Detta inlägg baserar sig på delar av mina föreläsningar hos LRF i Skene respektive LRF i Höganäs.
Det brukar pratas om vårt fossilbränsleberoende jordbruk och att det går åt ca 11 kalorier fossila bränslen för att sätta en kalori mat på våra bord. Med bränslebrist i takt med att produktionen av olja faller efter peak oil så är logiken att vi rimligtvis kommer få problem med produktionen av mat.
Men det är viktigt att notera några saker. För det första så handlar 11 kalorier om hela den moderna livsmedelskedjan, från jord till bord. Inte om själva primärproduktionen i jordbruket. För många grödor ger den mer kalorier solenergi tillbaka än vad man stoppar in fossil energi, inklusive konstgödsel (från gruva till jord). Vad som börjar äta upp fossila kalorier är alla transporter och förädlingen. Sedan används fortfarande, även i Sverige, fossila bränslen till torkning av t ex spannmål, men det är en lågt hängande frukt som enkelt kan bytas ut mot flis eller för den delen el från förnyelsebara energikällor eller kärnkraft.
Kvävegödsel görs idag mestadels med fossilgas, men kan faktiskt utvinnas med hjälp av 100% el istället. Kvarstår problemet med fosforn och kaliumen och att sluta näringscykeln och återvinna näringsämnen riskfritt från städernas avlopps slam. Det är en annan diskussion jag inte tar här.
Men likväl krävs det bränslen till traktorerna.
Primärproducenterna inom jord- och skogsbruket förbrukade 2008 hela 214 miljoner liter diesel (källa: SPBI). Det handlar om ca 4.5% av den totala svenska dieselförbrukningen.
Sedan förbrukade man även eldningsoljor, men dessa är alltså relativt enkla att arbeta sig runt.
Till detta kommer förbrukningen av bensin till småskalig utrustning (röjsågar, motorsågar, fyrhjulingar mfl mindre fordon), som inte finns med i statistiken. För SPBI:s statistik handlar om vad som levereras till jordbruket. Det tillkommer alltså även en del mindre jordbruk som tankar direkt på macken. Samtidigt är inte hela dieselleveranserna till jordbruket faktiskt avsett för jordbruk. Det är många bönder som vintertid t ex arbetar i snösvängen och en del av dessa 214 miljoner liter försvinner där.
Sammantaget är 214 miljoner liter en realistisk siffra både när man lägger till bensin och drar bort snösvängen etc.
Viktigt är att detta inte innefattar transporter. Spannmålen, grönsaker och köttet stannar kvar hos bonden vid 214 miljoner liter. Virket från skogen stannar kvar vid vägen. Naturbrukets problem är framför allt transporterna till de allt mer centraliserade och storskaliga förädlingspunkterna och sedan transporten till återförsäljare och slutkund. Detta kan man förändra, även om det antagligen måste till väldigt mycket för att bryta trenden mot allt färre och allt storskaligare centrala anläggningar. Den som idag eller i morgon har lokal gårds- eller byförädling klarar sig utan transporterna och kan uppnå en enorm konkurrensfördel i framtiden. Frågan är bara om det är värt att investera idag eller om man hinner gå i konkurs eller gå under av all myndighetsövervakning som man får dras med och bekosta före det blir en fördel?
Hur mycket energi är en liter diesel? En liter diesel är ca 10 kWh (inte exakt, men enklare att räkna så) energi, varav stora delar försvinner som värme.
En solid kubikmeter ved (fastmeter) innehåller minst 2 000 kWh energi (gran ligger runt 2 100 kWh) när den har 25% fukthalt (inte helt torr). Vi avverkar ca 70 miljoner fastkubikmeter virke i Sverige varje år.
Som bekant finns det en etablerad process som kallas Fischer-Tropsch, som bland annat användes i Tyskland under 2:a världskriget och används i Sydafrika sedan apartheidtidens blockader, där man kan skapa syntetisk olja/diesel ur godtyckliga kolväten, t ex kol eller för den delen ved. Processen har ca 25% effektivitet, resten av energin går förlorad, men kan i en modern anläggning skickas in i fjärrvärmenäten om anläggningen byggs tillräckligt nära bebyggelse.
Med 25% effektivitet kan man alltså få ut 2000*0.25=500 kWh diesel ur en solid kubikmeter ved. Det motsvarar 50 liter diesel om en liter diesel innehåller 10 kWh.
För att få fram 214 miljoner liter diesel måste vi alltså avverka 214 / 50 = 4.28 miljoner kubikmeter ved om året. Av dagens 70 miljoner om året. Även om man dubblar det pga högre förbrukning inom naturbruket till säg 10 miljoner kubikmeter ved per år så är det inga problem.
Allt som behövs är FT-raffinaderier nära skogen så man kan eliminera stora delar av transporterna. Detta är ingen raketforskning. Finns fabriker i Sydafrika som producerar 32000 fat om dagen, dvs 5 miljoner liter per dag. En enda sådan fabrik är stor nog för hela det svenska skogs- och jordbrukets primärproduktionsbehov och antagligen även för relaterade transporter.
Så vad är problemen?
Dels handlar det alltså om storskaliga anläggningar som kräver transporter.
Dels finns ingen probleminsikt om peak oil så det byggs inget. Huvudet i sanden är det som gäller.
Dels vill inte massaindustrin avstå från 4.28 (säg 5) miljoner kubikmeter massaved. De tror att de kan sura och på så vis få evig tillgång till fossila bränslen till skogsindustrin. Även facket går i taket, eftersom man förlorar jobb när mer ved går till lägre förädling, dvs energiproduktion.
Dels står naturbruket som sagt bara för ca 4% av dieselkonsumtionen och primärproducenterna dras med mycket dålig lönsamhet – jordbruket överlever bara med bidrag och att köpa skog till dagens priser ger över tiden sämre avkastning än bankkontot. Med EU:s regler om solidaritet vid resursbrist måste alla naturtillgångar dumpas på den fria marknaden, och den som har råd att betala mest får tillgång till denna syntetiska FT-diesel. Och det är garanterat inte jord- och skogsbruket. Antagligen är det en Östermalmsmamma med en Volvo XC90 som har mest pengar att betala för dieseln med, så hon kan skjutsa barnen till fotbollsträningen. Ransonerar man, vilket enklast sker genom att förbjuda all försäljning till privatpersoner – t ex ingen kontantförsäljning av flytande bränsle, och endast företagskort kan tanka, så finns det fortfarande gott om andra företag som använder diesel med betydligt högre lönsamhet än naturbrukarna. Vid inelastisk marknad så är det den med mest pengar som får tillgång och det är inte bönderna.
Dels löser inte detta några världsproblem. Sverige är liksom andra länder på våra breddgrader (Norge, Finland, Ryssland, Kanada) undantag vad gäller befolkningsstorlek, dieselförbrukning per ytenhet och tillgång till skog.
Dels har vi bränt det mesta av våra kreditmöjligheter på att trissa upp priserna på existerande bostäder och fastigheter, istället för att produktivt investera möjligheten till lånefinansiering i framtidens nödvändigheter. Var skall vi få finansieringen från?
Dels är Sverige ett av världens mest importberoende länder vad gäller mat, med bland världens lägsta självförsörjningsgrader på livsmedel. Vi importerar i princip 50% av vår mat. Så även om vi kan lösa vår inhemska produktion om vi går ur EU, så kan vi inte lösa jordbrukets bränslebrist i resten av världen.
Däremot bör vi börja omgående. Finns det vägar runt EU-reglerna, t ex att ett kooperativ kan behålla den producerade dieseln själv, så bör vi ta den möjligheten. Annars är enda lösningen för den naturbrukare som vill säkerställa tillgång till eget bränsle sådant som fungerar för småskalig förädling. I princip bara rapsdiesel på våra breddgrader, där man kan få plats med anläggningen i en kontainer. Den dieseln behöver i så fall inte dumpas på den fria marknaden. Men då måste vi odla rätt mycket mer raps och det är inte alla naturbrukare som har den möjligheten. Gengas är en annan möjlighet för speciellt skogsbonden, i den mån arbetsfordonen går att anpassa till gengas idag.
Men Sverige jord- och skogsbruk kan ordna sitt eget bränsle. Frågan är bara om man kommer göra det och hur mycket EU kommer lägga krokben på sådana egoistiska nationella försök till självförsörjning.
Runt 2030 kommer exportmarknaden för olja att i princip upphört och vi kan inte importera några större mängder längre, även om vi solidariskt får vara med och bjuda på inhemsk olja inom EU i den mån vi inte brände vårt kapital på bostads-, gård- och skogsbubblorna. Problemen blir nog kännbara redan före 2020, då exportmarknaden inte upphör tvärt 2030.
Det är alltså dags att börja en omställning igår. Se till att få fram förnyelsebart bränsle nog till naturbruket och omgående vända trenden tillbaka till lokalare förädling. Som exempel har Österrike 5000 slakterier, men istället står en handfull centraliserade slakterier för 99.5% av slakten i Sverige. Centralisering är inte garanterad ens i ett modernt samhälle, utan det handlar om val vi medvetet gjort i Sverige för att gynna storskalighet och centralisering. Val som kommer kosta oss rejält de närmsta decennierna.
78 kommentarer
Vore kul att se en energiflödesanalys på en åker eller skog. Gör ett utkast här:
Inflöde av sol 1000 W/m2 gånger 2000 h eller 2000 kWh/år.
Produktion av skog: 10 m3/ha år(Skåning) 20 000kWh eller 2 kWh per kvadratmeter. 0,1%
Produktion av energigröda: Max 50 m3/ha år-10 kWh 0,5%
Produktion av energiskog max 1%
Solcell gissar det kan bli 10% eller 200kWh/m2
Solvärme gissar jag kan bli 15-20% eller 300-400 kWh/år
Oppti, ja om man struntar i råvaruåtgången för solenergi via solcell eller solvärme, så…
Vad gäller skog så producerar man även grenar och toppar, GROT, som du inte har med ovan.
Men vill du ha per kvadratmeter, så:
1 st 20kW "gårdskraftverk" tar med fackverksmast upp ungefär 1 m2. Vid 20% helårsverkningsgrad ger den 20*0.2*24*365=35040 kWh per m2.
Fast man kan förstås inte ha ett sådant kraftverk på varje kvadratmeter.
Ett annat exempel. 1 st 2 MW vindkraftverk tar säg 4 hektar (200mx200m)i anspråk, 40 000 m2. Vid 20% helårsverkningsgrad ger den 2000*0.2*24*365=3.504 miljoner kWh. Delat på 40 000 m2 ger det 87.6 kWh per m2, men då kan du använda dessa 40 000 m2 till att odla mat på, eller snarare 40000 – 100m2 för fundament och parkeringsplats för servicefordon, och 100x4m=400 m2 väg för servicefordon, dvs du kan odla mat på säg 39500 m2 plus få ut 87.6 kWh energi per m2.
Hur är det hampa? jag har hört att det kan ge som fastbränsle 18-22,1 MWh/ha och år netto. Dessutom kan man odla det så gott som i hela Sverige.
Det finns ett enkelt och effektivt sätt att frigöra biobränslen till flytande bränsle som Cornu diskuterar. Fjärrvärmen skyddas av makthavarna av en mängd politiska påhitt inom så kallad förnybar energi, till skillnad från skogsindustrin. Påhitten är oftast lokala och finns bland annat inom en elskatt, en elcertifikatavgift, egendomsskatter på vattenkraftverk och kärnkraftverk och ett system utom och inom landet med utsläppshandel. Allt har höjt elpriset till konsument inkl moms cirka 50-60 öre/kWh. Fjärrvärmen och kraftvärmen har dessutom fått diverse subventioner inom investeringar genom åren. Utan påhitten skulle fjärrvärmen och kraftvärmen inte ha en chans att konkurrera mot den nya och allt effektivare tekniken med markvärmepumpar bortsett från i extrema fall, som när det finns spillvärme från någon industri med hög temperatur som måste dumpas. Fjärrvärmen ägs ju av några korrupta kraftföretag och kommuner och makthavarna skyddar sig själva.
Fjärrvärme är samhällsekonomiskt mkt vettigt. Finns stora mängder spillvärme som är mycket bra att man kan ta hand om.
Har tyvärr uppfattat en trend som går ut på att många brf:er och stora kontor (alla fall här i Sthlm) som är anslutna till fjärrvärme borrar egen bergvärme eftersom det blir billigare, ett stort slöseri tycker jag eftersom det mycket riktigt är smart med fjärrvärme, har jag fel eller?
Hej Anonym, du kanske bara är hjärntvättad, men det är inte så ovanligt.
Toket började redan på 40-talet i Karlstad. Det var nämligen då den första svenska fjärrvärmen byggdes och då hade den funnits utomlands i bland annat USA på östkusten sedan slutet av 1800-talet. Idag har makthavarna byggt sig fast så att de bränslefabriker som Cornu diskuterar inte kan byggas. Felinvesteringarna har kommit i faser efter varandra sedan 40-talet.
Bygget i Karlstad var innan statliga subventioner fanns. Kommunen betalade kalaset direkt ur kassan. Vid denna tid hade ingen kommit på något så dumt som att elda biomassa i en panna och pumpa runt vatten i isolerade rör. Det var alltså kraftvärme och bränslet var olja och kol.
När anläggningen kom i drift på 50-talet fick kommunen betala ett underskott i driften med 20 procent av försäljningen. Och då hade bygget ändå finansierats med ett extremt förmånligt kommunalt lån med ränta och amortering totalt 3,5 procent. Värmekunderna fick betala nästan lika mycket som det kostade att elda själva i en egen panna. Elkunderna i Karlstad betalade maximala anslutningaavgifter och tariffer som kunde tas ut. Alternativet för kommunen, som var att köpa kraften utifrån och inte bygga något flott kraftvärmeverk, hade varit mycket billigare för alla. Ungefär så här gick det senare till över hela landet. Verksamheten var en enorm förlustaffär byggd på kommunal prestige.
http://www.kth.se/polopoly_fs/1.108206!/Menu/general/column-content/attachment/Kraftv%C3%A4rmeKarlstad.pdf
På 70-talet när oljan blev förbjudet dyr att elda i de flotta anläggningarna så kunde de inte skrotas, eftersom makthavana med sina stora planer då skulle framstå som dumma. Lösningen blev att elda biobränsle och beskatta oljan till vansinne och detta pågår än idag. En teknik med markvärmepumpar har kommit och är så effektiv att markhavarna har beskattat elen allt högre. Allt för att skydda investeringarna, som aldrig skulle ha gjorts från första början.
Idag går det inte att omvandla biomassa till bränske som Cornu föreslår i någon större skala eftersom makthavarna åter skulle stå som dumma och misslyckade med oanvändbara kraftvärmeverk. Något sådant skulle nog smitta av sig på fjärrvärmen i mindre anläggningar och få hela korthuset av poltiska påhitt inom så kalllad förnybar energi att falla ihop. Politikerna är alltså så tomma i huvet att de tror att de står över fysikens lagar och många har gått på det. Förnybar energi, det är ju bara trams.
Det stora problemet för fjärrvärmen kommer när det genom återvinning och oljekris som ger krympande konsumtion saknas sopor till de talrika och stora avfallsvärmeverken.
Måste erkänna har att jag inte riktigt har satt mig in det hela men rent instinktivt känns det som att fjärrvärme borde vara bra. Med tanke på att det finns både olje och gas eldade rena elverk nere på kontinenten så känns det som att det borde var smart att här smälla upp ett oljeeldat elverk och sedan både utnyttja den producerade elen och värmen. Är det något jag inte har tänkt på.
Säg att sedan kriget det folkliga inflytandet på energiområdet hade varit noll och istället riksdagen hade haft en energidiktator, som hade varit klok, måttfull och affärsmässig. För att undvika en jämförelse med något utopiskt, säg att diktatorn under snart 70 år endast hade haft en punktskatt på alla importerade bränslen hälften av den faktiska. Alltså har det i detta kontrafaktiska scenario inte funnits några andra politiska påhitt på energiområdet.
Hur hade det då varit? För det första, enligt vad jag skrev ovan, hade det inte funnit någon fjärrvärme av betydelse. Mer olja, kol och naturgas och värmepumpar hade används för uppvärmning. Energin hade varit billigare och välståndet hade varit bättre. Energiförbrukningen hade varit högre. Friheten i resandet hade varit större. Personbilar och lastbilar hade tankats mer här och mindre i utlandet. Produktionen och exporten av papper och pappersmassa hade varit större. Det hade varit mer vattenkraft och mindre kärnkraft. Vindkraften hade inte funnits. Färre hade eldat med ved och pellets. Timdebitering hade infört för länge sedan. Statens och invånarnas ekonomi hade varit starkare. Folk hade inte tagit så mycket lån. Någon fabrik för flytande bränslen från biomassa hade inte funnits. Men förutsättingarna för att bygga sådana hade varit bättre med sinande oljeresurser. Någon etanolfabrik hade inte heller funnits. Livsmedelimporten hade varit mindre. Med mera.
Allt som man behöver göra är hur enkelt som helst och är att lägga ner det meningslösa, idiotiska, populistiska flummet och sedan sköter marknaden detta själv på bästa sätt. Med tiden kommer naturligtvis naturresurserna att sina och välståndet att falla rejält. Och det kommer inte att dröja så länge. Men det är inget som kan ändras av politiskt flum, utan det gör bara fallet större.
Du svamlar Urban Persson, även om det är roande.
Fjärrvärme gör att man kan använda de 55-60% av spillet som blir från moderna kraftvärmeverk, dvs kraftverk som med t ex förnyelsebar biomassa används för att göra elkraft. En inte oväsentlig del av vår elproduktion idag kommer just från kraftvärme, men du menar i din bitterhet att man inte skall ha det så, alternativt elda spillvärmens energi för kråkorna.
Väx upp.
Cornu, är det något fel på marknaden som gör att den inte bör appliceras just här och som gör att du och dina enfaldiga, politiskt korrekta polare vet bättre?
Minst till kråkorna för en given mängd biobränsle, eller annat bränsle, fås med en kondensturbin och effektiva värmepumpar. Med dagens bästa teknik i hela kedjan fås ungefär dubbelt så mycket värme netto från bränslet. Teoretiskt med förgasning kan biomassa ge ungefär 50 procent el. Vid låga temperaturskillnader för lokaluppvärmning (inte varmvatten) har ett extremt bra markvärmpumpssystem ett COP-tal ungefär 8. Utan överföringsförluster fås alltså 4 gånger mer värme från bränslet.
Allmänt går människans utveckling mot en högre komplexitet och större fasta kostnader och det gäller även energiomvandlingar. På stenåldern var kostnaden i byggandet av eldstaden obetydlig jämfört med den rörliga kostsaden i att samla in bränsle och sköta elden. Med kakelugnen för några hundra år sedan blev förhållande jämnare. Idag finns mängder av energiomvandlingar med högre fasta kostnader än rörliga. Värmepumpen är ett bra exempel på en ökad komplexitet och man kan säga att en orsak till att den konkurrerar allt bättre med 1800-talstekniken med att pumpa runt vatten i långa nedgrävda rör är just komplexiteten.
Vad som är mest ekonomiskt bestäms naturligtvis här som på andra områden bäst av marknaden och de som betalar och då kommer alla kostnader in. Inga politiker, byråkrater eller amatörexperter i världen vet detta bättre. Men de kan ju tro det.
Komplexiteten och de allt dyrare naturresurserna är en förklaring till att de politiska påhitten blir allt större, för att inte tekniken ska packa ihop.
Så nu är fjärrvärme som introducerades på 40-talet enligt helt plötsligt 1800-tals teknik enligt dig.
Ja, om man kopplar centrala eller lokala värmepumpar till spillvärmen får man ut mer värmeenergi, men den måste ju fortfarande pumpas runt från kraftverket. Det blir fortfarande fjärrvärme, men bättre fjärrvärme. Ett kraftvärmeverk skulle fortfarande ge 40% el men 55*3=165% värme.
Vad vi för övrigt behöver är inte ökad komplexitet, utan minskad komplexitet. Komplexitet fungerar bara i ett samhälle med överflöd.
Jag nämnde ovan att fjärrvärmen kom på i USA på östkusten 1800-talet. Det nämns i länken från KTH. Tekniken fanns även på kontinenten. Jag vet inte om det var någon kraftgenerering inblandad.
När biobränsle omvandlas till bara kraft anses verkningsgraden vara 42 procent. Tas även värme ut uppstår ett mottryck i turbinen och verkningsgraden minskar. Vid fjärrvärme anses den vara 34 procent. Dessa siffror används i en statlig utredning runt fjärrvärme och kraftvärme från 2005 (sid 114-115).
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/28/30/abae4a60.pdf
Skulle de extra 8 procenten el utan fjärrvärme användas i ett bra värmepumpssystem i södra Sverige med ett COP-tal 5-6 inkl ett visst uttag av varmvatten fås 40-48 procent värme av bränslets energivärde. Med bra menas golvvärme, ett tilltaget borrhål och en motor med frekvensreglering. Det är inte så många som har idag men kan köpas utan problem och kommer. Förlusterna i ett elnät och fjärrvärmenät är ungefär lika stora. Mer avgörande är att elnätet finns och alla de nedgrävda rören är en extra investering och kostnad. En titt på taxor och tariffer för el och fjärrvärme inkl bara moms visar direkt vad som är ekonomiskt.
Om man vill ha minsta möjliga komplexitet kan man förstås gå tillbaka till gammal teknik och ända till stenåldern. Människan har i praktiken inget val om detta. Det mest effektiva och ekonomiska måste hela tiden användas. Ett större avsteg här skulle vara förödande.
En gammal pålitlig teknik är faktisk gengas. Det är märkligt att den inte kommit fram mer i debatten här i Sverige. Den används i Tyskland, Danmark och USA bl.a
Nu tänker inte jag i första hand på gengasagregat på fordon även om det säkert skulle gå att förfina tekniken till det också. Det jag tänker på är små och medelstora kraftvärmeverk. Dessa finns på den kommersiella marknaden från 5-10kW upp till fler MW anläggningar. De har generellt sett en verkningsgrad på 90%. Med en industrimotor för gasdrift och en generator kan du ta ut 30% i el och 60% värme. Denna teknik gör det möjligt till en decentraliserad produktion.
Dessa anläggningar skulle kunna vara lokala producenter av både el och fjärrvärme.
Här är länken till ett tyskt företag inom den branschen.
http://nrg-consultants.com/
personligen tror jag mer på småskaligare och enklare teknik ur ett peakoil perspektiv.
Vad det gäller bränsle så är det inte endast ved utan i princip alla former av biobränslen som går att använda i torkad brikettform.
Sveriges pappersbruk har en stor slagsida mot tidningspapper och den förbrukningen är på ständig nedgång. Det kommer att lämna utrymme för en större användning till energi och framställning av andra syntetmatrial av veden.
Hybridaspen med en tillväxt på upp till 20 skm3/år gör det möjligt att på en relativt liten yta producera en stor mängd el och värme.
old_sellis, det kommer aldrig bli aktuellt att köra jordbrukets maskiner i skog och på åker på el. Det måste till bränslen med mycket högre energitäthet för att det. Så det räcker inte att producera el+värme.
Facebooks serverhall i Luleå kommer att förbruka energi som en mindre stad, energin kunde dom fört in i fjärrvärmenätet, nu släps energin bara ut som spillvärme.
Att konstfrysa isbanor släpper inte ut energi om värmen tas tillvara, se det som en markvärmepump.
Corru ditt inlägg gillade jag, skriv lite om Facebooks energislöseri.
mvh ekvationsteorn
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag vet. Skall prata om det i Linköping på onsdag.
Det vore idioti att försöka återvinna värmen i ljummen luft från serverhallar när det finns ett lokalt överskott på spillvärme i form av hetvatten. Varje kWh el som används för att värmepumpa ljummen värme till het när den heta värmen inte behövs är rent slöseri och utrustningen som används en total felanvändning av resurser.
Om det skall vara vettigt att återvinna ljummen värme måste det finnas ett behov av den låga värmekvaliteten. T.ex. om det går att bygga stora växthus bredvid serverhallarna och värma dem med spillvärmen.
Luleå är ett specialfall. Vår stad är redan mättad av överskottsenergi. SSAB producerar enorma mängder spillvärma när stålet smälts. Detta har gjort att vi har sveriges billigaste fjärrvärme, så det är inte så konstigt att man inte tar tillvara värmen.
Anonym, du har fel. Din stad Luleå är inte ”mättad med överskottsenergi” och det är inte heller ”spillvärme” som används. Istället används en kombination av olja och brännbara gaser från SSABs masugnar i ett kraftvärmeverk. Vid minsta avbrott i flödet från masugnarna, vilket kan vara av olika anledningar, slår oljan på.
År 2010 enligt kommunens senaste årsredovisning användes hela 11 800 kubikmeter olja. Luleås fjärrvärme är nog landets mest oljeberoende. Eftersom masugnsgasen är dominerande och inte kan användas till så mycket annat så fungerar det. Om landets oljeförsörjning skulle upphöra så finns en stor risk att ni kommer frysa rejält där uppe vid extrem kyla och speciellt när SSAB inte kör masugnarna. Efter några dagars stillestånd fryser kanske fjärrvärmenätet sönder och då är det kört för hela stan.
Situationen speglar nackdelen med spillvärme. När det mest behövs så finns den inte och då är den mycket dyr att ersätta. Hur man än vänder sig har man rumpan bak.
Cornu, spillvärme utgör en mycket liten del av fjärrvärmen. Ofta finns spillvärme i närheten, men det är mer intressant att bygga ett flott kraftvärmeverk baserat på subventioner. Makthavarna försöker nu komma runt detta problem, som de själva har skapat, med ett byråkratiskt och äganderättsligt tveksamt system med så kallat tredjepartstillträde. De gör mer skada än nytta för samhället med sina dumma påhitt.
Enligt Björn Gillberg, Värmlandmetanol överförs 55 procent av vedens energiinnehåll bränslet, inte 25 procent som du påstår. Resterande blir förstås värme med blandad temperatur.
http://www.varmlandsmetanol.se/PM%20april%2007.pdf
Gillbergs planer strider direkt mot makthavarna ambitioner och då går det väldigt långsamt. Maktapparaten är genomkorrumperad.
Det finns siffror på 25% till 75% för Fischer-Tropsch. Jag valde den sämsta förekommande siffran, 25%, för att ingen skulle kunna hacka ner på att jag överdriver möjligheterna.
Det finns dock bättre processer än FT, i de fall man räknar högt för FT så räknar man även in de gaser som bildas men just 75% måste vara ett extremfall.
Finns även tämligen stor potential med biogas i Sverige, ~10 TWh (alltså ca 10 % av trp sektorns energibehov) från div restprodukter (slaktavfall, matrester, etc.). Exakt potential beror givetvis på flertal parametrar men 10 TWh kan ses som ett riktvärde på nationellnivå, över detta krävs att biomassa produceras enbart för framställning av biogas.
Mindre anläggningar kan byggas på större gårdar, eller kooperativ av mindre dito, för att förse ombyggda traktorer och arbetsfordon med bränsle. Går även att använda ev överskott av gas i ett småskalligt kraftvärmeverk för gårdens egna behov av el +värme. Resterna från processen kan i sin tur användas som gödsel. Kostar givetvis mer än olja i dagsläget (både i kronor och energi) men bör ses som ett realistiskt alternativ.
Biogas måste uppgraderas till fordonsgas, vilket inte är lika enkelt i "småskalig" miljö (det är som sagt inga "små" jordbruk som kan ordna biogas alls). Och det finns inga traktorer som kör på fordonsgas heller. Även energidensiteten är ett problem här. Man vill kunna köra 12 timmar på åkern utan att behöva åka hem och tanka.
Kunde man lösa biogas->fordonsgas småskaligt kunde det vara intressant. Men syntetisk FT-diesel eller rapsdiesel går rakt in i befintlig infrastruktur och befintliga maskiner och kräver inga investeringar på "konsumentsidan".
Enda anledningen till att biogas måste uppgraderas till fordonsgas är att den skall klara nauturgas spec., naturgas innehåller ju inte enbart metan utan även en del tyngre kolväten som höjer energivärdet. Detta är givetvis mkt viktigt för (vissa) industri-applikationer och handel/prissättning men det är i sig inga problem med att skippa uppgraderingen och bränna ren biogas om användaren har en anläggning/motor etc. som klarar av detta. Har inga tester på rak arm men tvivlar på att det skulle krävas några större modifikationer för småskalig drift.
Kärnkraften är inte säker det vet vi men spillvärmen som produceras är enorm och skulle kunna värma städer.
Man kunde teoretiskt producera olja med elen när det är överskott på el periodvis.
Nästa generations kärnkraft går på dagens kärnavfall.
Tyvärr så är kärnkraften inte säker när den ska vara lönsam för säkerhet kostar pengar.
mvh ekvationsteorn
corru
Jag har aldrig räknat på det men är det teoretiskt möjligt att ny kärnkraft kan producera den oljan vi behöver?
mvh ekvationsteorn
Ja, har man energi (el) kan man producera syntetiska bränslen utan större "problem".
Frågan blir kan vi göra kärnkraften säker?
Kan vi rent praktrisk klara av att bygga så många nya kärnkraftsverk?
Går det ekonomisk runt, Om samhället äger verken så behövs det inte någon vinst från nya kärnkraftverk, Om nu marknaden mot förmodan kan sköta säkerheten så kan dom också driva kärnkraftverk.
Vi kan inte bara sitta och vänta på att corru får rätt om peak oil.
mvh ekvationsteorn
Det finns inte så rikligt med kärnbränsle att samhället kan bruka kärnkraft i mer än några decennier. Enligt min mening är kärnkraften för dyr, för osäker och för kortsiktig för att vara en vettig investering.
Det finns så mycket solljus på sommaren så att det räcker och blir över många gånger om och vi har stora ytor med hustak att bekläda vilket inte används till något vettigt som odlig av mat eller ved i alla fall.
Bränt pengarna på bostadsbubblor? Jag säger bara Bubbles: The Only Way Is Up!!
I Facebooks ansökan angavs att servelhallarna skulle förbruka motsvarande 17 000 villors elbehov. Nu har den siffran höjts till 40 000 villors behov, vilket är mer än SSAB:s stålverk förbrukar, och motsvarar förbrukningen av en medelstor stad som hela Västerås.
I en radie på 300 meter runt hallarna kommer lokalklimatet höjas med ca 2 grader.
Spiontjänsten är energislösande…
Härligt att investeringen växer och hamnar där elen produceras uthålligt och kylan kostar lite i $ och kWh.
Intressant inlägg Cornu, även om det är snårigt med alla siffror hit och dit. Det görs ju en del tester kring bland annat DME (diemtyleter) som framställs från restprodukter från massatillverkning, även detta kan ju komma att bli en del av den framtida energimixen. Hörde även talas om att danskarna forskar kring att köra bränsleceller "baklänges", dvs tillverka bensin från el + koldioxid + vatten.
Som läget ser ut idag kommer det i framtiden finnas många olika källor som på olika omvägar kommer att producera "fossilbränslen", istället för som idag att det mesta helt enkelt kommer från underjorden. Det kan ju vara en fördel ur ett redundansperspektiv – alla ägg i samma korg och så vidare. Men ser du några problem med lönsamheten i de olika alternativen? Jag tänker att slutprodukten kommer kosta olika mycket från olika källor beroende på råvarupriser och lokala förhållanden, och att priserna kommer variera mycket. Det känns då som att det måste till en rejält långsiktig och uthållig finansiering för att inte företag ska drabbas av kortsiktiga "investerare" och tvingas lägga ner pga. dålig lönsammhet ena året, bara för att upptäcka att lönsamheten nästa år hade varit betydligt bättre, eftersom något annat produktionssätt då har svårigheter med tex. råmaterial. Hänger du med på min något röriga frågeställning? Vad ser du för för- och nackdeler med en "många bäckar små"-energiförsörjning?
Många bäckar små ÄR framtiden. Vad jag visar i räkneexemplet ovan är att vi har tillräckligt med biomassa i Sverige för att med små uppoffringar ordna bränsle till naturbruket. Sedan kan det ske med flera olika metoder, men även med kass FT på 25% är det möjligt. Transporterna är lite mer problematiska dock.
Frisknat till nu C vad det verkar ???
Nej. Men febern är nu så "låg" att den går att medicinera ner till arbetsnivåer tillfälligt. Hostan är för djävlig dock, hostar så jag kräks av och till.
Krya på dig!
Usch då,,i morrn blir det kanske än värre när börsen fortsätter att gå upp / Sigge
Cocillana är det enda som hjälper om hostan är grym
Rekommenderas varmt. Receptbelagt förstås.
Är det den där morfinbaserade medicinen. Fungerar fantastiskt bra, men inte när man har ansvar för annat än sig själv, t ex gård, familj och djur. Som singel i en enrumslägenhet någonstans så kan man ta den och zona ur, men som "vuxen" behöver man faktiskt ta lite mer ansvar.
Arla, Scan och Lantmännen har ju utvecklats till stora centralstyrda byråkratier. Det kanske är dags för Sveriges jordbrukare att börja om från början. Dvs starta nya kooperativ för bl.a. mjölk, kött, spannmål och inköp av nödvändigt mtrl såsom gödsel och bränsle.
Facebook får hoppas att vi kan få el från Finsk kärnkraft.
Fjärrvärme är bra eftersom den kan ge plats för effektiva kraftvärmeverk, vi behöver både el och värme när det är kallt. Elen kan vi använda till värmepumpar med 3-4 ggrs värmeutbyte. Fjärrvärmeverken levererar värme till priser som konkurrerar med elpriset, därför finns det mycket att tjäna på värmepumpar även inom fjärrvärmenät. El som säljs består till stor del av skatter och avgifter, så det är staten som förlorar.
Ett problem med den planerade utbyggnaden av vindkraft i Norrland är att dagens kraftledningar söderut inte klarar effekten när efterfrågan är störst i södra Sverige. Kanske kan vi se Facebook som en lösning.
Nanotec
Att producera diesel från skogen känns onödigt. Det är bättre att stoppa vid kortare kolväten så som metanol. Betydligt högre systemverkningsgrad.
Jag tror värmlandsmetanol är på rätt spår med sin satsning. Metanolen kan till att börja med användas som inblandning i bensin för att senare bli det primära bränslet.
Raps till DME är bara korkat. Det krävs enorma arealer av raps för att få fram större mängder energi. Dessutom är det bara delar av Sverige som lämpar sig för rapsodling.
Framförallt är rapsolja ett utomordentligt bra livsmedel.
Men överskott, andrasortering, olja som har lagerhållits för länge och dylikt kan man göra biodiesel av eller hälla i närmaste biogasrötningsanläggning med fettunderskott i processen.
Fjärrvärme är skit när den kommer från att elda upp soppor.
Skit in – skit ut, ingen rökgasrening i världen kan göra uppeldade soppor särskilt rena, extra illa nu när de flesta individualister (ofta liberaler) som inte bryr sig kastar sina lågenergilampor direkt i sopporna vilket gör att kvicksilvret går direkt ut i luften.
Fjärrvärme har dyra fast kostnader för kunden och låga kostnader per kilowattimma så det manar inte till att spara på energi, snarare passar det som handen i handsken på den av reinfeldtska överbelånade villapöbeln som inte bryr sig.
Den nyliberala regeringen Reinfeldt verkar ha en förkärlek för kvicksilver.
Inte nog med att den införde glödlampsförbud och tillät kvicksilverbaserade lågenergilampor som ersättning, så injicerades närmare 60 % av Sveriges befolkning med kvicksilver 2009.
http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2009/Sammanfattning-av-kunskapslaget-for-tiomersal/
"….reinfeldtska överbelånade villapöbeln"
Haha… den snor jag!
En sektor som har tagit peak-oil på fullt allvar är fordonsindustrin som nu har både batteribilar och bränslecellsbilar klara för kommersialisering. Med stöd av energimyndigheten pågår projekt för att elektrifiera lastbilstransporterna (pågå även i andra länder) t.ex. med konceptet trådlastbilar.
Teknik finns med andra ord, men tidsperspektivet ser inte bra ut. Tyvärr så har vi en tendens att vara katastrofstyrda.
Batteribilar är ett skämt, som alla andra batterier förbrukas de och måste ersätta, sådan oerhörd slöseri med resurser finns inte maken till sedan så är räckvidden lika långt som när bränslemätaren i en vanlig bil står på rött eller med andra ord skit.
Om el ska driva individuell persontransport måste infrastrukturen helt byggas om. Fordonen måste bli lika stora som mopeder så de faktiskt är anpassade att transportera en person och inte som nu när det sitter en kotte i en bil med plats för fem. Detta skulle dra ner vikten och luftmotståndet avsevärt. Sedan så måste vägarna byggas om med el-ledare så att fordonen kan matas direkt från elnätet.
Det finns alltså en reform som inte är av dess like för att dagens persontransport ska kunna fortsätta likt som idag utan olja.
Batteribil, tänk dig Renaults 2-sitsig Twizy anpassad för svenska förhållanden. Ett batteri som klara -30 C (sådana finns), isolera kupen. Med en kupevärmare ansluten innan det är dax att köra iväg så vår du en hyfsad värme i kupen som borde räcka i 30-60 minuter d.v.s den tid det tar för dig att förflytta dig till nästa eluttag. Borde fungera bra som pendlarfordon. Kostnad uppskattningsvis 140 000 kr.
Redan idag så skulle det vara ekonomiskt lönsamt att elektrifiera de mest trafikerade vägarna för lastbilsstransporterna.
En kWh Brentolja kostar nu 65 öre. En kubikmeter ved fast mått innehåller ca 2000 kWh. Jämförpris med oljan blir 1300 kronor per kubikmeter ved.
Det är väldigt långt från vad den grinigt giriga skogsindustrin betalar.
Undrar hur länge det dröjer innan Ryssland vill ha samma pris för ved som för olja…
Island+metanol 🙂 Detta sosseland kommer aldrig klara av mer än att tjaffsa om rättigheter hit och dit.
Vilken tur att sossarna+vänsterpartiet på Island är så mycket bättre än det moderat styrda Sverige ! Det håller jag med dig om. Smarta är de också vänstern, som lät bankerna på Island falla så de slapp skuldsätta sig.
Exempel på fjärrvärme + geotermisk energi i Lund.
http://www.lundsenergikoncernen.se/Privat/Aktuellt/Nyhetsarkiv/100121-geotermisystem-fyller-25-LEK/
Skippa konstgödseln och odla ekologiskt. Det lönar sig i längden, på alla sätt. För övrigt ska det bli kul att se dig på onsdag i Linköping!
Och så avslutar vi kvällen med att konstatera att inga av alla dessa fina lösningar kommer att genomföras för det finns ingen som tycker det är nåt kul här och nu.
Men sen kommer man tycka att det där skulle vi gjort igår. Nä, förresten, ingen kommer komma ihåg de där lösningarna då.
/Freddy
Off topic
http://www.zerohedge.com/news/ecb-has-opened-pandora%E2%80%99s-box
Jamen sätt igång! Vad hindrar dig? Odla olja du, och lagra till priset går i taket. Då blir du ju rik, varför vill du inte göra dig själv rik?
Kanske för att det är så väldigt mycket billigare att köpa mineralolja, idag och under förutsebar framtid??? Duh…
Jag är intresserad av att odla några träd i min trädgård för att elda med i tegelugn. Hur många kubik ved får man av ett träd?
OT : Underbart att vakna upp en sån här morgon. Ljuset har återvänt..solen kommer smygande och framför allt går Asiens börser som tåget.UPP,UPP,UPP !
Matat mina småfåglar med talgbollar och väntar nu bara in börsöppningen…
Vissa hänvisar till metanol och etanol, men där är ju energibortfallet såpass stort att det måste ju nästan vara irrelevant att producera sådan energi i framtiden. Jag har för mig att 90% av energin går åt för att producera 100% metanol/etanol från raps och annan skit.
Men jag undrar lite över detta med uran. Hur mycket energi krävs det för att få fram uran motsvarande 1 kwh (eller mwh eller vilken storlek man nu vill använda). För det är ju inte så ofta uran faller ner från himlen och färdig att bara plocka upp och trycka in i ett kärnkraftverk.
På min senaste elräkning så fick jag underlag för min miljöpåverkan år 2010.
Kolkraft stod för 30% och gav ca 2,5 ton CO2 utsläpp (146 gr/kwh)på ett årsförbrukning.
Kärnkraften svarade då för 21% och gav ca 12,7 gr avfall(0,73 mg /kwh).
Men 2010 vilade väl sig kärnkraften när det var kallt?
Det gjordes en stuide för några år sedan avseende att bygga upp och producera biobaserat flygbränsle till Arlanda med FT-metoden. Studien utgick från en anläggning som skulle producera 50 000 ton grönt flygbränsle per år. En av poängerna i studien var att placera anläggningen på så sätt att man kunde få avsättning för spillvärmen till ett fjärrvärmenät.
Studien finns och ladda ner hos Värmeforsk om man är intresserad.
http://www.varmeforsk.se/rapporter?action=show&id=2639
Om peak oil nu kommer att falla in kan man förutså en viss konkurrens om GROT och likanande för att göra bränsle av.
Hej cornu,
Intressant läsning. Ta gärna och kolla upp Björn Gillbergs projekt (Värmlandsmetanol) med att producera metanol ur skogsavfall, dvs grenar och spill från skogsindustrin. Ingen massaved används.
Upptagningsområdet för en fabrik är ca 15 mil så det finns gott om plats för fabriker – ca 5 i Värmland. När jag frågade om det forfarande var energieffektivt med alla transporter in/ut+förädling så sa han att det går att räkna hem med vinst. Metanolen skulle gå att blanda in i bensin och biodisel skulle också kunna framställas.
OBS: Det här är inget haussande av någon aktie för om det blir av så kommer det med all sannolikhet inte att vara öppet för småsparare utan för större partners inom energi och kemiindustrin. http://www.nwt.se/arbeteekonomi/article1056797.ece
Man kan idag tanka syntetisk diesel vid pump på vissa orter i Sverige.
Det finns 2 märken av syntetisk diesel. Ecopar som tillverkas i Göteborg och Paradiesel som tillverkas i Holland. Båda görs för närvarande av naturgas.
Pumpstationer:
Strömmabuss Frihamnen, Palermogatan Stockholm (Ecopar)
Uppsala, Kungsängsgatan 63 (Ecopar)
Alingsås, Malmgatan 4 (Ecopar)
Sundsvalls hamn i Tunadal, SCA är ansvariga ring och fråga (Paradiesel)
Lycksele, vet ej var, SCA är ansvariga ring och fråga (Paradiesel)
Det låter betydligt mer praktiskt att tillverka flytande bränslen som syntetisk bensin eller diesel av natur- eller biogas än att använda den "som den är", även om man tappar exergi i omvandlingssteget. De förare av gasbilar som jag har frågat är inte odelat positiva utan verkar snarare tycka att biogas i dubbel mening är en skitprodukt.
Utmärkt idé! Även om biodrivmedel aldrig kan bli ett globalt alexanderhugg för peak oil kan det åtminstone påtagligt mildra effekterna för Sverige som, med stora skogar och ett välfungerande skogsbruk, sitter på en unik position. Någonstans måste man börja gräva, varför inte i vår egen skog?
Frågan är hur man ska kunna frammana de bioraffinaderier som behövs. De kommer knappast att bygga sig själva, och om man ska vänta tills marknadskrafterna gör det tydligt lönsamt för en långsiktig investering kan det vara väl sent i matchen.
En tanke kan vara att titta på ett närliggande välfungerande exempel: Elcertifikaten. Målet man ställde upp när de kom till var att öka produktionen av förnybar el med 25 TWh från 2002 års nivå till 2020. Det har gått bra. Fram till 2010 har produktionen ökats med 11,5 TWh (=2 kärnkraftsreaktorer). Certifikaten är ett förhållandevis okomplicerat styrmedel som visat sig fungera. Och om det fungerar på ett energislag, varför inte ett annat?
Kalla det biocertifikat. Ca 9.550.000 m³ diesel och bensin förbrukas årligen i Sverige. Om vi tog ut en kostnad för biocertifikat på, säg 50 öre litern, skulle det innebära 4,7 miljarder kronor. Idag används ca 360.000 m³ förnybara drivmedel om året, om ett första mål är att tredubbla det skulle det innebära vi har utrymme att ge 4,50 kr per liter biodrivmedel (ännu mer om krav på att de skall vara inhemskt producerade), vilket antagligen kan påverka kalkylen för någon som funderar på att bygga ett bioraffinaderi.
Dessutom borde ett sådant system vara politiskt gångbart. Inte bara får man poäng hos miljörörelsen för att man gör något för klimatet, det är också jobbskapande; arbeten både direkt inom de industrier där drivmedlet tillverkas och inom jord- och skogsbruket där man måste öka uttaget och börja använda snabbväxande grödor med mer intensiv skötsel.
Vi kan samtidigt med att när oljeproduktionen börjar minska drabbas av fosfat brist i jordbruket på en internationell skala. En del av lösningen på detta problem är pudurett tillverkning. Eftersom konstgödsel idag ökar produktiviteten sjufallt enligt konstgödnings-tillverkarna. Så blir slutresultatet att vi kommer att behöva större arealer och mer handkraft i den framtida mattillverkningen för att upprätthålla den nuvarande produktionen. Samtidigt kommer importerad mat att stiga i pris på grund av gödsel och ojeprisstegringar. Enkla lösningar saknas.
Icke-konstgödselodlingens footprint-areal för olika industriländer är ren dystopi. Japan skulle t.ex. behöva typ 8 ggr sin nuvarande odlingsbara landmassa för att försörja nuvarande befolkning utan oljebaserade gödslingsmedel…
Men vi kan fortfarande producera konstgödsel (N) utan större problem, ur godtycklig energikälla. Och PK kan man återvinna ur avloppsverken. Dessutom finns det en viss "investering" i övergödda jordar så det finns en övergångsfas.
Problemet är att PK-gödsel idag främst kommer från gruvor. Och P peakar runt 2030.
PK står här för fosfor och kalium och inte för politiskt korrekt.
FT-anläggningar är tyvärr rätt storskaliga och investeringsintensiva saker, annars är det en utmärkt väg ut ur oljeberoendet. Sydafrika har ju lyckats mycket väl och Qatar är väl på väg? (Intressant poäng att tekniken togs fram av Tyskarna under WW2 och förfinades av Apartheidregimen – alltså i båda fallen pga isolation/bojkott och bristsituation)MEN, borde inte FT också öppna upp för en renässans för kolen och därmed ge en lägre burn-rate om mer tid på fossilfronten överhuvud taget (vilket kanske inte vore så bra…?
Visst kan vi producera konstgödsel ur valfri energikälla, men kostnaderna för att göra det är större. Energieffektiviteten för att framställa konstgödsel ur el och sedan använda konstgödsel för att odla biomassa för att göra bioenergi (för att ersätta olja) är usel. Med sådant energiutybyte (EROEI) stannar sannolikt Sverige. Kvävekonstgödseln är energiinneffektiv jämfört med andra sätt att ordna kväveförsörjningen. Utöver det så är konstgödselanvändningen samhällsekonomiskt tveksam: "Enligt expertrapporten European Nitrogen Assessement orsakar kvävegödslingen inom EU kostnader på mellan 20 och 150 miljarder euro, medan lantbrukarnas ökade inkomster från kvävegödslingen uppskattas till mellan 10 och 100 miljarder euro . Det som är jordbrukaren förtjänst blir samhällets kostnader" (från den kommande boken Vi äter jorden (http://tradgardenjorden.blogspot.se/p/vi-ater-jorden.html) .
Du brukar vara bra på siffror, men vad gäller självförsörjningen har du nog bara tagit Staffan Danielssons felaktiga siffror utan kritik….Det är en ständigt återkommande myt att Sverige är extremt importberoende som land vad gäller mat. Men det bygger på en rad missförstånd. Ibland dras slutsatsen att vi är 50% självförsörjande därför att exporten är hälften av importen, men den inhemska produktionen är mycket större än både import och export – vidare är import och export uppblåsta av norsk lax som är vår viktigaste produkt….Vad gäller nötkött är vi dåligt försörjda. Man kan räkna på många olika sätt, men med FAOs beräkningar (som bygger på kalorier, inte på pengar eller ton) så är vi 95% självförsörjande (FAO statistical yearbook) medan tex en jordbruksgigant som holland är bara 50% självförsörjande, eftersom de nästan inte odlar någon spannmål – detta trots att de är den tredje största exportören i världen – efter USA och Brasilien.