Denna artikel publiceras i samarbete med Svensk Värdeförvaring.
Den svenska kronan fortsätter stärkas och dollarn är nu under nio kronor och på pandeminivåer. Guldpriset slår rekord igen och är upp 14% sedan årsskiftet. Forskare menar att sparares flöden till amerikanska passiva indexfonder driver börsen och skapar bubblor eftersom dessa inte bryr sig om fundamenta. Handelsbanken höjer sin konjunkturprognos för svensk ekonomi.

Stockholmsbörsen hade en negativt vecka med -0.84% för OMXS30 och -1.25% för bedare OMXSPI. Kronan har dock stärkts rejält mot dollarn, som är ner -3.24% sedan förra måndagen och hyfsat mot euron som fallit -1.27% i skrivande stund.
Dollarn är nu nere på pandeminivåer dvs från slutet av 2021 med i skrivande stund 8:90 SEK.Euron kostar 10:56 SEK, så det är kronan som stärks, men dollarn faller alltså relativt euron.
Guldpriset slår rekord och kostade tidigare i morse nya rekordet 1 455:- SEK per gram och just nu 1 452:- SEK eller upp 13.7% sedan årsskiftet. Siffermagiska 5 000 USD har fallit och nytt amerikanskt rekord är 5 084, på god väg mot 6 000 USD som nästa siffermagiska mål. I dollar kostar i skrivande stund guldet 5 069 USD per troy ounce.
Investeringsguld, viktiga papper, offsitebackuper och vissa sällan använda samlarföremål ska förvaras i bankfack. Svensk Värdeförvaring erbjuder bloggens läsare 30% i rabatt hela första året om man anmäler intresse för att öppna ett bankfack i Göteborg eller Stockholm via detta formulär (reklamlänk). En tidsstämpel plus dina ifyllda uppgifter kommer delas med Svensk Värdeförvaring AB och sedan raderas efter nästa kvartalsskifte. Bloggaren har själv öppnat fack hos SVF.
Svensk Värdeförvarning erbjuder också nu möjligheten för äkta makar att ha gemensam tillgång till bankfack, vilket tidigare inte var möjligt. Nu kunder från bloggen bjuds på gemensam tillgång första året.

Dollarraset gör att de amerikanska börserna sänktes ännu mer för oss svenskar, mer än de -0.35% som S&P-500 gick förra veckan och även teknikjättarna på Nasdaq-100 backade då indexet bara steg +0.30%. Bäst bland techbroligarkernas FANANGST-aktier gick Facebook med +6.21% trots att en grupptalan nu väckts mot bolagets app Whatsapp, som påstått sig vara krypterad men enligt anonyma visselblåsare möjliggör för Facebook att läsa alla meddelanden. Facebook förnekar och påstår att man använder Signalprotokollet, vilket förstås kan stämma. Men samtidigt kan man naturligtvis ha en okrypterad parallell del som sparar meddelandena läsbart hos Facebook så Trumpregimen kan läsa.
CNN Fear & Greed är tillbaka på neutralt läge.
Passiva indexfonder verkar leda till bubblor skriver The Economist, vilket är i linje med det läsaren Run DMC brukar påtala. Saken är den att när spararna investerar i indexfonder så köper dessa aktier efter index och skiter fullständigt i fundamenta hos dess. Motsidan av blankare är inte stark nog och forskare menar att en dollar in i en amerikansk indexfond ökar marknadsvärdet med 3 – 8 USD.
“In fact, the paper’s authors find that stockmarket demand is not “elastic” in this way. It is inelastic, and does not fall much as share prices rise. As a result, an investor who buys $1-worth of stocks using fresh cash (or the proceeds from selling other assets such as bonds) pushes up aggregate market value by $3-8.”
Tämligen logiskt när man tänker efter. I aktivt förvaltade fonder säljer förvaltarna en aktie som blivit övervärderad. Det sker inte i indexfonderna och investeringar i börsernas uppgång är alltid större än motparten av blankare, då dessa bara är hedgefonder och en del aktiva handlare. De massiva pengaflödena hos privatsparare och pensionsfonder pysslar inte med hedgefonder och därmed uppstår en obalans. Endast 5% av marknaden är hedgefonder enligt The Economist artikel och dessa msåte dessutom som aktiva och med hävstången negativa positioner innebär backa ur när det går fel, medan indexfonderna bara köttar på.
Det har senaste deceniet blivit en brett accepterad sanning att passiva indexfonder låga förvalningsavgifterhar gör att man som långsiktig sparare, t ex för pensionen, tjänar på att välja dessa och i princip alla banker rekommenderar numera sina kunder att välja indexfonder. Detta i sin tur driver på att allt mer pengar går in i indexaktierna, som drivs upp till orimliga nivåer.
Och då stiger storbolagen i OMXS30 mer än OMXSPI i Sverige, eftersom de stora bolagen ingår i fler index. Vi ser för övrigt motsvarande i USA där breda Russel 3000 stigit +12.56% på ett år mot S&P500 med +13.02%, bara för att ta ett godtyckligt exempel.
Vad ska man då göra som privatsparare? Naturligtvis ska man således köpa indexfonder, eftersom de går mot himlen när alla gör det. Men man ska sälja innan konjunkturen viker, för risken är att dessa fonder kraschar hårt om fundamenta blir en grej vid nedgången. Eller så blir den itne det och fonderna bara fortsätter stiga, frikopplade från verkligheten.

Börserna inleder veckan negativt i de asiatiska tidszonerna.
ASX 200 stiger visserligen +0.13%, men Hang Seng går -0.08% i skrivande stund, KOSPI -0.70%, Nikkei 225 -1.91% och Straits Times -0.66%.

Handelsbanken höjer prognosen för svensk ekonomi i sin nya konjunkturprognos. BNP väntas växa 2.7% i år, upp från tidigare prognosen 2.4% och kommer överträfa USA:s 2.4%, Norges 1.5% och Storbritanniens 1.5% samt euroområdets 0.9%. Högkonjunkturen svalnar men fortsätter med 2.2% tillväxt 2027, men sedan är det lågkonjunktur igen 2028.
Inflationen enligt KPIF väntas bli 1.2% i år och 1.7% år 2027 samt 2.1% år 2028. Styrräntan höjs till 2.25% nästa år, mot dagens 1.75% och ligger sedan kvar där 2028 ut.
Den pågående dollarförsvagningen väntas fortsätta och prognosen enligt SCB:s högavlönade ponduspostulerare är 8:68 SEK för i år, 8:58 SEK för nästa år och 8:56 för 2028. Ytterligare skäl att terminera investeringar i USA alltså.
Bostadspriserna väntas stiga med 6% på två år, varav två procentenheter är kopplats till Tidölagets lättade bolåneregler.










