Veckan går mot en blandad avslutning i de asiatiska tidszonerna. Mediauppgifter gör gällande att Saab säljer Gripen till Peru. Årets kursraket Spotify rusar vidare med nya kursrekord. En rad ekonomer kritiserar Tidölagets planerade bolånefest där man ska få låna som om det vore 2012 igen.
Börserna steg i Sverige igår och OMXS30 gick +0.26% medan OMXSPI steg +0.49%. Kronan tappar mot dollarn som är tillbaka på 9:53 SEK medan euron hittas på 11:13 SEK. Guldpriset backar till 1 009:- SEK per gram trots starkare dollar.
I USA steg börserna och Nasdaq 100 gick +0.94% medan S&P-500 gick +0.80% och det rådde ingen dramatik bland amerikanska långa räntor. Bäst inom FANANGST gick återigen Spotify med +5.38% för en utveckling på +73.43% i år och +143.26% på ett år, och solklar vinnare i klassen, och har stigit mer än 600% sedan 2023.
Det lönar sig helt enkelt att muta Donald Trump och betala fascister och av Ryssland bevisat avlönade putinister för att hålla en brunch under presidentinvigningen.
Över i de asiatiska tidszonerna går börserna blandat. I skrivande stund är ASX 200 -0.30%, Hang Seng -0.43%, KOSPI -0.76%, Nikkei 225 +1.23% och Straits Times +0.53%.
Mediauppgifter gör gällande att Saab är på väg att sälja Gripen till Peru vilket bolaget varken bekräftar eller dementerar i en kommentar till Dagens Industri. Det hela uppges handla om 24 flygplan och ett ordervärde om 33 miljarder kronor på hela affären. Det hela förmodas bli klart och offentligt i juli och skvallrades om redan i vårändringsbudgeten där riksdagen godkände avtal om tolv Gripen med Peru.
Inget är dock klart förrän det är klart. Tidigare har Brasilien köpt Gripen och även Colombia nämns som spekulant på systemet.
Flera så kallat tunga ekonomer (en befattningsdefinition, inte en kroppshydda) oroar sig över regeringens planer på en ny bolånefest som om det vore 2012 igen med minskade bolånetak, sänkta amorteringskrav och avskaffande av lånetaket mot inkomsten rapporterar Dagens Industri från Almedalsveckan.
Effekten kommer bli att bostadspriserna rusar i höjden, skuldsättningen ökar och det enda som uppnås är högre skuldsättning utan att några grupper får det enklare att komma in på bostadsmarknaden eller att det byggs nya bostäder.
Sedan oroar sig SEB:s chefsekonom över att utlåning och prisuppgångar kommer ta paus i väntan på de nya reglerna, så banken inte kan låna ut lika mycket och tjäna lika mycket pengar tills dess. Styrkekramar och handhjärtan till SEB således.
 | Att låna kostar pengar! Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan leda till svårigheter att få hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på konsumentverket.se. |
63 kommentarer
Just avskaffandet av lånetaket mot inkomsten har jag inga problem med att den avskaffas. Den slår t.ex mot någon som har gott om investerat kapital men inte någon större fast inkomst just vid tillfället lån ska tecknas för inköpandet av fastighet.
… har jag hört, alltså.
Det enda som banken ska behöva bry sig om är att det finns ekonomi som klarar av att betala på lånet plus förväntat räntespann etc.
Borde “man” inte ha en tillräckligt hög inkomst/schabloninkomst av kapital i de fallen? Eller möjlighet att belåna portföljen?
Man kan tycka det, men bankerna har märkligt svårt för att hantera att någon inte är vanlig löneslav. Visst kan man låna upp pengar på andra sätt, men då blir det inte vanliga bolån.
I Norge är det ju lika bra att amortera men flyttar jag tillbaka till Sverige och vill bygga hus så är det ju mer gynnsamt att ta ut större lån och ha mer investerat. Lägre ränta, högre ränteavdrag och extremt mycket bättre skatteregler för kapital.
Men tror att även för folk med mycket kapital kan det gynna sig att jobba åtminstone deltid. Du får ju inte dra av för räntan på ISK avgiften och med låg inkomst skattar du ju mindre också. Har du en villa på 6 miljoner och 4 miljoner i lån får du ju cirka 34k i avdrag, jobbar du deltid och tjänar 20k i månaden i tillägg till ISK så kan du dra av i stort sett hela inkomstskatten.
Kruxet blir väl att hitta en arbetsgivare som är okej med att du vill jobba lite och flexibelt och som inte är lånlönejobb heller, nog lättast för egenföretagare.
Farsan är ju pensionerad men jobbar hemifrån deltid som bilmekaniker i tillägg till pension och ISK. Betalar nästan noll skatt och får han för många som vill fixa bilen säger han bara nej att han har fullt upp.
20k/mån = 240k/år. 4.5ggr årslönen är maxbeloppet du då får låna utan att slå i lånetaket som diskuteras, dvs strax över miljonen.
Så för ditt lån på 4 miljoner behöver du snarare ha en månadslön på 70-80k. Just detta är varför jag tycker det där lånetaket är tramsigt. Banken kan avgöra om man är kapabel att betala på lånet eller inte.
Jadå, menade bara i instansen att de tar bort lånetaket.
Skulle påstå att någon med mycket kapital som inte jobbar alls eller jobbar deltid är bättre rustad att hantera ekonomiska kriser än någon maxbelånad på heltid. Jobbar du redan heltid blir det ju svårt att gå upp i arbetstid som någon som jobbar deltid kan, sedan kan du ju i värsta fall ta ut lite mer ur kontot än vad du önskat i nedgångstider.
Så länge man investerar brett, inte har stora summor i enskilda aktier eller krypto och gärna har en pengareserv så borde det ju vara lugnt. Jobbar ju själv heltid med mest kapital i bostad men tycker hur bankerna ser på investerare är ganska förlegat.
“Sedan oroar sig SEB:s chefsekonom över att utlåning och prisuppgångar kommer ta paus i väntan på de nya reglerna”
SEB, Handelsbanken och Swedbank – utgör hela 79 procent av de svenska bankernas totala resultat och uppges ha en medelavkastning på 15 procent. (https://www.dagensps.se/bors-finans/har-ar-bankerna-i-sverige-som-gar-bast-och-samst/)
Vilka andra brancher kan uppvisa så fina resultat år efter år? Banken gråter hela vägen till banken?
Bankaktier is The Shit…
Har själv köpt Handelsbanken aktier som en slags hedge, när räntan drar iväg så gynnas banken och man får hyfsad avkastning..
Fast om jag istället borde ha extra-amorterat av skulden är en annan fråga. Med de 10%-iga utdelningarna de senaste åren och helt ok börsutveckling så skulle jag gissa att det inte lönat sig med extra amortering.
Crowdlending (Fundingpartner, Kameo, etc) är också bra hedge när räntan går upp.
Ja och när de väl går på en mina och åker på miljardförluster på utlåning till företag eller skadestånd för penningtvätt så hämtar de igen tappet på ett kvartal.
Lite populistiskt ändå att bara titta på nominell vinst utan att ta hänsyn till avkastning på eget kapital. Bankerna binder enorma mängder kapital som hade kunnat arbeta på andra ställen. Det finns ju ganska många företag som har liknande avkastning på eget kapital, men ingen gnäller på dom. Sedan finns det 100+ bolag med bankoktroj och ännu fler låneföretag så det är en fri marknad. Troligen skapar storbankerna också ett värde (närhet, enkelhet, bredd på tjänster osv) som gör att de flesta inte byter ändå.
Samt en del inlåsningseffekter.
Ang Gripen vore det väl fint om nån hjälpte till att hålla kvar personal och produktionsmiljö på SAAB.
Men NÄR ska vi själva beställa de där 100 flygmaskinerna som vi/Europa så trängande behöver?!?!
Ja, det är dags att besluta om ett par divisioner till och beställa fler Gripen E och gärna F till dem.
Sedan hoppas jag på att nästa saab projekt blir bra. Min killgissning är att Gripen blir det sista bemannade Saab flygplanet och tillverkas i 40-50 år till och att nästa flygplan blir ett obemannat mellantungt stealth flygplan typ “halv F117” som flyger attack med ett eller två interna vapen och jaktflock med Gripen med ett par interna jaktrobotar. Ett flygplan anpassat för svenska vägbaser och med låga driftkostnader och 90% av maximala teoretiska prestandana i utbyte mot lägre pris så man kan köpa många av dem.
Sedan är det bra för oss om flygplanen har komplett produktion i både Sverige och Brasilien så kan vi få bättre reservdelsförsörjning och nya flygplan även om Ryssland lyckas bomba Linköping.
Jag skulle vilja sikta på ett flygvapen med 200 bemannade flygplan så vi har människor mitt i taktikutvecklingen när det troligtvis blir så att de bemannade flygplanen sakta får en mera tillbakadragen roll och likt B52 efter några decennier blir kryssningsrobotbärare och 800 obemannade flygplan som pga vårt baskoncept och stealth får liten lastförmåga.
Skall man hänga tung extern last kan man lika gärna göra det på en grip.
Fyra obemannade per bemannat borde vara en rimlig minsta”flock” och inom vad en rimlig vpl bastropp kan hantera. Och ryssar är förtjusta i nummermagi, 1000 flygplan i flygvapnet garanterar en plats i problemkolumnen när de planerar sattyg och är ett bra bidrag för att norden skall kunna kapprusta ett revanchistiskt ryssland.
Att fortsätta ha bemannade flygplan är även ett sätt att spara personal, det är väldigt lätt att ett fjärrstyrt flygplan råkar få en hel stab av operatörer i stället för en pilot.
Det är väl inget större problem? Utvecklingen mot obemannat flyg kommer öka eftersom vi i väst värderar liv högt och en pilot kräver lång utbildning och erfarenhet, vilket innebär en betydande resursinvestering. Kan man minska risken att tappa investeringen kommer man göra det.
Jag tror du missade min poäng att obemannade flygplan har visat sig kunna bli ännu mera personalkrävande. Det gäller förvisso fjärrstyrda flygplan men det räcker för att ifrågasätta att man nu skulle klara sig utan kompetens som är dyr och tar lång tid att utbilda.
Det finns även en poäng med att ge dyra flygplan självbevarelsedrift genom att en pilot riskerar sitt liv. De skall klara många uppdrag och inte användas som ammunition.
Och naturligtvis skall piloters liv värderas lika högt som alla andrasoch inte behöva ta större risker än t.ex. infanteri.
Nej, jag missade den inte. Jag har bara en annan åsikt. Vår västliga inställning är att materiel kan ersättas, men inte liv. Att inte bli personligen beskjuten förefaller mindre stressande än att bli det.
Vi kan heller inte enbart satsa på antingen komplicerade (och därmed dyra) produkter eller enkla och billiga, utan vi måste anpassa mixen beroende på teknik- och taktikutveckling. Nyligen var det högteknologi som ledde, nu har den enkla billiga drönaren tagit bort mycket av det försprånget. I framtiden kommer det vara något annat.
Så vi tänker båda på mix av ambitionsnivåer och teknologier för att få flexibilitet för teknik och taktikutveckling och god stridsekonomi.
Jag är med på att vi värderar liv högre än prylar men varför lägga oerhört mycket mera pengar på att rädda en pilots liv än en infanterists? Om poängen är att rädda kombatanters liv tror jag på att styra om pengar från flyg till smådrönare/stridsfordon/luftvärn/vårdkedja för det kommer att ge mindre totala förluster när man räknar ihop dem.
Så poängen med att ändå satsa mer på flyget trots att det är ineffektivt för att rädda liv är att göra fler uppdrag möjliga att genomföra och inte att vi har bäst moral.
Rent krasst – en infanterist kan man utbilda på mycket kortare tid än en pilot, och det finns fler som kan bli infanterister än piloter. Men också för att i slutändan måste man fysiskt befinna sig på platsen. Det är en infanterists själva existensberättigande och en pilot kan aldrig göra det. Om man befinner sig i stormens öga blir det oundvikligen förluster. Det är inte svart eller vitt utan man får helt enkelt försöka välja sina väderkvarnar.
Jag ser ingen principiell skillnad, luftrummet är ägt när den egna sidans piloter kan flyga i det och göra vad de vill.
Förmodligen kommer ändå den avtagande befolkningsökningen minska trycket på prishöjningarna ändå. 40-talisterna försvinner i allt högre takt från bostadsmarknaden. Swedbank menar att det behövs ingen ökad byggtakt från dagens låga nivå, den räcker under överskådlig tid. Färre barn/familj minskar trycket att byta bostad.
Stockholmarna har haft en kultur av att utnyttja prisökningarna som bankomater (höja lånen i takt med att bostaden ökat i värde för att köpa bil, båt, annat), den trenden kan då ändå fortsätta även om priserna inte går upp – då amorteringskravet sänks och bostaden kan lånas upp till taknocken något ytterligare med de nya reglerna.
Även om både nettoinvandring och födelseöverskott har minskat kraftigt sedan 2016-ish så föds det fortfarande 5-10 000 fler än det dör. Och den sjunkande nettoinvandringen de senaste åren beror till stor del på förbättrad utvandringsstatistik. Så efter 2020 har vi ändå haft befolkningsökningarna som har svajat mellan 25-65 000 varje år.
Påminner lite om slutet av 1990-talet eller mitten av 1980-talet, men inte lika extremt (i slutet av 1990-talet hade vi födelseunderskott och invandringen var så låg att den knappt kompenserade det).
Men visst är det intressant att se hur ur-bottningarna av befolkningskurvorna samvarierar med prisnedgångarna i villapriserna som LW redovisar här:
https://cornucopia.se/2023/11/reala-villapriser-1953-2023p-ska-villapriserna-ner-ytterligare-40-realt/
Men vi befinner oss som sagt var långt ifrån de superlåga befolkningsökningarna runt 3000 pers som vi hade i mitten/slutet av 80 och 90-talet så det krävs nog ännu lägre invandring och/eller minskat födelseöverskott för att skapa en riktig press pga demografin.
Jag skulle vilja se prisfall genom teknikutveckling.
Hus som är genuint billiga att bygga, någon form av fabrikstillverkat huslego.
Den utvecklingen har ju pågått sedan miljonprogrammets tid, men det verkar aldrig nå hela vägen fram – i alla fall inte när det gäller priset. Nuförtiden gör väl t.om innerväggar och golv med det mesta fördraget på fabrik.
Men en del av problemet är nog den extremt cykliska naturen i byggbranschen. En fabrik måste ägas av ett företag som klarar av att “övervintra” nästa lågkonjunktur i byggbranchen – annars måste man bygga upp fabriken och återuppfinna hjulet gång på gång.
Men tittar man i valfri småhus-katalog så verkar det gå att smälla upp en nyckelfärdig villa-byggnad för en kostnad motsvarande begagnatpriset för en hyggligt central 2:a (lite större) i en “länshuvudstad”. Exempel
Naturligtvis helt utan lullull och tillval – då är du nog uppe på en begagnad 3:a.
Så frågan är om det verkligen är själva bygget som är för dyrt eller om det är tomt, markarbetet osv som drar iväg? Jämför nybyggda lägenheter i din egen stad. Jag gissar att nybyggda lägenheter kostar minst 2ggr mer om de byggs hyggligt central jämfört med nya – eller förtätade områden. Och att de centrala lägenheterna går att sälja trots usla planlösningar och skruttig byggkvalitet.
Dagens skräll!
“IF Metall öppnar för att hitta alternativa lösningar till ett kollektivavtal med Tesla för att garantera bra villkor för sina medlemmar, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
– Det allra enklaste sättet är att teckna ett kollektivavtal, men nu är inte det möjligt så vi öppnar för diskussioner, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson till Ekot.”
Troligen har TT missförstått allt som vanligt, men om sant så är det ett monumentalt avsteg från “kollektivavtal eller dö principen”.
Den bortglömda strejken som inte drabbar någon utom närmast sörjande. Det var ett bra tag sedan LO senast försökte dra igång uppmärksamhet i media om den. Skulle inte förvåna mig om de insett att inte en enda kotte bryr sig. Hos gemene man har företaget peststämpel efter Elons heilande och sektanhängarnas religiösa beundran går inte att påverka. Enklare att slippa resursslukandet, det är snart valår och då behövs varje administratör som kampanjarbetare.
Motvind och uppförsbacke för Musken.
Från DI.se
Vidare noterar Reuters att Teslas andel av den kinesiska elbilsmarknaden har fallit från en topp på 15 procent år 2020 till 10 procent förra året, och ytterligare till 7,6 procent under de första månaderna av 2025.
Jag misstänker att det beror inte så mycket på Tesla, utan på att kinesiska märken tar marknadsandelar. Kineser vill ha kinesiska bilar helt enkelt, nationalism är en universell egenskap hos mänskligheten.
Kineserna har ju interna priskrig så det kommer bli intressant följa vart det tar vägen, staten kan inte hålla alla under armarna.
Vid ett seminarie den 18 juni lanserade Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm en öppen databas över de sanktioner som riktats mot ryska intressen, vilka de riktats mot samt vilken effekt de har haft och fortsatt kan förväntas ha.
SITE uppger på sin hemsida bl.a. att:
“We are building a central hub to collect, organize, and share insights, data, and analysis on the evolving landscape of sanctions against Russia—supporting researchers, journalists, and policymakers with accessible, high-quality resources in one place.”
https://sanctionsrussia.org/
Bra där – Lars Strannegård et al…
“Vid ett seminarie den 18 juni …”
Säger ni “ett akvarie” och “ett musee”(!) också? Ett seminarium, för böfvelen!
(Ja, @LW, det gäller dig också.)
Nu lobbas det för nationell turistskatt som ska hanteras av ett statligt bolag. Står i sista stycket. Är det nimby eller vettigt?
https://www.expressen.se/nyheter/sverige/gotlands-s-topp-vill-infora-turistavgifter/
Givet att semesterkommuner som Sotenäs, Tanum, Gotland, Tjörn etc måste dimensionera sin infrastruktur för sommarmånaderna, men inte får skatt från sommargästerna, så är det väl rimligt då inte permanentboende ska behöva drabbas av skyhöjda VA- och sophämtningsavgifter för finansieringen. Även räddningstjänst, polis, akutsjukvård mm måste dimensioneras efter detta.
Även typ Norrtälje, Österåker och Vaxholm har dubbelt så stor befolkning på sommaren. Det skapar stora utmaningar med infrastruktur men även hemtjänst och liknande.
Sen har vi ju vinterorterna ex Åre.
Men det gäller väl alla ställen med turism som Göteborg, Stockholm osv?
Låter som problemet inte är turism eftersom turism skapar arbetstillfällen utan att kommuner ska få beskattningsrätt av företag är lösningen.
Självklart är en sosse alltid för att införa en ny statlig skatt, oavsett vad det handlar om.
Omm det ska införas ska det hanteras helt på lokal nivå, men hur kul blir det med ex-vis medeltidsveckan om det kommer kosta några extra hundringar per person och dag? Och i förlängningen, hur kul blir det för turistnäringen när turisterna drar till grannen utan eller med lägre skatt?
Ett indirekt sätt att komma åt problemet vore att t.ex. införa vattenransonering under Almedalsveckan, när det de facto förbrukas betydligt mer av en begränsad lokal resurs.
Inte när det gäller 22% skatt på partilotter, då blir det minsann gråt och elände…
Vilken kommun får den kommunal fastighetsavgiften för ett fritidshus? Är det kommunen man är skriven i eller kommunen där fastigheten finns? Om det inte är kommunen som huset står i så är ju det en lågt hängande frukt.
Eller vad tusan, är det något slags utjämningssystem? Det verkar ju betalas ut per skriven invånare, oavsett hur mycket som betalats in? Synd, den skatten borde ju ha kunnat användas för att förbättra ekonomin för sässongsorter.
Förmodligen missförstår jag upplägget. Annars kanske man skulle kunna räkna folk som “virtuellt” skrivna i alla fastigheter de äger när staten skall skyffla ut pengarna från den “kommunala” fastighetsavgiften?
Nu orkar jag inte leta upp hotellfakturor men jag är rätt säker på att jag brukar betala turistskatt utomlands, en liten procent av totala kostnaden. Enklast vore det ju om den gick direkt till kommunen utan att bygga en ny statlig myndighet vars enda uppgift är att fördela pengarna.
En turistskatt blir rättvis, ju längre och dyrare man bor desto mer får man betala. Budgetresenärer skonas. Det är primärt kommunen och kommunens invånare som ska kompenseras för ökade kostnader.
Problemet brukar beskriva som att det är fritidshusen som är de stora snyltarna som roffar åt sig från lokalbefolkningen. Hur ska en hotellskatt åtgärda det problemet? Det försvinner inte förrän fritidshuset står tomma.
Eller så inser vi att vi lever i ett land tillsammans.
Fritidshusen betalar redan för avlopp, sophantering, el plus andra avgifter. Det gör inte hotellgästen
Hotellgästen betalar förstås för det också. Hotellet är en fastighet precis som alla andra och är ansluten till kommunala tjänster och betalar för det. Jag vill inte argumentera mot någon här för jag misstänker starkt att det verkliga skälet är Nimbyism eller rättare sagt gentrifiering och man vill helt enkelt ha sina paradis för sig själva.
VA-taxorna dras upp av mängden fritidshus. Permanentbefolkningen betalar därför mer än de hade gjort annars.
Yup. Precis tillbaks från Rom där jag betalade turistskatt för lägenheten vi hyrde. Helt okontroversiellt.
Ja, tämligen okontroversiellt – brukar vara “City Tax” på väldigt många ställen. Småsummor i sammanhanget, typ fem euro eller liknande.
Typ inget man tänker på, som sagt småsummor i sammanhaget, men många bäckar små. Det går väl inte att få millimeterrättvisa men exakt utformning och praktisk tillämpning får någon klok utredare ta reda på.
Dock inte rimligt att fastboende ska stå för turismens kostnader.
Enklast är ju att sluta bygga ut och subventionera infrastruktur till semesterorterna.
Om färjan till Gotland dimensioneras för max 50.000 som åker en gång per år till fastlandet är ju problemet löst.
Ut på västkusten kan man ju riva lite vägar till turistorterna och så ha landsvägarna från 50-talet istället.
Smartare att begränsa servicen så inga turister åker dit.
😉
BNP har inte haft någon riktig tillväxt sedan Covid.
Reallönerna ligger på samma nivå som för 10 år sedan.
Nettoutlåningen till hushåll och företag är noll sedan flera år.
Vanligt folk känner sin inte festliga. Det som hände i USA kan även hända i andra länder.
Ja, det är förvånande att vår erfarna finansminister är beredd att ta till sådana kortsiktiga (och desperata?) åtgärder för att försöka få igång bolånefesten igen. Enligt det data som finns hos SCB så faller M3 sedan 2022 och vilket visar att efterfrågan på nya krediter är svagare än i början på 90-talet! Varifrån ska konjukturen ta fart? Höga skatter och hög skuldsättning dödar lätt tillväxt enligt etablerad forskning.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/tabell-och-diagram/penningmangd-ar/
Konjunkturen styrs till 95% av den internationella konjunkturen. Svenska politiker kan bara peta i brasan.
Åja, politiken kan oavsett omvärlden sabba vilken högkonjunktur som helst. 🙂
Kolla t.ex. hur det går för USA.
Och tror du Sverige kan påverka konjunkturen när Trump drar igång handelskrig?
Oja! Vi kan sänka ekonomi ännu mer än vad bara USA kan ordna för oss.
@Magnus Redin 2025-06-27 22:22
“Oja! Vi kan sänka ekonomi ännu mer än vad bara USA kan ordna för oss.”
Åt det hållet verkar det lättare att påverka. Att få ekonomin att gå bättre än vad Trumpen och andra genier ordnar internationellt, däremot…
Likt svensk ekonomi är svenska politiker inte en isolerad ö.
Enig (vet dock inte om 95% är den korrekta siffran).
Det går tillbaka till diskussionen om Riksbanken och regeringen i Sverige, och vad de kan göra för att stimulera. Regeringen har ett visst manöverutrymme att agera för att stimulera tillväxten i Sverige, men visst är det ju såklart den internationella konjunkturen som styr (eller är det Trump, nästan ensam). Men jag kan tycka att regeringen skulle kunna vara mer aktiv och fatta egna inhemska beslut, och agera.
Så jag är i huvudsak enig med dig, men kanske på marginalen lite oenig.
I en rykande aktuell och synnerligen relevant expertkommentar på Chatham House’s hemsida konstaterar bl.a. Nederländernas före detta försvarsmimister, Kajsa Ollongren, att Nato efter toppmötet i Haag har en rätt diger hemläxa att göra:
“Getting through the summit is an important signal to Putin: a public fall out among allies in the current context would have given Russia further vulnerabilities to exploit. But this low bar for the summit is problematic given the external security environment. Now that the summit is over and the alliance remains intact, allies should return with laser focus to the key issues what were left off the agenda.”
Fem akut viktiga fokusområden vilka inte fanns med på mötesagendan identifieras. De är i korthet:
1. Stödet till Ukraina.
2. Natos rysslandsstrategi.
3. Den amerikanska reduceringen av sin militära närvaro i Europa.
4. Uppbyggnaden av den europeiska försvarsindustrins produktionskapacitet.
5. Fördjupat samarbete med partnerländerna i den Indopacifiska regionen inom formatet IP4.
https://www.chathamhouse.org/2025/06/five-key-priorities-nato-after-summit-hague-and-how-make-progress
Även om den akuta faran för en kapad transatlantisk länk och ett splittrat Nato kan blåsas över för den här gången föreligger alldeles uppenbart ändå betydande förbättringspotential…
“Världens bästa förhandlare” Jo tjena. Han kommer ju bara med hot, när de inte biter, som exempelvis mot Kina eller nu igen Kanada så står han helt utan verktyg den demente idioten.
Han kör samma taktik som när han gjorde misslyckade fastighetsaffärer på 80-talet