Artikeln innehåller annonslänkar för Hemsol.
Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna under morgonen. Konjunkturinstitutets nya stora prognos sänker svensk ekonomi rejält, särskilt i år, men även samtliga år i prognosen fram till och med 2029, och alla högbelånades favorit styrräntan väntas sänkas två gångers. Bokföringsnämnden inför nu hårdare krav på bokföringen och redovisningen för bostadsrättsföreningar, vilket kommer resultera i större avskrivningar och högre bokföringsmässiga förluster, men framför allt ökade kostnader för bokföringen. Elprisskillnaderna i landet har slagit nya rekord under våren sedan regeringen införde det förändrade beräkningssystemet, och som exempel är priserna 24x så höga i södraste Sverige som i norra riket idag.
Stockholmsbörsen backade igår med -0.96% (-0.87% i år) för OMXS30 och -0.8% (-2.02% i år) för OMXSPI. Dollarn stärks till 9:53 SEK medan euron är kvar stabilt på 10:97 SEK. Guldpriset ligger på 1 036:- SEK per gram.
I USA backade S&P-500 -0.84% (+1.72% i år) och Nasdaq 100 föll -1.00% (+3.36% i år). Enda bolaget som steg inom FANANGST var Spotify med +0.80% (+61.22% i år och gruppens vinnare). Sämst gick Tesla med -3.88% (-21.66% i år). Amerikanska långa räntor föll.
Över i de asiatiska tidszonerna går börserna blandat nu under morgonen. ASX 200 går -0.10% (+4.58% i år), Hang Seng -1.17% (+18.14% i år), KOSPI stiger +0.29% (+23.31% i år), Nikkei 225 +0.66% (-2.76% i år) och Straits Times -0.33% (+3.43%).
Konjunkturinstitutet (KI) sänker sin prognos för svensk ekonomi rejält i sin senaste konjunkturprognos. För i år sänks prognosen från +1.7% till 0.9%, för 2026 till 2.7% från 2.9%, för 2027 till 2.5% från 2.7%, för 2028 till 1.2% från 1.6% och för 2029 till 1.5% från 1.8%.
Men vem bryr sig om hur det går för svensk ekonomi? Det viktiga är ju räntan på medias och allmänhetens bolån, och där tror KI på dubbelsäkningar i år till 1.75% mot nuvarande 2.25% och sedan ligger räntan kvar där 2026 ut innan den höjs tillbaka till 2.25% under 2027 och stiger sedan till 2.50%.
Besked om vad som händer närmast med räntan får vi 09:30 från Riksbanken idag, där alla parasiter hoppas på sänkningar så lånefesten och deras vinster kan ökas utan att skapa något av värde. Regeringen har nu också lagt fram att bolånetaket ska höjas till 90% så folk ska kunna betala mer för bostäder och skuldsätta sig högre.
Bokföringsnämnden skärper redovisningskraven för bostadsrättsföreningar och en del företag som ska tillämpa den mer komplicerade K3 istället för K2 och även mikroföreningar kommer få samma krav på sig inom detta som internationella koncerner.
Framför allt kommer bokföringskostnaderna öka rejält för bostadsrättsföreningar, men på pappret kommer också många föreningar göra stora förluster när avskrivningarna kommer öka och man inte längre kan skriva av på 100 år.
Det kommer dock inte ge någon klarare bild för köpare om det faktiska ekonomiska läget i föreningen, bara högre kostnader och större bokföringsmässiga förluster hos de flesta föreningar.
Företag som får de hårdare reglerna inknluderar alla företag som haft kryptotillgångar – ja har du som egenföretagare investeringar i kryptotillgångar så är det bara att gratulera, du ska nu redovisa med samma krav som en internationell koncern – filialer i utlandet, incitamentsprogram för anställda, emitterat skuldebrev mm.
Tidölagets nya modell för beräkning av elpriserna som skulle minska skillnaderna i landet har istället ökat dem och de har snittat på 350% högre i söder än i norr skriver Dagens Industri.
Just idag är prisskillnaden 24x, eller 2300% mellan SE4:s snittpris på 55 öre och 2.3 öre i SE1 och SE2.
Blev kanske inte så bra, men nu är det som det är.
I söder kan man fortfarande göra besparingar genom att installera hembatterier och tidsstyra förbrukning eller solkraft, för det är rätt uppenbart att med ett år kvar på mandatperioden så kommer inget ske med svenska elsystemet oavsett om det är socialister eller Tidölag som regerar.
Vill du ta in offerter på hembatterier eller solkraft, kontakta Hemsol så ska du få upp till fyra offerter från olika leverantörer (annonslänk).
Naturligtvis ska man först plocka de lågt hängande frukterna inom energieffektivisering, som värmepump och tilläggsisolering etc när det är dags att byta fasaden. Moderna vitvaror drar så lite att det inte finns något att spara på där, utan dessa blir mest avrundningsfel. De stora besparingarna på förbrukningen man kan göra är värme och varmvatten, allt annat är snuttefiltar, om man inte sitter med 30 år gamla vitvaror.
Den som yrar om att man ska dammsuga när det är billig el (på natten har nämnts förr) kan direkt avfärdas som inkompetent och bör inte tillfrågas av media ytterligare i frågan. En timmes dammsugning drar typ 1 kWh och kostar därmed typ runt en krona att göra när det passar bäst. Att jaga enskilda kronor tyder på okunskap och fel fokus, eller att man gillar sina snuttefiltar.
70 kommentarer
Det som slår mest på min elräkning numera är effektavgiften.
Och att värmen går på när den behövs kan jag inte styra. Har frånluftsvärmepump. Ingen annan värmekälla.
Nu på sommaren kör jag dock disk- och tvättmaskin på dagtid för att använda solelen själv.
Heller ingen elbil, än.
Ja, priset på el-handeln är inte den stora delen längre för min del heller. Det är de fasta avgifterna på elnätet, effektavgiften nu lade till 3-400kr per månad. Så 2-3öre eller 55öre på elhandeln spelar i princip ingen roll.
En Brf som äger sin mark kan säkert leka lite med avskrivningarna genom att skriva upp markvärdet och skriva ner fastighetsvärdet lika mycket.
LW skriver 24 ggr… Det var 34 ggr för några dagar sedan (!)
Någon tidning skrev att flaskhalsavgifterna som samlats på hög nu är uppe i mer än 120 miljarder. Undertecknad har inte läst om några påbörjade större utbyggnader av stamnätet som skulle sänka priserna i söder och jämna ut prisskillnaderna.
Till slut blev det ett elbilsbeslut. Inte f-n vill jag peta ut nästan 60 kWh en sommardag till nära noll öres ersättning och sedan betala surt när flödet vänder.
Det investeras ca 100 miljarder på Nord-Syd programmet som kommer tillföra ca 3000 MW extra kapacitet.
https://www.svk.se/nordsyd
Det finns projektplaner som använder upp alla flaskhalsavgifter men det tar tid att rampa upp.
Se där. Då får vi hoppas att spadarna verkligen sätts i marken inom en livstid…
Och vill man ha lägre elkostnader så finns det gott om hus till salu i Norrland. Speciellt i Skellefteå.
När det gäller en eventuell övergång för BRFer från K2 till K3 kommer det väl snarare i många fall att innebära lägre bokföringsmässiga förluster, även om kostnaderna för bokföringen kommer att öka något.
Reglerna om att använda K2 infördes för runt 10 år sen om jag minns rätt, och då gick iaf min BRF (34 lägenheter) från att tidigare ha upprättat avskrivningsplaner för större renoveringar till att direktavskriva dem, dvs ta kostnaden direkt. Vi bytte t.ex. fönster för några år sen vilket kostade om jag minns rätt kring 3 miljoner, och det belastade då det årets resultat istället för att skrivas av på säg 50 år. Tanken är ju att man ska göra årliga avsättningar till yttre fond som belastar årets resultat och sen ta kostnaderna för renoveringar ur fonden. Men iom att systemet ändrades tvärt hann vi – och säkert många andra föreningar – självklart inte bygga upp någon fond av den storleken utan vi har istället haft ett par år med rejäla bokföringsmässiga förluster fast vi haft pengarna till renoveringarna.
Det som väl snarast krånglar till det är att byta redovisningsprincip med (o)jämna mellanrum vilket gör det svårt att planera för hur man ska bokföra så att föreningens ekonomi blir begriplig över tid.
Och jag hoppas att man tydliggör reglerna för hur långa avskrivningstider man får sätta upp för olika saker så att det som nämns i artikeln inte går att dölja slitage och kommande kostnader genom att sätta upp orimligt långa avskrivningstider.
Vi har bostadsaktiebolag istället för BRF, inga lån men en yttre fond skulle kunna vara en bra idé som buffert. Redovisning och fjärrvärme är dom största löpande kostnaderna.
Kostar redovisningen mer än fastighetsskötsel? Vår ekonomiska förvaltning kostar ungefär lika mycket som var och en av våra poster för fastighetsskötsel, trädgårdsskötsel och städning. Men då har vi en duktig kassör i styrelsen som gör en hel del och vi tar även ut ett visst arvode till styrelsen, så det är förstås svårt att jämföra exakt.
I övrigt är det förstås fjärrvärmen som är den absolut största kostnaden, vi har även lån vi betalar ränta på men inte alls på någon hög nivå utan det är i stort sett uppvärmning och underhåll som avgör hur vårt resultat ser ut år från år.
Vi har ganska liten innergård med skötseln kan vara högre än redovisningen, eller i samma härad.
För gamla föreningar med stora underhållsbehov kommer total balanserad förlust att bli lägre ja.
För nya föreningar där de stora underhållsposterna ligger i framtiden kommer det däremot att bli högre. Vissa av dessa har redan fått ökade förluster (på pappret – inte i den verkliga ekonomin) när progressiva avskrivningar förbjöds.
Skulle föreningen ha en mycket ambitiös reservering till underhållsfond (många kallar det “avsättning” men det är fel enligt god redovisningssed eftersom det inte är en avsättning) som även täcker framtida stambyten etc. kan det bli ingen förändring eftersom man inte längre behöver reservera till underhållsfond för det som hanteras som komponenter.
Eller tja, för dessa nya föreningar har de tidigare gått med plus på sista raden och sedan försvinner det in i underhållsfonden så att fritt eget kapital inte ökar.
Dessa kommer nu istället ha ett lägre redovisat resultat (pga högre avskrivningar) men motsvarande lägre reservering till fonden. Fritt eget kapital kommer även i fortsättningen inte att öka.
Detta är naturligtvis “tekniskt mumbojumbo” för 98% av både bostadsrättsköpare, befintliga medlemmar och lekmannastyrelser.
Så de konsumentskyddsaspekter som ändringarna motiverades med kommer inte att hända och “bostadsutvecklarna” kommer att fortsätta blåsa de som köper på ritning.
Hur mycket är en fastighet värd? För en BRF är i alla fall frågan ganska ointressant jämförelse med praktiska frågor som ”vilket underhåll kommer krävas” och ”hur mycket behöver vi spara varje år” (reserverat för underhåll eller inte). Vad medlemmarna säljer sina bostadsrätter för och vad fastigheten på pappret är värd har liksom ingen reell betydelse, i alla fall inte den typ av nybyggda BRF som jag sitter i. Bokföringsnämndens beslut innebär bara extra arbete utan något reelt värde (för andra än den framväxande BRF-industin), vilket flera remissinstanser också verkat påpeka (fast inte i de orden möjligtvis). Men det är klart, byråkrati är som entropi, den måste också vara strikt ökande.
Tack iallafall Lars för en nykter analys. Har väntat på att beslutet skulle tas förr eller senare, men har inte sett någon som täckt det i nyhetsflödet idag, än mindre påpekat meningslösheten.
Jag är kassör i vår brf (14 lägenheter i form av 7 parhus). I K2 har man rak avskrivning och får inte använda avskrivningarna till annat än amortering av lån. Underhåll tas upp som en kostnad det år det utförs. Det är anledningen till att de flesta brf:er har ackumulerade underskott. Det rimliga vore att man fick använda de avskrivningsmedel som man inte amorterar till att tillföra underhållsfonden.
K3 innebär att man delar upp fastigheten i komponenter och skriver av varje del för sig efter beräknad återanskaffningstid. Vid återanskaffning höjer det beloppet värdet och skrivs av på nytt. Nu finns ju inflation, så för tak som kanske skrivs av på 40 år kommer inte avskrivningsbeloppet att täcka återanskaffningen. För att kompensera för det tvingar BFN föreningarna att också skriva av på lägenheternas inredningar som kan gå upp till 30-40% av byggkostnaden, dock med rak avskrivning på 100 år. I så gott som samtliga brf:er är inre utrustning och ytmateriel något som medlemmen svarar för (som tur är). Möjligen kan man ha en individuell fond som medlemmen kan använda, med de gäller nog bara äldre föreningar.
Det enda vettiga sättet att sköta en brf:s ekonomi är att ha en underhållsplan som sträcker sig 40-50 år framåt. Underhållsplanen finansieras genom årliga avsättningar till underhållsfond. Man kan enkelt i ett excelblad kontrollera att planen är finansierad år för år. Det BFN borde ha gjort är att kräva att underhållsplanen inklusive finansiering läggs in i årsredovisningen. För större föreningar kanske att planen är reviderad.
Genom att ha en underhållsplan som täcker underhållsbehovet kan man enkelt kontrollera att det finns pengar genom att jämföra likvida medel med underhållsplanen. Om man förlitar sig på ackumulerade avskrivningsmedel kommer de pengarna att skvalpa i redovisningen och locka expansiva medlemmar att vilja använda de pengarna till diverse projekt. Med K3 finns det ingen som helst garanti att det finns pengar till underhållet när den dagen kommer.
Klockrent att man underlättar högbelåning, fullständigt rimligt att man ska kunna ta lån på upp till 15 års bruttolön, samt sänka ammorteringskraven, har länge tyckt att det varit för lite “chicken race-inslag på budgivningar av små lägenheter i Sthlm/Gbg. Någonstans är det ju den med högst lån som vinner. Nästan villig att satsa pengar på att man fimpar handpenningskravet inom 5 år, så når vi äntligen cresendo 🙂
Att svenskarnas skuldsättning är ett problem är en gammal hypotes som ligger som ett sentiment i allt resonerande på den här bloggen sen 2008.
Men vi såg de senaste åren att räntan kunde höjas flera hundra procent utan att samhället kollapsade. Ska man påvisa en krasch hos bostadspriserna krävs statistiska knep.
De nya reglerna för kontantinsats och amortering kommer inte utgöra ett problem, tvärt om blir de enklare för unga som kämpat för hög lön men låga tillgångar.
Det är väl en sanning med modifikation. Fick ut information om bostadsmarknaden från Booli igår och deras indikatorer pekar alla i fel riktning. Kraftig ökning på antal dagar till salu, antal budgivare fortsätter sjunka, och andel prissänkta bostäder är nu på rekordnivå. Alla indikatorer har gått minst 25% i negativ riktning sedan rapporten i maj.
Varför är det “fel” riktning? Låter ju alldeles förträffligt att priserna sjunker så att fler har råd att äga sin egen bostad.
Förutom delen då att priserna inte sjunker.. Spana in bostadsmarknaden i Köpenhamn sedan 2005 och notera hur den rört sig. Där kan en lägenhet ligga ute till försäljning i ett halvår innan den säljs. Istället för att sänka priset drar man tillbaka annonsen och lägger ut den igen efter några månader, så den räknas som “ny”. Upprepa tills säljaren fått det den vill ha. Kan ta år.
Perplexity svarar:
“Svenskarnas skulder är ett växande problem som oroar ekonomer och myndigheter. Skulderna hos Kronofogden har nästan fördubblats på tio år och uppgår nu till rekordhöga 138 miljarder kronor, med en snabb ökning på 16 procent det senaste året. Nära en halv miljon personer har betalningsanmärkningar, och antalet skuldsatta ökar särskilt bland personer i åldern 35-44 år.
Svenska hushåll är högt skuldsatta jämfört med andra europeiska länder, med endast Luxemburg och Danmark som har högre lån per invånare. Den största delen av skulderna består av bostadslån, vilka har ökat i takt med stigande bostadspriser. Trots att skuldkvoten (skulder i förhållande till inkomst) har börjat sjunka något efter en topp 2021, ligger den fortfarande på historiskt höga nivåer.”
Med det sagt så har jag inget intresse av själva debatten, och det är heller inget som berör mig personligen på ena eller andra sättet. Jag är bara intresserad av själva fenomenet av att man gör så olika bedömningar. Fast kanske inte. Jag vet ju redan om att så är fallet.
Dock är det självklart att för en del så är skuldproblematiken bevisligen hanterbara.
Nja, nu hade man väl förvisso kvar både ränteavdraget och vissa lånekrav när räntesmockan kom, men frågan är väl om hur folk hade klarat sig med ännu högre belåning än vad de lyckligtvis hade, samt statligt subentionerade lån. Det ska väl inte krävas en systemkollaps för att man ska erkänna att skuldsättningen är för hög?
Jag vill hävda att vi faktiskt inte vet hur många som haft riktiga hundår senaste åren bara kopplat till ökade ränteavgifter men det är nog betydligt fler än vad det ges sken av, tycker man märker det redan nu när många inte säljer till under utgångspris trots exempelvis skillsmässor.
Jag ifrågasätter om metoden att öka skuldsättningen är den väg vi ska gå för att unga ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden?
Det ifrågasätter jag också (ditt sista stycke). Jag kan inte se att det mer än ytterst marginellt löser de ungas möjlighet. För vissa utvalda funkar det, ja.
Vi har väl haft 25% inflation över senaste tre åren, och stillastående huspriser, det borde m a o finnas utrymme att öka värderingarna och belåningen med 25% så att huspriserna kommer ikapp kaffet.
Nja, eftersom vi följde den svenska modellen och inte höjde lönerna så kan inte 25% högre bostadspriser motiveras. Kommunerna måste nu för övrigt skära ner (=sparka folk) massivt pga att uteblivna lönehöjningar gjorde att man inte fick ökade skatteintäkter att cäka inflationen inklusive inflationsuppräkningarna av försörjningstödet, som är en av kommunernas största utgiftsposter. Det har höjts ca 25%, men skatteintäkterna kanske 4-5% pga högre löner.
Bloggen varnade för att detta skulle ske när vi höll på den svenska modellen.
Det är inte inflationen som ger högre bostadspriser, det är att lönerna hänger på som gör att bostadspriserna ska följa inflationen. Nu gjorde de inte det.
2021 var peak reallön?
“Men vi såg de senaste åren att räntan kunde höjas flera hundra procent utan att samhället kollapsade”
Dock till mycken gråt och tandagnisslan i media. Det är ju nåt uppenbart fel på ett samhälle där riksbankens räntejusteringar genererar otaliga artiklar i media och diskussioner runt fikabordet. Ett ämne som förr i världen bemöttes med en gäspning av alla utom några få.
… och kommunerna skär ner nu.
Bra inlägg Werner, bloggaren har inte haft många rätt gällande bolån och bostadsmarknaden under åren. (Bra blogg annars!)
Vad kan gå fel med lägre krav och möjlighet att låna högre belopp? Låt D Goda Rulla som Just D sjung så fint på 90-talet.
Haha! Bra där!
Ja, sannolikt sänker de med 25 punkter. Det satsar jag på. Men blir inte HELT överraskad om de ligger kvar.
Det blev 0.25
Ja, trycket på en sänkning var stort, och hade de inte sänkt så hade det blivit ramaskri. Mest intressant blir att höra deras motivering, samt hur de tänker framöver.
Jag måste erkänna att jag ännu inte fått grepp om hur effekttoppar och avgiften är kopplade. Priset på el från Dalakraft är i princip noll från kl 10-16 idag. Intuitivt vill jag gärna ladda bilen och tvätta då. Samtidigt säger somliga att om jag gör det blir jag straffad resten av året om det blir effekttopp. Kan någon förklara?
Du måste berätta för oss vem som äger elnätet om någon av oss ska kunna förklara.
Är det inte bara så att “somliga” uttalar sig tvärsäkert om saker de inte begriper?
Jag förutsätter att du har timprisbaserat abbonemang, men det kan kvitta. Ingen kommer straffa dig senare för el du förbrukar nu i vilket fall.
När det gäller effekttoppar så kan man mycket väl ha en effekttopp utan att priset ändå blir speciellt högt. Det sker när efterfrågan är stor samtidigt som tillgången på billig energiproduktion också är god.
Det finns abonnemang där höga effektuttag under en månad påverkar effektavgiften under längre tid, så därför måste man veta vilket elnät Mellis tillhör för att kunna förklara hur det funkar.
Just ja. Jag hade helt förträngt att detta håller på att införas. Då kanske Mellis inte skall ladda bilen samtidigt som han tvättar eller konfigurera laddboxen så att aldrig billaddningen orsakar att hushållets max effekt överstiger den effekt han siktar på som hushållets nödvändiga toppeffekt.
@MELLIS Ellevios modell kollar vilka tre kvartar man har högst uttag per månad. Snittet blir vad du betalar för den månaden per kWh. Förutom uttag mellan 22 och 6 – då räknas bara hälften. Slutsats: det enda jag kan styra uttag på är egentligen elbilen som jag nu aldrig laddar på dagen utan bara på natten och lägger mig på 12. För 6 uppnår jag dagtid ändå om jag vill leva ett normalt liv med mycket matlagning, tvätt och tumling.
På sommaren måste jag ladda ännu noggrannare eftersom vår förbrukning till hälften består av värme.
Många andra nätbolag har detta avtal bara på vintern, andra tider osv. Andra väntar med införande till 2027 då det blir tvingande. ”All in all” har min räkning ökat typ 10% trots noggrann kontroll. Värst är det inför långresor då jag om jag måste ladda bilen på dagen, tvingas till hög kostnad hela månaden. Detta suger iaf i Ellevios nät. Och då tycker jag ändå att det är kul att testa och kolla appar och har lastbalanserare. Bedrövligt för gemene man och jag hoppas pengarna investeras väl, även skatten.
Jag tror fortfarande att det effektivaste sättet att sänka sina Kw kostnader är att flytta till Norrland.
Det här med elprisskillnader. Det skulle ge en hjälpande bieffekt om Karlshamn och fortifikatoriskt skyddade Stenungsund renoverades och byggdes om för att vara reservproduktion och producenter av reaktiv effekt för civilförsvarsbehov.
spotpris är rätt ointressant att titta på enbart, lägg på skatter, moms och överföring så är skillnaden ”bara” 40% mellan SE1 och SE4 för oss som köper el. Rimlig skillnad med tanke på hur kämpigt det är att bo norr om Gävle.
När jag kikar på SVK’s kontrollrum, ser jag att Sverige exporterar 4,7 GW. Övriga Norden och baltikum importerar… Vi i södra Sverige straffas för att övriga Europa har haft ännu sämre elkraftspolitik än vi haft. Det har ju “snackats” om att öka kapaciteten mot kontinenten, för det vore hemskt bra att kunna importera el när vi har brist. Jo tjena…. Vi lär få stötta kontinenten och inse att vi är en del av Europa, och betala dyrt för detta.
Det problemet löser du ju lätt genom att klicka hem en solcellsanläggning och ett fett batteri.
Sen är det ju bara att sitta still och tälja guld…
Ja, det är ju lösningen på allt enligt Bloggaren…
Som sagt, ingen vill bo norr om Gävle för att sänka sina KW kostnader,
Jag vet inte om det nämnts här tidigare, men den spanska regeringen har presenterat sin utredning kring strömavbrottet som drabbade Spanien och Portugal i slutet av april.
Enligt regeringen låg problemet hos enskilda elproducenter och stamnätsbolaget, samt “not enough thermal power stations” vilket jag tolkar som för få gas- kol-, eller kärnkraftverk.
Väck mig när detta kulminerar med att de sänker räntan till -500%.
Alternativ när de ersätter bolånetaket till ett bolånegolv på 250%.
Självklart måste bolånetaket höjas. För hur ska bankerna annars kunna generera den tillväxt som marknaden kräver?
Min mor brukar gå på alla elbesparingstips om att damsuga på natten etc. Det låter ju bra.
Kommer ni ihåg när de gamla glödlamporna fasades ut mot då snordyra ledlampor? Givetvis bytte mamma direkt ut alla gamla lampor… jag försöke förjäves förklara att hon skulle använda upp de gamla lamporna först, och byta allt eftersom de slocknade. Och att förklara att gamla lampor inte alls var dåliga, för de genererar ju värme också, när hon ändå betalar för att värma upp huset, det gick bara inte att få henne att förstå.
Den “investeringen” kan hon aldrig räkna hem. Men jag fick i alla fall en livstidsförbrukning med gamla sortens glödlampor att använda i källarutrymmena där man så sällan är.
Att byta 60W glödlampor mot 6W LED-lampor:
Säg att de lyser i snitt 12 timmar om dagen.
Förbrukning 60W – 262 kwh/år
Förbrukning 6W – 26,28 kwh/år
230 kwh snyter man väl inte hur näsan? Hos mig är det 350-360 kr i bara överföring och energiskatt.
12h per dag ett år är mer än typisk livslängd för en gammal glödlampa. De används mer sällan än man tror.
Poängen är dock att de framförallt används under vinterhalvåret och energin blir till värme. 60W värme är så lite att det knappt märks i ett rum.
Men använder du mer effektiv uppvärmning än direktverkande el (och kanske också placerat på fel ställe i rummet; belysningsarmaturer placeras sällan optimalt ur ett värmespridningsperspektiv) så får du betydligt mer värme än de där 50-60 watt som den enda glödlampan drar. Även en ganska kass modern värmepump har ju en energieffektivitet på omkring en faktor 3, vilket gör att du istället för 50-60 watt får runt 150 watt i faktisk tillförd värmeenergi i rummet.
Förmodligen också bättre placerat i rummet och optimerat för värmespridning istället för ljusspridning, så den upplevda skillnaden blir ännu större.
Ungefär som att byta ut glödlamporna i adventsstakar till LED, och tro att man gör en bra affär…
Alltså mamma bytte samtliga lampor, även de lampor som lyser 12 timmar om året…
Var köper man 1 kWh för en kr som bloggaren skriver om?
Kommer aldrig under 3 om man räknar med nät & el + skatter
Snacka med “El-Johnny”, du hittar honom på plattan. Han sitter oftast vid trappan upp mot Klarabergsgatan…
Han har skaffat F-skattsedel och dragit till Gotland.
https://eljonny.se/
🙂
Beror väl på vad du har för elnätbolag. Ellevio har typ 6 öre per kWh i nätavgift, lägg på 30 öre för elen, elskatt och moms så landar du runt kronan.
Ellevio stockholm 26 öre överföring, 55 öre skatt, 25 öre abbonnemang (110:-/mån för 400kWh konsumerat) sedan elhandeln har 7 öre påslag, plus momsen på spotpriset. Ca 1,20:- i skatter, avgifter, moms m m ovanpå de 30 örena omomsat för elen.
Nu är detta en lägenhet, men spotpriset är den lilla biten i kakan.
Mao har bloggaren det ganska bra?
starka lobby krafter kommer tjata om 5 nya räntesänkningar, fortf tufft för unga för dyrt
bla bla. glöm nu inte gratis lån för kontantinsatsen för förstagångs köpare med så de kan maxa ordentligt och träda in i skuldens fantastiska värld.
Bra att amorteringskrav hyfsat är kvar
när skall beslut tas ?
Sverige rullar inte utan att kredit kranen kommer i gång, kämpa kämpa
Nåja – jag tror inte folket har så kort minne.
Det var ju annorlunda 2022-2023 när många inte upplevt en “hög” ränta.
Nu har de flesta gjort det och drar sig nog för att låna allt för mycket.
“Just idag är prisskillnaden 24x, eller 2300% mellan SE4:s snittpris på 55 öre och 2.3 öre i SE1 och SE2.”
Hur många procent är prisskillnaden mellan “södraste” Sverige och SE1/SE2 när elpriset är noll i de sistnämnda?
Jag finner denna typ av procenträkning tämligen meningslös och intetsägande.
Idag vid 13-tiden var spotpriset 0 öre/kWh i SE4 och 1 öre/kWh i SE1. Hur många procent högre var priset i SE1?
Jag gillar grävande reportrar, vänder de en endaste sten till dyker det upp kanske en sk. naturvårdsdirektör och tråden kan nystas vidare in i..
Om man ser till verkningarna är syftet ett odemokratiskt kaos och skattebetalarna står samtidigt för notan.
Är det husse som bestämt tidpunkten?
Terrängen är gynnsam.