I vår moderna och överspecialiserade värld, så ger exempelvis vårt penningsystem och finansiella system sk dynamiska effekter, där man säger sig få ett mervärde tack vare systemets konstruktion. Men dynamiska effekter fungerar åt bägge håll, vilket visar sig med säkerhetsbolaget Panaxias konkurs.
Latest in just-in-time
Ni minns alla smörbristen förra året. Ett I-landsproblem förvisso, men jag använde den som exempel på hur marknadskrafter inte kan lösa problem som har med naturbruk att göra – det är långa ledtider i att skala upp produktionen av något. I bästa fall tar det ett år, som med spannmål, men med mjölkproduktion tar det flera år då en ko måste bli dräktig, föda en kviga och inte en tjurkalv, en kviga som sedan ska bli vuxen, betäckt, dräktig och föda en kalv för att själv få mjölk.
2008 genomförde åkeriföreningen Sveriges Åkeriföretag Västra Götaland en enkätundersökning om vad som skulle hända om lastbilstransporterna stoppade i en vecka. Visserligen har den resulterande rapporten (Word DOC) snart fyra år på nacken, men Sveriges åkeriföretag har gjort fler rapporter sedan dess, t ex 2011 (PDF, läsvärd).
Den brittiska tankesmedjan Chatham House har i dagarna släppt en rapport om hur sårbara ekonomierna i I-länderna är för svarta svanar, eller vad man kallar high-impact low-probability events (HILP). Det gäller även allvarliga händelser som inte klassas som svarta svanar, t ex den vanliga known but unprepared for, som vi svenskar är extra duktiga på i nyliberalismens Sverige, t ex så kallad “vinter”.
Det var tidigare sagt att problemen med smörbrist skulle vara över vecka 39, men det rapporteras fortfarande om smörbrist på många håll.