Samtidigt som det talas om att svenska hushåll inte sparar pengar och inte heller har råd med mer än några tusenlappar i permanenta kostnadsökningar, vilket t ex syns via vinterns höga elpris, så har de 1 005 bloggläsare som svarat på veckans enkät förvånansvärt stora marginaler. Se nedan.
Latest in privatekonomi
Det absolut mest lönsamma, förutom att sälja bilen, man kan göra om man bor i en storstad eller kranskommun är att flytta. Det får bli mitt sista privatekonomiska tips av veckans utlovade sju.
Naturligtvis är flytt inte aktuellt för alla, en del kan inte tänka sig att flytta. Ungefär som en del inte kan tänka sig att släppa bilen, eller äta lite mindre kött. Men inte sällan finns det faktiskt de som sålt dyra huset i stora staden, och flyttat ut “på landet” (högst tveksam definition av en stabo) in i ett större och billigare hus. Under bostadsbubblans topp de senaste åren har man som lantis kunnat konstatera att de största husen i bya köpts av utflyttande göteborgare, inte sällan kontant med mellanskillnaden.
En villa i Göteborg kostar lätt 4-5 miljoner, och i visssa områden kostar rent av radhus så mycket. Tittar man på kommuner utanför kranskommunerna, som t ex Vårgårda eller Falkenberg, så kan man få tag på en villa för 2.5 miljoner respektive 1.9 miljoner inom gång- eller cykelavstånd från järnvägsstationen.
Pendeltid via tåg till Göteborg Centralstation är 1:07 från Falkenberg och kostar 1970:- i månaden för periodkort Göteborg-Halmstad. Från Alingsås tar det 33 minuter med tåg till Göteborg Centralstation och kostar 1255:- i månaden för periodkort Göteborg-Alingsås.
Är det så att man t ex bodde i Hovås innan, så tog kollektivtrafiken 33 minuter in till Göteborg Central. Med bil tar samma resa 20 minuter utanför rusningstid, antagligen 30 minuter vid rusningstid. Dessutom är det inte gratis vare sig med bil eller kollektivtrafik i Göteborg. Periodkort inom Göteborg kostar 435 SEK för en månad, och att köra bil Hovås-Centrum till en kostnad av 30:- milen inklusive allt (bor man i Hovås måste man ha ståndsmässig bil) går på drygt 2.7*30*21=1701:- SEK i månaden för 21 arbetsdagar. Fast de flesta låtsas ju bara om bensinkostnaden, vilket i så fall ger 2.7*0.8*21*11=498:- SEK i månaden.
För Alingsåsflytten ökar pendelkostnaden alltså 820:- i månaden jämfört med kollektivtrafik, och för Falkenbergflytten ökar pendelkostnaden med 1535:- SEK i månaden. Kostnader för pendling utöver 7000:- SEK om året är avdragsgilla. Å andra sidan är även räntekostnader avdragsgilla, men högst till 30%, medan pendlingen kan dras av till 58% om man betalar marginalskatt. Drar man av 58% av pendlingskostnaden över 7000 och slår ut på 12 månader så minskar månadskostnaden med 282:- SEK för Alingsås och med 582:- för Falkenberg. Efter avdrag blir den ökade kostnaden för två personer som tågpendlar från Alingsås alltså 1076:- i månaden, och för två personer som tågpendlar från Falkenberg 1906:- i månaden.
Bolån tre månader hos Swedbank går just nu på 2.55% i ränta. På ca 2 000 000 i prisskillnad mellan villan i Göteborg (4.5 MSEK) och den i Alingsås, så sparar man en räntekostnad på 51 000 SEK om året, eller 4250:- SEK i månaden. För Falkenbergvillan blir skillnaden 2 600 000 och räntekostnaden 66 300 SEK om året, eller 5525:- SEK i månaden. Efter avdrag blir detta 2975:- eller 3867:- SEK.
Så jobbar man i centrala Göteborg går det ungefär lika snabbt att komma till jobbet från Alingsås som från Hovås. När det gäller Falkenberg så kan man med fördel passa på att äta medhavd frukost på tåget, alternativt sova, vilket gör att man inte kastar bort någon tid på tåget.
Skillnaden för en enkel flytt blir i fallet två personer och Alingsås alltså 2975-1076=1899:- i månaden, och Falkenberg 1961:- i månaden. På tio år sparar man alltså ihop 227 880:- för Alingsås och 235 320:- för Falkenberg. Utan ränta eller annan avkastning.
Dessutom minskar man risken i boendet väsentligt. Man klarar bättre av räntehöjningar, och även arbetslöshet eller sjukdom, iom att man har lägre skulder. Vid arbetslöshet försvinner dessutom pendlingskostnader. Kan man dessutom jobba på distans eller byta jobb till ett lokalt jobb förändras kalkylen än mer.
Nu är fungerar det här som sagt inte för alla. I det här fallet är det två jobbar i centrala Göteborg, vilket är optimalt, men kanske inte så vanligt. Varje familj kan säkert hitta legitima ursäkter (om inte annat statusskäl) för att inte flytta, men detta är en illustration av vad man kan spara, samtidigt som man minskar risken väsentligt.
Och här handlar det inte om leben das Bullerbü (ursäkta dålig tyska), utan om en flytt till en småstad. Jag har avsiktligt valt exempel med gångavstånd till tågpendling, då detta är det framtidssäkraste alternativet ur peak oil-perspektiv. Jag kommer med fler inlägg om var man kan bosätta sig ur peak oil-perspektiv framöver, och även aspekter på leben das Bullerbü för de som verkligen vill bli lantisar, men även aspekter på varför man kan tänka sig att bo kvar i staden. Men det blir framöver och inte idag.
Oavsett, för den som nu i teorin skulle genomföra veckans exempel så är besparingen på tio år, utan ränta enligt följande för två vuxna:
Stackars LO-familjen 72 000:- SEK
Säg upp tidningen 25 000:- SEK
Släng TV:n. Eller åtminstone mottagaren 23 880 – 44 640:- SEK
Cykeln är snabbare än bilen 27 027 – 480 000:- SEK
Påsar under ögonen 3900:- SEK
Ät mindre kött 52 000:- SEK
Flytta 227 880 – 235 320:- SEK
Summa: 407614 – 912 860:- SEK på tio år.
Som sagt, utan ränta. Med en riskfri ränta på 2% kan man på det här viset nå upp till en miljon på tio år. Börjar man vid 25 har man alltså en gemensam miljon redan vid 35 års ålder. Innan barnen ens börjat skolan.
Sedan finns det ju hundratals trick till, t ex som vuxen dricka kranvatten istället för sötat eller osötat vatten på flaska. Det sparar åtminstone 10:- SEK per dag och vuxen, eller 73 000:- SEK på tio år för två vuxna. OK, droppa några droppar citron eller lime i, om du inte klarar vattensmaken. Eller lite skivad gurka. Blir iaf betydligt billigare än att köpa på flaska. Bor man på landet med egen brunn har man i bästa fall ett eget utsökt källvatten av Loka-kvalitet.
Iaf den som menar att man inte kan arbeta ihop en miljon i Sverige idag har helt enkelt valt att ha det så. Fortsätter man som exemplet ovan, dvs en bil mindre, bo längre bort från storstaden etc, så kommer man sitta på fyra miljoner vid 65 års ålder. Plus 40 års förräntning, och med en aktiv och intelligent förvaltning så kan vi prata om tiotals miljoner kronor.
Tack för ordet. Förhoppningsvis har jag iaf väckt några tankar, eller gjort någon upprörd.
Någon av mina kära läsare tyckte att jag började lukta lite väl mycket Lyxfällan, vad det nu innebär. Har ju ingen TV.
Däremot finns det en instruktiv film att titta på här. Gör det. Tyvärr gjorde inte tillräckligt med amerikaner det. Där lär du dig allt du behöver veta. Inte helt lätt att hitta på nätet tyvärr, finns inte på YouTube. Man kan ana en konspiration…
Men vi kan väl kalla den Lyxfällan 101. (101 är en referens till grundkurs på amerikanskt college, typ där Mathematics 101, där man lär sig plus och minus).
Fast nu vill förstås Obama bin Laden att USA skall konsumera sig ur den ekonomiska krisen, genom att låna ännu mer pengar och köpa ännu mer saker.
Man kan fortfarande inte lösa problem orsakade av låga räntor, för hög skuldsättning och överkonsumtion genom ännu lägre räntor, ännu mer skuldsättning och ännu mer överkonsumtion. Men en del lär sig aldrig.
Dags för veckans sjätte utlovade privatekonomiska spartips. Lite mer krävande än att använda tygpåsar när man handlar.
Ät mindre kött. Istället för att köpa ett paket med 512 gram köttfärs, välj paketet med 432g. Och ät 1-2 vegetariska rätter i veckan, om det så är pannkakor eller svamp- eller broccolicrêpes.
Utgår man från ICA:s tidning Buffés Billiga veckan med fem fyrpersonsmåltider för ca 400:- SEK, så kan man använda 250g kycklingfilé istället för 300-400g, 350g nötfärs istället för 400g, 400g strömmingsfilé istället för 600g och 250g laxfilé istället för 300g. Det ger en veckobesparing på ca 30:- SEK, och mer än så om man normalt köper ekologisk mat. Lägger man till mat på helgerna och där väljer det 20g mindre paketet med filé eller vad man nu äter på helgen, så sparar man lätt 50:- i veckan, utan någon större påverkan på livskvaliteten. Stryk köttet helt två dagar i veckan, så sparar du ytterligare minst 50:-
100:- i veckan är 5200:- på helåret, eller 52000:- på 10 år, och 5.2% på vägen till den där eftertraktade miljonen.
Det finns en del andra aspekter på minskat köttätande. Dels kan man inte tillgodogöra sig hur mycket protein som helst i en enskild måltid, så för mycket kött i en måltid kan vara rent slöseri. Det andra är att allt kött inte framställs på ett hållbart sätt, och där djuren utfodras med kraftfoder som inkräktar på matutrymme för övriga människor. Men inte allt. Kött från naturbetande djur påverkar inte övrig matproduktion. Naturbete sker på marker som inte går att odla på annat sätt, t ex för liten jordmån, för kuperat eller för svaga marker. På liknande sätt kan det vara för vinterfodret, men inte nödvändigtvis. En del vinterfoder odlas på åker som hade varit utmärkt att odla annan mat på. Men t ex ett höstslaktat lamm har under sitt liv inte gjort något annat än gått på naturbete.
En annan kritik mot köttproduktion är att den orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Det är dock ett populistiskt grepp som inte nödvändigtvis stämmer. All grönbiomassa förmultnar när den vissnar på hösten, och omvandlas då till växthusgaserna koldioxid och metangas. Det blir alltså ungefär lika stora utsläpp, oavsett om en ko käkar upp gräset och bladen, eller om det får vissna obetat på hösten. Köttindustrins nettoutsläpp av växthusgaser kommer från de fossildrivna traktorer och fordon som arbetar på vallåkrarna för vinterfodret eller med kraftfoder. Men här hade man annars odlat något annat, och haft lika stora utsläpp av fossila växthusgaser. Ett kilo vete som går till kraftfoder orsakar ungefär lika stora CO2- och metanutsläpp vid förbränning i kossan, som det gör vid förbränning i människomagar. Däremot kan köttindustrins avverkning av t ex regnskog orsaka förhöjda utsläpp av CO2 och metangas när resterna av regnskogen permanent förmultnar utan att kunna absorberas av annan skog.
Samtidigt kan vi äta mindre kött, och vi kan äta rätt kött. Ekologiskt naturbeteskött. Från Sverige, och inte från fd regnskog och transporterat i fryscontainers tvärs över halva jordklotet. Naturbeteskött innehåller dessutom höga halter av de två nödvändiga fettsyror vi inte kan skapa själva i kroppen, Omega-3 och Omega-6.
Skall vi enbart äta naturbeteskött, så behöver vår köttkonsumtion minska.
Så detta är egentligen inget spartips, annat än för den som redan äter dyrt svenskt ekologiskt naturbeteskött.
Det är på sin plats att påtala att allt viltkött inte är naturbeteskött. Främst hjortkött är uppfött i hägn och utfodras ungefär som kor, då det krävs så tät population av djur för att göra hägnet lönsamt att de inte kan överleva året runt på betet. Älg-, rådjurs- och renkött är dock uteslutande naturbeteskött. Även om de skogsägare som får sin skog söndertuggad av vinterbetande renar har en åsikt om det.
Djurhållning har en nödvändig roll i ett hållbart jordbruk, bla för gödsling, men även för t ex markberedning. Ett antal smågrisar kan på en sommar göra ett bättre jobb med att befria en åker från rotogräs och vända jorden än vad någon traktor utrustad med växtgifter någonsin kan göra. Och i princip helt gratis och med glädje. På köpet får man dessutom kött istället för att bränna fossila bränslen i traktorn. Men vi måste inte äta lika mycket kött som idag.
Dagens snåltips, av veckans sju utlovade tips, är löjligt enkelt och kan tillämpas av vem som helst utan någon uppoffring av livsstil eller andra bekvämligheter.
Eftersom det idag är fredag och många handlar mat, så handlar helt enkelt om att sluta köpa påsar och kassar när man handlar mat, utan istället använda tygpåsar.
En påse i mataffären kostar numer 1:50 – 2:50, och barnfamiljen behöver 5-6 påsar i veckan. Att inte köpa dessa innebär att man sparar åtminstone 7:50 i veckan, eller 390:- om året. På tio år blir det minsann 3900:-, utan förräntning. 0.39% på väg till den där miljonen som en del eftertraktar.
OK, OK, det blev inga stora summor, men på köpet slår ni ett slag för miljön också. Tygpåsar behöver man oftast inte betala för, över tiden får man massor med tygpåsar från diverse affärer eller via andra omvägar, ex marknadsföring. I värsta fall får man köpa några från mataffären, men de sparar snabbt in sig och verkar hålla för evigt. En större procentuell vinst får man när man småhandlar. Skall man köpa två liter mjölk för 16:- så är det absurt att betala 1:50 för en kasse, eller nästan 10% prispåslag (ej avsiktlig ordvits).
En del affärer har dessutom fantastiskt fina och grova plastbelagda papperspåsar man med fördel kan återanvända många gånger. Dessutom brukar det röra sig om lite lyxigare eller trendigare butiker, så man behöver inte skämmas över att bära runt på dem. Samma sak gäller de butiker som delar ut tygpåsar till kunderna, ex MacForum.
Tygpåsar lägger man tillsammans med sina kläder i tvättmaskinen, om de behövs tvättas.
Nu finns det säkert ngn besserwisser som vill ha engångspåsar för att slänga skräp i, men då är det billigare att köpa soppåsar för 19 öre styck än matkassar för 1:50. Eller använda plastpåsar från affärer där de är gratis för kunderna, ex klädaffärer.
Morgondagens tips kommer spara betydligt mer pengar, men kräva lite förändrad livsstil.
Angående mitt inlägg om att sluta med TV, så har en av läsarna skrivit en krigsförklaring mot Radiotjänst i Kiruna AB, och deras idé att i vår börja tvinga alla datorinnehavare att betala TV-licens, inklusive företag med datorer. För ensamföretagaren som inte jobbar hemma, utan har ett kontor på annan plats, kommer det innebära 2076:- i årlig avgift. Företaget med 5000 datorer, t ex en bank, behöver betala 500 TV-licenser, eller 1 038 000:- SEK per år för den teoretiska möjligheten att de anställda kan ta emot TV-sändningar över Internet.
Läs iaf krigsförklaringen, som innehåller en del väsentliga frågeställningar.