I två debattartiklar i DN Debatt och online hos DN föreslår finansmarknaden Gabriel Urwitz (Gotabanken, host, host) vad han kallar ett nytt finansiellt system.
Jag tycker det är lite att ta i, för speciellt nya är inte hans förslag. De handlar mest om att försiktigt ändra lite parametrar i dagens finansiella system.
Men några av förslagen är i rätt riktning, speciellt när han konkretiserar i del 2.
Där föreslår han rejält skärpta krav på kapitaltäckning hos bankerna, något som lättats på fram mot slutet av finansbubblan. Det vore ett steg i rätt riktning, dels bör högre kapitaltäckningskrav ledatill lägre expansion av penningmängden och med det lägre riktig inflation. Han föreslår också anticykliska kapitaltäckningskrav, dvs inte som idag där bankens egna kapital räknas upp med marknadsvärdet och alltså är procykliskt och förstärker en ekonomisk uppgång. Istället skall kapitaltäckningskraven höjas när ekonomin är stark, och sänkas när ekonomin är svag och därmed marknadsvärdet på bankernas tillgångar är lägre.
Alltså ytterligare en parameter för någon (centralbankerna?) att försöka styra ekonomin med förutom räntan.
Samtidigt påtalar han att de största problemen har uppstått i de hårdast reglerade marknaderna, så man får fundera lite på om hårdare regleringar är rätt väg? Problemet med regleringar är att om de är det minsta felaktiga så orsakar de problem, istället för att förhindra dem. De låga kapitaltäckningskraven är visserligen en reglering, men en felaktig sådan…
I första artikeln nämner han faktiskt att centralbankerna (och Riksbanken) kanske inte bara skall titta på KPI, utan även bör titta på prisökningar i tillgångsslagen, men har egentligen inga bra förslag på hur man skall styra även mot dessa. Möjligen är kapitaltäckningskraven en väg att gå här? Om man inte ökar penningmängden, så kan knappast priset på tillgångar stiga speciellt mycket, och genom att skärpa kapitaltäckningskraven borde man kunna kyla ner utlåning?
Läsvärt, men inte så många konkreta förslag, och dessutom inte direkt ett nytt finansiellt system. Men bra att någon åtminstone försöker tänka lite.
9 kommentarer
Kom att tänka på ett citat av Karl Marx: Historien återupprepar sig alltid, första gången som tragedi, andra gången som fars.
Trots det så verkar ökade kontracyckliska kapitalkrav vettigt, samt att man försöker se till prisförändringar i tillgångsslagen när räntan bestäms.
Den käre Marx ville som bekant att kapitalet och räntan skulle vara centralstyrda…
Jag tycker att man kunde återinföra guldmyntfoten. Vad var det för fel på den?
Nu tar man snart bort femtioöringen, den motsvavrar väl nästan sitt metallvärde.
Varför stryker vi inte bara en nolla på sedlarna istället så blir det inte så stora siffror att bladdra med?
Konstigt förresten att man numer inte tycker en femhundring är så mycket och den kära femtioöringen blitt värdelös när vi knappt haft någon infla(ma)tion.
Guld/silver/brons
Med ett kopparpris på 45 kr/kg så skulle den gamla lilla kopparfemöringens metallvärde idag vara ca 12 öre, vikt 2,68 gram och sista tillverkningsår 1984, uppgång 140%. Förutsatt att den var tillverkad i ren koppar. 50 öringen är vad jag vet något förorenad med koppar och tenn vilka visserligen är ngt dyrare metaller. Vad är råvaran till en tusenlapp värd? Knappast mer än den gamla femöringens.
Guld/silver/brons
Skriver faktiskt min magisteruppsats om ett inkluderande av tillgångspriser i inflationsmåttet. Egentligen är det ingen som rakt ut hävdar att KPI=inflation, utan KPI är just vad det är, dvs prisförändringarna för en viss varukorg (som ändras över tiden). Dock misstas ofta KPI för inflation och det är väl i det stora hela vårt bästa mått på inflation just nu.
Det stora problemet med tillgångspriserna är egentligen hur de ska viktas in i indexet, då KPI, som jag har förstått det, är dels baserat på undersökningar av hushållens utgifter och dels allmän know-how och erfarenhet. Att systematiskt sparka in tillgångspriserna blir då klurigt, men något statistiskt geni borde ju kunna lösa det.
I vilket fall som så har ju båda de senaste kriserna föregåtts av ordentliga prisökningar inom just tillgångssektorn. Att inte beakta detta från Riksbankens håll utan att blint stirra på KPI och "rationella" förväntningar är i mitt tycke lite av ett tjänstefel.
Folk bryr ju sig trots allt om tillgångspriser också. Inte minst med tanke på den senaste tidens expansion av finansiellt sparande.
Anonym, guldmyntfot skulle förstås på ett naturligt sätt ge samma effekt som ett anticykliskt kapitalbegränsningskrav.
Fredrik, låter intressant. Maila mig när din magisteruppsats är klar, så kan du få en länk om du vill få den läst av folk…
Varför inte inkludera mer i inflationsberäkningarna?
Tex så skulle man kunna få fram industriell inflation (råvaror och importpriser generellt samt valutaflöden), resp en KPI-korg. Då har vi industriell inflation, privat inflation samt gemensam som då blir den reala med koefficient som gör att de motsvaras av hur mycket som omsätts i valuta och råvarukorgen resp konsumtionskorgen.
Jag tror det skulle ge en bättre bild av inflationen..
Just det. Knappade ihop ett litet diagram jag tyckte passar in här nånstans. Det är Aktieindex/M3-index mellan 1901 och 2009, jag skulle vilja säga att jag ser vissa likheter. OBS! 2009 är enbart prognos baserat på dagens nivå. (Källa för M3=riksbanken och aktieindex=AFGX
se denna länk: http://www.filedump.net/dumped/kurserm31250437817.jpg
Victors inlägg: lägg till .jpg efter så fungerar det…
Victor, intressant. Ser ut att ligga nära 60-årscykler, dvs Kondratieff.
Victor, du kan inte maila rådatat till [email protected]? Jag vet att det finns på nätet på separata håll, men du har redan gjort arbetet med att filtrera fram det per år. AFV ställer till det lite där, som bekant.