I slutet 2009 fanns det ca 7 420 000 myndiga personer i Sverige om man skall tro SCB, dvs personer som är 18 år eller äldre.
Som ingen missat så ökade svenska folkets skulder med ca 53 miljarder kronor det senaste kvartalet. 53 000 000 000 SEK.
Förutsätter vi här att det endast är myndiga personer som drar på sig de här skulderna så rör det sig om 7 142:- SEK per vuxen och kvartal, eller 2380:- kronor per månad. För att få något perspektiv på det här så var den disponibla medelinkomsten för två sammanboende med barn, aka en barnfamilj, 517 824:- SEK 2008. Detta handlar om inkomsten efter skatt och bidrag.
Samtidigt ökar dessa två föräldrar i snitt sina skulder med 4*2*7142=57 136:- SEK om året. Man lever alltså 11% över sin disponibla inkomst.
Detta blir förstås lite generellt. Problemet är att många av oss är skuldfria och tar inte på oss nya skulder, så i själva verket är det betydligt färre som bygger upp skulder. Och inflationen är ingalunda 11%, så alla ursäkter om att inflationen skulle äta upp skulderna är förstås fel.
Naturligtvis är detta fullkomligt ohållbart i längden. Visserligen handlar mycket av skulderna om bostadslån, men även om vissa grupper i tidiga faser av vuxenlivet oftast ökar sin skuldsättning, så skall det kompenseras av minskade skulder och amorteringar i andra änden. Skuldtillväxten skall i reala termer vara noll.
Men så är det alltså inte. Tvärt om så lever vi svenskar över våra inkomster. Inte konstigt att bankerna börjar bli nervösa över att folk inte amorterar.
Att låna pengar är att belåna sin framtid. Och det är alltså vad svenskarna gör. Alla skulder måste förr eller senare betalas, men det verkar vi ha glömt bort.
Se även bloggrannen Cristoffer Stockman.
41 kommentarer
inflationen amorterar lite varje år. Faktiskt mer än man tror.
Hur ser det ut om man lägger bopriserna på denna kurva? Kan det vara så att skuldökningstakten är proportionell mot bopris * antal boköp?
Smart formulerat och tänkt, Cornucopia!
517 824:- SEK måste väl ändå vara innan skatt?
Har varit fullbelånad i Black Pearl i över 2 år nu och är inte ett dugg missnöjd.
Jag räknade på hur mycket belåning som tillkommer p g a ”normal” omsättning av hus och bostadsrätter.
– Antaget att medelhuset/medelbostadsrätten omsätts var 20 år
– Priserna har enligt statistik stigit med ca 400 % på 20 år
-Det omsätts årligen ca 90000 bostadsrätter till ett medelpris av 1100000
-Det omsätts årligen ca 50000 hus till ett medelpris på ca 1900000
Allt detta gör att var och en av de 7 420 000 myndiga får ett lånetillskott på ca 15000kr/år genom den ”naturliga” omsättningen av bostäderna (antaget 70% belåning). Detta är en delförklaring, men förklarar bara hälften av den totala ökningen på 28500 kr/år av genomsnittsbelåningen.
/Solidus
Hur räknar de på SCB?
Medelinkomsten är 230 TSEK före skatt.
Men medel disponibla inkomsten för en familj med två vuxna är 518 TSEK = 259 TSEK per person efter skatt!!!???
Nån som kan förklara tack
Medelinkomsten medräknar väl även folk utan inkomst?
Jag valde "sammanboende ålder 30-49 med hemmavarande barn", dvs en barnfamilj. Åldern här gör att de har högre disponibel inkomst, än t ex yngre (och pensionärer) som drar ner inkomstsnittet. Disponibel inkomst medräknar också inkomst av kapital och bidrag (t ex barnbidrag).
Sett över hela befolkningen så överkonsumerar man mer än 11%, men jag hade inte ngn lust att ta ut snittdisponibel inkomst eftersom den bara (?) fanns för hushåll, utan uppgifter om hur många hushåll som fanns i varje grupp.
Sedan dras medelinkomsten upp av ett fåtal höginkomsttagare, medianen är generellt intressantare, men eftersom vi talar om medelökning av skulderna så bör man jämföra dessa med disponibel medelinkomst.
Ja, jag reagerade också på den höga inkomsten. Snittinkomsten före skatt för en barnfamilj ligger alltså 35+35 eller 30+40 i månaden.
Alltid lite vanskligt räkna på medelinkomst och medelbelåning.
Belåningen och inkomsterna finns i storstäderna.
Om obalansen är för stor där så kommer smällen, belåningen på landsbygd och småstäder/orter är inte speciellt anmärkningsvärd.
13:06. Har du hört det av någon? Om inflationen är 1% och skulderna ökar med 11%, hur stor är "amorteringen"?
Nonsens.
Medelinkomsten skall vara per inkomsttagare, så O-inkomsttagare räknas inte.
Kan inte köpa att Sveriges föräldrar skulle tjäna ca 35 TSEK som medel, när inkomsttagarna som helhet har ett medel på ca 20 TSEK.
57,136 TSEK / ((20+20) x 12 x0,7) = 17%
Medelinkomsttagaren skulle altså behöva 17% i löneökning för att klara balansräkningen med dagens låga räntor. Lycka till….
Blir till att minska utgifterna duktigt i en miljö med stigande räntor, mat och energi priser, och på lite sikt ökad arbetslöshet.
Men vänta nu: "Skuldtillväxten skall i reala termer vara noll."
Vad är det för lag som säger det?
Säg att jag och min fru köper loss hennes förälrahem från hennes föräldrar för 1 miljard och tar ett banklån på hela summan för att klara detta.
Vad händer då? Jo skulden ökar från 53 till 54 miljarder. Men betyder det att svenska folket då lever över sina tillgångar? Tillhör inte mina svärföräldrar som just fått in en miljard på kontot i utbyte mot sin gamla kåk svenska folket då?
I ett land med växande befolkning bör skulderna öka något varje år för att ekonomin ska vara sund, inte sant?
Jämför med ett företag – alla privatpersoner använder inte sina lån för att festa upp pengarna. Något går nog till investeringar med, som skribenten ovan vittnar om.
Magnus K.
Ja för att uttrycka det med andra ord, om jag lånar 100k så ökar mina skulder med 100k. Men samtidigt ökar min tillgångar med 100k så i balansräkningen är det fortfarande jämnt ut.
Med din uppställning har jag 'levt över mina tillgångar' med 100k och det vill jag protestera mot.
Magnus K.
Det är ju inte säkert att alla pengarna går till godis och chips. Vissa kanske startar företag eller köper mark, aktier t.om. guld.
Sen har vi haft en glidning från att man hyrde sitt boende hela livet till att man går över till att äga boendet själv. Detta binder upp mycket kapital och då väljer de flesta att låna detta.
Men visst kommer det alltid finnas spara och slösa. Men idag är det inte hela världen – förr blev man såld som slav om man levt över sina tillgångar idag får man skuldsanering och bidrag.
/ Lowrisk
Hela blogginlägget är faktiskt knas. Man kan inte dra slutsatsen att svenska folket lever 11% över sina inkomster bara för att belåningen ökat med 11%.
BKN, BostadsKreditNämnden – tror jag den heter iaf – brukar presentera statistik på hur stor del av den disponibla inkomsten som läggs på räntekostnader. Det är intressant statistik, speciellt om man kan jämföra den vid lite olika räntenivåer.
Magnus K.
Kolla mot husköpen så blir det rimligare!
Vi ökar våra skulder men det sker också en förmögenhetsuppbyggnad.
Äldre säljer till yngre.
50 miljarder räcker till en omsättning av 50 000 bostäder a 1 miljon, dvs ca 200 000 per år eller 2 miljoner per 10 år.
Våra bostäder kan vara övervärderade men in och ut bör stämma rätt bra!
Nu är nog elektrikerna på väg ut till CornuCopia igen, för denna gången är det inte en enstaka propp som gått, det är hela proppskåpet.
Enligt CornuCopia så lever svenska folket per automatik över sina tillgång om det lånar pengar. Säg att man lånat en tiondel av det man faktiskt gjort, då hade man enligt CornuCopia levt över sina tillgångar med 1.1 %.
I samband med att proppskåpet gick så glömde man dock att nämna att svenska folket samtidgt ökat tillgångarna mer än 3 gånger mer än skuldökning. Detta kommer från 3 håll: Nysparande i aktier, bank och hushåll (köp av hus), kursuppgångar aktier, kursuppgångar befintliga hus.
I Sverige konsumerar ytterst få över den disponibla inkomsten. Det som lånas lånas till investeringar, inte konsumption. Lånen balanseras väl av besparingar och tillgångar.
k-o-n-s-u-m-t-i-o-n. Inget "p" i det svenska ordet.
Cornu; Du brukar alltid akriva bra och tänkvärt. Men mitt förslag är att du raderar detta inlägg. Det var nog inte så jättebra, och nästan obegripligt.
Kör vidare med något som går att tyda. Felaktigt använd statistik blir bara en jävla röra.
Kan det istället vara så att den verkliga inflationen är mycket högre än den officiella, men att den är ojämnt fördelad? Dvs. kraftiga prisökningar på vissa varor (tex hus) medan andra varor har gått ned i pris.
53 miljarder kronor!? Det är ju ingenting mot den magiska kuben.
Den magiska kuben har det senaste kvartalet ökat sitt värde med 3 000 miljarder kronor!
Det är många variabler som man måste ta med i beräkningen här för att få fram ett någerlunda representativt resultat. Sedan kolla på det ur många synvinklar för att få fram ett median värde. Men sanningen är ibland enklare än man vill att den ska vara.
Magnus K: Egentligen är det väl en generös utvärdering 11% då ingen bostadsbubbla eller framtida möjliga friktioner är inräknade. Men om vi nu får känna på kölvattnet av USAs hyperinflation inom kort så lär låntagare knappast gå helt obemärkta i Sverige.
Givetvis ska man ta sådana här beräkningar med en nypa salt, som vissa nämner så ökar skulderna om flera äger sina egna hem (omvandling av HR till BR, nybyggnad etc.) Men jag skulle trotsa detta vilja hävda att det är ett osunt beteende som ligger bakom. Nån gång runt år 2000 så blev det accepterat och möjligt att ta allt större amoteringsfria lån för bostadsköp. Detta har gjort att folk i 20-40års åldern tagit stora lån för bostadsköp, vilket drivit upp priserna. Nu när "fläskberget" säljer av sina bostader är det en enorm förmögenhetsöverföring som sker. Om yngre ska kunna fortsätta komma in på bostadsmarknaden krävs stora lån, därför den osunda kredit tillväxten. I längden kan detta bara leda till kreditfrossa som i USA, Spanien, Irland etc. Kvar finns då bara de stora lånen och generation lost (För att citera ett tidigare blogg inlägg.)
Förmögenheterna som skapats under bubblan sitter hos de som lyckades sälja av innan det smäller, kanske pensionär som bosätter sig utomlands.
Jont:
jag begriper inte vad du menar, alls.
Cornu:
Samma sak med hela blogginlägget, jag gillar den här bloggen det är därför jag är här. Men sådana här blogginlägg är så knas att jag måste varna för dem när jag rekommenderar bloggen till vänner och bekanta.
Alla gör vi tankevurpor och fel, det är väl bara att radera inlägget eller skriva om det?
/Magnus K.
Jag håller med övriga, detta inlägg är välmenat men förvirrar bara.
Det är _inte_ ok att låtsas som att belåningen till 100% används till konsumtion. Vissa delar används säkert till konsumtion, men majoriteten används till förvärv av fastigheter och bostadsrätter, som har ett marknadsvärde och alltså ökar "tillgångssidan" av hushållens balansräkning.
Det är dessutom märkligt att jämföra en ökad belåning med en disponibel nettoinkomst. Jag ser inte riktigt kopplingen.
Sedan är det en helt annan sak att en låneökning i denna takt inte är förenlig med ett samhälle med ett inflationsmål på 2%… Men i inlägget har du ex bortsett från vad hushållet gör med sin disponibla inkomst, vilket gör att inga riktiga slutsatser kan dras!
Lowrisk sa: "Men visst kommer det alltid finnas spara och slösa. Men idag är det inte hela världen – förr blev man såld som slav om man levt över sina tillgångar idag får man skuldsanering och bidrag."
Och i morgon? Jag tror inte att du skall räkna med mycket bidrag i framtiden. Och bankerna eller de som har köpt deras lån till dig kommer inte vara pigga på att släppa dig. Ordet skuldsanering kanske inte existerar om tio år.
Skulle vi kunna diskutera själva grundtanken med Cornucopias inlägg istället för att debattera om svensken lever 11%, 8% eller 4,5869% – det är väl inte det som är det intressanta?
Skulle hellre vilja se en diskussion som handlar om VAD som principiellt är ok/ej ok att låna till.
Även om det skulle gå till konsumtion så är det inte hela världen, 25% moms till en handlare som måste ha lön (sociala avgifter/löneskatt/bolagsskatt) sen omsätts pengarna igen och vinnaren är staten.
Måste hålla med om att inlägget är lite knasigt. Man får intrycket att Cornucopia tycker att de som inte har råd att betala sitt hus i kontanter skall inte heller köpa något hus! Synd med tanke på att bloggen ofta bjuder på intressanta inlägg, vilket detta också var ända tills man läst det…
Intressantare siffror tycker jag att antalet beslut om skuldsanering är.
2000 – 1876
2001 – 2408
2002 – 2130
2003 – 1742
2004 – 1936
2005 – 2285
2006 – 2116
2007 – 2626
2008 – 3678
2009 – 4021
# Peter
Du kan väl se på hur bra det gått för USA att konsumera sig till evigt välstånd.
Och då har vi ändå inte berört den här bloggens grundfråga, som förmodligen kan omformuleras som "Gränslös konsumtion i en ändlig värld?"
Mycket rörigt inlägg får jag säga. Finns inget som säger att skulden måste betalas tillbaka, vad är det för trams? Har man ett bottenlån kan man ta skulden med sig i graven. Haken är såklart att man 'hyr' skulden genom att betala ränta.
Det är också dags att kanske omvärdera den s k bobubblan. Jag sa för 2 år sen att det var en bobubbla, men det börjar luta åt att jag hade fel. Det är nämligen så att ska man ställa såna diagnoser så krävs det samtidigt en TIDSHORISONT. Det var många som använde ordet bobubbla redan för 5 år sedan. Dessa hade bevisligen fel, då jag personligen inte tycker det är seriöst att säga 'var vad det jag sa' om något man gapat sig hes över i 5-10 år.
Därmed inte sagt att vi inte har en bubbla nu, för det tror jag vi har, men det får framtiden utvisa.
Här krockar två olika kulturer rätt rejält.
Den ena ser en bostad som en tillgång och en investering, oberoende av hur priset förhåller sig till "bruksvärdet" av att bo. Och bostaden och dess värde finns kvar (krig eller annan ofärd existerar inte i denna kultur) när man dör och kan kvittas mot skulderna.
Den andra ser ett bostadsköp som konsumtion. Att allt kan hända, i denna värld där mott och mal förtär och entropin stadigt ökar. Och att skuldfrihet hänger intimt samman med frihet. Den som är satt i skuld är inte fri. Och den som dör skuldsatt dör vanärad.
Cornucopia (och Flute?) tillhör kultur 2. Det är också den som har starkast stöd i människans historiska erfarenhet. Solitt evidensbaserad, så att säga. De flesta människor ute i världen utanför trygghetsparentesens Sverige känner så också idag.
Viktualiebrodern, bra sammanfattat.
Övriga. Lustigt. En av de 3-4 stalkers jag har brukar mena att jag alltid skriver dumheter och omgärdas av en massa sykofanter (=lismande och inställsamma personer som bara håller med förebilden för att fjäska till obestämda uppfattade fördelar. Typ.).
Och här kommer ett inlägg där flera läsare uttryckligen begär att jag skall radera det.
Svar nej. Jag raderar inte inlägg. Skriver jag något dumt så får jag väl stå för det. Eller ändra mig, vilket jag ibland gör. Men det är ändå relevant att vad jag skrivit skall stå kvar även om det var fel och även om det var dumt.
Inte första gången jag skriver vad en del uppfattar som dumheter, och inte sista gången heller. Lev med det. Till skillnad mot mina kritiker är jag inte felfri.
Däremot står jag för att skuldsättningen ökar för mycket. Eventuell välståndsförbättring skall ske med ungefär BNP-tillväxten. Skulderna ökar mer än BNP procentuellt, och motsvarar därmed knappast verkliga förmögenhetsökningar.
Mer om det i ett senare inlägg.
Det är dock skillnad mellan att tycka att skuldsättningen ökar för mycket, och att försöka relatera detta till disponibel inkomst med slutsatsen "genomsnittsfamiljen lever över sina tillgångar"!
Jag håller med dig i sak och uppskattar det du skriver, men logiken i detta inlägg är inte korrekt.
För att illustrera med ett exempel:
Jag har en miljon kronor. Jag köper en lägenhet kontant för en miljon kronor. Har jag då plötsligt blivit utfattig? Självklart inte, då lägenheten är en realiserbar tillgång. Jag är lika rik (balansräkningsmässigt!) som tidigare.
Självklart _kan_ jag förlora mycket pengar, tex vid en bostadskrasch. Men även om jag måste slumpa bort min lägenhet för halva priset, så har jag likväl en halv miljon kvar.
Det är exakt samma resonemang om jag lånar 750k till köpet och lägger in 250k kontant. Min förmögenhet är oförändrad, 750k {kontant} + 1000k {lägenhet} – 750k {skulder}. Samma sak här, om lägenheten faller till halva priset så har jag likväl en positiv nettoförmögenhet, även om mina finansiella skulder då vore större än mina finansiella tillgångar.
Cornucopia:
Okej, låt oss anta att folk lånar till att köpa chips som sedan ätes upp omedelbums. Eler för all del göra det smått vansinniga med att likställa en fastighet med konsumtion.
Ditt blogginlägg blir ju fel i alla fall. Om jag lånar 100k och bränner det på krogen så kan du ju inte dra slutsatsen att jag lever 11% över mina disponibla inkompster för det.
Nej inte ens genom att fastställa vad jag tjänar och hur mycket jag har lånat kan du du göra det. Du måste nämligen räkna in hur mycket av min disponibla inkomst som går åt till räntekostnader och till övriga utgifter.
Ser du inte att det brister både i det material du presenterar och i de slutsatser du drar?
Jag föreslog att du skulle ändra eller radera inlägget eftersom jag tyckte (tycker) att det du skriver är fel. Alltså inte fel i så mening att jag inte delar din synpunkt utan fel.
Ungefär som om du skulle skrivit att dubbfria vägar skulle vara ett problem för trafikflyget eftersom de då måste flyga runt.
Därmed i all ärliga välmening förslog jag – inte krävde – att du skulle ändra eller ta bort inlägget. Jag såg det helt enkelt som ett olycksfall i arbetet / hobbyn.
Nu när du förklarat dig begriper jag fortfarande inte – men jag tänker nöja mig med det. Allt behöver jag inte förstå och ofelbar är jag verkligen inte så är ingen annan av dina läsare heller.
Vi försvarar inte någon avhandling här – vi diskuterar gemensamma intressen på nätet. Ibland blir det fel, ibland missförstånd, ibland båda delarna.
Många hälsningar
Magnus K.
"Har man ett bottenlån kan man ta skulden med sig i graven."
Jo. Men om man kan bo kvar efter pensionen "oamorterad" beror ju helt på hur ens pension kommer att förhålla sig den inkomst man baserat bostadslånet på.
Vill man då flytta så har ju inflationen drabbat de bostäderna också, så man kanske får flytta långt bort eller mycket litet för att kunna låna till ny lägenhet på pensionen.
Tror att många som ser på dagens pensionärer och deras situation blir lurade av de devalveringar och avregleringar som skedde under deras arbetsliv. Även vid ett "drömscenario" med 2% lönedriven inflation har man minst halva skulden kvar, inte en tiondel som för fyrtiotalisterna.
Dessutom har ju den amorteringsfrie villaägaren i t.ex. Stockholm då bränt uppåt en miljon av sin livsinkomst på onödiga räntor till banken. Ränteutgifter man inte hade behövt betala om man hade amorterat.
Så utan att veta säkert, naturligtvis, så tror jag att det inte kommer att vara så kul att fylla 65 om 30+ år med ett oamorterat flermiljonerslån.
… och sedan 5 år innan pensionen så springer taket läck och pannan går sönder. Vid det laget kostar ett takbyte 800 000 kronor och en ny panna 500 000, pengar som 70-åringen (pensionsålder 75) inte har, eftersom de betalat ränta till banken istället, och alltså måste låna.
Vi i Sverige bor till stor del i ägda hus/lgh, ca 2,5 miljoner.
Men det finns ca 2 miljoner hyresrätter.
Vi kan anta att de som bor i hyresrätterna i princip skulle kunna låna och köpa sina lgh utan att utgiftssidan ändrades. Varje lgh skulle kunna motsvara 1 miljon. Låneutrymmet skulle då bli ca 1000 miljarder utan att något annat ändrades än att de betalar räntekostnaderna direkt.
Vad var det lånen ökade med detta kvartal-53 Miljarder.
Cornucopia du lever i en föränderlig värld!/Oppti
Hej
Om vi lever upp de pengar som vi skulle kunna amortera med och även lånar till renoveringar så borde detta teoretiskt leda till att vi lever över vår disponibla inkomst. Ett hus kräver sparande för att kunna skötas över lång tid. Undrar hur mycket en 5 miljonersvilla kostat efter 50 år utan amortering plus underhåll och reparationer.
Någon som räknat på detta kontra att betala av lånet på 50 år?
Vad blir förmögenheten när huset är sålt efter 50 år? Amorteringslån vs. amorteringsfritt.
//Mac
Mac, gjorde ett räkneexempel på 1 MSEK för ungefär två år sedan, se
http://cornucopia.cornubot.se/2009/01/varfr-amortera.html
Den som amorterar 1 MSEK på 30 år istället för 90 år är efter 40 år 1.3 MSEK rikare. Handlar det om 5 MSEK så blir den som amorterar på 30 år istället för 90 år alltså 5*1.3=6.5 MSEK rikare än den som amorterar på 90 år.
Skillnaden blir ännu större vid amorteringsfritt. Amorteringar gör dig rik.
Tack Cornucopia!
Lägg då till de extra lån som de flesta tar vid renoveringar etc. så har vi en ännu skevare utveckling. Huset värderas upp med ex. en halv miljon och vips så går banken med på nya lån. Om det fortsätter så här alla 50 åren slutar med att efterlevande får ta över enorma skulder.
Jag tror att just amtorteringsfriheten är boven i dramat när det gäller det negativa utfallet mot disponibel inkomst. Att inte betala av och spara till framtida kostnader är ett beteendemönster som skapas genom att bankerna inte lär sina kunder att betala av. Allt löser sig med nya lån istället. = Ond spiral som måste brytas.
Ett lån som betalas av ger under hela avbetalningstiden lägre månadskostnad vilket automatiskt skapar en buffert för underhåll och bättre ekonomi. Hur logiskt som helst!
//Mac