Bland de som replikerat kring det ekologiska jordbruket hittar vi bloggaren Nonicoclolasos, som omedelbart hoppade på och sade “vad var det jag sade, ekologiskt är inte nyttigare och det är ingen skillnad”.
Jag har försökt kommentera detta på hans blogg, och två av mina repliker har blivit borttagna av honom.
Detta när jag påtalade att det uttryckligen står i rapporten han själv länkar till att det är skillnad på ekologiskt odlade grödor och det fossila giftjordbrukets grödor (aka “konventionellt jordbruk”). Återigen citerar jag rapportens abstract:
“organically produced crops had a significantly higher content of phosphorus and higher titratable acidity.”
Significantly betyder i sammanhanget vetenskapligt signifikant, eller vetenskapligt bevisat.
Om halten fosfor inte är väsentlig, varför har då studien tittat på fosforhalten? Det roliga är att abstrakten på denna vinklade undersökning sedan bortförklarar de skillnader man hittade med att de beror på olika produktionsmetoder. Well, duh! Det är ju just vad ekologiskt jordbruk innebär, en annan produktionsmetod. Om man skall bortse från allt som beror på annan produktionsmetod, vad skall man titta på då? Citat: “mostly relate to differences in production methods.” Man tar sig för pannan.
Det är alltså skillnad på ekologiskt och icke ekologiskt. Dessutom har den brittiska studien inte tagit med studier från det senaste året, tittar inte heller på alla näringsämnen och baserar sig delvis på 50 år gamla rapporter från innan de “konventionellt odlade jordarna” blev urlakade på näringsämnen.
Bloggaren Dark & Green sammanfattar detta på ett bra sätt. Jag citerar:
Andra rapporter har visat höjda värden av bland annat:
Protein 12.7%
Beta-karoten 53.6%
Flavonoider 38.4”
koppar 8.3%
Magnesium 7.1
fosfor 6%
kalium 2.5%
natrium 8.7%
svavel 10.5%
zink 11.3%
fenolföreningar 13.2%
En annan aspekt är att ekologiskt växer långsammare, och alltså inte innehåller lika mycket vatten, vilket på marginalen i allra högsta grad ger bättre smak. Vill man så kan man väl med spruta spruta in lite extra vatten i de ekologiska gurkorna hemma i köket…
Debatten om ekologiskt jordbruk via PR-drevet hos SvD har i huvudsak handlat om följande punkter.
1. Bra eller dåligt för miljön
2. Näringshalten
3. Försörja hela världen
Dessa punkter är nu avhandlade i PR-drevet mot ekomaten, även om de har varit vinklade och som jag visar ovan felciterade i fallet näringshalt. Dessutom finns det studier som visar att det går att försörja fler med högre lönsamhet via ekologiska metoder, och miljöfrågan ger sig självt. Vad är bäst för miljön – giftfritt jordbruk eller giftjordbruk? Man kan notera att det förekommer bekämpningsmedel även inom ekologiskt jordbruk, t ex såpa, en helt biologiskt naturlig och nedbrytbar substans som man utvinner ur tallolja.
Och ärligt, talar man om “nyttigare”, så måste man även titta på onyttigheterna i konventionell mat. T ex finns en studie genomförd av GP där man mätte upp halterna bekämpningsmedel i olika äpplen. Ni kan ju gissa vad resultatet blev. Man hittade inga rester i de ekologiska äpplena, men gissa vad man hittade i övriga…
Men den avgörande punkten handlar om hållbart jordbruk. Med ändliga tillgångar på fossil energi så kommer allt jordbruk en dag vara ekologiskt, när dagens fossiljordbruk inte längre fungerar i spåren av bristen på olja.
Sedan får Nonicoclolasos censurera mina kommentarer om jag trampar på hans ömma tår. Verkligheten förändras inte trots att han förnekar bäst han vill.
18 kommentarer
Bra Cornu!
Kör hårt!
Mycket bra skrivet! Håller verkligen med om att ekologisk odling är fullständigt överlägsen s.k. konventionell odling. Konstigt egentligen att en odlingsmetod som bara använts i stor skala i sisådär 50 år kan anses vara konventionell.
En invändning har jag dock. Det är att de flesta ekologiska odlingarna idag trots allt är oljeberoende de med. Om än i något mindre grad. Ekologisk odling är alltså bättre – men inte tillräckligt bra för att klara Peak Oil fullt ut. Frågan är om vi kan driva jordbruksmaskinerna på el, vätgas, biogas m.m. Räcker energin till det? Många menar att vi måste återvända till en mer lokal ekonomi. Permakultur är också ett intressant koncept som ger större avkastning med mindre energi-insats.
Bra skrivet Cornu! Det är tråkigt med bloggare som raderar kommentarer så fort de blivit emotsagda.
Nej, jordbruksmaskinerna i det ekologiska jordbruket kan förstås inte köras utan bränsle. Men de förbrukar mindre bränsle, då man åtminstone sparar in besprutningsvändorna, ex 10-15 vändor för potatisen.
Men främst så bygger ekologiskt på ett lokalt kretslopp (undantaget det som försvinner iväg som mat, vilket är ganska lite näringsämnen), vilket utesluter energibehovet för konstgödsel, samt alla de transporter av konstgödsel som annars sker.
Naturens näringspump sköter resten.
Odlare som ställer om till ekologiskt får initialt se ett litet tapp i produktion på vallodlingarna (vall=grovfoder, dvs ensilage eller hö, till betsdjur, ex kor, får), men sedan stabiliseras de på en stabil nivå, enbart via näringspumpen och återförsel av stallgödsel.
Har resonerat lite kring näringspumpen här.
Nu återför förstås alla djurhållare sitt stallgödsel, även om de inte är ekologiska brukare.
Det återstår också att se hur det blir när väl priserna på insatsråvarorna som konstgödsel (=energipriset), diesel (=oljepriset) mm sticker iväg på allvar. Många bönder kommer knäckas där, vi får se vilka som klarar sig bäst.
Eget arbete stiger inte i pris för att råvarorna sticker iväg, så om den ekologiske bonden kanske måste jobba lite mer per ton primärproduktion, kan det eventuellt (har inte räknat på det) bli så att ekologiskt konkurrerar ut det konventionella bruket som har högre insatsråvarukostnader. Frågan är bara hur högt den brytpunkten ligger.
Redan idag går många/de flesta bönder back om det inte vore för EU-stöden. För köttet du köper för över 200:- per kg i butik har bonden högst fått 30:-, från vilka kostnader skall dras.
Mjölken betalas tydligen idag lägre än den gjorde på 80-talet, trots att den ökat 50% i pris i butik. Det är knappast bönderna som skrattar på vägen till banken, utan någon mellanhand.
Går det att tillämpa plöjningsfritt jordbruk och samtidigt vara ekologisk? Det plöjningsfria jordbruket reducerar mängden bränsle kraftigt men kräver kanske att man använder lite mer bekämpningsmedel. Men eftersom ekologiskt jordbruk inte använder bekämpningsmedel kan man inte dra nytta av plöjningsfria produktionsmetoder? Det plöjningsfria jordbruket är tydligen vanligare ute i världen än i Sverige och kan ses som ett alternativ till ekologiskt jordbruk om man tror på Peak oil, eller? Du är ju jordbrukare så förklara gärna för oss som inte har så stor koll.
Det plöjningsfria jordbruket bygger väl på att man sprider ut naturgödsel (=kobajs, halm etc) på åkrarna i vanlig ordning, men att man inte plöjer ner detta utan låter det kväva ogräset, och sedan sår man direkt i gödslet.
Jag kan inte vara på om det fungerar tillsammans med giftfritt jordbruk, men med rätt rotation av grödor (som är en förutsättning för ekologisk produktion) så borde det fungera.
Man håller iaf på att ta fram metoder för ekologiskt plöjningsfritt jordbruk, googla "organic no-till farming"
Keep up the good work
Du går från klarhet till klarhet.
I morgon åker jag till Söderbykarl för att göra ett reportage om en bonde som driver ett projektlantbruk med målsättning att driva det praktiskt taget utan fossila bränslen. Framtidens jordbruk med andra ord!
Oseriöst men roligt, titta 09:50 min in i programmet:
http://www.ninjavideo.net/video/25149
Bra, bra, men två tveksamheter;
1) Om du lägger salladen i en skål med vatten väl innan den ska serveras kan du vara lugn för att den smakar avsevärt mycket bättre samt får en helt annan karaktär i termer av fasthet och saftighet.
2) Man behöver knappast spruta in något vatten i en ekologiskt odlad gurka eftersom samma som för sallad gäller även för gurkorna; osmosen tillser att det bli liknande vattenbalans inuti gurkan som utanför.
Nummer ett är utifrån signaturens subjektiva tycke.
/Mr Anonymous
Intressant, Mr Anonymous. Injicera vatten i salladsblad hade jag inte tänkt göra ändå… Bra tips dock för den som vill testa.
Allvarlig, du borde testa! Du blir inte missnöjd:-)
Ordet spänst skulle jag också vilja lägga till för utfallet av metoden enligt 1) ovan.
/Mr Anonymous
Plöjningsfritt jordbruk innebär inte att man "kväver" ogräsen med en gödselmatta.
Nej, det är förstås en överdrift. Man tillämpar väl ett helt knippe av åtgärder, t ex sår man väl grödor som tidigt på våren håller nere ogräset, innan man sår de riktiga grödorna.
Det bygger mest på att bearbeta fälten med en kultivaror. Gång efter gång. Lura ogräsen att gro, och då kultivera igen. I och med att växtrester inte plöjs ner, utan ligger kvar i ytan, så bildas det en gynnsam miljö med hög mullhalt. Är nog tveksamt om det är en bra lösning för ekologiskt jordbruk, där plogen är en ogräsbekämparmaskin!
Utan att titulera mej forskare, så påstår jag att det går åt MER olja för att få fram ett kilo Svenskt ekologiskt vetemjöl än dito "vanligt".
Jag har följt denna debatt på många olika ställen och läst ett otal olika rapporter.
Är dessutom studerande inom trädgårdsnäringen.
Min slutsats är att media och debattörer gör det otroligt enkelt för sig själva. Jag skulle vilja påstå att det inte går att säga att en metod är miljövänligare än en annan. Det beror helt på tillämpningsmetod och vilka förutsättningar odlaren har. Ett talande exempel är väl att både en växthusodlare som använder biologiska bekämpningsmedel och konstgödsel och en annan som använder kemiska (t.ex. imidakloprid) klassas som konventionella odlare. "Ekohypen" är helt klart en marknadsföringsgrej och det är knappast en garanti att KRAV-märkta automatiskt är mer miljövänliga.
Men man ska inte glömma bort de positiva effekterna ekologisk odling har. Två utmärkande är mullhalten i jorden och biologisk mångfald. En nackdel skulle vara behovet av mekanisk ogräsrensning.
Sedan finns det ofta stora brister i rapporterna, man utelämnar detaljer som är viktiga. T.ex. det faktum att djuret som producerar gödsel även producerar kött och till viss del rekreation och livskvalitet. Eller kanske att många jämförelser oftast görs på jordar där jorden brukats utan ekologiska tillämpningsmetoder innan. Detta ämne är så pass komplext att det inte går att se det svart eller vitt. Alla odlingsmetoder har sina för- och nackdelar. Trist att det finns en så stark känsloladdat grupp med lobbyister bara. För- vs emot, när allt egentligen handlar om att skapa ett uthålligt jordbruk.
Föressten tror jag inte att kvantitet per hektar är så överdrivet relevant när vi slänger så mycket mat. Vill vi titta på mer hållbara metoder där så är är det nog snarare så att vi bör äta mindre kött (http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2008/07/kttkonsumtionen.html ger en ganska bra sammanfattning).
Per C:
Det märks att du inte är forskare eftersom du inte redogör för hur det ekologiska mjölet produceras. Ifall spannmålsodlaren har en integrerad odling med djur så går det antagligen åt mindre olja än ifall handelsgödsel importeras (det produceras inte i sverige längre). Men man kan såklart inte veta. Ifall vi tar upp alla små detaljer kring de här två olika odlarna så kanske vi kan göra en riktig jämförelse. En skicklig ekologisk odlare vet dessutom hur man handskas med ogräs (det är lite mer avancerat än vad folk kan tro), vilket resulterar i mindre behov av mekanisk rensning med traktor.
Tack, Johan för en balanserad och insatt kommentar. Tyvärr är blogginlägget rätt gammalt, så det kan nog vara svårt att få fortsatt diskussion.