Nedan presenteras resultatet av bloggenkäten kring hur stort tjänstepensionskapital bloggläsarna har, eller iaf respondenterna. Föga överraskande stiger kapitalet fram till 55-årsåldern där man i vissa fall kan börja ta ut kapitalet.

Totalt 1623 svarade på bloggens enkät vid avstämningstidpunkten vid lunch idag. Som vanligt har jag strukit oseriösa svar som 1234, svar som inte verkar tagit instruktionen korrekt och slutligen strukit alla svar på ett tjänstepensionskapital över 15 MSEK. Inte för att svaren nödvändigtvis var orealistiskta om man t ex har högre nyckelroller inom svenskt näringsliv, men dels snedvrider dessa statistiken och dels kan det handla om skojfriska damer och herrar. Strykningarna skedde främst i åldern 50+, där väldigt många av dessa siffror råkade infalla i åldern 53 år.
Bland kvarvarande 1 592 respondenter blev medeltjänstepensionskapitalet 3 088 000:- SEK och medianen 2 100 000:- SEK. Medelåldern såväl som medianåldern bland respondenterna var 48 år, och särskilt över 70 år blev underlaget allt sämre pga få respondenter.
Antalet tjänstepsnioner var i medel 5 stycken och i median fyra.
Fördelningen syns nedan. Jag har kapat vid 29 år och 70 år pga få respondenter, och MA5 är beräknad med året som medel, dvs i fallet 55 år medel på de glidande medianerna i åldern 53, 54, 55, 56 och 57 år.

Det glidande MA5 är kanske mest intressant då utfall av olika långa studier, värnplikt, föräldraledighet mm påverkar pensionskapitalet några år i olika riktningar.

Som man ser planar det glidande medelvärdet ut vid 55 års ålder, även om det blir en ny topp runt 55 år. Beroende på typ av avtal kan man redan ta ut tjänstepension vid 55 år. Detta i fallet privata arbetsgivare, medan kommun och region brukar sätta gränsen vid 60 år och staten vid 61 år. En enskild person kan förstås ha flera olika sådana tjänstepensioner, men att det planar ut vid 55 talar för att det finns de som går ner i arbetstid eller upp i levnadsstandard genom att börja ta ut tjänstepension redan innan man går i statlig pension.
En annan sak som kan påverka i åldern är att man inte helt omfattats av det nya pensionssystemet om man är 55+ och missgynnats. T ex får jag som född 1970 inte någon pension – varken statlig eller tjänstepension – för året jag gjorde värnplikten och ligger därmed permanent ett år efter pensionsmässigt. Äldre kan delvis få det gamla systemet och har inte hunnit bygga upp nog med tjänstepension.
Oavsett har ni siffrorna ovan. För åldern 29 – 55 år är utvecklingen ganska linjär, men man kan inbilla sig viss exponalitet närmare 55 år. Här kan när man började spara tjänstepension och de olika kriserna om IT-bubblan, finanskrisen, skuldkrisen och coronakrisen ha påverkat kurvans utveckling.
74 kommentarer
Det går lugnt att konstatera att det är personer med ganska bra tjänstepensioner som hänger här 😛
Jag håller absolut med. På min pension . Se som är Pensionsmyndighetens hemsida för att simulera sin pension som tar med all pension allmän, premie, tjänste och privat så står det att av alla män i min ålder kommer jag få högre pension än 80%. Jag är alltså bland de 20% män med högst pension i min ålder.
Men när jag kollar här så ligger jag 20% under medelvärdet i tjänstepension.
Kontentan är väl att bloggen består av 1% ers. Eller folk som inte fattar skillnaden på allmän pension, tjänstepension, privat pensionssparande och premiepension.
Alla andra undersökningar på bloggen visar att läsarna är höginkomsttagare, generellt. Vilket också förklarar varför majoriteten av läsandet sker på arbetstid – du behöver vara tjänsteman för att kunna läsa på jobbet.
Det tror jag absolut, men hindrar inte mig från att känna att det rycker i gamle jante.
Aldrig fel att ha ett jobb där det ingår att läsa på denna blogg. Hur skumt det än kan låta…
Jag ligger ungefär precis som du. Har rätt ok pension jämfört med andra i min ålder och som inte jobbar som tjänsteman.
Finns ju också ett stort kliv i tjänstepension i många avtal när man ligger över gränsen för statlig pension och tjänstepensionsavsättningarna mångfaldigas i många pensionsavtal. Gör att höginkomsttagare har oproportionerligt högre tjänstepensionssparande eftersom hela ordinarie lönen inte täcks av staten.
Jo men den delen heter avtalspension för mig och ligger separat från tjänstepensionen.
Menar att avtalspension ingår i tjänstepension. Det är inte statlig pension.
Jo det är statligt (men ej allmän pension) därav de skojsiga avtalen.
Avtalet stipulerar något som att baserat på ett referensintervall de sista 5 åren innan pension så ska jag få 90% av den summan som överstiger 8 prisbasbelopp vid pensionen.
Vilket blir väldigt mycket pengar i bästa fall men inte en tjänstepension i vanlig mening eftersom det inte finns något tjänstepensionskapital som ansamlas.
För ITP 1 betalar arbetsgivaren 30% till pensionsfonderna för bruttolön över 7,5 basbelopp per år, upp till någon maxgräns. Så det blir rätt stora inbetalningar om man tjänar bra. Så kallade tiotaggare som tjänar mer än 10 basbelopp har också mer valmöjligheter hur pengarna skall investeras, och om de vill ha ITP1 eller ITP2.
Vilket avtal man har är ju helt avgörande. Jag har jobbat kommunalt som arbetare och tjänsteman i industrisektorn och på senare år som tjänsteman inom bank och försäkring. Nu ligger jag enligt min pension högre än 95% av min jämförelsegrupp men kan konstatera att det i stort sett enbart är tack vare BTP och FTP som stått för 70% av min tjänstepension. Min sambo har jobbat kommunalt hela sitt liv och deras avtal är ett hån jämfört med mina vilket är lite intressant då de också har lägre löner och betydligt sämre arbetsvillkor. Ändå är det privata arbetsgivare som vänstern kritiserar till förmån för kommunala.
Alla ska ha lika dåligt, inte lika bra….
När jag kollade minpension inför enkäten så noterade jag att om jag jobbar tills jag är 68 så får jag högre pension än min nuvarande lön.
Åas är jag GenX-hacker/dev som numera arbetar inom specialiserad cybersec så räknar med att aldrig få/behöva/tillåtas gå i pension.
Kollade minpension och där stod det 480 k i tjänstpension så det är alla typer som hänger här.
Sen ska man ha klart för sig att det alltid är de med högst lön som skriver så pennan glöder så fort det blir en enkät lik denna.
Vi andra väntar på att öppna några kalla tjecker till kvällens match mellan Brynäs och Leksand.
Superintressant. Har försökt hitta data kring detta tidigare (för att förstå hur man ligger till och vad som är ett vettigt mål) utan att hitta något vettigt svar. Förstår att dina läsare befinner sig i det högre inkomsskiktet men detta ger ändå en fingervisning om hur man bör ligga till i respektive ålder. Tack för det!
Då ligger man rätt bra med ändå, tack för att du gjorde detta Lars, som sagt innan här i kommentarerna så är det sparsamt med data kring detta ute på det där nätet (som jag lyckats komma över i alla fall)..
Japp, har också saknat data. Detta är bättre än inget iaf. Tjatas bara ständigt och jämt om att man måste tjänstepensionsspara osv, men inget om vad som är normalt.
Menpension.se har ju statistik där man kan se hur man ligger till även om de ej säger något om hur mycket man bör få per månad (om man t ex jobbar utan ITP).
Annars håller jag med dig om att det är svårt att kolla upp det. För att inte tala om hur omöjligt det är för unga som knappt vet vad tjänstepension är. Jag brukar försöka upplysa yngre människor i början av karriären om vikten att åtminstone veta vad det är för den dagen de flesta intresserar sig är det oftast för sent. Intresset är väl oftast lätt ljummet dock 🙂
Gå i pension om ni kan, vi vet inget om morgondagen och den enda “valuta” vi aldrig kan få tillbaka är tid…
Slöseri med tid att inte jobba …
Jag respekterar din åsikt men håller inte med, sen är ju det där med att jobba i viss mån semantik…
Väldigt många byter avlönat arbete mot oavlönat.
Frågan gällde väl just tjänstepension? Där ligger jag otroligt lågt, bara de sista fem åren eller så avsattes det något alls. I stället har jag arrangerat annat sparande. Men det får nog bli en annan enkät i så fall.
Får rent löjligt lite ATP, faktiskt, trots skattebetalare sedan låga tonåren. Glad pensionär hur som helst.
Ja, företagares sparande i företaget eller andra former omfattas ju inte, utan bara formell tjänstepension.
Sedan bör ju företagaren spara i tre former av riskspridningsskäl- tjänstepension, lågbeskattat sparande i företaget och i eget kapital via utdelningar.
Grattis till bloggaren, som i och med utfallet av denna enkät ytterligare stärker sin position på reklammarknaden. ☺️
Är relativt insatt i frågorna från tidigare arbete men jag tycker sifforna ser väldigt höga ut. Har folk uppgivit hela pensionen och inte tjänstepensionen? Du har väl tidigare publicerat inkomstuppgifter har jag för mig och om nu minnet inte spelar mig spratt så harmoniserar detta inte. Även om du är höginkomsttagare så borde många anställda “bara” få kring 30-60tkr per år (exkl löneväxling) extra utöver vanliga tjänstepensionsavsättning dvs upp till 7.5IBB.
Inte nödvändigtvis. Jag kan bara gå till mig själv, men jag har haft ganska normala löner men en bit högre än snittet för ingenjörer och varit 10-taggare sedan 2000. Min tjänstepensionskapital minus löneväxling är i dag knappt 9MSEK. Jag har inte förvaltat detta aktivt, utan snarare tvärtom. De senaste 7 åren har jag haft betydligt bättre lön, men det har ännu inte gjort speciellt stort genomslag i kapitalet.
“har haft ganska normala löner men en bit högre än snittet för ingenjörer och varit 10-taggare sedan 2000”
Du får nog fråga din favoritAI om “ganska normala löner” och sedan återkomma till verkligheten…
Tjaa, i Uppsala har det aldrig varit en speciellt hög lön. Det är klart att ingenjörslöner ligger högre än usk-löner, men givet mängden ingenjörer, läkare, konsulter och annat löst folk i det här landet är det inget konstigt att samla på sig en hög tjänstepension, speciellt om man, som jag, åkt snålskjuts på på börsuppgångarna och den allt starkare dollarn.
Att det var kris där i början på 00-talet gjorde ju inte så mycket för min del då sparat kapital fortfarande var väldigt lågt.
Uppsala har en lägre medianlön (338 k 2023) än Sverigesnittet (343 k 2023).
Vilket inte på något sätt motsäger att det finns gott om höginkomsttagare…
Det är ingen som ifrågasätter att det finns gott om höginkomsttagare.
Detsamma kan sägas om den andra sidan av myntet vilket mynnar ut i median.
Tror inte folk uppgivit hela pensionen, om jag jämför med mig själv som 40åring så ligger jag en bra bit över bloggarens median ovan, men om jag istället tittar på total pension hos minpension.se så skulle jag isåfall ha 3-4ggr mer än bloggmedianen.
Min Pension har en funktion som heter Var är du på pensionsskalan, som indirekt ger dig en uppfattning om hur ditt kapital står sig mot andras, då den jämför din månatliga utbetalning (enligt förutbestämd plan) med andra i ditt åldersspann.
Kan konstatera att jag tappat några procentplaceringar efter att fått lite panik hösten -22 och flyttat ~75% av kapitalet till korta räntefonder… Just nu är jag inte alls sugen på att gå större in i någon marknad, så jag får leva med det.
Jag har aldrig haft någon särskilt hög lön. Har fortsatt arbeta i egen takt efter pensionsåldern.Avkastning på privat pensionssparande var tidigare periodvis hög och pensionskapitalet ökade snabbt. Tog ut privat pension när jag fyllde 77 för några år sedan. Nämner aldrig hur hög pension jag har för att inte skapa dålig stämning. Mitt mål var att få likvärdig pension som paddan P vilket jag uppnått. Under senare år har avkastningen på pförsäkringar krympt. Gröna investeringar har inte gått så bra. Frågade mitt försäkringsbolag hur mycket de investerat i Northvolt men de vill inte svara på detta. Svårt att ta ut sitt försäkringskapital. Har i år hittills uppnått 20% avkastning med min portfölj med fler än hundra aktier. Såg idag på Swebbtvs börsprogram och Nils Sandberg som gäst. En ikon inom sitt område.
Intressant, bra att se, blev riktigt uppiggad, trodde att medel/median skulle ligga högre och att jag med väldigt få år som anställd skulle ligga långt efter. Där ser man vad en tidig bonus som istället togs ut som tjänstepension kan göra via långvarigt CAGR på börsen. Att ligga mellan medel och median utan att nånsin ha fått “vanligt” tjänstepension är helt OK.
Intressant, bra att se, blev riktigt uppiggad, trodde att medel/median skulle ligga högre och att jag med väldigt få år som anställd skulle ligga långt efter. Där ser man vad en tidig bonus som istället togs ut som tjänstepension kan göra via långvarigt CAGR på börsen. Att ligga mellan medel och median utan att nånsin ha fått “vanligt” tjänstepension är helt OK.
Far alla svenskar tjänstepension?
Nej, de flesta anställda har det men inte alla.
Tack!
Jag har drivit eget företag sedan slutet av 80-talet och har nog som många andra under årens lopp prioriterat lågbeskattade vinstutdelningar framför en bra lön (vilket möjliggjort amorteringar på huslånen som i dag är väldigt låga i förhållande till marknadsvärdet på villan, där merparten av den ackumulerade förmögenheten ligger), så min allmänna pension blir inte jättebra. Jag började dock spara i egna pensionsförsäkringar ganska tidigt och hamnar i pensionsjämförelsestatistiken bland de översta 40% i min åldersgrupp, vilket ändå får sägas vara över förväntan givet mina modesta löneuttag :–).
Det intressanta för enskilda individer, speciellt för de som sparar själva, egenföretagare t.ex., är kanske inte vad som är normalt, utan hur mycket sparade/investerade pengar man behöver för att få ut ett visst belopp pr månad, och ifall man vill ha det resten av livet efter pension.
I mitt fall som tidigare löneslav var det arbetsgivaren som betalade in, och det ser ut som att uttaget ligger på ca 5% per år av totala sparbeloppet när jag valt uttag resten av livet (om jag lever längre än till 86 har jag gått plus på systemet).
Så om man inte betalar in till tjänstepension vill man kanske investera själv. Vore intressant med en artikel som undersöker det lite närmare, eller kombination av tjänstepension och eget sparande.
Hur mycket sparande behöver man spara för att uppnå ett belopp som ger ett visst uttag per månad.
Där ligger en stor osäkerhet i politiska beslut. Med ett penndrag kan decenniers sparande raderas.
Tack för det, ni som stal nästan alla mina ATP-poäng!
Så: bäst att ha sina ägg i flera korgar, som Bloggaren antyder.
Låt inte The Man screw you up.
Japp. Pensionssystemet är inte grundlagsskyddat. Allt som krävs är ett riksdagsbeslut så är både statlig pension och tjänstepension borta. Eller att “den som har sparat mer än medel ska avstå sin pension till de som sparat mindre” eller ngt annat. Därav riskspridning.
Jag är helt med på att riksdagen i praktiken enkelt kan ta hur mycket de vill genom att ändra skattesatsen på tjänstepensionsuttag men tror du verkligen att de skulle kunna konfiskera pengarna rakt av enklare än att konfiskera annat privat kapital?
ITP inbetalningar som går till privata försäkringsbolag är just privata och inget som staten kan nalla på efter att de betalats in. Däremot allmän pension och bufferfonder (APx) är riskutsatta för politikerbeslut.
Bland piloter som är 55+ är det inte ovanligt med tjänstepension på över 15 mkr. Det handlar om IPT2, oftast med tiotaggarlösning där, förutom högt inbetalt belopp, fonderna man valt mer än dubblats över tid.
För egen del ligger jag strax under gränsen för det du raderade.
Säger inte att det var fel, men de snedvrider och jag kan inte vara säker. Fanns en del på betydligt högre belopp än 15. Typ 30.
Jag bad AI räkna på at höja min lön med 1000 kr ink . arbetsgivaravgifter eller sätta in 1000 kr i företagets kapitalförsäkring. Ville höja pensionen.
1348 kr mer PER ÅR skulle det ge i pensionsinbetalning och rätt lite i lön. Visserligen den statliga pensionen men visar på hur dålig utväxling den har.
Ingen frihet förutom rätten att betala skatt.
Min reflektion är att pensionsprognoser utgår från konstant nivå på utbetalningarna, ingen uppräkning för inflation. Har man turen att bli riktigt gammal så urholkas den “höga” siffran rätt fort.
Så man ska också se om sina kostnader och vid pension vara skuldfri eller bo i stabil brf.
Den som är skuldfri kaste första stenen.
Eller hur det nu var godsägare HSB sa.
Vid riktigt hög ålder så gör man sällan av med så mycket pengar. Man kan leva mycket billigt om man bara vill.
Sant om man är fullt frisk och klarar sig hemma själv – har man däremot demens och bor på vårdboende kan enbart boendeavgiften ligga på ca 10 tkr/mån plus ytterligare ca 6 tkr/mån bara för kost och vård på boendet. Den som har så låg pension att den inte täcker kostnaderna kan visserligen få bidrag, men det är nog många äldre i denna situation som även med hyfsad pension inte får mycket pengar över när alla räkningar är betalda.
Pensionsprognoser utgår från och rapporteras i dagens penningvärde.
Den allmänna pensionen räknas upp med den allmänna inkomstökningen i samhället (följsamhetsindexering för inkomstpensionen).
ITP2-pensionen räknas upp genom en årlig uppräkning som normalt motsvarar inflationen.
ITP1-pensionen följer värdeförändringen av de investeringar som har köpts för de inbetalda premierna. Den kan således öka och minska efter hur investeringarna går. Storleken på pensionsutbetalningarna justeras en gång per år.
Tack för informationen. Jag menar att man ändå måste tänka på kostnadsidan och ett hus är ett ekonomiskt slukhål om man tänker ta hand om det. Sen kan det komma politiska förslag som sätter alla på fattighuset, det är svårt att sälja av en del av ett hus.
https://www.sverigesradio.se/artikel/gron-ungdom-kraver-arvs-och-gavoskatt-mps-ledning-kan-koras-over
Har haft tjänstepension sedan hedenhös och en helt OK lön. Men nu känner man sig plötsligt som att man hör hemma i fattigstugan. Kan inte se framför mig hur jag skulle kunna lyckas dubbla min TP så jag åtminstone kommer upp i median för min ålder.
Helt övertygad om att du ligger över median för din ålder.
Ca 2/3 av min tjänstepension ligger inte i fonder utan i förmånsbestämda försäkringar. Är kanske en del av förklaringen till att jag hamnar relativt lågt i denna undersökning (58 år, 2,7 MSEK).
Jag är ett par år äldre än dig och har som tidigare nämnt 480 k.
Jämför jag med min grupp, privatanställda arbetare 56-65 år, hamnar jag på 23% av referensgruppen. Hade jag varit som snittet i gruppen hade jag haft 5.240 SEK mer per månad i pension.
Inte ens vid 97% dubblas pensionen från mina 23% så min uppskattning är att 97% i gruppen privatanställda arbetare 56-65% har strax under 1 miljon i tjänstepension.
Sjukt dålig svenska där.
Jag menade så klart att de exklusiva med högst inkomst (97) har strax under en miljon i tjänstepension i denna grupp.
Återkoppla gärna vad det står i din grupp på 50%.
I min grupp ger 50%: 23850 SEK/månad i pension före skatt.
Du menar total pension på minpension.se?
Referensgrupp privata tjänstemän 56-65 år, 50% är 33 427 kr.
Jag ligger på 74% i den gruppen.
Bloggläsarna måste helt enkelt ha en grymt bra placeringsstrategi överlag jämfört med medelsvensson.
Jag valde att inte delta i undersökningen. Nu är jag bara en person så någon snedfördelning lär knappast uppstå pga mina belopp men då jag har en rätt udda bakgrund blir jämförelser lite svåra, anser jag. Exempelvis slutade jag arbeta när jag var 42 år gammal. Är 55 idag Jag har dock fortfarande löpande hyfsade inkomster och insättningar till tjänstepension pga omständigheter.
I gårdagens check angav minpension.se en tjänstepension på 9.8m. Skulle kunnat vara riktigt hög om jag inte slutade arbeta vid ung ålder.
Nu får jag emellertid inte njuta av denna pension senare, tyvärr, så det spelar iofs ingen roll.
Är ju en stor fördel för millenials och yngre att man får tjänstepension hela livet då många äldre inte fick något för sina yngre år, du behöver ju ingen högre lön heller för att komma upp i en ansenlig summa.
Räkneexempel för att illustrera. Har du 5% tjänstepension, tjänar på medianen (cirka 450.000), 9% avkastning, 3% i lönutveckling och 2.5% i inflation så blir det följande.
10 år – 312.000kr
20 år – 905.000
30 år – 2.016.733
40 år – 4.090.740
50 år – 7.800.382
Tjänar du mer så blir det givetvis mer, blir inflationen högre är det rimligt att anta att valutaeffekt och högre lönutveckling kompenserar. Även om politikerna vill så är det väl få som vill jobba i 50 år men även om du bara arbetar i 40 så blir det ju tillräckligt att ta ut över en halv medianlön på.
Dels därför jag önskar att vi hade Australiens system, hade alla fått ~10% tjänstepension från start hade det räckt, samt för oss yngre är det väldigt hög risk att vi som jobbar hela livet kommer bli fråntagna vår allmänna pension till “omfördelning”.
Som jag skrev ovan.
Medianen i Sverige är 343 k i lön (2023).
Avkastningen på sparande är svårare att bedöma.
Att den skulle vara 9% på totalen ser jag som osannolikt högt.
För medianlön 2025 kollade jag 2 källor nu, ena säger 39950 i månadslön, andra säger 37100. Så kanske närmare 440k än 450k men bra killgissat av mig.
Hur mycket menar du att en långsiktig sparprofil med 100% aktier presterar på lång sikt? För OMSX30 ligger den väl strax över 8% i ackumulerad årlig avkastning för de sista 40 åren och då har väl inte den presterat särskilt bra heller i jämförelse med andra marknader. Diversifierar du med utlandet så måste väl 9% vara relativt realistiskt?
36950* ska det vara
Det var bra gissat av dig.
Får be om ursäkt att jag var slarvig och gick på Ekonomifaktas uppgifter istället för SCB.
Det är sällan någon är 100% i aktier, obligationer, guld eller bitcoin, så avkastningen blir sällan eller aldrig lika bra som jämförelseindex.
Tittar vi på Avanzianen är snittet 7.85% i år vilket kan jämföras med OMX30 inklusive utdelning 13.55%.
Avanzianens snitt är släpande och inkluderar inte gårdagens nedgång i amerikanska fonder.
Konstigt då ekonomifakta brukar ha korrekta siffror, men det kanske är siffror från tidigt på 2023 så det är före lönsförhandlingar. SCB redovisar väl som regel november-november.
Är väl också det man fått höra att cirka 80% av aktiva investerare presterar sämre än index så blir inte det minsta förvånad om en genomsnittlig avianzian presterar sämre än en pensionsfond.
En indexfond går alltid sämre än index så det finns inga gratisluncher.
För egenföretagare som är flitiga pensionssparare så når man ju en punkt där det blir kontraproduktivt att sätta av mer till pension (alltså att man riskerar att fö högre inkomst som pensionär än som arbetande) så en del lär nog ha ännu mer sparat till pensionen än vad som framgår i denna undersökning eller frågade du även om helt privat “pensionssparande”? Minns ej
Får inte ihop matematiken jämfört med förra årets undersökning om lön. Rätt säker på att många tittat på totalsumman och inte bara tjänstepensionen. Undersökningen borde göras om med tydligare instruktioner för underlaget vore väldigt intressant.
https://cornucopia.se/2024/10/sa-hoga-ar-blogglasarnas-loner-och-kreditscore-var-ligger-du/
Bulan runt 47 kan ha att göra med brytpunkten mellan ITP2 och ITP1. Man har ITP2 född 1978 eller tidigare.