Alliansregimens jobbskatteavdrag har gett den arbetande medelklassen stora skattesänkningar, med motiveringen att lägre skatt gör att fler jobbar. Medelklassen har tackat, tagit emot och gått till banken och lånat upp så mycket som jobbskatteavdraget gav i ökad möjlighet till räntebetalning. En inte oväsentlig del av dessa pengar ska nu tas och ges till Public Service-media, specifikt Sveriges Radio (SR) och Sveriges Television (SVT) enligt ett nytt förslag.
Dagens med all rätt föråldrade TV-avgift ska nämligen bort. Man tycker att man kunde gjort en modern anpassning och kodat SVT och tagit ut TV-avgiften som en årlig punktskatt på dekoderkort via korttjänstleverantörerna, ungefär som man tar ut koldioxidskatt från bensinmackar eller elskatter från elbolagen, nu när man digitaliserat all TV och även tänker digitalisera radion. Den som inte vill titta på TV eller lyssna på radio hade helt enkelt sluppit att betala. Eller som det kallas – rättvist.
Själv har jag betalat TV-avgift sedan jag flyttade hemifrån 1988, även om vi inte längre “tittar på TV”, dvs inte kan se kringkastade sändningar. Hushållet äger dock en platt skärm med antennuttag för DVD-bruk, så vi fortsätter förstås betala TV-avgift. En del läsare har trott något annat och sedan jag blev offentlig med min identitet har Radiotjänst i Kiruna upprepade gånger hört av sig “vi har hört att ni har TV, men inte betalar TV-avgift”. Fast när de väl kollar i sina system så har de ju sett att vi visst betalar. Lite slappt att inte kolla före man hör av sig, men de kanske lär sig någon gång. Vill passa på att tacka de läsare som engagerat sig och hört av sig till Radiotjänst för min skull. (Jag är inte politiker, så jag betalar min TV-avgift även om jag inte “ser på TV”, skärp er *****)
TV-avgiften är idag 2 076:- SEK om året för ett hushåll, oavsett storlek.
Det nya förslaget är att 1% av din inkomst ska gå till Public Service, motsvarande ca 1/30 av de pengar du idag betalar kommun och landsting för vård, skola, omsorg och kommunal service.
För medelklassfamiljen med två månadsinkomster a 30 000 innebär detta en höjning till 7 200:- om året. Har man dessutom en hemmavarande 18-åring som drar in 5000:- i månaden genom att jobba på McDonalds så får 18-åringen även betala 600:- SEK om året för en summa om 7 800:- i Public Service skatt om året för hushållet.
Även den ensamstående mamman som slavar i hemtjänsten för 21 000:- SEK i månaden får en försämring med en årlig avgift på 2 520:-. Eller som det kallas – solidariskt.
De som drabbas hårdast är dock de som idag inte har en TV och nu tvingas betala för skiten.
De enda som får det bättre är studenter, pensionärer och arbetslösa. Den som jobbar mycket och har mindre tid att titta på TV ska alltså betala mer för TV-tittandet.
Jag vet var det skålas i champagne just nu. Hänvisar till Journalistkartan och konstaterar att det är bubbel på gång på Södermalm, Bromma och Östermalm, där de stackars Public Service-journalisterna bosatt sig.
I linje med alliansregimens arbetslinje så vill man alltså höja arbetslösheten. Mindre pengar kvar efter skatt för de som arbetar vet vi ju innebär högre arbetslöshet, iaf om man ska tro teorierna bakom jobbskatteavdraget.
Alliansregimen ger och Public Service tar.
Tillägg: Det talas förstås om ett tak i beskattningen, men tills det taket specificeras så utgår jag att det bara är bankchefer, generaldirektörer och statsråd som omfattas av taket och inte medelklassen.