Det sägs att vänstervågen sveper över Sverige och att svenskarna i valet sade att man nu ville ha en vänsterregim. Men det är fel.
Latest in Sverigedemokraterna
Analyserna (bortförklaringarna) till Sverigedemokraternas framgångar haglar i media och från politikerhåll. Men ingen verkar faktiskt fråga (sd):s väljare om varför de röstat som de gjort. Så det gör jag nu.
Många har med rätta reagerat på Sverigedemokraternas stora framgångar på landsbygden, och då inte enbart på platser med omfattande flyktingförläggningar, även om utfallet där är extremt. En konspirationshypotes som lagts fram är att (sd) månaderna innan valet betalat för att få tiggare utplacerade utanför landsbygdens små mataffärer.
Det finns naturligtvis inga som helst belägg för detta, utan det är en hypotes. Anekdotvarning utfärdas.
Det slängs runt diverse valanalyser, t ex vilka som röstade på vilket parti, och vad de röstade på tidigare. Den enda källan till detta är SVT:s Vallokalsundersökning (ValU) och den visade sig vara rejält fel i frågan om valets skräll (sd) (och (fi)), så enligt principen skit in – skit ut ska all analys förpassas i soptunnan.
När någon uttalar sig om vilka som bytte vart, vilket kön, ålder, inkomst etc som röstade på vilket parti, vilka valfrågor som avgjorde (försvarspolitik verkade inte ens vara med som svarsalternativ), så vet ni att det är ValU som ligger till grund.
ValU är en frivillig undersökning utanför typiskt för landet representativa vallokaler. Även här ute på landet är ValU förbi ibland, grannbyn hade ValU för några val sedan. Väljare erbjuds att svara på enkäten efter de röstat, men det är frivilligt.
Till felkällorna hör förstås valet av vallokaler – vid stora beteendeförändringar, som att (sd) ökade med ca 126% eller att (fi) ökade med 700% (reservation för ungefärliga siffror ur minnet, kommer ihåg (sd) som 5.70% och (fi) som 0.40%), så blir förstås vallokalsvalet lätt fel.
Den andra felkällan är benägenheten att vilja svara.
(fi)-väljare var antagligen väldigt entusiastiska efter att vänstermedia gett ett parti som förra gången fick 0.4% lika mycket uppmärksamhet som ett riksdagsparti, och är goda, fina, moraliskt överlägsna människor. De var antagligen rejält mycket mer positiva till att svara i en enkät.
(sd)-väljare är som kontrast anti-auktoritära, känner sig förråda av media, ser att SVT är överbefolkat av vänsterjournalister. En del (sd)-väljare skäms för sitt val, andra är på goda grunder livrädda för att någon ska se hur de svarar och litar inte på att de kan få vara anonyma. (sd)-väljare var bevisligen mindre benägna att svara.
SVT ValU nedan, fet stil är faktiskt utfall i valet:
(fi) 4.0% 3.1%
(mp) 7.1% 6.8%
(v) 6.6% 5.7%
(s) 31.1% 31.2%
(m) 22.2% 23.2%
(fp) 6.0% 5.4%
(kd) 5.0% 4.6%
(c) 6.5% 6.1%
(sd) 10.5% 12.9%
Som vi ser missade ValU nästan var femte (sd)-väljare, och överskattade (fi) med 29%. ValU överskattade vänsterextremisterna i (fi), (mp) och (v).
Så alla svar och analyser om varifrån och vilka som röstade på (sd) kan och bör förpassas i soporna. ValU har grova fel, och har antagligen ännu grövre fel på alla detaljer – ju mer detaljerade frågor desto mindre signifikanta är de.
Man fick 13 000 personer att svara på Valu – då får man en bra signifikans på frågan om själva röstningen, men missade ändå två partier grovt. Men de 1 325 som då röstade på (sd) ger ju rejält dålig signifikans på vilket av nio partier de röstade på i valet innan. Om 17% röstade på (s) i valet tidigare, så har alltså bara 225 angett detta som alternativ. En enorm skillnad mot de 13 000 personer man ursprungligen frågade och mycket osäkra uppgifter. Ska man sedan uttala sig om inkomstnivåer, kön, geografiska och demografiska förhållanden etc, så faller antalet och signifikansen ännu snabbare. Små fel i partival blir stora fel i analysmaterialet.
Men med valhemlighet är det förstås det enda media och partierna har att utgå från. Men det är mer på anekdotnivå. Så var hälsosamt skeptisk till ValU.
En direktdemokratisk konsekvens av (sd):s valframgångar, som inte kan förhandlas bort i riksdagen, är att partiet nu kommer tillsätta ungefär var sjunde nämndeman i tingsrätter, förvaltningsrätter och migrationsdomstolar. I den mån (sd):s medlemmar låter personliga åsikter tolka svensk lag kommer (sd) få ett rejält ökat inflytande i tillämpningen av svensk lag jämfört med tidigare var tjugonde nämndeman.
Det framförs av och till, även här, en önskan om ökad direktdemokrati i Sverige, med direkta val till viktiga tjänstemannaposter. Vi känner igen det från populärkulturens skildringar av borgmästarval, polischefsval, chefsåklagarval mm i USA. Men vi har faktiskt något som indirekt påminner om detta även i Sverige, nämligen tillsättningen av lekmannadomare i tingsrätter och förvaltningsrätter.
En röst på ett parti är inte bara en röst på representation i demokratisk församling, utan även representation i domstolarna.
Tanken är medborgarinflytande i domstolarna, och i lägsta instans tillsätts alltså domarna (nämndemännen) politiskt, och avspeglar därmed folkviljan. Inte direkt, som i USA:s inkallelser av vanligt folk till jurytjänst, utan indirekt via allmänna politiska val.
Förenklat så hade (sd) med ca 5.7% av väljarstödet var tjugonde nämndeman förut. Med 12.9% landar man framöver på var sjunde nämndeman. Dessa brukar rekryteras ur partimedlemmarna, och kommer i hög utsträckning vara oerfarna på grund av det snabbt ökande stödet.
Det handlar inte bara om tingsrätten, utan även om förvaltningsrätten. (sd) får därmed kraftigt ökat inflytande av svensk lags tillämpning i fråga om beskattning, lagen om vård av unga (LVU), lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), socialförsäkringsärenden, utskrvining av vissa patienter inom psykiatrin, migrationsmål, körkortsärenden, utskänkningstillstånd och överprövade åldersgränser på bio, för att nämna några. (Exempel via Mårten Schultz på Twitter). Plus förstås alla mål som faller på tinget.
Nu blir förstås den sverigedemokratiske nämndemannen inte närvarande i alla nämnder, och är bara en röst (av fyra i iaf tingsrätten – tre lekmän och en jurist som är ordförande), men nog kommer detta stavas inflytande. Man ska förstås döma opartiskt och fritt från egna åsikter, men …
Så nog får (sd) inflytande man inte hade tidigare.
Kanske kan detta leda till ett startskott för en vitaliserad debatt om lämpligheten i att ha politisk tillsättning i svenska domstolar, och om lekmän verkligen ska släppas lösa som domare i våra rätter?
Tillägg: Den som ser en möjlighet att tälja skattepengar med kniv genom att gå med i (sd) och knipa en nämndemannaplats kan nog tänka om. Före skatt handlar det om 500:- SEK om dagen, plus eventuell reseersättning, om jag fattat det hela rätt. Don’t quit your day job, folks.