Återigen har man fått höra om hur börsen alltid är lönsam, men det är en högst selektiv åsikt baserad på godtyckliga tidsintervall. Med lika godtyckliga val av tidsintervall så kan man också konstatera att börsen upphört vara lönsam. Speciellt när man dessutom justerar för KPI-inflation.
Med en KPI som stigit med 1-4% om året så måste alltså börsen under tio år stiga med mellan 10% och 48% för att ens agera värdebevarare. Från denna stigning tar staten antingen 30% i reavinstskatt eller ca 1% om året i schablonskatt i kapitalförsäkring. Det betyder att börsen alltså måste stiga mellan 22% och 62% för att hålla jämna steg med de generella prisökningarna om man använder kapitalförsäkring. Lägg till 1% i förvaltningsavgifter för den som har fonder så behöver börsen på tio år stiga 35-97% bara för att hålla jämna steg med prisökningarna efter skatt och förvaltningsavgifter.
Men sedan IT-bubblan har vi fått en ny paradigm på börserna. De orkar helt enkelt inte upp till forna höjder igen. Amerikanska S&P-500 från 1998 (blått) och svenska OMXS30 från 2004 (rött) nedan.
Det går alltså att för de flesta tidsintervall konstatera att börsen inte ens orkar justera för generella ökningar i konsumentprisindex, det som populärt kallas inflation. Men riktig inflation är ökningen i pengar och krediter som tar sig uttryck i en ökning av prisnivån på varor, tjänster och tillgångar. Den massiva ökningen av pengar och krediter de senaste tio åren har inte lyckats återupprepa tidigare paradigm om evigt stigande börs.
Vi zoomar ut till S&P-500 från 1985 och framåt enligt nedan.
Paradigmskiftet blir tydligt. Vi har gått över från den del av Kondratievcykeln där man tjänade pengar på att skyffla papper till en ny paradigm där lönsamheten i pappersinvesteringar är fallande. Men finansmarknadernas obönhörliga vilja att klamra sig fast vid drömmen om det goda 80- och 90-talet klänger sig fast. Resultatet blir allt extremare konstruktioner med hävstångsderivat och en potentiellt enorm derivatbubbla i spåren av minskande avkastning.
En sak är jag också säker på, nämligen att den som råder något att köpa aktier nu när vi återigen är på en topp i den sågtandade utveckling vi sett sedan millenieskiftet bara är ute efter att få folk att förlora pengar. Det är på dipparna man skall köpa, inte på en topp driven av massivt pengatryckande eller ohållbara krediter.
Vad den sågtandade kurvan visar är inget annat än krisen får det rådande ekonomiska systemet, och det kommer inte blir bättre när vi nu når tillväxtens gränser i spåren av peak oil, peak gas och peak kol.
Och skall man trygga tillgångar mot inflation så är det iaf inte generellt börsen man skall välja längre.
Vi lever inte i historien, vi lever här och nu. Och paradigmen är inte evigt stigande tillväxt och evigt stigande börser längre. Men ändå håller t ex politiker fast vid tron att börsen skall ordna folks pensioner i framtiden, och fårket nickar villigt med. Börsen skall man investera i, börsen går alltid upp på lång sikt etc. Jag hävdar att det är fel. Det gällde förr, men inte längre.
30 kommentarer
Bördig åkermark i Västergötland då? Vad får man i arrende?
Var inte regressionsanalys förkastligt i ekonomiska sammanhang för ett par inlägg sedan?
Jag har inte gjort någon regressionsanalys här. Jag pekar på förändringen. Det är den som är väsentlig, inte trenden.
Ett paradigm, inte "en"…
/Petti Meter
Cornu, har du tagit hänsyn till utdelningarna och återinvestering av dessa?
Jag får själv ca 3,5-4% direktavkastning på mina svenska portfölj och 6-7% på min kanadensiska. Det är utdelningarna som är charmen med aktier.
"börsen går alltid upp på lång sikt "
Betyder på ekonomspråk så lång tid det tar till dess att börsen gått upp. Hur lång tid är det? Ja, det kan vara allt från nu till hur många år som helst. Och då är det alltså en sanning. Typiskt ekonomresonemang
Tack för en bra blog håller med om mycket men att inte ta hänsyn till utdelningar i analysen gör den enligt mig totalt meningslös. Det blir lite som att låna pengar med amortering och sedan ignorera räntan och amorteringen för att konstatera att avkastningen på att låna pengar är positiv då lånet faktiskt är mindre efter några år, alltså har man gjort en vinst.
Sedan blandar du in fonder tillsammans med OMXS30 problemet är bar att fonderna inte slänger utdelningen i sjön, Avanza Zero som faktiskt är en indexfond har tex slagit OMXS30 med 25% bara de senaste 5 åren till största delen på grund av utdelningar. Skulle detta vara normalfallet slår Avanza Zero OMXS30 med ca 56% över en 10årsperiod. Och då tillsammans med din kommentar om att "Det betyder att börsen alltså måste stiga mellan 22% och 62% för att hålla jämna steg med de generella prisökningarna om man använder kapitalförsäkring"
Så behöver helt plötsligt OMXS30 inte ens gå upp över huvud taget för att ge inflationsjusterad avkastning och hela artikeln faller.
Nej gör om med SIX30RX eller liknande index och jag tycker det ger något.
Mer samhällsnytta att köpa guld och strunta i börsen ????/Anders
Håller med om att det blir mycket konstigt att inte ta med utdelningar i en sådan här uträkning. I min egen kalkyl kommer ~30-40% av min vinst från utdelningar historiskt sett.
Det jobbiga med ditt uttalande är att om det sämsta man kan göra idag är att köpa aktier, då måste det bästa vara att blanka dem eller köpa säljoptioner. Men så var det det här med timingen. Jag delar din analys om det bistra läget i världen – men för att leka djävulens advokat, så finns det en knippe bolag som inte är alltför dyra (ex energibolagen för den som tror på brist på energi), som ger 5-6% i stabil årlig utdelning.
Därutöver ger 25 års grafen en skev bild av verkligheten då den använder absoluta tal. Procentuellt är fallet 87 i samma klass som de två senaste, fallet 90 är mindre men även där har du en "sågtandad" rörelse som linjärt skulle fortsatt. På samma sätt menar du att den linjära utvecklingen från 00 (lutningen är 0) tills idag går att extrapolera på framtiden. Vilket som du själv skrev senast är trams.
Följer bloggen sporadiskt, men läser mer notoriskt vissa delar då intresse finns. Spontant känns författarens jämförelse mellan avkastning och inflation något tjatig då alltid [hans] reala avkastningar eftersöks. Genom att inflationsjusterade avkastningar är mycket svåra att finna bör detta synsätt dämpas. Frågan bör snarare ställas hur vi lättast skyddar oss mot inflationen? Exempelvis är fastigheter ett av de historiskt bästa inflationsskydd som finns. [Tänk de storstadsinvånare som byggde billiga hus tidigt 1900-tal och gnällde över fastighetsskatten tidigare, trots att villan inflationsjusterats upp med (typ) 15 miljoner!!] Dessa tider kommer vi aldrig få uppleva. En annan anledning till att reala avkastningar är mer sällsynta är dessutom den betydligt mindre osäkerhet som finns idag, plus mer kunskap jämfört med förr. Därför räknar marknaden på betydligt mindre riskränta än vad de gjorde förr. Sen är ju dessutom statsobligationernas räntor väldigt låga i Sverige. Enda möjligheten till enorma avkastningar från "luftslott" (som under IT-bubblan) bör alltså skapas från nya marknadsparadigm eller om Sverige får fram nya storheter på börsen som skapar synergier /A
Tänkte direkt på utdelning när jag läste detta inlägg och mycket riktigt har flera kommentatorer tagit upp det. Lite märkligt då bloggägaren har missat detta förut när han dissat aktier vilket även då påtalats. Hur kan du missa detta gång på gång Cornu?
RE: Joakim Persson
Citat: "ex energibolagen för den som tror på brist på energi, som ger 5-6% i stabil årlig utdelning".
Ursäkta min okunnighet men har du lust att namnge några bra bolag i den kategorin?
PÅ vilket sätt är börsen pappersekonomi? Om man dissar börsen på lång sikt dissar man också att driva företag då det är just företag som handlas på börsen.
Jag har aktier i Fortum och EON. Tråkig utveckling sista tiden på grund av politisk risk, men intjäningen har det inte varit några större fel på. Jag äger dessa för utdelningens skull.
Fortum kan du köpa för ca 19€, utdelningen ligger på 1€ = 5%. På samma sätt har EON redan utfäst utdelning på minst 1.30€ 2012 och 2013 (sedan kan den säkert sjunka), dagens kurs är ungefär 19.5€ = 6.7%.
Man kan se dessa aktier lite som en vardagshedge också. Om nu priset på energi faller, då får jag ju lägre utgifter. Om priset på energi stiger, högre utdelningar.
Risken hos dessa företag är att de går "för bra" ibland, och därmed slås av nya skatter och regleringar. Det är inte heller direkt några potentiella kursdubblare. Men stabil intjäning (små svängningar) och ganska hög direktavkastning gör att jag gillar dem.
Cornucopia
Hur ska man då placera ( ja amortering )sina sparpengar?? Finns det ngt utanför börsen som ger mer än 10% per år ?
Frågvis
Om man ar intresserad av tillvaxt eller inte borde det val vara mer intressant att kolla omsattnings- och vinstforandring over tiden?
Cornucopia,
Du skriver att man måste ta hänsyn till inflationen, men då måste du också ta hänsyn till utdelningarna och dessutom räkna med att dessa återinvesteras (som flera redan påpekat). Plockade snabbt fram siffror på detta och medelvärdet för utdelningarna har sedan år 2000 varit drygt 2,7 %. Inflationen har snittat drygt 1,5 %. Din tes håller där med inte, en investerare har blivit kompenserad för inflationen genom utdelningarna och mer därtill. Sedan att avkastningen sedan år 2000 är mer eller mindre är ett nollsummespel med transaktionskostnader och skatt är en annan femma.
Dessutom förefaller det för mig svårt att tjäna pengar genom att bara köpa och hålla ett index. Finns en uppsjö med enkla applicerbara strategier som kan förbättra avkastningen rejält. Ett bra exempel är att köpa ett index som är inte vägt efter börsvärdet på företag. Detta gör per definition att du kommer äga mindre av de högst värderade företagen och mer av de lågt värderade företagen. Tror boken som behandlar detta heter något i stil med ”The fundamental index”. Andra är ju glidande medelvärden (som du själv skriver om), multiplar eller dylikt. Man måste på något sätt sortera ut antingen vändningar eller enskilda företag, annars är jag övertygad om att avkastningen kommer förbli låg även i framtiden.
/M
Jag har helt medvetet utelämnat utdelningar. Det var nämligen en fälla för att se hur många som är i förnekelse.
Lågt räknat är KPI-ökning 2.5% över en konjunkturcykel, schablonskatt 1% och förvaltningsavgifter på många aktiefonder 1.5%. Det ger 5%. OK, säg 4%.
Utdelingarna betalar bara KPI, schablonskatt och förvaltningsavgifter. Kvar är grafen enligt ovan som visar på en slagig börs som går kräftgång och inte alls är en bra investering, generellt.
Vad gäller företagande generellt. Finns tiotusentals mycket lönsamma företag som inte är börsnoterade. Börsnoterar gör man om lönsamheten är på dekis eller man behöver pengar. Titta på individuella ICA-handlare…
/M, se ovan. Du måste även kompensera för beskattning och förvaltningskostnader.
Däremot har du helt rätt i att man får välja andra strategier än "sitt still i båten och köp breda aktiefonder".
Europeiska obligationer med 2-års löptid, välj och vraka bland länderna om ett par veckor..
Hej,
genom att välja snäva tidsramar gör du lite av samma fel som du kritiserar.
Om man ser pa utvecklingen över 100 ar pa börsen, har det varit langa, helt ointressanta (=olönsamma) perioder, som ibland varat i decennier. Sedan kommer det en fantastisk period som slutar med en bubbla för att för mycket kapital tas in i aktier.
En tidigare kommentator sade att fastigheter alltid har gatt upp… det är tokfel! En person som köpte en lägenhet i Stockholm eller Oslo under det heta 1890-talet fick vänta (eller uppdra till barnbarnen) mer än 100 ar innan det reala värdet översteg köpepenningen. Samma mönster sysn pa börsen som pa bostäder; i normala perioder maste man köpa exakt rätt bolag, i hysterifaserna kan man köpa en firma utan omsättning eller en bostadsrätt i Arjeplog; allt gar ju upp.
Nu gar vi in i den normala perioden, kanske trakigt, men det gör inte att börsen försvinner som intressant investeringsomrade, bara att man maste halla sig till de bästa bolagen.
Cornucopia: Hur tycker du att man ska lägga upp sitt sparande? Jag spar ca: 5000kr i månaden i olika fonder med blandad risk. Är det en dum strategi?
Cornucopia,
Jag skrev att de är ett nollsummespel sedan år 2000 även inklusive utdelningar. Räknade nyss ut avkastning för ett totalavkastningsindex på den svenska marknaden korrigerat för inflation och kapitalförsäkringsskatt. Avanza Zero har till exempel inga avgifter, så dessa utelämnade jag. Sedan år 2000 skulle den årliga avkastningen för den svenska marknaden legat på drygt -1 % för en buy and hold strategi. Ungefär som förväntat skulle jag säga.
Skulle man istället investera med glidande medelvärden MA200/50, gå kort i nedgångar och få ta del totalavkastningen hade man snittat på dryga 13 % per år sedan år 2000 (räknat med avgifter på drygt 2 %, utöver både beskattning och inflation). Vill dock poängtera att denna uträkning är gjord i all hast och där finns viss felmarginal.
/M
Nej, man blir inte _rik_ på börsen generellt. Men som du säger så är man minst skyddad mot inflationen bara med utdelningarnas hjälp, även i den urusla börsperioden vi är mitt inne i.
Du skrev ju själv "Och skall man trygga tillgångar mot inflation så är det iaf inte generellt börsen man skall välja längre.", men det är ju precis vad den gjort, trots slagigheten.
Sedan är det ingen dum idé att blanda in guld och silver i sin tillgångsmix, självklart.
Tja!
En fråga: Brukar inte de flesta börsbolag ha något som så fint kallas för "pricing power" eller nått sånt, dvs att tröjan som kostade 100kr ifjol på h&m eller kappahl i år kostar 103 kr pga inflationen och kunderna köper tröjan ändå. Då återstår 1% i schablonskatt och courtage. ?
Thänk you för en bra blogg!
/Finnen
In Investing, It’s When You Start
And When You Finish!
Talande figur: http://www.nytimes.com/interactive/2011/01/02/business/20110102-metrics-graphic.html
På 60-70 års sikt har NY-börsen gett stabil återbäring, dock ej relevant tidshorisont för de flesta. Dessutom är detta siffror baserade på billig olja, den som lever får se vad som händer när energin blir mycket dyrare.
Undrar om man skulle orka göra en dylik figur för Sverige-data?
/StefanP
@ Stefan P
Cornu har redan gjort en dylik figur
http://cornucopia.cornubot.se/2011/01/stockholmsborsen-och-inflationen-med.html#more
Det ligger även en länk till bloggrannen Flute, vars diagram är inklusive återinvesterade utdelningar och med 30% i reavinstskatt på den nominella vinsten
I USA är det så att de, sedan år 1900, "rika familjer", som i dag fortfarande är "rika familjer", inte är de som investerat på börsen, inte de som investerat i guld, inte de som investerat i konst & antikviteter, utan de som investerat i fastigheter.
Sokrates
Se även ett nytt inlägg.
http://cornucopia.cornubot.se/2011/07/borsens-avkastning-justerat-for.html