Från riksbankschefen Stefan Ingves presentation igår, min fetstil:
“Vi vet att finansiella kriser har permanenta effekter på tillväxten. Det stora BNP- tapp som blir följden av en djup finansiell kris går oftast inte att ta igen under perioden efter krisen. Normalt får vi ett skift nedåt i BNP-nivåtrend även om goda tider sedan kan innebära en återgång till samma takt för tillväxten.
De samhällsekonomiska kostnaderna är betydande. Bedömningarna varierar förstås beroende på kris och antaganden, men en uppskattning i forskningens mittfåra ligger på drygt 60 procent av BNP före krisen. Översatt till svenska förhållanden står alltså runt 2 biljoner – 2 000 miljarder – kronor på spel. Det råkar vara samma storleksordning som balansomslutningen för tre av de fyra svenska stora bankkoncernerna.
En sådan chock för samhällsekonomin skonar förstås heller inte medborgarna i deras roll som skattebetalare. En finansiell kris slår hårt mot statskassan. En brittisk utredning som nyss presenterades – den s k Vickersrapporten – visar hur finanskrisen sedan 2007 ökat Storbritanniens offentliga nettoskuld med omkring 100 procent av BNP.”
Det låter som att Ingves här har läst Reinhart och Rogoffs bok, Annorlunda nu – åtta sekel av finansiell dårskap (eng This Time is Different – Eight Centuries of Financial Folly).
Som tidigare omskrivet är normalutfallet 86% ökad statsskuld tre år efter en finanskris, som i sin tur oftast börjar två år efter att bostadspriserna i landet har toppat.
För svensk del toppade bostadspriserna i vintras, 2010-2011. Då har vi en finanskris här år 2013-14 om man nu inte lyckas mota Olle i grind. Sedan sticker statsskulden iväg. Värt att notera är att 2000 miljarder SEK inte nödvändigtvis helt hamnar på statsskulden, som i så fall skulle trefaldigas upp till nästan samma nivåer som Italien har idag, utan det är den totala kostnaden för en kommande svensk finanskris för hela samhället.
Det är naturligtvis helt rätt av Riksbanken att strama åt kraven på bankerna i det här skedet så vi kanske kan undvika den kommande krisen. Samtidigt är den svenska skuldbubblan och bostadsbubblan monumentalt stor och det skall verkligen till en historisk bedrift för att vi skall komma ur denna rävsax någorlunda smärtfritt. Som samhälle. För enskilda individer som köpt för dyrt och lånat för mycket pengar (aka BLT) behöver det ingalunda bli smärtfritt.
11 kommentarer
FI redovisar lägre ökning i utlåningstakten.5,8% jfrt med 6,7%
Företagen lånar däremot mer.
Bankerna redovisar högre marginaler på lånen.
Bankerna får högre krav.
Bromsen är påslagen och tåget avstannande.
Sedan han höjde räntan innan krisen 2008, som jag tror för att få höjd att sedan sänka, känns det för mig bra att han sitter där han sitter. Du lyckas då och då även påvisa lugnande uttalanden i rapporterna från RB.
Kanske en rest av det gamla ämbetsmannasverige som Ahlmark och Pamle raserade?
Rätt så roande frågestund efter Ingves presentation igår. Flera utskottsledamöter försökte pressa honom på ränteläget nu och framöver, men han smålog bara finurligt när han svarade att räntan "lagom och rätt" och inget mer.
/Tompan
Tack för inlägget. Mycket bra av Ingves att ta ställning och i alla fall verka ta ansvar. Framför allt att göra detta på ett sakligt sätt. Den kom väldigt passande nog till denna artikel http://www.svd.se/naringsliv/baltiska-tigrar-klarade-krisen_6626564.svd. En lite klen och tyvärr svenskt blåögd (som de säger i Europa) artikel om hur väl de Baltiska länderna påsåtås ha klarat sig. Det kanske är så, men just ej utan permanenta försämringar. Har tagit mig friheten att länka till rapporten bland kommentarerna i min kommentar.
Avskaffa instättningsgarantin.
Varför skall de som bidrar till bankernas kapitalisering kommer före i kön till skattebetalarnas pengar?
det är som med det mesta här i livet, det gäller att i framtiden bara envetet arbeta av dom lån man har tagit.
Det viktigaste vi har att göra nu är att skapa en räddningsfond för räddningsfonder!!
Klassiska tumregler som 2år från bostadspristopp till finanskris, är inte även dom påverkade av snabbare nyhetsflöde och bättre information om vart det pekar? Jag satt & glodde på sällanköpsindex på avanza för nåt år sen och insåg att det skulle vända. '90 skulle jag inte kunnat gjort det lika lätt.
Nu är vi här igen ! Felet i systemet är att KPI bara tar hänsyn till nyproducerade varor och tjänster. På åttiotalet förespråkade jag för ett index som även tog med prisökningar på "redan" producerade varor och tjänster, såsom fastigheter, konst, veteranbilar, tulpanlökar etc. På så sätt skulle man ha en bättre kontroll på spekulationsbubblor.
Men vill man promt slå dövörat till, får man skylla sig själv.
Ja, jag är nationalekonom !
Mvh//Hanibal Jan
13:38
Spekulation är inte inflation, Om börsen stiger har vi då inflation?
KPI är relativt bra för att mäta inflationen.
Ett sätt att mäta inflationen på är att mäta hur lönerna förändras, vilket är orsaken till vår inflation.
Men det är ju det jag säger ! KPI tar inte hänsyn till spekulation. Det är det som är systemfelet !
// Hanibal Jan