Rotade igenom en massa gamla papper. Hittade inte vad jag letade efter, men väl en nostalgikopia på en gammal statsobligation, från den tiden då dessa faktiskt var fysiska värdepapper. Har anonymiserat obligationen lite grann.
Någon gång i början av 90-talet digitaliserades de gamla statspappren, och man fick skicka in orginalet som istället bokfördes på ens VP-konto eller depå. Tror det kan ha varit 1994.
Obligationen ovan är som jag minns det en nollkupongare med 3% i ränta. Inget vidare för att ha varit 90-talet alltså. Formuleringen på obligationen antyder dock att ränta betalas ut två gånger om året, men så var det inte om jag minns rätt. Är lite osäker, var ett tag sedan och med digitaliseringen så blev allting automatiserat. Tidigare fick man ju ta sina obligationer och premieobligationer till banken efter utsatt datum och gå till kassan för att få ut pengarna. Premieobligationsdragningarnas vinster publicerades på helsidor i de stora svenska dagstidningarna, och man fick manuellt sitta och jämföra med de serier man själv hade. Om jag minns rätt så digitaliserades dock inte befintliga premieobligationer, utan de hanterades manuellt tiden ut, vilket alltså inte gällde för övriga obligationer.
Räntan på obligationen ovan är 3% på det nominella beloppet, och om man alltså köpte in den för lägre pris så blev förstås räntan högre.
Den köptes naturligtvis in till marknadsvärde. Räntan var som bekant “lite” hög i Sverige under stora delar av 90-talet. Låt oss säga att obligationen var på 50 000 kronor, men eftersom marknadsräntan var betydligt högre än 3% så köptes den in för 40 000:-, och förföll sedan med 50 000 kronor plus ränta. Fiktivt exempel, men man kunde under 90-talet göra fantastiska affärer på obligationer när räntorna föll.
Även enkla obligationsfonder gick riktigt bra. Minns att Swedbanks Roburs (på den tiden Sparbankens Roburs) Swedish Bond Fund (lux) steg med 40% på ett enda år när det gick som bäst och räntorna föll.
Obligationscykler är långa. Vi står antagligen inför en cykel av räntehöjningar, och med det blir obligationer ingen vidare investering. Undantaget är möjligen om den ekonomiska krisen permanentas och räntorna ligger kvar nere på låga nivåer och inte stiger. Men då är knappast obligationer någon vidare bra affär heller.
Sedan bör man skilja på de olika obligationsmarknaderna. Räntor på företagsobligationer kan mycket väl falla om vi får en ekonomisk återhämtning och banker och finansiärer börjar låna ut pengar till företagen igen, men samtidigt beror detta på respektive företag.
4 kommentarer
Du hade fel förra gången du skrev om det och du har fel nu! Räntorna på företagsobligationer faller inte om räntorna på statsobligationer går upp. DÄremot kan spreadarna, d v s marginaleran mellan räntan på statsobligationer och företagsobligationer gå ihop något, vilket redan skett. Om statsobligationsräntorna stiger så kan då företagsobligationerna stiga mindre än statsobligationerna.
Sedan kommer jag ändå med ett förbehåll. Det är tydligt att alla gamla vanliga samband kan förändras. Med en hotande kris för statsobligationer i många länder så kanske just det kommer att inträffa: Kraftigt stigande räntor på statsbobligationer i vissa länder och en flykt till företagsobligationer. Omvända världen!
Stigande räntor på statsobligationer borde förr eller senare skada efterfrågan i landet och därmed även skada de företag som ger ut företagsobligationer, med högre räntor på företagsobligationer som följd. Å andra sidan kan man tänka sig att företagen i landet går extremt bra därför att de säljer på export. Ja som sagt det finns tänkbara scenarier för framtiden.
Vad skrev jag ovan? Citat: "Sedan bör man skilja på de olika obligationsmarknaderna. Räntor på företagsobligationer kan mycket väl falla om vi får en ekonomisk återhämtning och banker och finansiärer börjar låna ut pengar till företagen igen, men samtidigt beror detta på respektive företag."
Det är skillnad på statsobligationer och företagsobligationer. Räntorna (spreadarna) kan faktiskt gå åt olika håll.
Vilket jag försökte skriva.
Samtidigt är det också individuellt för varje företag. Företag på fallrepet får ju oftast stå ut med stigande räntor…
"kan mycket väl falla" är inte samma sak som "kommer falla". Företag har idag relativt svårt att få tag på kapital, blir det enklare kan räntorna gå ner. Kan. Inte kommer.
Jag minns hur jag handlade med dessa obligationer-ofta köpte efter dragning och sålde innan. Kunde tjäna 2-4%. Låg alla obligationer i en serieföljd fick man mer betalt. Det var faschinerande att man kunde tjäna pengar utan att arbeta för en ung student.
Staten tjänade nog massor på att vi glömde dessa pappersobligationer./Oppti