Eftersom läsarna vägrar acceptera att det skulle vara en bostadsbubbla trots att bostadspriserna dragit ifrån inflationen rejält, så följer nu en graf där bostadspriserna för villor och fritidshus justerats för hushållens disponibla inkomst, inklusive inkomst av kapital.
Definition enligt Wikipedia:
“[Disponibel inkomst] beräknas som summan av de skattepliktiga inkomsterna (löner och bidrag) och skattefria bidrag, minus skatt och övriga negativa transfereringar.”
Kort sagt, pengar du har kvar efter skatter och bidrag och som skall användas till boende, mat, konsumtion, sparande. Din disponibla inkomst helt enkelt.
Siffrorna jag använder för nedanstående graf är också justerad per hushåll, dvs det tar hänsyn till fördelningen singelhushåll och huruvida bägge jobbar heltid, deltid eller inte alls. Även aktievinster etc är med i inkomsten.
Ändå ser bostadspriserna ut så här.
Det tål att upprepas: Bubbla. Faktum är att grafen följer den tidigare inflationsjusterade grafen hyfsat.
Sedan ca 1997 har priserna på villor stigit med 65% i förhållande till disponibel inkomst om nu någon undrade.
47 kommentarer
Hur ser det ut för bostadsrätter?
Värre misstänker jag. Ännu värre i storstadsområdena. Men bostadsrättsdata finns inte för hela perioden och blir därmed mindre relevant.
Ovanstående graf gäller alltså hela Sverige.
Nu börjar det lika något soldier!
Nu behöver vi alltså korrigera detta för Konsumentverkets riktlinjer för "skäliga levnadskostnader" som dom varje år ger ut för att se om hushållens kostnader följer inkomstutvecklingen. Det borde finnas historisk statistik för detta då det är siffor konsumentverket har givti ut länge.
http://www.konsumentverket.se/privatekonomi/Hushallets-kostnader/#menenstimatedbudget
Jga misstänker nämligen att disponibel inkomst har ökat snabbare än hushållens kostnader (ex. bostaden) sedan 1991.
Om så är fallet borde en del av bubblan förklaras av högre reell levnadsstandrad och realinkomstökning.
fast egentligen är 1991 en bra startpunkt?
Mig veterligen var det ganska så trevligt billigt då med bistäder (oräknat finansieringskostnaden?)
1989 borde vara en bättre startpunkt
fast egentligen cornucopia? är inte detta ganska så glada nyheter?
Att villapriserna i landet borde gå ned med 39% för att hamna på samma fundamentala nivå som 1991??
korrigera sedan för att storstäderna är det som i själva verket är det stors problemet och vi som bor på "landet" och mindre orter kan se fram mot kanske 10-20% i prisnedgångar. Känns inte speciellt farligt direkt kan jag tycka.
/Boendes i metropolden Tranemo
Under perioden 1991-2008
Så har enligt SCB:
Disponibel inkomst (sammanboende med barn) ökat med 71%
Konsumentprisindex (dvs hushållet kostnader) ökat med 32%.
Klart som korvspad att detta är en del av förklaringen till de höga bostadspriserna
Om vi tänker oss att hushålletskostnader (ex bostaden) står för 60% av inkomsten.
Så hade vi 1991 40kr per hundralapp inkomst att att lägga på bostad och "nöjen"
2008 hade vi då 54kr per hundralapp inkomst att lägga på bostad och "nöjen".
Detta motsvarar en motiverad REAL (ex. inflation alltså) bostadsprisuppgång på 35% under perioden. plus då inkomstökningen på 71%.
Summa så borde bostadspriserna ha ökat med 106% under perioden 1991-2008. Tyvärr så har dom ju ökat betydligt mer än så 🙁 Så du har rätt i din analys men det är inte så illa som du vill tro.
Bra rådata men det går inte att hänföra en "bubbla" utifrån detta.
Folk är idag villiga att betala mer för sin bostad än för 10 år sen. Bostaden har blivit del av identiteten och ett helt "livs stils" koncept. Därav de många heminrednings och hemmafix programmen. Bostadsmagazin som godome e.t.c.
Den första frågan du får är "vad jobbar du med", den andra är "vart bor du".
Medelklassen är idag villiga att lägga halva nettolönen på bostaden, vilket avspeglas i de "galna" stockholmspriserna. Och denna trend kommer inte att brytas. Så någon bubbla har vi inte.
/Spekulanten
@Spekulanten: Naturligtvis är dagens köpare villiga att betala dagens priser och lägga halva sin nettolön på boendet, annars hade vi inte någon bubbla. (Duh.) Att tro att detta inte kommer att ändras är väl rätt typiskt för just en bubbla?
Hela bostadsmarknaden just nu bygger på antagandet att alla nuvarande trender och de rådande ekonomiska förutsättningarna (amorteringsfrihet, låg ränta, låg arbetslöshet för storstadsakademiker) kommer att hålla i sig tills dagens bostadsköpare avyttrat sina icke-amorterade bostäder om 30-40 år. Det kallar jag att leva i en bubbla i flera bemärkelser.
…och vad föreslår du att man gör som "ung" i storstad och i behov av sin första bostadsrätt?
Någonstans måste man bo.
Hyr. Eller långpendla. Någonstans måste man bo, men någonstans måste inte vara i en köpt lägenhet i storstaden om du inte vill riskera en potentiell miljonförlust som du får betala av resten av livet.
Skaffa en hyresrätt så länge tills bubbland spricker om en 3-4 år.. =)
@Anonym 2010-08-02 13.47
Folks betalningsvilliga har ändrats utav de orsaker jag nämnde ovan. Anonym 2010-08-02 14.15 nämner en annan (bostadsbrist). Du ställer kausaliteten på ända och infererar bubblan utifrån betalningsviljan.
Vidare kan man idag i praktiken köpa sin bostad på termin(ingen amortering). Detta kan inte ändras utan att försätta hundratusentals människor i "negative home equity" med alla de katastrofala följder det skulle få för hela landets ekonomi. Sannolikheten för det bedöms låg.
Massan förstår detta och har profiterat på detta de senaste 12 åren. Medans "hushållningsprivatekonomer" som du och Stellan stått vid sidan om och missat tideras förmögenhetsöverföring.
Missat? Om Stellan vet jag inget. Själv sitter jag i 190kvm stort fullt modernt renoverat och helt obelånat hus på en liten gård med X hektar mark i lite olika skiften. Men nej, jag har inte köpt mer de senaste fyra åren, för jag tycker att priserna har blivit för stora. Men med tanke på att vårt första hus köptes med mkt god timing 1997, så har jag knappast missat ngn uppgång. Därmed är inte sagt att man inte kan vara medveten om att det är en bubbla.
Och nej, inte intresserad av att sälja så här på toppen. Jag har köpt den obelånade funktionen "gård", och pengavärdet är bara fiktiva siffror. Kan alltid byta "gård" mot motsvarande "bostad" någon annanstans, oavsett prisutvecklingen.
Att jag kan resonera så beror på att jag är obelånad, och alltså inte drabbas av någon real förlust vid prisnedgång. Funktionen kvarstår, skuldfritt. Men om man skulle ha säg 4 MSEK i lån och priset halveras så sitter man med en förlust på 2 MSEK, och vid försäljning så skulle 2 MSEK ligga kvar som skuld utan funktion.
Det är inte ovanligt att folk i "Stan" säljer av och tar vinsten och köper ett större hus för halva priset ute på landet och får skuldfritt boende. Men det förutsätter förstås att man hoppar av.
Att vi köpte hus 1997 har ingenting med skicklighet att göra, även om vi prickade prisbotten ganska exakt, utan beror enbart på tur, dvs när vi råkade vara födda och således när vi var ute i arbetslivet och tjänade lämplig mängd pengar. Att sedan huset på den tiden kostade 1/3 mot idag är en annan sak.
Befolkningen ökar hela tiden och mark är en begränsad vara. Jag tror faktiskt inte vi har en bubbla utan mer att det kommer att plana ut och inte hända så mycket ett par år.
Nu börjar det likna något, det argument som är mest övertygande för att förklara dagens priser är just "det är annorlunda nu, folk värderar bostäder högre". Så den enda rationella anledningen är just att folk, jämfört med tex på 50- och 60-talen, idag tycker det är viktigare eller mer relevant att lägga en större del av lönen på just bostaden.
Men, det fundamentala här är att detta fenomen inte kan upprepas — det vill säga, det går inte att extrapolera priskurvan ovan, eftersom det skulle leda till en allt högre och högre utgift för boendet, i relation till lönen. Alltså kan det bara förklaras av ett "engångsskifte" uppåt i hushållens boendekonsumtion.
Ett annat argument som kan vara logiskt, är att regleringar och trög byggprocess gör att tillgången inte svarar mot efterfrågan, och därför blir tendensen att hushållen tvingas lägga sitt nya reala överskott på dyrare bostadspriser (eftersom de konkurrerar om ett begränsat antal objekt).
Att mark är en begränsad vara, däremot, är inte ett superbra argument. I så fall skulle ju priserna inte kunna falla i ex Japan eller Hong Kong, och i så fall blir det svårare att förklara varför priserna sjönk så mycket förra gången den svenska bubblan sprack.
I just Sverige har vi dessutom väldigt gott om mark. Vid någon gräns kommer folk att tycka att det är värt att bygga nytt och fint utanför städerna, om städernas priser fortsätter stiga i dagens takt — så där har vi ett annat tak för priset.
Som jag nämnt i tidigare inlägg har jag hittat en nästan identisk bostadsrätt, med exakt samma månadskostnad som min hyresrätt, men med skillnaden att jag måste ta ett lån (eller ge upp andra avkastande tillgångar) på 1.25 miljoner för att flytta. Då börjar det nog luta åt att leta efter villor istället en bit utanför staden, eftersom man får mer realt värde för pengarna då…
@Joakim Persson
Du kan skatta dig lycklig. 1.25 milj är görbart. I vår vackra huvudstad får man slänga ut circus 2 milj(d.v.s 1.7 milj i lån) för en skokartong om 35 kvm i innerstaden.
/Spekulanten
Ett hus innehåller ju resurser och energi och om det nu pågår sådandäringa "minskad avkastning" i samhället så torde människor få jobba mer/betala mer för sina bostäder över tid.
Folket lär ju också utföra färre produktiva arbeten och fler tjänster nu för tiden. Man kan ju fråga sig hur många ledsagartimmar eller blankett-genomgångar som måste utföras för att kunna importera tio ton nickel (för rostfria diskbänkar)
/Tisgift
Största risken för pris fall borde vara små kommuner som är beroende av en eller få arbetsgivare och då är ju göteborg i den fällan också då de är beroende av volvo och volvo kretsen (med skf inräknat). i stockholm så har vi mer balanserad arbetsmarknad så inte mindre risk. och här är det utbud och efterfrågan och om det arbetslösa små kommunerna för något lägger ner kolla bara på vad som hände i karlsborg när flygwofflan flyttade därifrån. så om det går ner i små kommuner kommer folk bli tvingade flytta ännu mer i massor till stockholm. det är här det händer saker det är här det finns jobb.
dessutom säger bara folk är villig att lägga mer på sina boende samtidigt så stiger löner här. så även om kvoten ligger kvar så kan boendepriserna gå upp om löner gör det. men tror att priserna kommer fortsätta gå upp och fler måste lägga mer på sitt boende då fler måste flytta in till stockholm då det är enda staden som erbjuder något i sverige knappast någon av små orterna.
Det intressanta är inte priset på hus eller bostadsrätter, utan boendekostnaden. Jag misstänker att boendekostnaden, på grund av den sjunkande räntan inte har ökat mycket sedan 1991, säg för en villa för 2 miljoner varav 1,5 lånat.
Skulle vara betydligt relevantare att jämföra ett bostadskostnadsindex med disponibel inkomst. Det tror jag också skulle motsäga att vi har en bostasprisbubbla.
Inkomstökningen här är ett snitt för alla i sverige va? Men långt ifrån alla äger inte ett hus eller bostadsrätt. Vore det inte mer intressant att jämföra hur den disponibla inkomsten har ökat för dom som äger ett hus?
Sen behöver det inte bli en bostadscrash på 20% rakt ner där folk tvingas sälja i panik som ytterliggare eldar på nedgången. Kan ju mkt väl också bli såhär:
Det blir några år där bostadspriserna går +-0 eller svagt minus där hushållsinkomsterna/inflationen närmare sig pris-indexet för villorna och helt plötsligt är förhållandet mer "normalt".
Eller så blir det ingen nedgång alls, utan priserna håller sig på denna nivå och följer inflationen i fortsättningen. Kanske varit så att bostadspriserna varit undervärderade senaste 10-20 åren och nu har "normalt" pris.
Pu, sagt när Riksbankens reporänta är på 0.5%. Du kan nog lita på att de låga boendekostnaderna inte kommer bestå. Men skulderna består.
Tror ni hyreslägenheter också är i en bubbla? (iaf. de hyreslägenheterna man kan få utan 20 år i kö)
Nybyggna hyreslägenheter som man faktiskt kan få är ju ofta dyrare än liknande bostadsrätt där lånet är bundet på 10år.
Och hur tror ni det stigande våldet i förorterna kring storstäderna påverkar priserna? Vet många som aldrig någonsin skulle bosätta sig i de områdena, då lever de hellre på soppa och bor i innerstaden.. så var det väl knappast för 10 år sen?
Exakt, Cornucopia. Inte många tror att räntorna kommer att fortsätta att vara så här extremt låga, men ingen tror heller på räntor på 15 % de närmaste 20 åren. Stannar räntorna under 5-6 % kan huspriserna kanske tredubblas jämfört med 1991, utan att boendekosnaden ökar i en villa. Visst, det är en engångshöjning, och skulderna består, men det är i så fall ingen bubbla.
Har man kvar sitt jobb när väl inflationen sätter fart och man inte lånar på bostaden för att konsumera äter väl inflationen upp lite av lånet varje år. Ska man ta lån bör man se till att man kan klara en ganska hög ränta, säg 7-8% om man väljer rörligt, annars borde man binda lånet på 10 år till 4-5% direkt.
Det är skönt att slippa bo i hyreslägenhet där hyran höjs med 5% per år.. tänk då bara sen när inflationen tar fart. Vad blir det då? 10% per år?
Räntan sticker iväg upp som sagt, och alla binder inte. Framför allt kommer inga nya köpare kunna köpa till dagens priser när räntan ligger på 10-12%, och priserna kraschar. Och då kan det hända att banken knackar på dörren och vill att du amorterar ner skulden till marknadsvärdet.
Sedan förutsätter du att man får löneökningar som justerar för inflationen vid hög inflation. Det är inte säkert.
Är skogsfastigheter innräknade i de där priserna? Skogspriserna har ju stigit rätt rejält och i så fall känns det ju mindre övervärderat
Nej, det där är bara villor och fritidshus. Står också i grafen.
Haha ränta på 10-12% lär inte hända igen. ingen seriösa räknar ju med sådan räntor. kan lika gärna dra till med 500% och the sky is the limit som dennis gjorde en gång eller?
Håller också med tidigare talar som säger löner nog ökat ännu mer om man kollar på de som gjort karrier vilket många av de jag känner framförallt som bor i stor städer där både har gjort bra karrier så är nog löneökning ännu större så de betalar betydligt mindre än vad sina föräldrar gjorde på 90-talet i boende kostnad. och ränta på 5-6% som de allra flesta förutom du och tok Göran räknar på börsförlorare är de enda som räknar med ränta på 10-20%.
10-20% lär inte hända och inte heller att bostäder går ner mer än 10% i stockholm. i små orter så kan naturligtviss gå ner 70-90% eller ännu mer om den enda eller stora arbetsgivare säger hej då.
Dessutom värre man bor i hyresrätt då kommer räntor att springa upp jätte fort.
Från vissa personers håll ser det ut som att det inte spelar någon roll vad man presenterar för data, bostadspriserna kan tydligen inte vara i en bubbla ändå. Nåja, är man belånad kanske man inte skall vara så säker på sin sak, för har man fel blir förlusterna därefter.
Vi är absolut i en gigantisk bostadsbubbla, men när den brister är mera osäkert, däremot har det aldrig hänt och kommer aldrig hända att banken knackar på och vill att man ska amortera ner till "marknadsvärdet", vilket marknadsvärde? vem bestämmer det? inte banken iallafall, dessutom förlorar bankerna pengar på att vi amorterar, så det faller på sin egen orimlighet,däremot ser vi och kommer att få se fler exekutiva pga av att folk helt enkelt inte har råd med månadsbetalningarna.
JOhan,
2007, då vi hade en "superkonjunktur", var det få seriösa bedömmare som trodde att vi skulle ha när nog nollränta under senhösten 08.
De pengar som Grekland nu får låna, hur "skapades" de? De 1000 miljarder USD som FED köpte bostadspapper för under 09, var kom de ifrån? När BoE köper amerikanska statspapper, samma visa. Inflate or die är vad som gäller.
Stagflation/inflation är ett reellt problem, och vad hände senast vi hade stagflation? Jo till slut var Volcker tvungen att dra upp repan till 18% (1980).
Ett lån kan "betalas" på två sätt, amortering eller inflation. Vad tror du politikerna blir omvalda på? Hur reagerar obligationsmarknaden då? HÖGA RÄNTOR.
Fredrik L det kommer inte hända det är annorlunda denna gången… ingen trodde på 0% dock var pratar vi återigen inte om räntor mellan 15-20% om man kollar på långräntor. om vi ökar tillväkten och får mer i lön och inkomst så behöver man inte ha extrem hög ränta utan man kan ha tillväkt istället. dessutom kan man räkna ut allt med investeringsränta istället och då är priserna fortfarande inte övervärderade.
naturligtvis kan allt hända men man får räkna på det som är sannolikt.
det vore intressant att se den här statistiken dels för bostadsrätter, dels nedbruten geografiskt, gärna på stadsdelsnivå. Det är ju, som bekant, hyfsat stora skillnader geografiskt …
Var finns det ett ekonomiskt utrymme för att investera i nya byggnader och riva alla mögliga byggnader?
Ni oroar er för räntor när byggnader har en livslängd på ca 50 år. Hur många nybyggen behövs inte inom 30 år, tänk vad mycket jobb det skapar att riva gamla drgiga byggnader och ersätta dem med nya moderna som i sin tur behöver ersättas en gång i framtiden, vad menar jag med dett jo en byggnad behöver ersättas mao amorteras och sedan investera i en ny byggnad, inte som idag att vi delinvesterar med en ny värmeanläggning utan att hela byggnaden med alla installationer ersätts vilket är mest fördelaktigt ekonomiskt och att så har vi gjort under tusentals år, inget är evigt!
när kommer vi ha 10-20% ränta? visst, usa har tryckt många dollar men kan det verkligen påverka oss på samma sätt?
om du verkligen är säkert på 10-20% ränta om något år bör du belåna hela din kåk och binda lånet på 20 år till 4-5% ränta, så har du x antal miljoner att göra en fin vinst med när nu räntan stiger.. kanske räcker med att ha dom på ett sparkonto som ger 20% ränta när du lånar för 4%, 16% vinst per år helt safe 🙂
Fakta om miljonprogrammet
* Så sent som 1960 saknade hälften av landets bostäder bad och dusch. Omkring en tredjedel av Sveriges familjer var dessutom trångbodda. En hel familj kunde bo i en enrummare eller tvårummare.
* Miljonprogrammet innebar att alla fick bo modernt i välplanerade och ändamålsenliga
bostäder till skäliga kostnader.
* Drygt en miljon bostäder byggdes under åren 1965-1974 för att bygga bort bostadsbristen.
* Miljonprogrammet bestod av villor, radhus, flerfamiljshus – allt från två våningar till höghus. En tredjedel var småhus och mindre än en fjärdedel var hus med fem eller fler våningar.
* Miljonprogrammets bostäder – både flerbostadshus och småhus – byggdes på mindre orter såväl som i storstäderna.
Uner åren 1975 Kv1 tom 2010 Kv1 har det byggts 605 826 st småhus i Sverige varav 324 757 st byggdes mellan Kv1 1975 och Kv4 1985!! Under 2009 byggdes det endast 6635 st villor i Sverige!! När räntan är så låg så borde det vara fler.
Kan bero på att byggföretagen och alla mellanled har sett till att sko sig, betydligt mer än inflationen, se
http://cornucopia.cornubot.se/2010/04/byggforetagen-blaser-bostadskoparna.html
Så folk tycker väl helt enkelt inte att de har råd att bygga nytt pga hutlösa priser och den mkt höga standard som det alltid skall vara numera.
JAg är helt övertygad om att priserna kommer gå ner.
Jag tror inte det händer med en smäll, och jag tror det kommer följa räntan rätt väl.
Betänk en sak ang disponibla inkomster: Du kan inte räkna med ett medeltal över 30-40 år om du inte samtidigt korrigerar för att vi också nuförtiden har en större skillnad i inkomster (har jag iaf läst på andra ställen) – detta torde innebära att dom som har råd, har mer råd nu än förr – hur mkt har jag inte en aning om kan vara 1 procent eller 50…
Jag vill minnas att cornu också tidigare skrivit om belåningen, och att den stigit mkt – så det är ju lånade pengar som till stor del driver upp priserna.
Lån betalar man ränta på – och då faller vi tillbaks på att priserna troligen följer räntan till rätt stor del.
Det finns förvisso alltid en risk för stor arbetslöshet (pga finanskris, europeisk dominoeffekt eller ngt)- det kan slå hårt, men annars ser jag faktiskt inte bubbelsprickan nu ? Till skillnad från slutet av 80-talet så bor vi ju dessutom till stor del i fastigheterna. Då gjorde man den klassiska bubblan att investera i ngt som visade sig inte ge avkastning till slut.
Bor man i sitt hus och klarar en ränta som går uppåt 5,7,8 % utan större problem så är ju all fine.
Och visst kanske priserna är lägre då – som sagt återigen, då troligen mest beroende på att räntan är högre vilket ger högre kostnader för belåning…
/K
Hrm, KOSTNADEN inte pris är det ni måste jämföra i grafen ovan om det skall ha någon rell relevans. Det innebär att lägre kapitalkostnader, dvs ränta, måste med. Möjligen kan ni justera för snittvärden och jämföra med inflationsförväntningar över tid.
I övrigt en intressant diskussion.
Matematikern
Matematikern, inte då. Disponibel inkomst är en bra indikator för hur kollektivet av svenska konsumenter över tiden skall ha råd att betala för bostadsbubblan. Kostnaden just nu är mindre relevant, eftersom det är kostnaden i framtiden som spelar roll.
Dessutom skall skulderna betalas på ett eller annat sätt. Ett sätt är att ngn greater fool köper dem (bostaden), en annan är att man amorterar och en tredje är att man tar det via skattesedeln när banker skall räddas.
Intressant att ni som de flesta anser att nytt är dyrare än begagnat, jag tror att ni har missat en viktig kostnad som är svår att kalkylera: underhåll och reinvestering samt uppvärmningskostnader. Stora kommersiella fastighetsbolag gör även den missen och håller tummarna för en värdestegring samt att de hinner sälja i tid innan kostnaderna måste realiseras. Vet ni vad en villa kostar att bygga idag jämfört med en begagnad? Mellanskillnaden ska värderas, inte så lätt kanske….men om ni tror på peak oil så kan ju värmekostnaden vara en stark faktor att uppmärksamma!
Cornudo, vilken disponibel inkomst räknar du med? Den disponibla inkomsten för dem som har råd att att bo i villa eller snittet för hela befolkningen?
Som vanligt när det gäller ekonomi så är det ingen som kan förutsäga någoting egentligen….. Alla faktorer pekar visserligen på en bubbla och "this time is different"-anhängaren snackar sig varma här som vanligt. Men så har också snacket varit i 5-10 år redan och kanske kommer vara i ytterligare 5-10år. Men på lång sikt tror jag bostadsmarknaden kommer att bli jäkligt seg och ointressant, optimisterna kommer såsmåningom försvinna, tar nog 10-20 år innan synen förändrats. För intressant läsning rekommenderas Börje Lindströms artikel.
Till dem som tycker det är konstigt att en hyresrätt är dyrare i "boendekostnad" än motsvarande bostadsrätt:
Du står ingen risk, har inga kostnader för underhåll och renovering, får nya golv, tapeter och målat med jämna mellanrum, kan ringa hyresvärden när vitvaror, lås och lysrör pajar och har i princip inget ansvar för någonting. När du tröttnat säger du upp den och är flyttar bara ut efter någon månad utan besvär.
Klart som f-n det blir en högre månadskostnad.
Skulle ni bli lika förvånade om det visade sig bli en lägre månadskostnad om ni tog ett lån och köpte er bil själva än om ni hyrde den hos AVIS livslängden ut?
Nej, Sverige är definitivt inte tättbefolkat. Även i Stockholms län som är Sveriges mest tätbefolkade län finns det plats för fler bostäder. Det är en mest fråga om att ordna tomter, kommunikationer och service.
Innan den amerikanska bostadsbubblan sprack besökte jag ibland diverse diskussionsgrupper där. Argumenten mot att det skulle vara en bobubbla liknar de man hör här: folk har mer pengar att lägga på bostaden, alla måste bo nånstans, min kompis tjänade massor på sin bostad, du är bara avundsjuk… Det visar iofs inte att vi också har en bostadsbubbla, men de flesta av motargumenten man hör här känns mycket ihåliga.
När det gäller räntor. Jag tror också att det är osannolikt med boräntor på 12%. Men kom ihåg att på 80-talet var det inte fråga om att räntan ibland toppade på 12%. Normalräntan var så hög.
Eyes Wide Shut