Igår blev det klartecken om nödlån på ca 17.4 miljarder USD (ca 100 miljarder SEK) till amerikanska GM och Chrysler. Detta ger bolagen en nödfrist på tre månader, som de skall använda till att omstrukturera verksamheten.
Yeah, right.
USA har fått sin alldeles egen varvskris. Som bekant höll den svenska varvskrisen på i ca 20 år innan stöden och industrin var försvunnen.
Kolosser som dessa bolag har inte en chans att omstrukturera på tre månader, än mindre vända till vinst. Nu är väl lånen gjorda till den nya nollräntan, men varken GM eller Chrysler kommer visa vinst till mars, snarare ännu sämre resultat pga eventuella omstruktureringskostnader.
Då ligger dock inte ärendet på George “Lame Duck” W Bush bord, utan på blivande president Obamas bord. Skall vi gissa på ännu fler nödlån eller stödåtgärder? 20 miljarder USD i nödlån med nytryckta pengar varje kvartal kanske är en lagom omfattning de kommande tio åren? Justera upp för inflationen förstås.
Värt att notera är att pengarna tas från de 700 miljarder USD som godkänts för TARP-programmet. TARP skulle användas till att köpa upp bostadslånepapper i ett ordnat auktionsförfarande, sk “mark-to-hank“. Men istället har pengarna använts väldigt godtyckligt av finansminister Hank Paulsen, gissningsvis baserat på vem som ägnat sig åt bäst lobbying.
7 kommentarer
Hej,
Jag var inne på TARP som en finansieringskälla i ett tidigare inlägg. Det jag tror Paulsson vill åt är den andra hälften av pengarna, och nu kan han/de koppla ihop kravet på att få pengarna från kongressen med initiativet att rädda bilindustrin.
//GeneClark
Jag har samma intryck. Ett mindre lån på drygt 17 miljarder som tas från andra delen av TARP pengarna på 350 miljarder sätter press på kongressen att rösta ja, annars är det de som bär ansvaret för den amerikanska bilindustrins död och inte Bush. Hank får då resten av sina TARP pengar som han kan betala ut till sina bankpolare.
Det är intressant att se hur president-kongress-högsta domstol fungerar i USA, jämfört med statsminister-riksdag-konstitutionsutskott i Sverige. Det är mycket lättare för regeringen i Sverige att få i genom sina beslut.
Det är tydligt att både nuvarande president och kongress samt framtida president och kongress väljer att inflatera ekonomin genom att trycka mer pengar. Bush 700 miljarder och Obama 1000 miljarder vad vi vet idag. Andra länder följer med och det blir en tävling i vem som kan förstöra (sänka) sin valuta mest.
När deflationsspiralen är över så lär det bli en ordentlig inflationsutveckling som lär sänka realvärdet på pensionerna ordentligt.
Hej,
Tänkte fråga lite om Kanadensiska oljetruster ex COS.
De säger att produktionskostnaden för ett fat olja är $32 och om priset sjunker under det lär ju underliggande bolaget Syncrude gå med förlust, vad händer med trustandelarna då? De blir väl bara värdelösa om underliggande bolaget går i konkurs? Risken är väl först att utdelningarna upphör och sedan konkurs om oljepriset blir långvarigt under $32?
Tänker jag rätt här?
Man kan alltid stoppa produktionen och köra på sparlåga. Kontrollera också om det är CAD 32 man avser eller USD 32. COS/Syncrude är kanadensiskt, så man brukar snacka om CAD. 32 CAD är ca 27 USD.
Men håller oljepriset i sig så är det inte orimligt att COS sänker utdelningen igen.
Men vi får se hur det blir med oljepriset. Det finns andra som ligger värre till, och är mkt mer beroende av oljepriset och har makt att göra något åt det. Föremål för ett kommande stort bloginlägg nästa vecka.
Tack för svar Cornucopia.
Ser redan fram mot din oljeanalys nästa vecka.
Frågan är hur mycket sparlåga man klarar. Sjunker oljepriset under breakeven så börjar förlusterna och räntor och amorteringar på kapital måste betalas annars konkurs, produktionen måste fortsätta och helst öka för att få in pengar.
Skulle vara intressant med en risk bedömning här på ex COS som är störst.
Hej Cornubot!
Är det du som har skrivit på Redeye också?
http://www.redeye.se/aktiebloggen/3822/tyvarr-men-det-kommer-inte-radda-bilindustrin-
Eller är det nån som bara plankat ditt inlägg?
Plankning.