Landsbygdens minoritet kommer alltid vara en förlorare, då man helt enkelt är ett för litet väljarunderlag för att politikerna ska bry sig. Likt i USA kommer sannolikt Sverigedemokraterna gå kraftigt framåt på landsbygden i valet 2018 – inte för att landsbygdsborna är rasister, utan som ren protest mot alla neddragningar och försämringar som konsekvent drabbar denna minoritet. Nedan följer ett axplock med aktuella artiklar.
“Allt det man kan göra av en svart kolatom kan man göra av en grön atom också” – jordbruksminister Sven Erik Bucht (s) (källa)
Socialdemokraternas jordbruksminister har tydligen lite svårt med kemin. Liksom hans försvarande socialdemokratiska civilingenjörer. En atom är en atom är en atom. En molekyl är något annat. Faktum är att ökad användning av biobränslen inte löser klimatproblematiken. Endast minskad förbränning av alla kolväten (inklusive sopor) kan minska CO2-halterna.
 |
| En skördare av kolväten. |
Diverse obildade personer tror att människan aldrig gjort slut på resurser. Men exemplen på resursutarmning är många och omfattande. Den som hävdar något annat är bara obildad.
 |
| Bohusläns miljöförstöring sedd från Carlstens Fästning. En gång var dessa ökar täckta av skog. |
Människan har alltid begått overshoot och permanent förbrukat resurser, som inte längre kan återskapas. Det gäller även resurser som egentligen ska vara förnyelsebara, men det krävs som bekant en viss lägsta nivå för att en förnyelsebar resurs ska kunna förnyas.
Jag kommer inte gå in på utrotade arter här, även om det är ett typexempel på kritisk massa. Finns det inga fertila djur av bägge könen kvar av en art, så dör arten förstås ut permanent. Därtill räcker det antagligen inte med ett hondjur och ett handjur, utan kritisk massa kräver högre genetisk diversitet än så. Dock ska mänskligheten klarat en sådan flaskhals, då mitokondrie-DNA:t talar för att alla idag levande människor delar en enskild urmoder. Det är dock inte samma sak som att mänskligheten var reducerad till en kvinna, utan att alla idag levande delar samma kvinna i ett led långt bak. Någon form av katastrof ska dock gjort att mänskligheten var mycket nära utplåning. Men vi har istället utplånat en lång rad andra arter sedan vi blev homo sapiens. Men jag listar inte dessa, då det helt enkelt blir en för lång lista, inklusive t ex Stellers sjöko.
Däremot har vår framfart i landskapet varit enorm. Exempel på totalt utplånande av resurser nedan:
Bohusläns kustnära skogar. Bohusläns kala klippor täcktes en gång av skog, men den höggs ner under sillepokerna och är som bekant helt utplånad och oförmögen att återhämta sig.
 |
| Påskön. Foto: Wikipedia/Mbz1 Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported |
Påsköns djungler. Påskön var en gång täckt av tät djungel, inklusive massiva enorma palmer stora nog att bygga havsgående enorma kanoter av, vilket gjorde det möjligt för den isolerade Påsköns befolkning att handla med grannar långt bort över Stilla Havet. Skogen höggs dock ner utan återväxt och ön är nu ett massivt exempel på miljöförstöring och utarmning av ändliga resurser, för att tävla omm vem som kunde bygga finast, störst och flest stenhuvuden. Resursutarmningen fick befolkningen att krascha från ca 15 000 invånare till ca 2 000 när ön upptäcktes av europeer. Detta då maten man kunde få från djungeln var borta och man bara kunde ägna sig åt kustnära fiske med de få och små träd som fanns kvar, och ingen handel med omvärlden. 1877 var befolkningen nere på 111 personer, en befolkningskrasch på ca 99.26%.
Fertila halvmånen. Den moderna civilisationens vagga var organiserandet av jordbruket och tämjande av gräs till sädesslag människan kan odla och äta. Detta skedde i Fertila Halvmånens bördiga region. Dvs det som idag är öknarna i Egypten-Jordanien-Syrien-Irak. Här utarmade man resurserna efter förändrat styre (Perserna om jag minns rätt) och när väl öken successivt tog över utplånades den fertila halvmånen. Öken kan som bekant inte behålla det vatten som är nödvändigt för odling och en ond cirkel inträffar.
Grönland och Island. Island var täckt av skog när vikingarna upptäckte ön. Den resursen är nu utplånad. Det samma gällde faktiskt södra Grönland, som inte fick det namnet för att luras eller rent ironiskt (“grönlandsvikingarna var ironiska före det var coolt…”), utan för att man hade en klargrön taiga likt Kanada eller Sibirien. Den utplånades också och grönlandsvikingarna dog ut isolerade och i svält när de inte längre kunde bygga nya skepp, samtidigt som deras stora handelsvara, valrossbetarnas elfenben, konkurrerades ut av elfenben från Afrika och handelsfartygen utifrån slutade att komma.
Övrig avskogning. Avskogning skedde både på Påskön och i den Fertila halvmånen, men pågår fortfarande. Det har även skett i en lång rad europeiska länder, t ex England, Frankrike, Nederländerna mfl. Hållbart skogsbruk introducerades dock av vissa furstendömen i Tyskland, och anammades tidigt som importerad idé i Sverige, så vi har fortfarande kvar skog och skördar den uthålligt och ungefär lika mycket som den växer. Detta i kontrast mot avskogningen i många andra EU-länder, som nu försöker tvinga på oss skogsbevarande lagstiftning, i tron att vi är Frankrike.
Sahara är ett annat exempel, och ska ha varit täckt av bördig savann och skog en gång i tiden. Guano är ett annat. Finns fler exempel som resursutarmning i amerikanska mellanvästern, som t ex utplånade fler nordamerikanska högkulturer, inklusive anazasifolket. I de flesta fall historiskt har det handlat om resursutplåning av skog och färskvatten, då man historiskt varit beroende av trä till bränsle och byggnadsmaterial. Förekomsten av skog och dess förmåga att binda vatten och förhindra uttorkning är tätt sammanlänkat med tillgången till färskvatten.
Att den moderna människans favoritresurser inte tagit slut än beror främst på att vi inte nyttjat dem speciellt länge än, till skillnad mot t ex forna tiders utarmning av skogen.
Avslutningsvis kan man alltid titta på hur det ser ut med ändliga icke förnyelsebara resurser. För sakens skull slänger vi väl med en graf över Danmarks oljeproduktion. Då kommer motargumentet “ja, resurser kan sina lokalt, men aldrig globalt”. Jag känner att vi låter den logiska tankevurpan stå där, som exempel på de som tror på eviga resurser intelligensnivå. Ledtråd: Det finns inte ett oändligt antal länder på jorden, än mindre ett oändligt antal länder som exempelvis har oljeförekomst.
 |
| Nationell peak oil har inträffat i en lång rad länder, men tydligen ska det ändå inte kunna inträffa globalt är logiken.
Danmarks oljeproduktion ovan. |
Som sagt tidigare, jag går inte in på sjökor, valfångsten, utfiskningen av torsken i Nordsjön mfl totala eller näst intill totala utraderingar av resurser.
Den som faktiskt är intresserad av resursutarmning kan med fördel läsa någon populärvetenskaplig bok som Jared Diamonds bok Collapse: How Societies Choose to Fail or Succeed (Undergång på svenska, dock slut verkar det som). Jag tvivlar dock att idioter, som hävdar att resurser inte kan ta slut kommer göra läsa, då de som sagt inte är intresserade av fakta utan dogmatiskt sitter fast i sina illa underbyggda förutfattade meningar på ideologisk grund. Och att läsa är nog något dessa individer undviker, för då kan de riskera att lära sig något.
I Danske Banks nyhetsbrev Skog & Ekonomi konstateras det att skogspriserna fortsätter uppåt i Sverige. Mest stiger de i skogsbrandsområde runt förra årets sk Salabrand på grund av likvider från försäkringsutbetalningar och mark såld till det nya naturreservatet. Danske Bank diskuterar även att det finns tre olika skogsfastighetsmarknader i Sverige – den privata, den för juridiska personer och den för de stora institutionerna.
 |
| Skogsfastighetspriser per m3sk 2013 – 2015 |
Skogspriserna i hela Sverige har stigit 3.2% under det första halvåret, även om de fallit 2% i norra Sverige under 2015. För södra Sverige, där priserna på skogfastigheter i snitt nu är 549:- SEK per skogskubikmeter (m3sk), steg priserna 2.1% medan de steg med otroliga 8% på ett halvår i mellersta Sverige till 409:- SEK per m3sk. Drivande här är området närmast den sk kallande Salabranden, där LRF Konsult säger till Danske Banks nyhetsbrev att priserna stigit med 15%.
 |
| Skogsbrandsområdet utanför Sala. Läsarfoto
från det som ska bli naturreservat. Notera hur även markens översta lager av barr, mossa, blåbärsris etc helt konsumerats av elden och den blockiga marken har blottlagts. “Jord” är till stor del organiskt material och när väl vätskan avdunstat av värmen kan även jord brinna. |
Anledningen är försäkringsutbetalningar från skogsbranden, samt att fastigheter sålts till det nybildade naturreservatet, vilket gör att de drabbade skogsägarna sitter på likvider, som av skatteskäl lämpligen investeras i skog. Via en sk ersättningsfond kan man undgå beskattning om man köper skog för pengarna, annars riskerar man i värsta fall att tappa större delen av ersättningarna till egenavgifter om 30%, plus den statliga marginalskatten och kommunalskatten när ersättningarna läggs som inkomst av näringsverksamhet ovanpå ordinarie inkomster. Alternativet att betala upp till ca 80% av ersättningarna i skatt (beroende på personlig skattesituation – en del kan periodiseras och en del kan sannolikt tas ut som räntefördelning) gör förstås att det är mycket attraktivt att köpa skog istället.
Danske Bank konstaterar kallt:
“För markägare med oskadad skog i området, som har haft tankar på att sälja, så är det naturligtvis ett gyllene tillfälle just nu.”
Danske Bank påminner om att Sverige har tre olika fastighetsmarknader för skog, med helt olika priser. Svensk lag gör det mycket svårt för juridiska personer att köpa skog ägd av privatpersoner, detta för att bibehålla det privata ägandet av skog i Sverige, så landet inte dammsugs av utländska företag.
Medan skogsfastighetspriserna ligger på i snitt 371:- SEK per m3sk i Sverige 2014, så låg de på 340:- SEK per m3sk för privatpersoner, 380:- SEK för juridiska personer och 140:- SEK för de stora egendomarna med institutionella köpare, där man hittar Holmen, SCA, Bergvik, Tornat Oyj etc. Dessa institutionella köpare handlar alltså skog till priser som kan motiveras företagsekonomiskt, till skillnad mot övriga, vars skogsaffärer bara kan motiveras med spekulation om fortsatt stigande priser, dvs en spekulationsbubbla. För avverkar man får man ut mindre än man betalat för skogen.
Angående skogsbranden finns det nu en bilsäkrad väg genom den sk Hälleskogsbrännan, där inga av de brända träden kan falla över vägen. Man bör dock undvika att lämna vägen, eftersom det kan vara risk för livet att röra sig i naturreservatet när brända träd faller omkull.
Dags för en söndagsenkät igen. Denna gången är frågan vad du har för investeringar.
Din egen bostad räknas inte som en investering, utan som konsumtion, och finns inte med som alternativ. Om du däremot köpt in privatbostäder (villor, bostadsrätter, fritidshus etc) för att hyra ut så anger du privatbostäder för uthyrning. Traditionella kommersiella fastigheter, inklusive hyreshus har ett separat kryss. Detta avser eget direktägande, förstås, att äga aktier i ett fastighetsbolag räknas som aktier.
 |
| Och nej, att vara likvid i kontanter i madrassen är ingen investering, utan det är att vara likvid. Foto: Riksbanken |
