skog

Bruttoregionalprodukt per captia är ett mått på värdet av de varor och tjänster som produceras i en region. Bland annat synliggör BRP per capita tydligt hur landet dräneras på kapital och resurser via statlig skatt och pumpas in i myndigheterna i Stockholm, samt via exempelvis bankernas centralisering till huvudstaden. Bortser man från Stockholms skattesubventionerade ekonomi, så är Norrlands BRP starkast, och man skulle i norr klara sig utmärkt om man t ex drog en ny nationsgräns längs Dalälven.

BRP per capita 2011 efter riksområden.

BRP per capita var 2011 högst i skattesubventionerade Stor-Stockholm (Stockholms län), med 512 000:- SEK per capita. Därefter kommer Övre Norrland och på fjärde plats hittar man Mellersta Norrland.

Tittar man på enskilda län är det bara Stockholms län och Norrbottens län som är över riksmedlet, men då mottar alltså Stockholm skatteuppbörd från provinserna.

De fattigaste delarna av riket hittar man i själva verket inte i Norrland, utan i sydöst, med Blekinge och Gotlands län.

Norrland har allt att vinna på att bryta sig loss från Sverige, även om Västerbottens och Jämtlands län har relativt svaga ekonomier. Men när flödena av statlig skatt riktas om från Stockholm och till Norrlands nya huvudstad bör hela regionen stärkas avsevärt.

BRP per capita 2011 per län (kSEK)

Man kan också titta på enskilda kommuner, men det blir orättvisande, då kommuners ekonomi knappast slutar vid kommungränsen då många arbetande i en kommun bor i någon annan kommun i regionen. Naturligtvis sker detta även med län, men län eller riksregioner blir mer rättvisande att titta på med mindre brus.

Att Norrland är så starkt BRP-mässigt beror förstås på att gammal alltid är äldst, och svensk basindustri i form av skogs- och stålindustrin, samt gruvnäringen alltjämt skapar värden. Därtill har vi vattenkraften i Norrland.

Sedan landar förstås mycket av värdena i huvudkontor i Stockholm, vilket förklarar varför lönelägen, levnadsstandard, bostadspriser mm inte återspeglar BRP per capita uppe i norr.

Naturligtvis är ovanstående en grovt förenklad bild, men det är ändå intressant att se hur stora värden som skapas i norr. Norrbotten och Västernorrland står sig väl mot rikets annars starkaste provins utanför Stockholm, nämligen Västra Götaland. Man kan notera att jordbrukslän som Östergötland, Halland och Skåne presterar relativt dåligt. Svenskt jordbruk har aldrig varit en basindustri i modern tid och kommer aldrig bli det.