Klagomålen på matpriserna är ett symptom och inte ett grundproblem. Det är i själva verket något annat som skaver när matprisinflationstakten är 3.9% men försörjningsstödet höjdes 2.8% och allmänna pensionerna med 2.6% till 4%, samtidigt som skatterna sänktes. En ponduspostulering kan vara att den så kallade allmännyttans kommunala oligopol och monopol höjde hyrorna med ca 5% och nu höjer dem ca 5% till. Alternativ är att svenska socialförsäkringar och socialt skydd inte fungerar.
SCB uppger att inflationstakten för mat, dvs hur mycket maten ökat i pris på ett år, är 3.9% och avser en kombinerad korg av de matvaror som svenska hushåll köper. Det är förstås mycket och högre än höjda försörjningsstöd på 2.8% och höjda garantipensioner med 2.6% eller vanlig allmän pension på 4% (givet 17 700:- SEK i pension), samtidigt som skatten för pensionärer sänktes.
Men om det blir ett ramaskri över justerat för dessa höjda ersättningar matpriserna höjdes runt en procentenhet så är det något annat i svenska samhället som brister.
Matpriserna är inte det enda som höjs.
Medan matpriserna höjts 3.9% uppger SCB att hyrorna höjts med 6.3% och de mest utsatta i Sverige bor generellt i hyresrätter. Annars pratas det om att hyrorna förra året höjdes ca 5% och i år kommer höjas ytterligare 5%, men SCB har alltså mätt de faktiska hyreshöjningarna, vilket inkluderar klassikern att man renoverar en lägenhet och sedan höjer hyran i hopp om att sparka ut oönskade hyresgäster med sämre budgetutrymme.
Har man inte råd med mat har man knappast råd med kostnaderna för att flytta som om det finns någonstans att flytta om man har en hyresrätt. Välbeställd medelklass kan ju alltid låna pengar och flytta till en bostadsrätt, men om man inte klarar en procentenhets ökade matpriser så har man nog inte råd med kostnaderna för en flytt – även om du flyttar allt själv så behövs fortfarande fordon, flyttkartonger mm.
Hyresmarknaden är ett oligopol och på många orter ett monopol, där kommunerna både bestämmer vem som får bygga och äger de flesta eller rent av i princip alla hyresrätter. Det socialdemokratiskt styrda allmännyttan i Stockholms kommun Stockholmshem och Familjebostäder höjde exempelvis sina hyror med 5.3% men var är Aftonbladets klagomål mot det socialdemkratiskt styrda oligopolet?
Boende är befriat från moms, vilket är lämpligt då alla behöver en bostad. Staten har dock lagt 12% moms på mat, vilket också alla behöver och ingen kan avstå från. Men låt oss angripa livsmedelshandlarna med sina 2% i vinstmarginaler medan de politiska partierna utom V och MP är emot sänkt matmoms för det på något konstigt sätt “gynnar de rika”.
Nej, de rikta tittar inte ens på prislappen på maten. Varken i butik eller på lyxkrogen. Matmoms är en regressiv skatt som slår hårdast mot de som är mest utsatta i samhället.
Det går att välja annan mat, det går att välja annan matbutik, det går att äta sämre eller mindre, men det går inte att hyra mindre av den allmännyttiga lägenheten och har du inte råd med mat har du inte råd att låna pengar till en bostadsrätt.
Det kan förutom hyrorna förstås finnas fler anledningar till att det finns de som idag inte har råd med mat och inte heller kan anpassa sin kost till billigare alternativ. Ett av dem är att de offentliga sociala skyddsnäten inte fungerar utan blivit för grovmaskiga. Regeringen har också sänkt a-kassan för de mest utsatta, dvs långtidsarbetslösa, men det glömde väl Svantesson när hon kallade upp matbutikerna för utskällning över matpriserna.
Klagomålen på matpriserna är bara ett symptom på något annat, och det där andra kommer inte försvinna. De kommunala fastighetspamparna kommer fortsätta smörja sina krås när de får höjda bonusar tack vare hyreshöjningarna, och det utan att kontrollera prislappen på krognotan.
Men den som inte pekar på kommunernas profiterande på utsatta människor via allmännyttan eller 12% statlig moms på livsnödvändig mat går inte att ta på allvar gällande matpriserna.
155 kommentarer
I skymundan av matprisdebatten och vilka matjättar som inte är matjättar vill jag passa på att mota Olle i grund och meddela att mattjätten inte är en mattjätte.
Man kan få reda på mer om varför mattjätten inte är en mattjätte på mattjättens hemsida: https://mattjatten.com/.
Mycket nöje!
Hah! Den var lite skoj!
Hah! Den var lite skoj!
Såg ett avsnitt av Columbo från 1971 igår.
Fan va snyggt det var med alla heltäckningsmattor överallt. Som bonus så löste han mordet!
Sicken kille!
70-talet var heltäckningsmattornas förlovade tid.
Gärna kryddat med lite “doft av gillestuga” (eller doft av mögel som vi kallar det nuförtiden)
Samma med vävtapeterna (eller vad de heter, kollar aldrig på heminredningsprogram). De mörka och murriga färgernas decennium.
Försäljningen av Tesla-bilar ökar i Norge och toppar listan över sålda bilar, skriver TT.
Den mest sålda modellen i Norge är Model Y, och har hittills nära 1 000 nyregistreringar i år. Försäljningen av Model 3 har ökat med 300 procent hittills i år.
Norge sticker därmed ut i utvecklingen jämfört med resten av Europa, där Tesla-försäljningen har backat kraftigt.
Nils Lolk
Nyhetsbyrån Finwire
Allt går att visa med statistik…
I detta fall är dock statistiken ovanligt “kreativ”. Faktum är att Model Y har ca 2000 nyregistreringar i år, dvs dubbelt så många som påstås. Dock hade den 4700 i Q1 förra året, så om inte denna vecka når extrema nivåer, så kommer Q1 föräljningen (liksom i resten av Europa) backa rejält jämfört med 2024. Att Model 3 försäljningen ökat är korrekt, men den är så liten jämfört med Model Y, så det gör ingen stor påverkan på totalen.
Så det där är en rejäl ickenyhet.
Puh.. Bra.
Puh.. Bra.
Detta är vilseledande. Ett skepp kommer lastat och sedan skriver man fina rubriker. Man har en längre tid väntat på nya leveransen av Teslor till Norge och nu har den anlänt. Oj, så många som såldes på kort tid! Innan dess typ inga! Många av de nya ägarna ångrar kanske sitt köp idag men det är för sent.
Här fick vi vänta på vår elbil i eeeevigheter – nej, det är ingen Tesla utan en korean – så jag vet hur det fungerar. När leveransen äntligen kom till Wallhamn blev det liksom ett skutt i försäljningssiffrorna … innan dess, sorgligt nog, var försäljningen på bilmärket ifråga ett tag nere på noll i Sverige för … ja, det fanns ju inga att köpa, helt enkelt.
Naturligtvis ser de till att releasen av senaste modellen sker ungefär samtidigt som leveransen, varpå det går att (tillfälligt) pumpa upp siffrorna lite till och då går aktien också upp. Det är viktigt att folk vet hur det funkar, så att man inte förleds att tro att Tesla goes great again och så köper man lite aktier för att det verkar vara lovande och så vevas maskineriet runt i ytterligare några varv.
3029 reggade Tezlor i Norge hittills i år. Säg 100 per arbetsdagdag sista veckorna ger 600 till. Totalt 3629.
5116 i Q1 2024.
Vete fn var de får sina siffror ifrån.
Nedgång ca -30% i Norge.
https://eu-evs.com/bestSellers/NO/Brands/Year/2025
Ska man ta med att modell 3 är billigare så blir väl nedgången nästa -40% i pengar, men jag orkar inte räkna.
Efterfrågan är svag hos stora grupper i landet. Folk är fattiga. Pensionerna är för låga i Sverige. Ensamhushåll är mest utsatta. Hur folk kan betala hyror på 6-8000 i månaden för en hyreslägenhet övergår mitt förstånd. Halva pensionen försvinner bara i hyra.
Pensionen är vad man gjort den till.
Har man valt ett arbete med låg lön och/eller låg pensionsavsättning så blir det låg pension.
Eller har man som både min mor och min svärmor valt att inte jobba så mycket så blir pensionen därefter.
Det här är förmodligen ett mindre omtyckt påstående men det gör det inte mindre sant.
Skitsnack. Övergången från ATP är en fattigdomsfälla.
Det var oavsett helt sjukt ha kvar ett system som byggde på ett fåtal arbetade års inkomster och få det som pension livet ut samtidigt som livslängt positivt nog ökade. Vet några som gått på bra ATP Pensioner i 30+ år samtidigt som de inte arbetat ett helt yrkesliv.
Är det bättre att alla pengar går till de 1% rikaste?
Hade fler haft tid och ork att delta i samhällsbygget hade vi helt säkert sluppit Trump och hans likar.
Uppenbarligen tyckte politikerna i Rd att systemet med ATP var bra, men för dyrt att ha det för folket, för de återinförde systemet åt sig själva genom acklamation (fullständig enighet) ett halvår efter att det avskaffats för svenska folket…
@MBL, jag kan ge dig lite rätt. Dock valde min mamma att sluta med sin jobb för att vara hemma med oss barn (totalt tre). Vi gick alltså aldrig på dagis. Morsan tog jobb som tidningsbud så hon drog in lite stålar men fick sent i livet lära sig att det inte räknades som att hon hade ett jobb om hon skulle blivit arbetslös. OM hon hade blivit arbetslös hade hon alltså inte varit berättigad till a-kassa, något hon betalat in till i hela sitt yrkesliv. Då gick hon ur båda fack och a-kassa.
På detta sätt hade mina föräldrar inte en frånvarodag när vi barn var sjuka. Kostade inga pengar för förskola/fritidshem. Det är något jag anser borde tas med i beräkningen.
Morsan (78 år) själv anser att hon gjort rätt val i livet att vara med sina barn så mycket som möjligt istället för att jobba.
Håller med! Ungefär så min mamma också gjorde fast vette fasiken om hon lyckades med mig ändå 😂
Samma här. Fast utan tidningsbudsjobbet.
Om man utgår från att man valt utbildning och yrke efter sin förmåga så kan det ju vara så att man inte har möjlighet att klättra i lön med högre utbildning och bättre betalt jobb. Känns som en taskig människosyn att man ska tryckas in i fållan fattigpensionär. Någonting är väldigt fel om pensionen består av att klara tak över huvudet, mat för dagen, kläder på kroppen och 25 års väntan på döden.
De flesta jobb idag ger “tjänstepension”, även rena arbetarjobb.
Sen visst, det finns en grupp som min ena förälder som var mycket hemma med barn under 80-talet och sen jobbade i låglöneyrke. Då blir det inte mycket och där kan det finnas saker att göra.
Men det var ju ett val man visste om redan då, ju mindre arbetat desto mindre pension.
Fast någon måste vara lågutbildad och jobba i låglönejobb för att andra ska kunna vara högutbildade och jobba i höglönejobb… annars skulle alla bara vara utbildade och ha jobb.
Självklart. Men det ska inte påverka pensionens storlek menar du?
@Kena
Alla har lika möjligheter till utbildning.
Alla är dock inte lika begåvande, men det är därför det finns socialbidrag.
“Pensionen är vad man gjort den till. Har man valt ett arbete med låg lön…”.
Vilket skitsnack. Det finns en stor grupp människor i samhället vi ska vara jävligt tacksamma över att de väljer att kavla upp armarna och göra ett slitigt arbete för en spottstyver. Att många av dem inom välfärdsyrkena (vård, skola och omsorg, kollektivtrafik mm) har en skamligt låg lön är något som vi medmänniskor borde skämmas över att vi inte skapar opinion tillräckligt för att få politiker att göra något åt det. Det är inte de som väljer de yrkena som på något vis skulle ha sig själv att skylla för att de får låg pension. Vad göra om vi inte hade haft dessa människor?
Dessutom något jag själv reflekterat över än mer nu när jag pluggar när jag är upp i åren: det här är jäkligt kul, och varför har jag inte gjort det tidigare? Jag tror många inte förstår vad ens uppväxt eller vilka förhållanden man växt upp, hur stor betydelse det har för ens framtida liv.
Själv är jag uppväxt med föräldrar utan gymnasieutbildning. Pappa började i farfars företag i tidig ålder och slet hårt och mamma jobbade också hårt i sin pappas företag samtidigt som hon gick en tvåårig vårdskola och började som vårdbiträde.
Jag växte aldrig upp med att det skulle vara självklart att studera vidare och “bli något”. Jag vart drillad att välja gymnasieutbildning som skulle ge jobb efter studenten, för de gjorde det mycket tydligt att efter studenten får jag klara mig själv, då skulle vi barn ut. Punkt. Det låter hårt, men det var av kärlek. Vi skulle stå på egna ben. Det fanns inga visioner om att man kunde “bli något” eller studera vidare- trots att jag inte var något dumhuvud. Ju äldre jag blir desto mer stör jag mig på alla de som proklamerar “alla i Sverige kan bli något om de bara vill, vi har gratis utbildning så förutsättningar finns för alla”. Men man förstår inte betydelsen av avsaknad av att växa upp utan det stöd och push som krävs för att man redan i tidiga grundskolan ska förstå och satsa för ett framtida framgångsrikt yrkesliv. Bara att välja yrkeslinje på gymnasie skapar ju en enorm uppförsbacke senare i livet när man börjar inse att man saknar än det ena än det andra för att få behörighet till högskola. Man måste ju börja om hela gymnasiekarusellen i vuxen ålder, och det är inte det lättaste. Jag ser flera av mina jämnåriga där det var en självklarhet på ett annat sätt att de skulle studera vidare och “bli något”. Nu när jag sitter i skolbänken-46 år gammal- så ser jag betydelsen av vilken bakgrund man har hur livet stakade ut sig för en. Och när man tagit studenten och man har jobb med en gång och livet rullar på- det går väldigt fort innan man hinner bromsa in och reflektera “vänta, vad vill jag göra egentligen”. Det var inget jag riktigt valde när jag var 14-15 och skulle välja gymnasieutbildning. Jag fick förväntningarna klart och tydligt, och att det var mig eget ansvar att klara mig själv efter studenten. Jag visste inte ens om alternativ med studielån och studiebidrag och ett liv med studier för “att bli något”. Fullt fokus var att hitta ett sätt att försörja mig och överleva efter studenten.
Word 💪💪💪 Känner så väl igen mig. Kommer från by och hade mitt yrkesval utstakat för mig redan från sjuan då jag visste vad jag ville jobba med. Där och då var universitetet längre bort än att åka till månen.
Det där är så sant- åka till månen var mycket närmre än att plugga vidare!! 🙈😅 Jag är också uppväxt i en liten by, och tittade man på vuxna omkring en så var det vanliga knegarjobb som gällde. Det fanns inga “inspirerande” liv runtomkring en. Med inspirerande menar jag att man inte såg att det fanns andra jobb. Jag är inte uppväxt med dator eller internet, som är självklart för de som växer upp idag. Internet och dator är också ett verktyg för att vidga sina vyer, och göra information mer lättillgänglig. Ville vi veta något fick vi slå upp i uppslagsverk.
Det du nämner med att du visste vad du ville jobba med när du gick i sjuan-i den åldern var en viss inkomst inte något man reflekterade över, eller tog i beaktande heller? Jag vet bara att jag var avundsjuk på de klasskamrater som fick sin veckopeng utan att behöva arbeta för det hemma. Vilket jag givetvis ser som fullt rimligt att barn får göra hemma (vi pratar hushållsarbete, inte “arbete”). För att ha råd att köpa sig en LP- ja då fick man jobba extra med trädgårdsarbete eller annat. Det var så vi växte upp, ville vi ha något så fick vi lära oss att vi skulle jobba för det. Inte att vi skulle satsa på studier så vi kunde få en bra inkomst att ha råd med allt vi ville i framtiden. Det fanns inte på kartan.
<3 Maria Ferm
Tack för dina ord!
Tack själv för du orkar läsa mina “noveller ” <3
Utbildning och/eller kompetens har mindre betydelse än tid, plats, tur och kontakter.
Svensk näringsliv är i allmänhet inte särskilt kompetensberoende. Det är tydligt i alla små mikro-misslyckande, märkliga möten och historier om klåpare, såväl i det stora när svindlande belopp eldas upp i någon idiotisk fantasi (typ Northvolt).
Det borde vara frivilligt att ingå i pensionssystemen, annat än upp till grundläggande folkpension på miniminivå. Den som tjänar mer, har också råd att spara mer.
Vilket otroligt privilegierat påstående, MBL. Tror du att det stämmer för majoriteten?
6-8000?!?! Haha, jag betalar 15 000 för min skokartong!
Då betalar du lika mycket som jag tjänar på en månad. Jag är välutbildad, men egenföretagare. Sicken blås på mig, jag kommer aldrig ha råd att gå en pension.
Hoppas du lägger in till pension för dig själv, inte snålar på den.
Nej, jag vette tusan vad jag ska göra själv faktiskt. Ättestupan bör väl förvisso vara praxis igen när jag närmar mig 70, vilket är förväntad pensionsålder…
Hamnar du på äldreboende så spelar det ingen större roll. Avgifterna anpassas efter din förmåga till att betala, så i slutänden blir det inte mycket kvar.
Då bor du nog på ett ställe som ger något i form av status eller bra läge, nära till allt eller nära vatten? Eller andrahand?
Behöver flytta pga av anledningar så anmält mig för intresse av hyreslägenhet. Blev erbjuden nyproducerad etta för drygt 6000kr på…..22kvm!!!! Jag har barn och behöver en fyra. Av naturliga skäl finns inga fyror att få dvs de byggs helt enkelt inte. Går inte att få ihop kalkylen vare sig för byggare eller hyresgäst. Bor i en kommun med 17k invånare.
(Som student hade jag nyproducerad studentlägenhet på 25kvm som endast tog halva av studentlån/bidrag).
Jag tror matprisproblemet är tvådelat.
De som verkligen inte har råd med mat om priset stiger.
Här är det förmodligen den kombination av hyror, bidragsnivåer, osv som artikeln tar upp som spelar roll.
Sen är det alla de i medelklassen som mest klagar för att höjda matpriser äter in i deras marginaler så de inte längre kan “unna sig” lika mycket. Oavsett om det är bra mat, restaurangbesök, spa, resor, renovering eller vfsh.
Medelklassen mår nog bara bra i långa loppet av att få dra in svångremmen litegrand.
Vi har bland världens högsta bostadsyta per person, så där finns det pengar att spara. Likaså kan man slita längre på kläderna, köpa second hand, osv. Begagnade laptops skänks i princip bort. Kollektivtrafik är jättesubventionerat och att röra sig mer i vardagen sparar såväl pengar som stärker hälsan.
Alltför grovmaskigt skyddsnät, ja. När tjänstemän inom FK och AF letar efter misstag som ursäkter för att dra undan försörjningen, det är en skam. Sen är de flesta som jobbar där helt ok personer, men de får uppdrag som kan tolkas som illvilliga, som AF där en miss kostar maten den månaden och nästa miss hyran den månaden, och ett par till så blir man utan helt. Som om poängen var att få människor att misslyckas, och sen hamna vardå? Knuffa människor ur statistiken?
Det ger fel signaler, minst sagt.
Att stress som får en att känna sej jagad uppifrån gynnar människor, jag tror inte på det. De som är uppfinningsrika och finner lösningar under stress hittar man sällan som arbetslösa. Där hamnar de som gått i väggen redan och har slut på ork och initiativförmåga.
Som sjukförsäkringen som ska betalas av arbetsgivaravgifterna, där ändrades en del så att den skulle gå med vinst, så att staten kunde plocka pengar ur försäkringen, och det infördes ett tak på hur många som fick vara sjukskrivna, oavsett hur många som var sjuka. Alltså fick FK i uppdrag att leta fel hos läkarnas sjukintyg, vilket ger läkare massor av mer arbetstid att lägga på det, samt att de får inte ge långa sjukskrivningar, som blir mer arbetsbelastning på läkare.
Sen får man inte vara sjuk mer än visst antal dagar, då utförsäkras man och hamnar hos AF oavsett om man har noll arbetsförmåga.
Sånt här som man upptäcker först den dagen det blir aktuellt, för man tror ju inte att det kommer drabba en själv eller anhöriga.
Tack Petralis för två bra inlägg.
Jag arbetar i ett område där inkomsten är under 100 k/år så jag förstår vad du pratar om.
Tack RUN DMC!
En poäng jag vill lägga till är att det drabbar läkare stort, även de blir misstrodda av FK och har ingenstans att vända sej, kolla läkartidningen och andra kanaler, de går i väggen för att arbetsbördan är för stor. Vi har idag stor brist på läkare som i mina ögon beror på systemfel, NPM bland annat.
En läkare är möjligen intresserad av att arbeta som läkare, inte att bli ifrågasatt av FK och jagad av att försvara varje kostnad inom NPM.
Sen har vi hög omsättning av anställda inom FK och familjeomsorgen samt övrig omsorg. Hur ser deras arbetsvillkor ut?
Vi borde värna om alla, högt och lågt menar jag, och när vi har ett system somm offrar våra läkare på nåt altare som kallar sej “effektivitet” eller vad? Kostnadsbesparing? Noll konsekvenstänk enligt mej då, och jag försöker se det tvärpolitiskt, för den här utvecklingen startade på 80-talet och alla regeringar sedan dess har spätt på än värre.
En stor mängd personalkrävande utredningar görs kring många arbetslösa inom och utom sjukvården.
Syftet är att visa att personen inte omfattas av ’det egna’ socialförsäkringssystemet, men gärna av någon annan huvudmans socialförsäkring.
Vi borde acceptera att en viss andel aldrig kommer bli anställningsbara och ta hand om dessa.
Långtidsarbetslöshet innebär inte bara ekonomiska trångmål utan är också en tung riskfaktor för sjuklighet.
De borde hyllas då de ’tar en för laget’
@ Medarbetarn
Ja, men där har vi de fantastiska möjligheterna att sätta alla i arbete, vi utreder varandra hela tiden! Ironi.
Mmm, kan de inte prata med några erfarna socionomer istället för att ge sej på drabbade enskilda.
Flera saker kan vara sanna samtidigt och vi får då problem där grupper och mål ställs mot varandra.
Vi har både en ansenlig grupp sjuka som aldrig kommer att kunna jobba och en ansenlig grupp som fuskar. För att kontrollera och förhindra det senare så hamnar den förstnämnda gruppen i kläm.
Det är inte små summor det rör sig om och det systematiska fusket ökar snabbt så att kontrollera relativt hårt är inte ett alternativ.
Sen kan man väl fråga sig om hur det där med arbetsförmåga egentligen ska bedömas och jag kan personligen känna att bedömningarna är lite väl fantasifulla när man tolkar vad någon kan tänkas göra och vilka jobb som faktiskt finns på arbetsmarknaden. Hur många jobb lättare med lättare administration där personen ska jobba ~25% med kraftiga anpassningar finns det egentligen i Sverige? Kan de räknas på en hand? Är det rimligt att om ett jobb teoretiskt kan finnas att en person då skall bedömas som anställningsbar? Det hela känns aningen farsartat.
Jag har noterat att dom flesta som gnäller på att dom inte har råd med mat lägger 3-4 tusen i månaden på snus,alkohol och kaffe. Dyra mobiler har dom också.
Dom jävlarna!
Livet måste ju vara värt att leva också, inte bara överleva.
….och energidryck….
Noterar med visst intresse att de tongivande partistämplade ICA-bojkottande personerna har en talespunkt att matmarknaden är ett monopol/oligopol, med alldeles för lite konkurrens.
Lyfter lite på ögonbrynet här, i precis alla andra fall så hyllar ju dessa partister monopol, som helst ska vara statliga dessutom. Men just matjättarna ska styckas upp i mindre enheter? För på något sätt blir det billigare då?
Småköpsfördelarna kallas det väl, att man som små inköpare ska få lägre priser tänkte väl bojkottarna.
Inköpscentralerna som gick ihop till ICA startades en gång i tiden för att få liknande storköpsfördelar som kooperationen redan hade. Oligopol, visst, men alternativet är mycket dyrare precis som du insinuerar.
Med det sagt så tycker jag verkligen att man skall köpa direkt av bonden så mycket det bara går, och verkligen gynna det lokala. Men man kan hålla två bollar i luften samtidigt, och inte begära att ICA styckas upp.
Och när jag köper ägg mm direkt av bonden så är det inte för att jag ska spara några små kronor, utan för att bonden ska tjäna lite mer.
Man kan väl diskutera både matmarknaden och hyresmarknaden samtidigt? ICA 51%, Coop 19% och Axfood 16 % KAN inte vara en bra fungerande marknad.
Du vet om att ICA-handlarna är egna företagare och konkurrenter med varandra? Det är en franchise, inte en kedja, men skaffar storköpsfördelar via gemensamma grossistinköp och bättre förhandlingsläge. Coop ägs av kunderna.
Fast det är inte riktigt fri etablering inom franchisen va?
Om jag vill starta en till ICA Maxi i närhet av en existerande så gissar jag på att den inte blir godkänd som franchise. Men visst, jag kan ju gissa fel…
Precis så. Det finns ingen som är så duktig på att påverka kommunen kring nyetableringar av konkurrerande verksamhet som de rikaste ICA-handlarna. Helt plötsligt går det en herrans massa år i planläggning på helt oförklarliga grunder.
Konkurensen mellan olika ICA är väl sådär, befintliga aktörer måste väl godkänna om någon ny ska öppna. Sen så är det ändå konkurens finns många branscher där det finns färre än 4 alternativ att välja på.. Första jag kommer att tänka på är nog möbler.
Man kan ju tycka att skatterna borde sänkas för de med lägst inkomster. Som på låga pensioner. Men det verkar förtvivlat svårt att sänka skatterna nu. Jag tror för många i landet lever på offentliga kassor. Kontantstöd, utbildningsstöd. Går vi till de stora mellansvenska gamla industristäderna Örebro, Eskilstuna, Norrköping och Gävle så har fabrikerna stängt och det pågår nu utbildningar i lokalerna. Komvux, grundvux, SFI, yrkesutbildningar, folkhögskolor. You name it. Mitt gamla regemente i Strängnäs P10 är nu ett utbildningsscentrum. Jag undrar om det inte är för många i landet som lever på olika former av stöd. Det blir svindyrt. Skatterna kan inte sänkas.
Problemet med att sänka skatten är att den har ett syfte att omfördela från till exempel pensionsmyndigheten till kommunen. När du sänker en pensionärs kommunalskatt så förlorar kommunen på det, särskilt som pensionärer är en kostnad ute i kommunerna. Man kan inte bara sänka skatter utan hänsyn till vad de är bra för. Eller kan kan man ju, men det blir kännbart för kommuner och omsorg. Då står de lokala politikerna där och sliter sitt hår, var ska de dra ner denna gång?
Tja, en innovativ tanke vore ju att dra ner på skrytbyggen och att sätta kommunen på kartan. Men att ägna sig åt kärnverksamheten ger inga glassiga rubriker för kommunalråden.
Det är förstås en utmärkt ide men skrytbyggen är tyvärr generellt (undantag som Kiruna) en mikroskopisk del av budgeten jämfört med saker som äldreomsorg.
Det är lite som DOGE i usa. Man säger att man vill spara men skär inte i social security och Medicaid, vilket är de stora budgetposterna och många gånger större i kostnad än hela den federala statsapparaten, inklusive försvaret.
Alltså jag håller med dej Flarran. Att det är förmånga som lever på olika stöd, jag vet inte, jag tror inte att näringslivet kan lösa allt. Den nöten kan jag inte knäcka, hur vi får människor att känna sej meningsfulla i en sysselsättning. En del är väl att minska stressen på de som är i sysselsättning så att de inte brakar ihop. Offentlig sektor borde vara förebilder i det, kunde man önska.
Som nu att man lägger skulden på enskilda istället för systemet är inte konstruktivt, jag inbillar mej att ett system skulle kunna vara inspirerande istället för hotfullt, men vad vet jag.
Nix. Just idag har Alex Schulman sätt fingret på det egentliga problemet är med matpriserna och matjättarna.
https://www.dn.se/sverige/alex-schulman-matjattarnas-logner-och-trixande-gor-mig-sa-forbannad/
“Varje gång en ny rapport om en ny miljardvinst presenteras så står de alltid där på samma sätt, vd:ar och marknadschefer för de stora jättarna, sluga och försynta, och vill göra sig själva till precis samma offer som konsumenterna. Det bör inte gå, det ska inte gå, man KAN inte göra en miljard i vinst och samtidigt vara ett offer. Och ändå är det precis vad som sker.”
*satt
Kanske någon har tid och lust att tipsa Alex S om COOP?
De går alltid med förlust så där får man alltid mycket för stålarna…
Njae, Coop Sverige verkar ha som mål att gå nära noll, de gick 96 miljoner plus i senaste bokslutet, vilket i sammanhanget är ingenting.
Eftersom eventuell vinst ska tillfalla kunderna så är det väl inbyggt i systemet.
Låt RUN DMC tro hen har rätt – hen tenderar att stalka den som säger emot hen i veckor efteråt…
Pausa Netflix en månad så kan du köpa 10L mjölk för besparingen.
Hamnade fel, eller? Annars: goddag, yxskaft.
Jag var raljant men jag är helt övertygad om att på sikt krävs det rekonstruktion av COOP.
COOP är ett lika hopplöst fall som SAS. Ni kan räkna börja räkna ner nu. Deras affärsidé är passé.
Alla de stora matkedjorna har idag egna märken för en mängd varor. En liter mjölk kostar ett par spänn hos bonden och ungefär 10 gånger det i butiken. Här pratas om 2-3 % påslag i butiken, hur mycket drar matkedjan in mellan bonden och butiken? Är den biten hög skulle ju priset kunna sänkas till butik.
Bonden säljer opastöriserad mjölk från en gårdstank ute på landet. Det du köper i butiken nära dig är pastöriserad, kyld och fraktad mjölk, plus 12% moms. Inte samma produkt.
Sedan har både mejerier och butiker något som kallas kostnader också, t ex lokaler, utrustning, personal mm. Ingen jobbar gratis.
Jag är inte oense på något vis, undrade bara om det går att få fram siffror så man slipper killgissa.
Enligt Arla betalar de 622 öre per liter mjölk till bonden. Uppgift från 22 februari 2025.
Länk https://via.tt.se/pressmeddelande/3807497/mjolkpriset-till-bonderna-oforandrat-i-mars?publisherId=3235978&lang=sv
Kg. Det ger både mjölk och grädde.
Det finns några led mellan bonden och butiken. Om vi tar arla så förädlar de mjölken, värmebehandlar och tillsätter vitaminD och det är inte gratis. Samt kyltransporter.
Det egna märket innebär att någon byter kartonger på mejeriet…
Ett mått på mjölk som jag tyckt stämt ganska bra över tid med några undantag är att priset på bensin och mjölk är ungefär samma. Någon krona hit eller dit
Va? Bensinen kostade ca 25 kr för 1-2 år sedan och nu 15+. Mjölkpriset har inte gått i samma riktning?
Va? Bensinen kostade ca 25 kr för 1-2 år sedan och nu 15+. Mjölkpriset har inte gått i samma riktning?
Jag har noterat att apelsinjuice numera är mycket dyrare än bensin, förr när saker var bättre var den billigare 🙂 apelsinjuice borde för övrigt vara en av de varor som gått upp mest. Såklart bara baserat på mina anekdotiska köpmönster och random minne
Sedan kan man ju tillägga, att de som klagar på att bensinpriset är för högt, ofta inte har något emot att gå in på macken i samband med tankningen och köpa sig en flaska plastvatten för dubbla literpriset.
1965 var jag sju år och hade koll på priset på tre varor: bensin, mjölk och Kalle Anka kostade alla ungefär 1 kr per enhet. Mjölk och bensin har väl följts åt någorlunda, medan Kalle kostar minst 50:-. Om han fortfarande finns att köpa.
Det gnälls mycket också för att det ska gnällas.
Många har blivit uppfostrade med ord som att “du kan bli vad du vill”, “alla har rätt till X eller Y”. Men verkligheten är oftast inte så.
I många fall är det billigare att bo i hus än i hyresrätt. Jag är fullt medveten om att ett hus i städerna, framförallt större städer, är nästintill olösbart utan större startkapital men det finns gott om billigare hus på landsbygden både i norr och söder. Förvisso kanske den som när en dröm om att jobba med IT inte ser någon jobbmöjlighet i Bjärnum eller i Meselefors, men då får man hoppa ner från de höga hästarna och jobba inom hemtjänst eller andra yrkeskategorier som skriker efter arbetskraft.
Och med hus kommer möjligheter som att odla själv, ha höns eller andra djur för matproduktion, större ytor för “självhushållning” eller vad man nu vill kalla det om man kokar saft eller gör egen korv.
Sen kommer vissa att säga att de inte “vill” ha höns för att få ägg till frukost, men ska jag vara ärlig så vill jag egentligen inte jobba – men jag får göra det för att ha mat på bordet.
Väljer man att bo i en stad som står helt utan egen kapacitet att producera mat så får man väl också acceptera konsekvenserna av det? Är det för dyrt att handla middagen på 7Eleven så får man väl veckohandla på ICA Maxi eller Lidl. Och har man inte plats i skafferiet för veckohandel så får man skaffa större skafferi. Och har man inte plats till skafferiet så får man byta boende så man får plats. Och då kanske man hamnar i en mindre bruksort på landet där arbetskraft saknas inom Hemtjänsten, men maten är billigare och livet enklare.
Nu uppfattar jag inte att det gnälls här i dessa trådarna, men på jobbet är det många som beklagar sig över att allt blivit dyrt. Det är så dyrt att de knappt kan ha värmen på i poolen eller åka med familjen till Thailand. Men ingen av dom kan tänka sig att förändra något, för det måste ju vara alla andra som ska offra sig för att de ska ha en stund i solen och varmt i poolen. Gud nåde om den lokala handlaren (som har 10 anställda att föda) har samma marginal som på det som säljs som de själva ser som en självklarhet när de säljer sina arbetstimmar som hantverkare eller jurister.
Vi är tre vuxna i vårt hushåll och matkontot har väl ökat marginellt sista året. Köttet kostar fortfarande samma som innan (jaktarrende och köp av grannen), mjölken kommer från grannen, äggen kommer från hönshuset och nästan allt grönt kommer från egen trädgård eller från grannar som vi byter med, t.ex. hjortkött mot X eller Y.
Men kaffet har blivit dyrare absolut, snusen likaså. Men det är det värt.
Men åt den det träffar – beklaga dig inte över att lunchen på Espresso House blivit dyrare när du inte gör något alls för att förändra din situation.
För egen del ser jag gärna högre matpriser om det kommer de svenska lokala producenterna tillgodo.
Med erfarenhet av självhushållning så är det billigare att köpa maten i butik än att odla eller föda upp den själv.
Det enda man kan spara pengar på är att typ odla egna färska kryddor, men då bara på sommarhalvåret. Kör man med belysning är det billigare köpa i butik.
märkligt, jag räknar 43 kr kg nötkött slaktat och uppfött hemma. Och då med inköpt foder på en ras som inte växer snabbt. Då är all hundmat jag får av slaktresterna inte med. Det skulle dock gå back om jag räknade inköpet av marken mot köttet.
Och vad tar du ut i timpenning? 10:- SEK per timme? Bättre jobba över och köpa maten på ICA.
Inte alls, men det är å andra sidan avskrivet mot skogen. Bonden lämnar fodret, jag öppnar en bal i veckan under halva året, märker vid kalvning och byter hage 2 ggr per år. De är primärt skogsvårdare så jag vinner mer på att slippa röja i tid.
Egna höns för att få ägg blir förbannat dyrt jmft med att köpa i affär.
Men man kan säkert räkna hem någon egenproducerad gröda/proteinkälla med lite kreativ bokföring..
Det säger sig självt att ett hönshus för tre hönor, halm, foder mm kostar mer än en familjs äggbudget. Men man gör det för nöjes skull.
Långtifrån allt blir billigare att producera själv, och vissa saker kräver en investering som man aldrig kan räkna hem, givetvis.
Men kryddor är knappast en stor investering, och man måste inte ha koriander på grytan vintertid. Sen vill man ha salt och peppar som dessutom är omöjligt (?) att producera själv med rimlig insats. Kryddor är väl heller inte den största posten i matbudgeten för de flesta.
Människan har överlevt ganska länge i Sverige utan apelsiner vintertid, så vissa uppoffringar kanske man får göra. Eller betala priset. Ett fruktträd kostar väl kanske 5-700 kr att köpa in, sen producerar det äpple och must under 30 år med i princip ingen arbetsinsats. Lite beskärning och äppelplockande såklart, men om man promt måste ha en budget för beräkning så hamnar man snabbt på plus ändå.
När det gäller höns så handlar det inte bara om ägg. De producerar kött och gödsel av dina matrester och de håller en hel del skadeinsekter borta så din odling ger bättre avkastning. Så även det går att räkna hem, även om jag håller med om att man faktiskt kan ha dom mer för nöjes skull.
Jag förespråkar inte att vi går tillbaka till nån medeltid eller ett fattigt 1800-tal med näringsbrist och hög dödlighet. Men med små uppoffringar kan man komma långt.
Att skaffa höns eller plantera fruktträd är exakt samma tänk som att skaffa elbil och solceller. Man producerar, och använder, själv det man behöver. Det finns ingen automatisk motsägelse i “early-adopters” av ny teknik och ett traditionellt tänk avseende (mat)försörjning.
Och då har vi inte ännu kommit in på näringen i maten. Visst kan vissa tycka att det är billigare att köpa tomater på ICA än att odla själv, men en studie visade att industriellt odlade tomater bara innehåller en tiondel av näringsämnena som hemmaodlade. Så man får räkna upp ICAs pris på tomater med 10 innan man gör jämförelsen.
Fruktträd är jättebra om man bara vill äta frukt en månad om året. Visst att man kan göra must, sylt, mos osv, men det är bara ett komplement. (Det är också utan att ta hänsyn till kostnaden att ha mark att plantera på).
Nja, de svenska äpplen vi äter i februari är inte nyplockade. Det finns många sorter och vissa tål att lagras länge.
Kostnaden för att odla äpplen är försumbar om du kan tänka dig att bo där mat produceras (landsbygd eller mindre orter).
Men det är det här som är grejen; Om man inte kan tänka sig att göra en uppoffring för att få billig mat så kan man heller inte gnälla över att maten är dyr.
ICA döljer ju vinster via sina många bolag där det är kickbacks och annat fuffens så att enskilda butiker kan lägga sig på en vinst som inte sticker i ögonen samtidigt som 10 mellanhänder där Ica-handlarna är delägare lägger på lite i varje steg
Ja glöm inte att de sitter nattetid på lagret och manipulerar valutakurserna dessutom. Dock bara ICA som gör det. Coop höjer bara helt planlöst!
Nja. De där andra bolagen kan man också kolla upp och räkna ut vad de ger i vinst. Summan är att ICA-butiken kanske gör någon enstaka procentenhet mer.
Intressant i ämnet:
https://poddtoppen.se/podcast/1344798538/scocconomics/matkriget-vad-ar-sant-och-vad-ar-falskt-i-debatten-om-de-hoga-matpriserna
Rent principiellt så är jag starkt emot alla kollektiva bojkotter och bestraffningar av företag eller företagare pga deras prissättning. Vi lever i ett fritt land och vi gör alla våra val. Vissa företag satsar på kvalitet andra på låga priser. Detta måste vara fritt och frivilligt. Ingen tvingar någon att sälja eller köpa det bygger på ömsesidighet och respekt. Att mindre butiker med mindre omsättning skall ha samma låga priser som stormarknaden faller på sin egen orimlighet. Att höra vänstersidans gnäll att allt har blivit för dyrt är med andra ord att slå på fel grupp. Fastighetsägare och livsmedelsföretag som ligger just nu i vänsterns skottlinje med Magda, Nagdostar och facket i spetsen är ute på farlig hal is å ena sidan vill de att medlemmarnas lönerna skall vara i klass med direktörerna eller strax därunder. De använder dem som måttstock i vart fall i löneförhandlingarna. Det ligger även i sakens natur att ett företag försöker maximera vinsterna. Det är en fin balans mellan påslag och efterfrågan det som vi kallar konkurrens och marknad. Hur ska ett företag kunna växa och anställa fler och betala högre löner om inte företaget växer? Vi har sett hur det går för det korporativa Coop de hänger inte med i svängarna för dåliga varor och för höga priser och för dåligt driv i butikerna. Finns inga incitament för att utveckla verksamheten likadant är det med fastigheter utvecklas inte fastigheterna så minskas attraktiviteten och därmed efterfrågan. Trots kommunala stöd till kommunala fastighetsbolag så går även dessa i regel rätt dåligt. Man bygger inte för att människor ska bo utan lite som Sovjet ett kollektivt bostadsområde där alla ska ha samma standard. Man slår mot dessa företag som gör samhällsnytta betalar sina skatter, anställda och som bidrar i samhällsfunktioner. Allt detta ingår i priset när ni handlar. Det innebär enligt mitt sätt att se de att vänstern är okunnig och obildad. Hade de sett till att skattetrycket blir lägre så räcker pengarna till mer. Att handla en 1,5 l mjölkpaket ligger på ca 20kr så är det 12% i moms till staten, det ingår personlens löneskatter, arbetsgivaravgift, energiskatter mm och netto marginalen för butiken ligger på snitt ca 3%. Då står även ägarna med risk och eget kapital för att driva verksamheten. Det är mycket gnäll på felaktiga grunder kan jag tycka. Sänk skatterna och gör stat, regioner och kommuner mer effektiva. Så ska ni se att det löser sig.
Har nyligen noterat att min lokala ICA-handlare bytt ut sin Tesla mot en el-Porsche.
Själv är jag mest kränkt över el-priserna.
Otroligt bra gjort, framför allt att byta ut Tezlan, men också att lyckas skrapa ihop till en Posrsche på svältlönen han givetvis tar ut som ICA-handlare som i själva verket bedriver välgörenhet.
Som deltidslantbrukare är jag väldigt skeptisk till bojkott av livsmedelsaffärerna.
Om Scan kommer och hämtar mina djur och jag får ca 100 kr/kg i avräkningspris så slipper jag massa tid att lägga på kunder som bokar kättlådor, inte dyker upp vid utlämningen, plötsligt ändrar sig osv, eller bara har en jäkla massa frågor. Javisst, jag kan ta 250 kr/kg för ett helt styckat lamm på 21 kg, men kunderna vill bara köpa lammracks och färs ändå, för de har knappt nån kunskap om råvaror.
Lantbrukaren behöver bättre betalt men framförallt lära sig leverera med jämn kvalitet året runt.
Ica, Coop och Axfood borde förbjudas ha “Handelns egna varumärken”. De använder sin oligopolställning och säger “vi vill ha 20 ton matjessill. Den får kosta så här mycket”. Om de svenska leverantörerna inte kan leverera, så köper de från utlandet. Och javisst, det är en fri (nåja) marknad. Men kedjorna använder sin storlek att pressa producenterna. Och konsumenterna klagar över att maten kostar, att de ska bojkotta och köpa direkt från bonden. Vilket konsumenten gärna säger, liksom att de vill handla småskaligt och närproducerat. Men det är inte nåt som direkt märks.
Lösning. Ta bort matmomsen på basvaror, frukt och grönt, och lägg på 400% straffskatt på godis och läsk.
Tumme upp och pepp till lantbrukaren! <3
I mitt nästa liv vill jag bli det, i det här har jag för dålig syn för att ta körkort. Jag får odla på balkongen. 🙂
Och förbjud “egna varor”.
(Gäller för övrigt all handel och inte bara mat)
Iallafall mycket bättre märkning varifrån och vem som tillverkar, där verkar vara en gråzon.
Att hitta på egna varumärken, eller egentligen dölja det riktiga varumärket, är ju egentligen precis tvärtemot spårbarhetsdirektivet.
Borde ju nästan gå att anmäla dem för detta.
Bra där Farmarn!
Ja, man kan skylla på handlarna. Det är naturligtvis spännande politiker och vänster kräver hårda tag och låga priser och leverantörerna skyller på handlarnas egna varumärken för att pris skydda sina intressen att de kan få ut mer betalt. Hade jag varit i lantbruket så skulle jag försöka gå direkt på konsumenten med gårds handel och utbilda konsumenterna i tillagning med egna kurser eller direkt på restaurangerna som efterfrågar bra kvalitet.
Kanske intressant:
“”Många kommuner stoppar i dag etableringar med hänvisning till att det finns tillräckligt med livsmedelsbutiker, eller att befintlig handel inte kommer klara sig om en ny aktör etablerar sig på orten”, skriver bolaget i det dokument som lämnades över till finansministern.”
https://www.svd.se/a/LMg8Qx/lidl-kan-oppna-100-nya-butiker
Och det är väl precis det fri konkurrens handlar om – den som kunderna väljer är den som överlever…
Man bär inte heller glömma att i varje steg i produktionskedjan snor staten åt sig skatt.
I vissa fall kan kostnaden för maten man köper i butik bestå av 40-50% av skatt.
Lars: “Boende är befriat från moms, vilket är lämpligt då alla behöver en bostad. ”
En sanning med modifikation, bor du i bostadsrätt så är det i normalfallet full moms på bostadsrättföreningens utgifter vilket tas ut av medlemmen i årsavgift.
Som fastighetsägare och ordförande i en BRF ser det i princip likadant ut gällande moms oavsett småhus, BRF.
Moms på värme, va, reparationer, underhåll etc.
Lån, fastighetsavgift, fastighetsskatt momsfritt…
Förra året moms på samfälligheter!
Grattis!
Det var moms en kortare stund:
“Högsta förvaltningsdomstolen ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked och meddelar att de avgifter som samfällighetsföreningar uttaxerar av sina medlemmar inte är föremål för mervärdesskatt.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörade innebär i princip att rättsläget som det var innan Skatteverket meddelade sitt ställningstagande för två år sedan åter gäller. För merparten av alla samfällighetsföreningar innebär det att “allt är som förut”, det vill säga ingen momshantering och man kan återgå till att utfärda momsintyg.”
https://www.revriks.se/nyheter/2024/skatteverkets-bedomning-var-fel-samfallighetsforeningar-ar-inte-momsskyldiga/
Veronica Palm (tidigare S-riksdagsledamot) argumenterade för höjd matmoms just för att den sänkta matmomsen hade gynnat de rika. Den som köper oxfilé och dyra franska ostar gynnas mer av sänkt matmoms (var 25% före 1993) än de fattiga som köper havregryn, eldorado ketchup och storpack med pasta basic.
Finns väl teoretiskt en viss poäng i detta. Om man ser sänkt skatt som ett bidrag till befolkningen till kostnaden av x miljarder så kommer mer av pengarna att gå till den högsta inkomstpercentilen än den lägsta.
Förklarar hon vem som får momsen?
Mäter man i kronor så är det mycket riktigt så att det är de rika som gynnas mest av sänkt matmoms. Sänkt matmoms har som Riksrevisionen konstaterat låg kostnadseffektivitet om syftet är att stärka ekonomin för barnfamiljer och låginkomsthushåll. Andra åtgärder kan stärka ekonomin hos denna grupp till ungefär halva kostnaden för
nedsatt moms på livsmedel.
https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2018/nedsatt-moms-pa-livsmedel—priseffekt-fordelningsprofil-och-kostnadseffektivitet.html
https://www.ekonomifakta.se/diagram_och_tabeller/prisutveckling-pa-livsmedel-internationellt_1229054.html
Problemet med stigande matpriser är inte unikt för Sverige som många verkar tro. Det är inte svenska butiker som tar lite extra samtidigt som svenska importörer lägger på lite extra osv.
En rätt talande graf, men blir svårare att hitta någon att skylla på då.. Eller svårare är det väl inte egentligen den stora uppgången sammanfaller med att det blir fullskaligt krig i Europa.
Kanske är dags att helt ta bort matdelen av socialbidragen och i stället dela ut mat in natura? Rotfrukter, spannmål, lite frukt och övriga grönsaker. Alla kan äta vegetariskt, det är bara viljan som saknas hos folkflertalet.
Så går inte pengarna till chips och cigaretter.
👍🏻
Det är lätt att säga att momsen på livsmedel borde tas bort. Men den inbringar i dagsläget någonstans mellan 35 och 40 miljarder SEK om året, vilket i ett grovt överslag utgör nånstans runt 3% av de inkomster som går in i statsbudgeten.
Och att differentiera den på olika varor blir dyrt att administrera och kontrollera. Alla i Sverige vet väl sedan barnsben att socker, öl o.dyl. inte är bra för hälsan. Även hälsorisker med charkvaror och rött kött är så väl uppmärksammat nu, att myndiga människor bör kunna ta konsekvenserna av sina livsval. Och omyndiga har väl någon vårdnadshavare, som kan se till att det dras ned på läskeblasken.
Den genomsnittliga handlarens dryga 2% i marginal på omsättningen är också sista mellanhanden mellan producent och konsument. Ska diskussionen om matpriser vara ärlig så behövs hela kedjan och bristen på konkurrens tas med inklusive det faktum att variansen i marginal mellan enskilda handlare kan variera vilt.
Tror mest det är löner för medelklassen som inte följer med prisuppgångar på mat mm. Och inte att det primärt är folk med försörjningsstöd som bojkottar ICA. Sen tycker nog jag att det är lite hysteriskt, även om vi har justerat upp matbudgeten med 5% så blir det ändå inte många hundra i månaden.
Å ena sidan så är det förstås inte så lyckat att matdistribution sköts av ett fåtal aktörer på en monopolliknade marknad. Å andra sidan så är dessa företag väldigt effektiva och har på så vis kunnat sälja mat till oss till lägre pris. Dessutom erbjuder de service i form av att det är enkelt och går snabbt. Jämför med att åka runt till en rad olika ställen för att få hem maten: Bonden, fiskaren, grönsaksbutiken, osv.
Förr när ett antal olika handlare låg vägg i vägg, lokalhyrorna var överkomliga och staden byggd med butiker i gatuplan och bostäder högre upp i husen så funkade det bra att gå hundra meter mellan olika livsmedelsbutiker som var och en hade sin inriktning, men idag finns inte den strukturen. Däremot finns det vägar och bilar som gör att maten kan köpas billigt i gigantiska mataffärer. Kanske borde skatt som betalar infra och våra bilar anses vara en del av matkostnaderna?
Att Ica med flera har god ekonomi är av största vikt eftersom de är samhällsbärande. Tänk om de stora livsmedelsbutikerna konkade titt som tätt?
Med andra ord ställer sig bojkottarna i väldigt dålig dager då de klagar på den struktur som vi alla varit med om att bygga upp, de klagar indirekt på den effektivitet som stora och välskötta företag har och de tycker att livsmedelshandeln skall minska sin lönsamhet så att de inte kan vara lika pålitliga i sina leveranser och, ytterst, ha lättare för att drivas i kk.
Även om jag själv tycker att dagens livsmedelshandel saknar charm så är det imponerande hur fina butikerna är, deras enorma utbud och att allt är snyggt förpackat. Ingen jord, inget klägg, inget blod och allt är fräscht. Och billigt. Försök att göra samma sak själv genom att köpa från tillverkare, importera själv, etc.
Att hyrorna nu höjs mer än inflationen är ett resultat av eftersläpningar från inflationsåren 2022 och 2023 då hyrorna höjdes för lite för att täcka upp.
Vad gäller Alex Schulman borde han förstå att ett miljardresultat inte är samma sak som en hög marginal. Den som driver och investerar i en verksamhet vill ha avkastning på sina pengar. En rörelsemarginal på kring 4% som de lönsamma dagligvarubolagen har blir mycket i kronor men på ett paket kaffe blir det kaffepengar. Varför blir han inte sur på bankerna där en enskild affärsbank har högre kvartalsresultat än dagligvarujättarnas sammanlagda årsresultat?
Om inte folk har råd att leva på en lön är något fel. Tror hela bostadsmarknaden är riggad till bankernas fördel, man vill att bokostnaden ska ta den större delen av lönetillväxt och utrymme.
Hyrorna måste upp för att hänga ned övriga bostadspriser oavsett om det är skäligt eller ej. Det är inte ofta bostadsbolag med hyresbostäder går i kk längre, lokaler har kanske större problem men hyresvärdar på bostadsmarknaden i storstäderna är det knappast synd om.
Titta i Stockholms innerstad där politiker och kändisar på fina adresser hos stiftelser mfl till låga hyror, säkert mindre än hälften av vad en förortsmamma betalar för samma yta. De värdarna går inte heller i kk trots låga hyror.
Häri går det fortfarande att hitta vänskapskorruption, ska vi kalla de billiga bostäderna på fina adresser för pamppalats. Kanske?
Kan inte tala för Stockholms innerstad förutom när släkten drev hotell i Vasastan.
Redan då var hyrorna ett bekymmer. Det är ännu värre nu.
Annars är min bild att hyrorna samt årsavgifterna (BRF) generellt är för låga.
Efter pandemin är prisbilden för reparationer och underhåll ett stort bekymmer.
Eftersom många , även de som arbetar måste ha bidrag för att bo så är inte hyrorna för låga. Ta bort bidragen istället, de hamnar ju ändå i ägarens ficka. Eller ska vi höja bidragen så folk har råd att bo? Systemet är sjukt!
Det jag pratade om är att hyrorna (bostäder) och avgifterna (BRF) generellt är för låga för att man ska kunna driva fastigheterna på ett korrekt sätt.
Sen finns det så klart undantag från det.
Intressant ämne. Jag tillhör den priviligerade gruppen som sällan behöver titta på priser i matbutiken. Men är man en medelålders lat gubbe som jobbar med IT så går det inte åt så värst många kalorier/dygn. Kaloribehovet är nog dramatiskt högre i en barnfamilj med tonåringar. Det finns väl som vanligt inga enkla lösningar men skippa för f*n matmomsen. Javisst kommer rika östermalmare tjäna på att lyxkött blir billigare men de utgör en promille av alla som äter mat. Om det gör att pensionärer och barnfamiljer som har det ansträngt får det bättre, just do it.
Sedan ska givetvis utebliven skatteintäkt finansieras på något sätt men det kan inte vara raketforskning att hitta grupper som kan och bör bidra mer.
Matmoms bort, fastighetsskatt in likt ISK.
Fast det kommer ju inte att ske. Förra gången jag lyfte fastighetsskatt i forumet var det ungefär lika populärt som MTV (Musk, Trump, Vance).
Hur skulle det vara med en högre moms på amerikanska varor…
Nej, sänkt matmoms är helt fel åtgärd. Det är en kostsam åtgärd som enbart till liten del går till de hushåll som behöver det.
För att citera Riksrevisionens tidigare rekommendation till regeringen gällande den sänkta matmoms om 12% vi har idag:
“tar initiativ till att utreda nedsatt moms på livsmedel och avgöra om motivet alltjämt är att stödja barnfamiljer och låginkomsthushåll samt att i sådant fall överväga andra sätt att stödja dessa hushåll.”
McDonalds är ingen matjätte.
Det är bara ett gäng fristående kök som samarbetar lite.
Sverige kanske är lite eljest som man säger. Inget tycks provocera mer än personer som blir rika(framgångsrika) på att leverera varor och tjänster som vi alla behöver. Med det sagt menar jag dock att konkurrensen skulle kunna vara bättre i Sverige. Ett sätt att påverka som är effektivt och är att rösta med fötterna. I stället för plakatbojkott gå helt enkelt till den affär som erbjuder bäst priser för likvärdiga produkter. Jag tror många är för lata eller helt enkelt ointresserade. Ett annat sätt att gynna konkurrens är att inte köpa emv. Typiskt sett utarmar det konkurrensen i leverantörsledet.
De flesta problem i världen är komplexa, och jag tror inte det här är något undantag. Jag har dock hört att förr lades det mycket större andel av den disponibla inkomsten på mat och boende, jämfört med idag. I gengäld har vi fått en massa extra prylar vi måste ha, på 80-talet var det inget måste att äga dator eller mobiltelefon, och sån’t. Och nu när hyror och priser på varor ökar mer än lönerna, så får man problem. Inte för att man skulle ha mindre pengar att röra sig med än för säg 40 år sedan, men för att man har mindre pengar än igår.
Vi människor är överlag väldigt bra på att ta sådant som är positivt för givet, och bara fokusera på det som är dåligt. Troligtvis är det någon evolutionär grej, tar man inte sådant som är negativt i beaktande, är det stor risk att man inte hinner bli gammal nog att fortplanta sig. Jag misstänker att det finns några positiva saker som händer, men jag är som vanligt alldeles för cynisk och bitter för att kunna hitta ljusglimtar i mörkret.
Andra saker jag kom att tänka på, exempelvis vården verkar gå på knäna just nu, sparkrav på sparkrav. Funderar på hur mycket av de ekonomiska problemen där kommer av brister i hur regionerna sköter sin ekonomi, och hur mycket beror på att vi idag har fått större möjlighet att hålla folk vid liv. Inte för att jag menar att det är dåligt att hålla folk vid liv, men det kostar absolut mer att bota någon från cancer, jämfört med att säga “tyvärr, du har fått cancer, vi kan inte göra något”, och vi blir allt äldre, samtidigt som fler och fler tar längre tid på sig att komma ut i arbetslivet, utan att pensionsåldern ökat i samma takt, vilket därmed leder till mindre skatteintäkter. Som jag säger, många problem är komplexa, och kanske det inte alltid går att hitta lösningar som är acceptabla för alla.
Låt oss säga att matmomsen försvinner imorgon. Varför skulle det leda till lägre matpriser i de stora butikerna? Priset på en vara sätts av vad konsumenten är villig att betala och vi är uppenbarligen villiga att betala dagens priser.
Det finns bara en sak som sänker matpriserna på sikt och det är förändrade konsumtionsmönster och mer marknadsandelar till lågpriskedjorna. Då menar jag inte de stora bolagens lågprisbutiket.
Problemet är väl att prisökningen har varit mycket högre än 3,9 % för vissa matvaror (speciellt sen covid/2019). T.ex. kaffe, olivolja, choklad (?), lax, kött (“bra” kött med låg fetthalt är extremt dyrt). Valutakursen för SEK är också historiskt låg, vilket kan driva på priserna.
Det verkar vara ett (övre) medelklassproblem att klaga på matpriset. Jag äter själv nästan enbart ekologisk mat (nästan inget kött & lax) och ekonomin går bra ihop, dvs. pengarna går åt annat än mat [i egenskap av fattiglapp/student]. Fast då har jag gjort det bloggaren skriver, och ändrat mina matvanor.
IMO, kan de gärna höja matmomsen till 25% för att öka skatteintäkterna (höj sedan istället bidragen om pengar är ett problem, eller sänk inkomstskatten istället).
“Kapitalet höjer hyrorna, och staten bostadsbidragen
Så kan man fiffla en smula med den järnhårda lönelagen
Och till och med betala mindre i lön än priset för mat och för hyra
För staten skjuter så gärna till, om levnadsomkostnaderna blivit alltför dyra”
Här är en riktigt intressant debattartikel skriven av Li Kristjansdottir som är verksamhetschef på Ätbart:
https://www.dn.se/debatt/matsvinnet-ar-en-bra-affar-for-livsmedelskedjorna/
I korthet handlar det om hur vi alla betalar för en enorm överproduktion som blir svinn. Istället för att sortera detta skänker kedjorna bort det till sociala butiker och spar därmed enorma kostnader för att källsortera avfallet. Hur kedjorna kan fortsätta att överproducera i ett hållbarhetsperspektiv ifrågasätts.
Trump blir lurad, och får till att se dum ut.
Och varken han eller hans kompisar inser det.
https://www.bbc.com/news/articles/c93n05z48ldo?fbclid=IwY2xjawJRRXlleHRuA2FlbQIxMAABHZF6moeKxqtZn1crzdv2MPLBlummzruoOp02WVxUY58FRWIvFz1cyunUbg_aem_xo8I7x0VBelLW72U3RvM6A
Hmm…lite OT va? 🙂
Som vanligt berättar media inte hela sanningen. Citat från Marcus Oscarssons webbsida:
”Det är hemskt”
Utöver Ica Maxi i Haninge nämns Nordby Supermarket och Maximat Nordby i Strömstad som några av de butiker som tagit ut störst utdelning. Dessa har tillsammans tagit ut 200 miljoner, men ägaren Coop Väst menar att pengarna används till att utveckla verksamheten.
De så kallade matjättarna fortsätter att försvara priserna och sina egna aktieutdelningar, men många kunder är upprörda.
– Jag tycker att det är förjäkligt, det är hemskt, säger kunden Carina på Ica Maxi till radiokanalen.
Nordby supermarket och Maximat Nordby i Strömstad har nästan uteslutande norska kunder. Det finns också en rad andra gränsbutiker, som troligen tillhör dem som har kunnat ta ut stora aktieutdelningar.
Det är alltså inte ens svenska konsumenter, som har betalat stora delar av utdelningarna till ägarna.
Som har gett invånarna i Strömstad en välbehövlig uppfräschning av Coops butik i centrum.