Inom ekologi och även humanekologi så talar man ibland om flöden, fonder och lager. Flöden och fonder är förnyelsebara tillgångar, medan lager är ändliga.
Utnyttjandet av flöden och fonder är alltså uthålligt och hållbart, medan sådant som bygger på lager en dag måste upphöra.
Exemplen på lager är rätt självklara. Råolja, fossilgas, stenkol och malm är alla lager och tar en gång slut. Även en del underjordiska vattentäkter kan anses vara ändliga lager ur ett mänskligt perspektiv, då det kan ta tiotusentals år att åter fylla upp dem.
Flöden i sin tur utgår i princip alltid från den enda energikälla som är att se som oändlig i mänskligt perspektiv, dvs solen, och till viss del gravitation och jordens rörelse kring sin egen axel eller kring solen. Även månens rotation kring jorden kan ses som ett flöde med påverkan i form av tidvatten.
Solen ger upphov till uppenbara flöden som regn via avdunstningen ifrån haven, soljus och tillsammans med jordens rörelse även vind och övrigt väder. Dessa flöden är vad människan och naturen i grunden lever av, eller åtminstone har levt av fram till de senaste 200 årens fossila parantes.
Några exempel på flöden: Vindkraft som dumpas direkt på elnätet, att äta bär direkt från en buske eller ta vatten från ett vattendrag.
Flöden kan fonderas i fonder, som alltså lagrar upp ett flöde under en tidsperiod för att sedan kunna användas när flödet upphör. Det är egentligen vanligare att man nyttjar fonder än direkta flöden. Exempel på fonder är t ex vattenkraft, där vatten lagras i reservoarer under perioder för att tömmas vid behov, skog som är fonderat solljus i upp till kanske 150 år, och även i princip allting från traditionellt pre-fossilt jordbruk, som trots allt är fonderat solljus, särskilt som jordbruksprodukterna ofta lagras över året. Till skillnad mot flöden, så bygger fonder oftast på någon form av infrastruktur, och som sådan kan man alltså sabotera fonden. En fungerande fondstruktur kan kallas för ett ekologisk balanserat system, men i fallet humanekologi kan det ibland rent av vara teknisk infrastruktur, ex vattenkraftdammar eller lokaler för lagring av grödor (inklusive jordkällare).
Här kan gränsen mellan flöde och fond vara hårfin. Mjölk från kor kanske kan ses som ett flöde sommartid, men bygger vintertid på att man fonderat vinterfoder för att konvertera till ett flöde av mjölk. Kött bör däremot alltid ses som en fond, och djur är alltså små fonder i väntan på att de äts upp. Förr i tiden fonderade man varje sommar nog med solljus för att överleva till nästa år, men idag har de flesta hushåll på sin höjd ett lager för en veckas föda, och globalt är vi hela tiden 6-8 veckor från världssvält, då de globala fonderna eller lagren av livsmedel högst räcker just 6-8 veckor, och det är en krympande siffra. Vi är helt beroende på att vi genom nyttjande av fossila lager kan uppnå ett kontinuerligt flöde av livsmedel.
När det moderna konventionella fossil- och giftjordbruket bygger på lager som råolja och ändliga fosforgruvor, och rent av drar 5-11x mer fossil energi än de fonderar solljus (de kalorier vi faktiskt äter är alltid fonderat solljus), så har mänskligheten gått från att leva på flöden och fonder till att leva på lager. Och att som vi gjort de senaste 200 åren, och i synnerhet de senaste 100 åren, dvs leva på lager är inte hållbart.
Vi behöver ställa om från lager till flöden. En möjlighet är t ex att bli bättre på att återföra näringsämnen från städernas avlopp tillbaka till våra jordbruk, och på så sätt uppnå ett flöde istället för att utvinna fosfor ur ändliga gruvlager. Andra detaljer kan vara att tillåta att djur som slaktas eller avliver på gården återigen skall få grävas ner eller komposteras på jordbrukets marker, och därmed återföra sina fonderade näringsämnen dit de kom ifrån, istället för att föras bort till industriell destruktion.
Men det finns något som är värre än att leva på lager. Inom vår ekonomi finns det nämligen möjligheten att leva på kredit, att leva på flöden och fonder vi ännu inte har. Det är ännu mindre hållbart än att leva på lager.
Något som är på modet och pga svininfluensan även aktuellt är survivalism. Survivalism kan man se som en reaktionär reaktion mot dagens just-in-time-samhälle, och bygger ofta på att survivalisterna bygger upp lager, ex för en månads mat. En del survivalister försöker också bygga upp flöden eller fonder, men survivalister förlitar sig annars oftast på lager och skjuter därmed bara upp det oundvikliga en liten tid.
Men i det gamla jordbrukssamhället var alla survivalister och fonderade istället upp flöden för nästan ett helt års försörjning. Sådant kallas idag för självhushållning, och sådana människor kan man ibland hitta på alternativ.nu, ett forum för den praktiska alternativrörelsen som det så fint kallas. Det vanligaste spåret av att fortfarande fondera upp flöden för minst ett årsbehov hittar man dock alltjämt hos de hundratusentals hushåll i Sverige som värmer sin bostad med ved, som pga torkningscykeln för veden av nödvändighet måste fondera årsbehovet av värme.
Vad har du för flöden och fonder, utanför det ekonomiska och finansiella?
17 kommentarer
Mycket intressant skrivet, gav mig verkligen en tankeställare om hur världen är uppbyggd idag.
Tråkigt nog måste jag säga att personligen är jag nog enbart beroende av lager…kanske inte helt oväntat för en som bor i lägenhet i stan.
Stora förändringar måste ske med vårt sätt att leva, den saken är iaf säker.
Inte bara mycket intressant, det var dessutom väldigt pedagogiskt och vackert skrivet. Jag skulle vilja att du skrev en bok…
Tack Per, det var snällt.
Instämmer med övriga, mycket tänkvärt.
Med några få undantag så är mängden av varje grundämne på planeten konstant. Det finns t ex lika mycket koppar, platina och fosfor som för 500 000 år sedan, och lika mycket kommer att finnas om 500 000 år. Det samma gäller den solenergi som varje dag träffar jordytan.
Problemet idag är att vi inte har en effektiv recycling av dessa råvaror, de bryts t ex i gruvor med hög densitet av t ex koppar och sprids sen ut över planeten. Dessutom klarar vi i nuläget ej av att använda solenergin direkt för vårt energibehov (fotosyntesen undantagen) utan går en omväg via fossila bränslen, som är lagrad solenergi under miljontals år med en oslagbar? energitäthet.
Välskrivet och tänkvärt som alltid.
Detta med fonder och flöden är förståss också det främsta argumentet mot att fortsätta att stödja det så kallade "konventionella" jordbruket, eftersom hela detta jordbrukssystem lever på lånad tid och inom högst 40 år kommer att utgöra en historisk parentes. 40 år kan tyckas lång tid, men det är inte mera än att de barn som nu är små knappt hinner att nå dagens medelålder…
En strukturomvandlingen ligger framför oss och detta kommer att ske med eller mot vår vilja, men det kommer att ske. Ju tidigare som de ledande politikerna lyckas med att inse detta och medierna beordras att förmedla budskapet klart och tydligt till väljarna, ju bättre förutsättningar finns förståss också för att undvika alternativet till en ordnad omställning, vilket ju är kaos.
Bra skrivet igen C!
Men jag tror människan alltid finner lösningar när problemen blir alltför uppenbara.
Just nu syns ju den kommande oljekrisen inte alls så problemet skjuts på framtiden.
Jag skulle vilja framhäva fisken i havet som ett perfekt fondexempel. Rätt skött (kvoterat och med säsongsförbud) kan man hela tiden fiska utan att påverka beståndet nämnvärt. Det är när man börjar gräva sig in i lagret som fondavkastningen börjar minska drastiskt. Se torskexemplet i östersjön.
i min trädgård har jag en amerikansk blåbärsbuske den är definitivt ett flöde. Har säkert plockat av 5-6 liter och ändå är den konstant överfull och dignar av blåbär. På en enda buske…
Det blir torkning av bären för att kunna fondera detta flöde över vinters mörka dagar då det är gott med blåbär även då.
Problemet – vad är det egentligen?
1) Hur mycket av varje råvara finns det "där ute"?
2) Hur bra är vi på att hitta tillgångarna?
3) Hur bra är vi på att bryta tillgångarna?
4)Hur bra är vi på att använda tillgångarna och recycla dem?
"In the long run" är även solenergin i vårt solsystem en ändlig tillgång.
Homo sapiens har funnits i drygt 50 000 år. Det som finns kvar om 50 000 år skulle jag klassa som förnyelsebart ur mänskligt perspektiv. Dit hör solen, gravitationen, jordens rotation och antagligen även månen.
Olja, kol och fossilgas räcker från start till slut i ca 200 år, och vi har nu passerat 100 år och skall nu påbörja nedförsbacken vad gäller utvinningen.
Tittar du på olika malmtillgångar så är de ännu mindre muntra, t ex 20 år till av koppar. Tursamt nog kan man iaf återvinna metaller, även om lite hela tiden går förlorat och aldrig återvinns.
Fler tankar om detta intressanta ämne:
Man kan väl även se fossil energi som ett tidigare flöde som nu fonderats.
Det vi som människor lyckats med är att hitta denna fond och börja utvinna den och därmed kunna utvinna ännu mer av den, och nu kanske vi närmar oss en peak för vissa fossila tillgångar.
Ja dessa fonder är ändliga, men vem vet vilka andra fonder vi kan hitta och nyttja med morgondagens teknologi? Solljus är en tex fond (av väte och fusions-processer) som kommer att finnas tillgänglig cirka 4 miljarder år till.
Håller fö med övriga, dvs väl skrivet och tänkvärt!
Mycket välskrivet inlägg. Bra!
Satan i gatan så pedagogiskt. Cred!
Nej Anders, om du ser solljus som en fond så missar du hela poängen. Förvirra inte detta nu. Jag ber att juryn bortser från din kommentar. 🙂
Anonym 2009-08-17 05:37,
Sagt och gjort.
/Jurymedlem
Jamen är inte solen egentligen en stor fond av vätgas som räcker i ca 4 miljarder år till?
Flödet består av strålning ut från denna fond som ständigt dräneras. Ungefär som ett oljefält man tömmer, fast solen har en betydligt längre tid innan sin peak.
Anders: Även om det nu ÄR så, så är det ett meningslöst och förvirrande hårklyveri att prata om solen som en fond. Istället approximerar vi en miljard år med en oändlig tid – och voila, solen räcker i en evighet.
Även om ditt påstående är tekniskt korrekt, så är det inte relevant.