank har 15% som indikation på bokostnad i balans. 3,75 MSEK för de två. 40 år a 100 000 eller 8300/ månad i dagens pengar.
De 15 procenten gäller kostnad för lån, inte total boendekostnad.
Saxat från di kommentarfält!
Nä hä du
det är min förbannade rättighet att få ständigt ökade krediter finansierat i form av lägre räntor, hur skulle jag annars kunna hålla min konsumtion uppe, de senaste årens flotta utlandsresor och den nya fina bilen, inte räcker min lön till det, har ni tänkt på det, och kom inte med sådant djävla dravel som amorteringar, usch, usch, usch. Ock skulle vi någon gång komma till peak debt och det inte går att låna längre p.g.a sjunkande tillgångsvärden så får väl banken och samhället ta den kostnaden, och vips så börjar vi på ny kula igen, jobba och göra rätt för sig, nej fy säger jag bara, ni är bara blåsta, stupid korkskallar./ Best rewards levnadskonstnären
De ska va gött å leva
Med tanke på att kommentaren ska framstå som naiv är personen hyfsat bra insatt i många av de detaljer som är drivande för förändringar i prisbilden/makro.
Självklart, lite allvar å mest humor, om än så, bara svart sådan.
Om jag får välja mellan att amortera eller inflation så väljer jag en rejäl inflation
En riktigt saftig inflation som innebär skenande löneutveckling!
Kan jag få det? Snälla?
De galna ombildningarna som skapat mycket av denna situation är alliansens verk och det är något de medvetet ordnat och nu när svenne banan sitter i borgardrömmen med åtdragna tumskruvar så börjar påtryckningarna och skrämselpropagandan synas.
Såg ni förresten borgardrömmen med enstegsfasad ( megamöglig ) i gårdagens plus på SVT ? Så tragiskt men kul att de fick lära sig hur många företag väljer att agera när de ges utrymme för det.
Enstegsfasad det är väl ett försök att minska byggkostnaden-som misslyckats. Byggbranschen är och bör vara konservativ!
Sen är det intressant när boende i det servicekrävande hyressystemet hyllas av vänstern. Ett system som vi ensamma i hela Europa fortsatt har reglerat kostnaderna för. Samt det enda systemet där man kan få bidrag för bokostnaderna.
OT: Intressant artikel på ZeroHedge i dag:
The Oil Conundrum Explained
"While there are, indeed, multiple reasons for the current high costs of oil, the primary culprits are obscured by considerable disinformation… The most prominent but false conclusions on the expanding value of oil are centered on assertions that supply is decreasing dramatically, while demand is increasing dramatically. Neither of these claims is true…"
Några kommentarer, Cornu?
Sälja är helt ointressant för oss. En mycket enkel kalkyl med hänsyn till faktisk månadskostnad inklusive ränta plus avsättning till underhåll plus alternativavkastning på den miljon vi hade fått över efter en försäljning men utan hänsyn till ränta-på-ränta eller amortering eller nuvärdesberäkningar ger resultatet att om vi hittar en hyreslägenhet i motsvarande goda läge i Malmö så ska den kosta under 800/m/år i hyra och var jag ska hitta den har jag faktiskt ingen aning om.
Den risk jag tar dvs att vår lägenhet vara värd 0 kr den dag vi vill/måste sälja är i sammanhanget försumbar.
För tillfället måste priserna gå ner ytterligare >50 % för att vi inte ska kunna lösa lånet vid en försäljning och det kan naturligtvis mycket väl hända men den dagen den sorgen.
Fram till dess bor vi bra och billigare än motsvarande hyresrätt på en adress vi vill bo och som passar hela familjen.
Du är en riktig myspappa Cornu med dina supermysiga fredagsämnen!
***myyyys***
En annan fråga i ämnet.
När man sen amorterat av lånet och bor i det närmaste gratis (jaja, renoveringar, el, vatten etc.) men om man sen har en massa pengar kvar efter det.
Hur blir man lyckligare för det? Man kommer ju fortfarande behöva jobba ett tag till men att ha 4000 eller 40 000 kvar varje månad ger det så stor skillnad i livskvalitet?
Typ dyrare bil bara?
/ L – Nyrik
Tja, efter 15 år med 40 000:- kvar varje månad att investera istället för att betala till banken gör att efter 15 år har du 7 200 000:- investerat i låt oss säga direktavkastande aktier. Låt oss säga med 5% utdelning varje år ger det 360 000:- i utdelning om året, i en ISK blir det efter skatt 324 000:- eller 27 000:-/månad. Efter skatt. Rätt hanterat har du 27000:- i månaden för all framtid, med mycket stor sannolikhet ökande varje år. Troligt är att du har 34 000:-/månad om 5 år.
Frågan du bör ställa dig själv är: hur roligt är det att gå till jobbet varje dag, i ur och skur, dag ut och dag in, och göra det som andra har bestämt att de tycker är viktigt?
Är det tillräcklig motivation för att amortera?
Jag hakar på: Jobbade hårt ett par år och amorterade hela lånet på min lägenhet. Nu har jag ett par årsloner på banken och kan börja leka med tanken på att göra allt det där jag bara kunde drömma om tidigare, ta skepparexamen, pilotutbildning, bli hemmapappa, starta företag etc.
Är det tillräcklig motivation för att amortera?
Jag tycker att cornus inlägg implicit fångar essensen av hur vi uppfattade bostadsmarknaden på 90talet och möjligen 00talet. Det var aldrig någon idé (hos oss med fler än 2 hjärnceller) att inflationen skulle göra oss rika eller skuldfria. tvärtom var det just en spekulationsstrategi, dvs sälja, köpa större, renovera lagom, sälja, köpa större (eller två st. mindre objekt i många fall…). Det är inte svårt skattelagstiftningsmässigt att styra upp denna kultur, som från början handlade om politikers tro att mobilitetseffekter på arbetsmarknaden skulle följa på ett gynnande av bostads och fastighets-spekulation. Men finns förståelsen? viljan? råget i ryggen att inte stryka väljarkåren medhårs?
Allmänt anser jag att diskussionen kring dessa saker har fått en bisarr slagsida, allt verkar handla om att den ene eller den andre narcissistiskt vill få lagar och regler så att de har ha ryggen fri.
Här handlar det ju om principer – amorteringsplikt är en självklarhet i andra länder – det är ju inte dina pengar! Att skaffa, köpa en egen bostad är ingen rättighet och därför ingen självklarhet i andra länder, utan något som kräver den äldre generationens traditionella sparande i detta syfte – att kunna casha upp någon mille när barnen/barnbarnen bildar familj. Detta är främmande för svenskar. Här skall alla, oavsett att högre utbildning inte ger någon större inkomst börja, och fortsätta ståndsmässigt, med hjälp av en belåningskultur…in i dimman.
p.s. Cornu, det heter inte 'en paradigm'
Att möjligheten att inteckna MER än sina framtida inkomster genom bankens låneutställande, är det en princip som är bra eller som vi ska ha? Det är i allra högsta grad ett politiskt ställningstagande.
Inte dina pengar, nej, men å andra sidan ingen annans heller. De har aldrig funnits utan skapas ur luft så banken kan få ränta.
Vilken idiot sätter igång och amorterar av på av bankerna idiot-upptrissade prisnivåer på boende ?
Kom att tänka på lyxfällan där en som lekte storfrässare hade ett klistermärke i bakrutan på bilen där det stod "din dröm, min verklihet" så sa en av dom som var skuldsannerare, det kommer att bli mer verklighet o mindre drömmar för dig framöver.
Många har levt långt över sina tillgångar som nu ska amorteras av, det kommer inte bli lätt, tror inte Borg kommer att vara så stor i korken längre och leka linslus framför tv-kamrorna som han gjorde när alla finansministrarna samlades i Bryssel när krisen tog fart 2008.
Boende kostnadena är höga, konsumtionen kommer att minska och ekonomin kommer att krympa och sedan sätter en nedåtgående spiral igång,framtiden ser inte ljus ut.
Det finns inget verb i svenskan som heter BUDA. Däremot finns det ett verb vid namn BJUDA.
Man BUDAR alltså inte på auktioner, man BJUDER.
Måste det svenska språket numera förstöras in i minsta beståndsdel?
Många intressante tillägg/kommentarer, kul att läsa.
En tanke som kom till mig:
Född tidigt åttiotal. Föräldrahemmet köptes i mitten på åttiotalet för 750tkr och såldes relativt nyligen för 4.5 miljoner.
Har lika utbildning/jobb som mina föräldrar hade vid köptillfället.
Jag kan vid lika ålder som mina föräldrar INTE "köpa tillbaka" mitt föräldrahem.
Min generation, allt annat lika, har det alltså fått det sämre än våra föräldrar. Så mycket för teknisk-/samhälls-/ekonomisk-/välfärdsutveckling.
Det här var för mig en dyster insikt.
Men allt annat är inte lika nu som mitten på 80-talet.
Oerhört många saker är väsentligt mycket bättre nu än då. Fråga de som var med på den tiden så kommer du att förstå. Men fråga ordentligt och om detaljer, detaljer och åter detaljer. Och för att förstå måste du antagligen studera ganska mycket i innan du frågar, dels för att först, men även för att sätta det i sin rätta kontext.
Självklart är saker avsevärt olika.
Det hela var bara ett konstaterande:
Jag kan inte köpa boendet som mina föräldrar kunde, (lika jobb och utbildning till trots). Punkt.
Om du hade levt med deras standard med avseende på mat, elektronik och semesterresor är jag helt övertygad om att du hade kunnat spara ihop tillräckligt mycket pengar för kunna köpa deras boende.
Jag tror inte folk åt sämre på åttiotalet. Man får nog backa tillbaka till första halvan av sextiotalet för att hitta en ganska mycket enklare kosthållning än vi har nu.
Skillnaden i fråga om elektronik är förstås större, men främst i fråga om datorer. Folk har det inte så förbannat mycket bättre för att de har platt-TV istället för tjock-TV, DVD istället för video och mp3 istället för kassettband. Mobiltelefon gör inte heller någon enorm skillnad för mig. Digitalkameror är bättre än filmvarianten, men det är inte riktigt som natt och dag.
Så skall du hitta någon riktigt stor skillnad så skall du nog jämföra med sextiotalet. Möjligen sjuttiotalet, fast det är tveksamt.
Tids nog kommer inflation att amortera skulderna och då går det nog fort. Det har gått snart 4 år sedan den första smällen och ett land har kraschat. Alla skyndar till och tätar hålen i det sjunkande skeppet. Om ytterligare lika länge har naturresurserna smackat till ekonomin en gång till, eftersom kostnaderna i utvinningen ökar realt med minst 5 procent om året. De flesta rika industrialiserade länderna inklusive det här landet ligger ungefär lika dåligt till på kort sikt.
Massan är enfaldig och tror att det löser sig. Problemet har den beskrivningen i media och även på den här bloggen. När budgetunderskottet skenar än mer i de rika länderna så sker rimligen en upptäckt av enfalden och en flykt till reala tillgångar. Det kan blir 50 procent högre bostadspriser på ett år och ännu snabbare. Kopplingen mellan ränta och inflation upphör när alla springer till banken och vill placera om. Pensionssystemen kollapsar. När en kritiskt psykologisk massa inte vill ha papperslappar som det står dollar, euro, yen och kronor på och som garanteras av babblande politiker så blir det som det blir. Om länderna ställer in betalningarna eller trycker sig ur problemet saknar betydelse. Inflation och högre bostadspriser är oundvikligt. Skulderna måste bara bort. Så jag skulle inte sälja någon bostad baserat på ett antagande om ett större prisfall.
Det bästa vore faktiskt att blåsa pengarnas värde redan nu genom att dela ut flera årslöner med ”helikoptrar” utan något krav till alla. Men det går inte eftersom det är dimmigt och isberget ännu inte är synligt med blotta ögat.
Högre bostadspriser mätt i papperslappar som det står dollar, euro, yen och kronor på? 😉
Reala tillgångar som inte är skuldbaserade ökar i värde vid detta scenario, merparten av svenska bostäder är lånefinasierade och skuldbaserade. När pengars värde urholkas kan dock bostadspriser öka nominellt, realt blir du våldtagen.
06:06: Förstår du vad du själv skriver? Om pengarnas värde urholkas är det ju utmärkt att ha finansierat sin investering med lån – tillgångens värde sjunker ju inte, men lånets värde gör det.
Det är den som sitter med pengar på banken som är förloraren vid hög inflation, inte den som sitter med belånade tillgångar…
Nyckelordet är ”oundvikligt”. Lönerna kommer att öka betydligt mindre än allt som kan köpas för pengar. Välståndet faller. Inflationen hade rent hypotetiskt kunnat undvikas med en annan policy för kanske 40 år sedan, ungefär när priset i ekonomi startades av riksbanken och det blev en vetenskap. Det är som det är eftersom något annat vore emot den mänskliga naturen. Det är alltså långt för sent att göra något. Välståndets fall ligger nog också utanför den mänskliga naturen och med en mer direkt koppling till naturresurserna. Så även där är det som det är och för sent att göra något. Tänk en linjal och en myra och något sött i enda änden av linjalen och försök att göra bostadsstrategiskt val utifrån detta.
# Urban Persson
Du har tydligen inte tagit till dig vad Cornu skriver här på bloggen. Hans kunnande och omdöme är väldigt mycket bättre än ditt och jag ser absolut inget skäl att byta över till dina synsätt på saker och ting. Du tror att folk har massor med pengar att stoppa in i bostäder? Kul!
Du tror att inflationen kan amortera skulderna? Inte om inte lönerna brakar iväg våldsamt. Tror du att de kommer göra det? Du önsketänker, för att det skulle passa dig bättre om det blev som du hoppas. Det finns dock andra möjligheter, och en del av dem har du sannolikt aldrig ens tänkt dig…
Göran, när det inses att det finns allt för mycket papperslappar i de stora ekonomierna så kommer tilltron till papperslapparnas värde att minska betydligt. Folk flyr till reala tillgångar, som bland annat bostäder. Enfalden och tilltron till pengarna är stor, men inte oändlig. Varje bloggare måste förövrigt anpassa sig något till läsarnas enfald. Många blir blåsta och det är som det alltid har varit. Men jag tror inte att det är primärt psykologiskt utan naturresurserna måste först ge ekonomin en smäll eller två och det verkar vara på gång. Kostnaderna i utvinningen ökar kraftigt och tär på välståndet och möjligheterna att bevara skuldberget och än mer att utöka det.
Man får väl alltid reservera sig för något oförutsett. Pengarnas totala avskaffande? Nej, det är inte så troligt. Det är naturligtvis svårt att förutspå tider och detaljer. Att lönekrav driver upp inflationen blir nog en sekundär effekt.
Försök bara inte att lyssna för mycket på någon.
Ganska uppenbart att det är smartast att pynta av boendet om man har råd, det ger om inte annat frihet att välja hur mycket man vill jobba sen vilket kan vara trevligt såna här fina vårdagar, att t.ex. kunna åka ner och pilla med båten eller ta en hojtur medan resten köar på Essingeleden.
Livet går inte i repris och det vore ju rätt synd att upptäcka att man har suttit 40 år på flygplatser, hotellrum, blåsiga datahallar eller gudförbjude i återkommande panikmöten medan de bästa åren rann förbi därutanför.
05:32
Jag har med mina vänners förvåning börjat arbeta halvtid april till augusti. Det är alldeles lagom för att kunna njuta ytterligare av segelbåten. Detta började jag göra direkt när jag "blev" skuldfri. Under augusti-mars jobbar jag istället mer (120-140%) då jag inte har något direkt vinterintresse dvs jag har gott om tid till det. Det kanske låter som om jag är 50 år men är snart 30.
Då jobbar du ju ändå 100% sett över året… Big whoop…
09:43
Det började som sommarlov på 90-talet, gjorde oftast intensiva projekt som löpte på 6-8 månader, början i september slutpunkt lagom till maj och genererade en massa övertid. Bra sätt att ladda om för ett nytt projekt, med tiden kändes sommarloven allt viktigare att få, speciellt dom där veckorna när alla är tillbaka i sina respektive grottekvarnar och det fortfarande är sensommar och man har skärgården för sig själv. Vem bryr sig om det regnar i juli när man ändå kan pricka alla dom andra bra dagarna ?
Numera gör jag nåt påhugg då och då när jag behöver fylla på kassan och ägnar resten av tiden till att göra vad som råkar falla mig in, med måttliga omkostnader behöver man inte hålla på och nöta så mycket. För närvarande ligger rätt mycket fokus på att bli självförsörjande på energisidan, skulle vara rätt kul att kunna snuva Fortum på 35-40k om året.
Cornu.
Läser din blogg med stort intresse.
Äger själv en mindre skog och lantbruks fastighet (utarrenderad jord) och jag vet vad jag gav när jag köpte den av min far i mitten på 2000 talet. Jag vet också vad han gav för den när han köpte den av min morfar mitten på 80 talet. Jag vet också att summan som min morfar betalade sin far för skulle jag kunna betala med 2 månaders löner idag. Perioden sträcker sig således över 80 år.
Själv räknar jag med att leva 40 år till och räknar med att vid pension så är lånen ganska låga oavsett om man amorterar eller inte. Vore roligt med en kommentar.
Det du hoppas och tror på är med andra ord att den allmänna löneuvecklingen ska vara av en sådan magnitud att dina skulder ska vara försumbara?
har du hört talas om global konkurrens?
varför ska tex någon betala din son hundra gånger mer i lön för ett utfört arbete än vad motsvarande indier, kines vietnames eller nigerian kostar?
Den 80 års period du refererar till sammanfaller ganska exakt med västvärdens sista stora glansdagar, det enda som återstår blir dina skulder
Jag hade hoppats på Cornus uppfattning men ok.
Det jag hoppas och tror på har du ingen aning om.
Det jag var intresserad om var hur värdet består på fast egendom.
Jag har jobbet som projektledare utomlands sedan 1995 och har god koll på hur det ser ut i olika världsdelar.
Vad vet du om mina eventuella barns möjligheter?
Eftersom mina skulder blir det enda som återstår så vill jag gärna veta när jag blir av med resten.
Om vastvarldens ekonomiska utveckling foljer samma monster de kommande 80 aren som de gjorde de tidigare 80 aren ar det klart att vardet pa dina tillgangar kontra inkopspriset (din investering) kommer att ligga kvar pa samma niva.
Huruvida den ekonomiska utvecklingen kommer att folja varldens rikaste 80 arsperiod i mansklighetens historia ar en helt annan fraga, och dar tror jag att Cornu har svarat defintivt i manga blogginlagg genom aren: "NEJ".
Sa nu vet du! 🙂
Många trevliga inlägg idag! Ha en bra helg allihopa!!
Tja, svårt att göra rätt. De regleringar som finns och förstör/förstört svensk bostadsmarknad gör att man som inflyttat "måste" låna för att bo i Sthlm (inom rimligt avstånd från jobbet och kunna hantera livspusslet (j-la begrepp de kommit på) med dagis/skola/fritid).
Amorterar själv i så hög takt som det går, mest för att undvika risken att få en nettoskuld om man flyttar efter en kollaps. Men samtidigt så har vi inflation och lönerna förhandlas allmänt upp delvis med hänvisning till Riksbankens inflationssiffror (vilka de nu råkar vara och mätas för tillfället).
Inflation = skatt, så att ha lån väger åtminstone upp lite av den skatt man tappas på för att vi har ett j-la inflationsmål för fiatvalutan. Alltså, inte helt fel med lån även om det inte är rätt.