Konjunkturbarometern fortsatte uppåt i april och samtliga huvudsektorer steg, inklusive de manodepressiva hushållen. Även om tillverkningsindustri och detaljhandel nu upplever högkonjunktur sänks den totala kojnunkturen av byggbranschen, tjänstesektorn och framför allt hushållen.

Barometerindikatorn (“konjunkturbarometern”) fortsatte att stiga på bred front och gick från -6.9 till -5.0. Bland huvudsektorerna är nu tillverkningsindustrin i högkonjunktur, liksom detaljhandel, även om det skiljer sig åt inom olika delsektorer enligt ovan.
Byggsektorn steg också men är nere på -3.0, även om anläggningssektorn enligt ovan upplever överhettning.
Annars återstår egentligen bara tjänstesektorn och framför allt hushållen för att hela landet ska vara tillbaka i högkonjunktur. En ponduspostulering är att vi är där efter sommaren, givet att Riksbanken sänker räntan.

Att konjunkturen vänder upp är 100% säkert och så även denna gång. Utan annat än känsla så kan man väl säga att ju skarpare en nedgång är, desto kortare är den. Det gäller både på upp- och nedsidan för övrigt. Nu har det varit en ganska lång och seg nedgång, så vi kanske kan vänta oss en lugn och stabil uppgång.
Oavsett så har den som investerar efter konjunkturmodellen redan gått tillbaka in i aktiemarknaden, så de senaste beskedet innebär ingen förändring.
Konjunkturbarometern baserar sig både på hur respondenterna uppfattar nu läget, såväl som framåtblickande det närmaste året, så det finns också förväntningar och framtidstro eller -misstro i hur man upplever konjunkturen.
Inom tjänstesektorn är det förlag, bank- och finans samt försäkringar, samt tekniska konsulter som är i högkonjunktur. Tekniska konsulter ligger ofta tidigt i projekt, vars realisiering ligger längre fram. Databranschen är fortfarande i lågkonjunktur och sysselsätter väl typ hälften av bloggens läsare. Riktigt mörkt i tjänstesektorn är det för arkitekter, åkerier och personalrekrytering eller personaluthyrning. Det verkar alltså inte vara någon rykande efterfrågan på personal, vilket väl är i linje med prognoser om stigande arbetslöshet.
Det hindrar förstås inte samtliga branschers lobbyorganisationer att hävda att det råder personalbrist. Det råder i lobbyns ögon alltid personalbrist, och ju fler arbetslösa man har i sektorn desto bättre, för då kan man pressa lönerna. Det handlar helt enkelt om Milton Frieidmans skjortanalogi och den sk jämviktsarbetslösheten, dvs den nivå på arbetslöshet där jobbsökande står med mössan i hand och arbetsgivarna fritt väljer bland skjortorna i butiken. Därför är överutbildning extra viktigt för arbetsgivarna. Ju fler som tagit på sig studieskulder, desto bättre.







