Exportchefsindex (EMI) för svenska exportföretag var den svagaste noteringen sedan 2016. Ännu en punkt att lägga till listan över konjunkturtecken. Då har ändå exportbolagen (tillverkningsindustrin) varit det enda hållit sig kvar i överhettat läge enligt konjunkturbarometern.
 |
| Exportchefsindex 2007 – 2018. Data: Business Sweden |
Exportchefsindex är alltså det sämsta sedan 2016. Business Sweden är dock noga med att påtala att index fortfarande är positivt, dvs över 50, vilket det varit sedan 2012 i denna osedvanligt långa artificiellt minusräntedrivna konjunkturcykel.
“Trots fortsatt nedgång ligger index betydligt över 50-strecket, vilket indikerar att det råder fortsatt optimism bland exportföretagen och goda framtidsutsikter.Det var framför allt synen på nuläget som drog ner optimismen bland exportföretagen. […] Samtliga delindex vände nedåt med undantag av förväntad lönsamhet i exportförsäljningen. Det indikerar att allt färre exportföretag har en optimistisk syn, särskilt i nuläget, jämfört med föregående mätning.”
Försvagningen bör ses som ännu ett konjunkturtecken. Tillverkningsindustrin var den enda sektorn som fortfarande var kvar i överhettning vid senaste konjunkturbarometern, men lär knappast vara kvar där längre nu. Den sista motorn i den svenska konjunkturen ser alltså ut att börja hacka, trots minusräntor och svag krona.
Jag killgissar att EMI går att använda som köp- och säljsignal på börsen, men har inte tittat närmare på det.
16 kommentarer
Överhettning är oftast inte något som ses som positivt av företagen, då det leder till ökning av kostnader för produktionen.
Företagen är inte alls negativa mer än att de alltid överväger kapacitetsförändringar. Självklart analyserar de om efterfrågan har substans på sikt samt när rätt tillfälle till investeringar i kapacitet är lämplig.
Jag pratar inte om investeringar, utan kostnaden som ökar för att upprätthålla befintlig produktion. Tex pga ökade lönekostnader när alla i branschen konkurrerar om samma arbetskraft.
Ja du har rätt om det innebär ökade kostnader och sämre kvalité.
Rätt intressant det därmed aktivitet i ekonomin och då tänker jag särskilt på exportindustrin. Igår redogjorde Public Service journalist(motståndare till Brexit förstås) för faran med Brexit när det gäller industrin och handelshinder. Han nämnde ex. där en vevstake till fordonsindustrin korsar UK´s gräns och EU 16 ggr innan den monteras i en bil(s.k leveranskedjor och "just in time"). Samma Public Service och kollegor sitter samtidigt och bejakar koldioxidutsläpp med krav på neddragningar(transporter t.ex). Vi vet att allt mer av "just in time"-transporter, t.ex maskindelar, sker med flyg sedan 80-talet. Så vilken fot står man på? UK´s val av suveränitet eller Global Warming-anpassning…nu eftersom det tydligen är bråttom!
Vad som var min egentliga point glömde jag bort :). Jo hur tror ni att aktivitets-upplevelsen bland de anställda är om alla grejor skickas fram och åter över gränsen 16 ggr. T.ex de på logistik och leveransavdelningen inkl. exportavdelningen. En rätt hög aktivitet jmf med förr då allt tillverkades in-house eller hos det lokala företaget i landet.
Tack vare flygkonkurrensen(avregleringen) kan det bli lönsamt att flytta tillverkning och montering till andra ställen. Avregleringen har mao bidragit till global warming via alla transportsätt(bara kolla våra egna vägar). Så frågan om aktivitet i ekonomin är inte självklar. Det var mitt budskap.
För ett företag kan det sällan vara lönsamt att normalt flytta tunga metalldelar med flyg för serieproduktion. För fossilmotorer sker säkert transporterna av allt mer färdiga hopfogade delar med fartyg och lastbilar.
Flygtransporter sker mycket lönsamt för företagen över halva jorden av blommor och färsk lax. Varför tror du?
Vänliga hälsningar
Nanotec
@Nanotec,
Du har nog rätt i det när det gäller serieproduktion av tunga delar. Biltrp över sundet går smidigt i tunneln. Annars transporterar flyget oerhört mycket maskindelar numera, men som du säger sannolikt inte som del i större serieproduktioner.
Det som blev vevstaken skulle dock vara intressant att spåra transportmässigt.
Det där med just in time delivery är bland det dummaste som ekonomer hittat på. Det är en skrivbordsprodukt som bara ser bra ut i teorin men så snart en leverans blir fel så förlorar lätt flera gånger om vad man sparat i kapitalkostnad på varulagret. Plus att fraktkostnader lätt blir höga per enhet om man beställer lite åt gången. En annan sjuk grej är att ekonomer och revisorer brukar anse att man ska rea bort varulagret innan årsskiftet. Jag har däremot ännu inte lyckats få någon att kunna förklara varför. De brukar svamla nåt om lägre skatt men sen kan dom inte förklara hur det skulle bli lägre skatt om tillgångar flyttas från varulagret till bankkontot. Plus att de kunder som i december köpt billigt kommer inte vilja köpa dyrt i januari. En gång jobbade jag på ett ställe där någon idiotekonom bestämt vi skulle sänka kostnaden för varulagret genom att kasta bort prylar. Suboptimera siffran avkastning på eget kapital istället för den totala vinsten är inte så smart.
Ja Kent, det var ju US Army som började den logistiska resan på 50-talet om jag inte minns fel. Därefter tog japanerna över konceptet(spionage förstås) och blev världsledande(trötta amerikaner). Så snart alla lärt sig av Japan tog japanerna nästa steg i "just in time" då man skrotade sin avundsvärda kvalitets-kontroll(japansk kvalité) på 90-talet(och senare även "kunden i centrum"). Den var för dyr och sinkade ofta produktions-effektiviteten. Följden blev det vi ser ständigt. Återkallade produktionsbatcher pga fel. Kunden blir förstås lidande rent praktiskt. Alla brister innebär inte återkallande utan bara fel som antingen är för uppenbara för många eller där fara för hälsa finns med i bilden. Konkurrensen gör att bilindustrin inte vill släppa ut data kring merkostnader pga returer. Men det handlar om stora belopp.
När det gäller varulager-värdering gäller naturligtvis särskilda skatteregler vid årsboksluten. Därav vissa sjuka effekter för en del.
Apropå Brexit:
Ngt att fundera på ni som hänvisar till den fantastiska frihandelsboomen vi fått tack vare EU(nä vi har inte protektionism mot andra);
https://images.jacobinmag.com/wp-content/uploads/2018/04/26165636/brex2.jpg
(1992 bildades den gemensamma marknaden)
nästa diagram talar för sig själv
https://images.jacobinmag.com/wp-content/uploads/2018/04/26165719/brex3.png
Därmed inte sagt att bilindustrin och kunden inte tjänat på "just in time" t.ex.
Vad ivf vi kunder tjänar på är den hårda konkurrensen.
De står på båda benen av just de skälet att de bevakar omvärlden och då förmedlar alla aspekter. Sedan är det upp till oss sofftyckare att ha åsikter runt detta.
Har inte sett detta i nyheterna men norska fregatten Helge Ingstad på väg tillbaka från NATO-övning rammade oljefartyg och sjönk. Intressanta, kanske t.o.m. roande, omständigheter.
https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/p68Lp6/kaptein-om-lydlogg-fra-fregattulykken-jeg-er-virkelig-sjokkert
Breaking: FED Powell kom just ut och pratade om tillväxt-försvagning i USA. Som jag anade igår kunde man se tendens till kronförstärkning som just nu accelererade. Dollar och ränta ner helt enligt skolboken. Vi får se när man tar betäckning i dollarn under börsfallet. Dollarintresset kan dock dröja lite!