Tänkte skriva ett litet allmänbildande inlägg om skogsmaskiner, som för många är mystiska vidunder som gör något i skogen. Fokuserar här på det storskaliga mekaniserade skogsbruket.
Skördare (eng harvester)
Skördare är den avgjort vanligaste maskinen för att fälla träd med i Sverige i det mekaniserade skogsbruket. Notera det ganska karakteristiska utseendet med motorn bak och aggregatet fram. En skördare är dyr. Några miljoner får man lätt hosta upp för de större modellerna, och man kör som entreprenör gärna dessa i tvåskift året runt för att ha råd med räntorna. Inget någon liten bonde generellt äger själv alltså.
Skördare är förvånansvärt tysta och energieffektiva, ofta tystare än någon som jobbar med motorsåg. Det finns de som påstår att en skördarförare behöver ungefär samma kvalifikationer som en stridspilot och behöver fatta flera beslut per sekund, inklusive beslut om vad som skall göras längre fram. Och i moderna skördare har man ungefär lika mycket datorstöd och skärmar som man har i ett JAS-plan…
Reklamfilm med klatschig företagsmusik nedan.
En skördare skördar träd. Skördaraggregatet greppar tag om trädet nära roten och kapar trädet, som sedan läggs ner i önskad riktning. Trädstammen apteras sedan upp i önskade längder, samtidigt som kvistar och grenar rensas bort. Alla stockar hamnar på samma plats, och all grot (grenar och toppar) hamnar i en hög.
Detta för oss över på nästa steg i kedjan.
Skotare (eng forwarder)
Skotaren jobbar efter skördaren och plockar helt enkelt upp de stockar som skördaren lämnar efter sig, eller för den delen grot. Det är viktigt att stockarna ligger samlade på någorlunda samma plats, så inte skördaren måste köra runt efter varenda stock. Kort sagt räcker det inte att fälla, avkvista och aptera träd med motorsåg. Det blir orimligt dyrt att köra ut virket om man dessutom inte dragit samman stockarna till en plats per träd, gärna en plats för flera träd.
Nej, jag har inte fått betalt av John Deere. Men jag hittade inga tillräckligt snygga filmer från svenska och finska skogsmaskinstillverkare. Skärpning.
Även en skogsutrustad traktor med skogskärra kan kallas för skotare om man så vill.
Drivare (eng combi)
Betydligt mer ovanlig är en drivare, dvs en kombination av en skördare och skotare.
Inte direkt vanliga i Sverige.
Lunnare (eng skidder)
Utomlands där det kan vara vanligare att man hanterar hela träd och först apterar dem på sågverket, förekommer lunnare, även om man ser det en del i småskaligt svenskt skogsbruk när man släpar stockar efter traktorer eller fyrhjulingar eller vid uttag av hela träd för t ex stolpar.
En lunnare drar alltså ut hela träd ur skogen. Kort sagt så behöver man ingen skördare, som ju apterar och avkvistar stockarna. Vilket för oss över till nästa.
Fällare (eng feller)
Kapar helt enkelt av träden och lägger undan dem hela.
Som man ser ovan är en fällare också en buntare (eng buncher), som alltså fäller flera träd och håller kvar dem tills man fått en lagom stor bunt att lägga åt sidan så att en lunnare kan komma och hämta. Flerträdshantering är väl en annan svensk term.
Antalet varianter kan utvecklas i all oändlighet. T ex förekommer det att man sätter buntaraggregat på skotare i Sverige, så att en skotare förvandlas till en drivare, avsedd för bioenergigallring av klenare skog. Då fäller man helt enkelt en bunt med klena träd och lägger i skotarens vagn, kör ut, repetera. Eller så sätter man ett buntaraggregat på en skördare.
Inte sällan kör för övrigt lunnare ut träden till någon form av enorm processor, som sedan avkvistar och apterar träden innan de hämtas för att köras till sågverket. I Sverige är det dock vanligt med traktordrivna mindre processorer för det småskaliga skogsbruket, vilket jag återkommer till i ett senare inlägg som skall handla om småskaliga och billigare maskiner. Kanske mer relevant för läsekretsen.
För är det något man som nybliven skogsägare kan upptäcka är att kostnaden slutar inte vid skogen. Man måste få ut träden därifrån också. Även om det så bara handlar om ved för husbehov.
13 kommentarer
Denna film om Forestline borde väl duga?
http://www.youtube.com/watch?v=GIVoQ2aAWgg
Fantastiska maskiner !
Synd att man inte äger skog & mark 🙁
Ser verkligen ut som mördarmaskiner, inte konstigt att det ser ut som det gör i skogarna när dessa har kört omkring där. För en del människor är skog = pengar. Andra tänker mer hållbart.
Du glömde yxa och såg i din redovisning…
Det finns fler, kanske oanade användningsområden för en harvester. T.ex. kan man bygga om den till en drake, för att använda i ett liverollspel i skogen.
http://www.dragonbane.org/en/players/construction/dragon.html
John Deere tillverkar sina skotare och skördare i Finland. Fällare och lunnare tillverkas i USA.
Undrar hur många av dessa maskiner finns kvar Post Peak, om vi då går över till Nordsvensken, såg och yxa igen. För även om vi får dit bränsle så är maskinerna nog så komplexa att inte många klara av att serva dessa.
Om skördare: Skördarföraren lägger inte alls alla stockar i samma hög, de sorteras efter sortiment. Det kan vara t.ex. timmer, klentimmer, kubb och massaved. Massaved läggs dessutom i olika högar efter trädslag och förekomst av röta. En skördarförare ska också planera arbetet så att det blir så lättkört som möjligt för skotarföraren, så att det blir så få stopp som möjlig och att sortimenten är separerade så att det inte blir fel.
Skotarföraren i sin tur har ett klassiskt optimeringsproblem framför sig, "handelsresande-problem" vill jag minns att det kallas. Som skotarförare ska man komma ihåg alla bitar som man åkt förbi i skogen så att man kan planera så tids- och energieffektiva rundor i skogen som möjligt. Man måste också kunna skilja på alla trädslag på bara tvärsnittsytan. Det kan man kalla för partytrick.
Som skördarförare planerar man arbetet löpande i en gallring genom att först identifiera blivande huvudstammar, tar bort givna "fel-stammar", betade, avbrutna, skadade, undertyckta mm. Man stannar på en plats där man räcker lagom många träd för att sortera i tillräckligt stora sortimentshögar. Själva arbetet med att köra kranen är också komplicerat, man får inte skada kvarstående skog. Som exempel har ett större skogsbolag som godkäntkriterie att endast 5% av kvarstående skog få ha skador, av t.ex. körning, fällning (kvistarna från det fällda trädet kan skada barken på de kringstående träden), krankörning eller matningsskador (när skördaren matar igenom trädet genom aggregatet)
Till skillnad från Gripen så är skördarna i mindre serier och har inte så hårda krav på felsäkerhet, så jag som numera är mjukvarutestare blir mörkrädd när jag hör vilka fel de hittar på en ny maskin.
På mitt första jobb efter civilingenjörs-utbildningen var det någon som frågade varför jag hade slutat köra skotare. Mitt svar var att jag inte var tillräckligt smart för att bli en bra skotarförare… Men det var i alla fall tillräckligt för att klara en civilingenjörsutbildning!
Hur dom än sorteras och läggs upp så finns det utrymme för förvirring och misstag… Mellanskog körde en bit av vår skog för ett par år sen och glömde en rejäl hög timmer kvar i skogen. Den fick ligga ett tag tills vi påpekade att dom faktiskt glömt den men då var dom inte intresserade av att hämta upp det. Blev ett par rejäla altaner och några andra bonusbyggnationer av det efter en tur till sågen.
Bengt, tro mig, så komplicerade är de inte. Det finns massor med kompetent folk i Sverige som kan laga och fixa.
//HPD
Ylven, naturligtvis lägger skördaren stockarna i sortimentshögar, men min poäng var att stockarna samlas på få ställen, eftersom det annars blir helt vansinnigt oekonomiskt att köra runt med en skotare.
Oj, oj, oj vilken Helge i Skogen-porr.
Vi trottoarbönder får vänta på reportage om livet i stadsparken:-)
/Morfar i Stockholm
Här är lite roliga kontraster:
http://www.youtube.com/watch?v=61hBY5ApREQ
Skogskörning med parhästar
http://www.youtube.com/watch?v=qUGJMLIpX20
Timmerkörning med häst
http://www.youtube.com/watch?v=Y_71aYnKDmU&feature=related
Horse logging http://www.skogshastenblekinge.se
http://www.youtube.com/watch?v=rubxQ5ATGZM&feature=related
Skogshästen – Forest Horse working