Börserna går positivt i de asiatiska tidszonerna under morgonen. Bedömare talar nu om lågkonjunktur eller rent av recession i USA på grund av Trumps tullkrig och att den amerikanska börsbubblan inom framför allt teknikbolagen kan krascha. Matpriserna fortsätter stiga i Sverige och leverantörerna åläggs allt betala högre kostnader via statens tillämpning av EU-direktiv.

Stockholms börsen drogs med i tillfälliga amerikanska börsras och föll hårt för att stänga med -3.22% för OMXS30 och -3.25% för OMXSPI. Kronan stärks dock rejält till i skrivande stund 10:39 SEK för USD, medan euron studsar upp från stödet vid elva kronor och nu kostar 11:07 SEK.
Rasen i USA återhämtade sig dock delvis och S&P-500 stängde bara ner -1.22%, men till det ska alltså ett ras för dollarn på ca en procent läggas. Nasdaq 100 återhämtade sig först från raset och låg ett tag rent av på plus men började falla mot stängning igen för att avsluta dagen på -0.36%.
Återhämtningen räddade inte aktierna för techbroligarkernas FANANGST-aktier, där nedgången leddes av Teslas -4.43% medan Felon Muskovitj återigen filmats hög på ketamin under Donald Trumps tal, denna gång till kongressen igår där han anklagade förra regeringen att låta landet styras av ovalda tjänstemän i ett rejält självmål med tanke på att Muskovitj inte ens är godkänd av kongressen, än mindre vald.
Bedömare tror att Trumps tullar kommer kasta in USA i en lågkonjunktur eller recession rapporterar Market Watch. Det Trump håller på att göra är att slutligen torpedera den annars garanterade återhämtningen i konjunkturcykeln efter först pandemiåren och sedan höginflationsåren på grund av Putins illegala anfallskrig mot Ukraina. Vilken politiker som helst hade kunnat luta sig tillbaka och få en kraftig återhämtning i ekonomin utan att göra ett dugg, men Trump valde att hitta en torped att sänka återhämtningen med.
Införandet av tullar jämförs med motsvarande på 1930-talet i USA, vilket förlängde och fördjupade den stora recessionen då. Läsvärd artikel hos Market Watch iaf. Sedan får vi se på statistiken. Bedömarna i artikeln menar att nyanställningar kommer gå ner när osäkra företag avvaktar att anställa, vilket är precis motsatsen mot vad Trump hävdar ska ske med tullar, dvs skapa amerikanska jobb.
Sedan kommer tullarna dra upp inflationen och höja räntorna. Även i Sverige och EU ökar sannolikheten för att räntesänkningarna nu är över, och vi snarare kan få räntehöjningar framöver.
Inga prognoser för ekonomin har räknat med att Donald Trump skulle få tuppjuck och aktivt göra det mest skadliga för världsekonomin han kunde komma på.

Borta i de asiatiska tidszonerna är det positiv under onsdagsmorgonen. ASX 200 backar visserligen -0.70% i Australien, men Hang Seng rusar +3.01%, KOSPI +1.16%, Nikkei 225 +0.23% och Straits Times går +0.39%. Hårda kopplingar till den rasande dollarn dämpar detta för oss svenskar, men bloggens slutsats att vi bara sett början på utvecklingen för Asien, som kommer vara en självförsörjande marknad där Europa och nu även USA kommer vara sekundära, stärks. Ska fortfarande skriva en separat artikel om detta någon gång när jag hinner.
Kom ihåg att börsinvesteringar ska ses på 10-15 års sikt och inte utifrån de dagliga panikrörelserna.

Matpriserna i Sverige fortsätter uppåt enligt Matpriskollen rapporterar TV4. Choklad ökade i februari 9.2%, matfett +7.2%, hårdost +6.4%, skivad ost +5.6% och mjölk och grädde +5.4%. Som nämnt igår tar det många år att öka mjölkproduktionen (nötköttproduktioen) på grund av den biologiska processen att från semin och en ko skapa ytterligare en mjölkko, vilket inkluderar två dräktigheter och en hel cykel från nyfödd kalv till fullvuxet djur, där dessutom 50% av kalvarna råkar bli tjurkalvar som har dålig potential som mjölkkor.
Lobbyorganisationen Livsmedelsföretagens chefsekonom ser inga tecken på sjunkande matpriser och menar att priserna kommer fortsätta stiga. Matpriserna kommer också fortsätta att öka på grund av stigande statlig ålagda kostnader på förpackningarna via svensk tillämpnin av ett EU-direktiv. Kostnaderna för förpackningarna har dubblats över en natt, vilket förstås är en kostnad som i slutändan hushållen får betala. Det finns som bekant ingen företagen betalar eller bankerna betalar, utan alla pålagor på företag skickas vidare till kunderna och i slutändan blir det ett privat hushåll som sitter med det hela i knät, då de inte kan skicka kostnadsökningarna vidare. Ett alternativ är att vissa hushåll betalar genom att bli av med jobben när företag slås ut av riktade skatter.
I slutändan kommer vi ha inflation och slut på räntesänkningarna. Vad det kommer göra med det viktigaste svensken har, värderingen av sin bostad (som förstås alltid är köpt för att bo om priserna inte stiger som önskat), lämnas som en övning åt bolånekollektivet.
![]() | Att låna kostar pengar! Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan leda till svårigheter att få hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på konsumentverket.se>. |













