Ät mindre kött!

Dags för veckans sjätte utlovade privatekonomiska spartips. Lite mer krävande än att använda tygpåsar när man handlar.

Ät mindre kött. Istället för att köpa ett paket med 512 gram köttfärs, välj paketet med 432g. Och ät 1-2 vegetariska rätter i veckan, om det så är pannkakor eller svamp- eller broccolicrêpes.

Utgår man från ICA:s tidning Buffés Billiga veckan med fem fyrpersonsmåltider för ca 400:- SEK, så kan man använda 250g kycklingfilé istället för 300-400g, 350g nötfärs istället för 400g, 400g strömmingsfilé istället för 600g och 250g laxfilé istället för 300g. Det ger en veckobesparing på ca 30:- SEK, och mer än så om man normalt köper ekologisk mat. Lägger man till mat på helgerna och där väljer det 20g mindre paketet med filé eller vad man nu äter på helgen, så sparar man lätt 50:- i veckan, utan någon större påverkan på livskvaliteten. Stryk köttet helt två dagar i veckan, så sparar du ytterligare minst 50:-

100:- i veckan är 5200:- på helåret, eller 52000:- på 10 år, och 5.2% på vägen till den där eftertraktade miljonen.

Det finns en del andra aspekter på minskat köttätande. Dels kan man inte tillgodogöra sig hur mycket protein som helst i en enskild måltid, så för mycket kött i en måltid kan vara rent slöseri. Det andra är att allt kött inte framställs på ett hållbart sätt, och där djuren utfodras med kraftfoder som inkräktar på matutrymme för övriga människor. Men inte allt. Kött från naturbetande djur påverkar inte övrig matproduktion. Naturbete sker på marker som inte går att odla på annat sätt, t ex för liten jordmån, för kuperat eller för svaga marker. På liknande sätt kan det vara för vinterfodret, men inte nödvändigtvis. En del vinterfoder odlas på åker som hade varit utmärkt att odla annan mat på. Men t ex ett höstslaktat lamm har under sitt liv inte gjort något annat än gått på naturbete.

En annan kritik mot köttproduktion är att den orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Det är dock ett populistiskt grepp som inte nödvändigtvis stämmer. All grönbiomassa förmultnar när den vissnar på hösten, och omvandlas då till växthusgaserna koldioxid och metangas. Det blir alltså ungefär lika stora utsläpp, oavsett om en ko käkar upp gräset och bladen, eller om det får vissna obetat på hösten. Köttindustrins nettoutsläpp av växthusgaser kommer från de fossildrivna traktorer och fordon som arbetar på vallåkrarna för vinterfodret eller med kraftfoder. Men här hade man annars odlat något annat, och haft lika stora utsläpp av fossila växthusgaser. Ett kilo vete som går till kraftfoder orsakar ungefär lika stora CO2- och metanutsläpp vid förbränning i kossan, som det gör vid förbränning i människomagar. Däremot kan köttindustrins avverkning av t ex regnskog orsaka förhöjda utsläpp av CO2 och metangas när resterna av regnskogen permanent förmultnar utan att kunna absorberas av annan skog.

Samtidigt kan vi äta mindre kött, och vi kan äta rätt kött. Ekologiskt naturbeteskött. Från Sverige, och inte från fd regnskog och transporterat i fryscontainers tvärs över halva jordklotet. Naturbeteskött innehåller dessutom höga halter av de två nödvändiga fettsyror vi inte kan skapa själva i kroppen, Omega-3 och Omega-6.

Skall vi enbart äta naturbeteskött, så behöver vår köttkonsumtion minska.

Så detta är egentligen inget spartips, annat än för den som redan äter dyrt svenskt ekologiskt naturbeteskött.

Det är på sin plats att påtala att allt viltkött inte är naturbeteskött. Främst hjortkött är uppfött i hägn och utfodras ungefär som kor, då det krävs så tät population av djur för att göra hägnet lönsamt att de inte kan överleva året runt på betet. Älg-, rådjurs- och renkött är dock uteslutande naturbeteskött. Även om de skogsägare som får sin skog söndertuggad av vinterbetande renar har en åsikt om det.

Djurhållning har en nödvändig roll i ett hållbart jordbruk, bla för gödsling, men även för t ex markberedning. Ett antal smågrisar kan på en sommar göra ett bättre jobb med att befria en åker från rotogräs och vända jorden än vad någon traktor utrustad med växtgifter någonsin kan göra. Och i princip helt gratis och med glädje. På köpet får man dessutom kött istället för att bränna fossila bränslen i traktorn. Men vi måste inte äta lika mycket kött som idag.