Artikeln innehåller annonslänkar för Timarco.
Sedan årsskiftet är det förbjudet att slänga textil i soporna. Allt tyg och alla kläder ska till återvinning via lagkrav, vilket höjer priserna för den obligatoriska kommunala sophämtning. Detta trots att det inte finns någon återvinning och ingen vet hur den ska fungera i praktiken.

Tyg var en gång i tiden världens mest värdefulla handelsvara, och det är ingen slump att det var den första tillämpningen av den industriella revolutionen. Samtidigt är tyg svårt att förädla industriellt utan mänskligt arbete och färdiga produkter som kläder är också svåra att hantera automatiserat – att det trots den enorma digitaliseringen och AI ännu inte finns klädvikarmaskiner säger en hel del.
Normalt slängde man tills årsskiftet uttjänta trasiga kläder i brännbart, så de återvanns som energi i vår fjärrvärme och kraftvärmeverk. Men det är det slut med nu. Dina trasiga strumpor ska nu återvinnas och återbrukas.
Dock okänt hur.
Tyg är nämligen inte bara tyg. Det är byggt av fina trådar av en lång rad material, som ull, bomull, bambu, polyester, viskos etc. Ska dessa fina trådar återvinnas måste de separeras från varandra då de alla har unika egenskaper som gör att det inte bara är att blanda dem hej vilt och göra nya kläder av dem. Och nej, eventuella tvättinstruktioner är ofta oläsbara eller saknas helt som i fallet strumpor, och oavsett så visar de inte vilka trådar som är vilka. Blandas en ny produkt av slumpmässiga trådar – om dessa alls kan bli tråd igen – kommer tvätt-, slit- och formegenskaper, samt elasticitet etc vara helt oförutsägbar och produkterna närmast kriminella som inte heller har en korrekt beskrivning av vad de är gjorda av.
Så fråga inte mig vart de nu tvingande återvinningsbara kläderna och tygerna tar vägen. Förmodligen någon stor lagerlokal någonstans i väntan på en lösning. Kanske samma lokal som de där tolv stycken utemöblerna som PostNord tappade bort för oss efter de ankommit till sin terminal enligt spårningen för några år sedan. Det kan ju inte varit stöld, så de står väl fortfarande där i något hörn och väntar …
Naturvårdsverket skriver om den enorma miljönyttan av denna återvinning:
“Att använda återvunna fibrer istället för nya fibrer beräknas minska den totala klimatpåverkan från en textil med mellan 0–10 procent.“
Vet inte om de räknat med två mils bilkörning till återvinningscentralen i denna kalkyl.

Själv lade jag just en beställning på 20 stycken av Resteröds svarta bambusockar (annonslänk) som är mina normala strumpor. Jag köper som bekant in 20 åt gången samtidigt och slänger de gamla. Därmed är de alla lika gamla, lika slitna, och när tillräckligt många på kort tid börjat gå sönder kasserar man rubbet och köper nya. Det är också ett icke-problem att para ihop dem efter tvätt, då alla är likadana. Ett av mina så kallade life hacks. Enhetliga strumpor, köpta samtidigt. Det är för övrigt fascinerande hur samtidigt de går sönder – senaste veckan har nio individer gått hål, veckan innan dess två och innan dess en.
Förra ordern var 2021-02-11, så dessa 20 par höll i nästan exakt fyra år. De tvättades alltså var och en ca 70 gånger under dessa fyra år. Bra kvalitet med tanke på hur hårt strumpor slits, då de ska bära hela 80 kg vikt mot olika underlag hela dagarna. Är det något man kan betala bra för är det strumpor med tanke på hur hårt de går.
Priset 2021 var för övrigt 1 196:- SEK och i år var det 1 186:- SEK, förvisso med 15% rabatt just nu på Timarco (annonslänk). Utan rabatten har priserna stigit 16.7% på fyra år eller 1.167^(1/4)=3.94% inflation per år.
Hur återvinningen ska skilja bambutyget från bomullstyg lämnas som en övning åt de som hittat på att man ska återvinna allt tyg. Förmodligen ska man gratulera någon lobbyorganisation någonstans.
Nu ska jag sätta mig i bilen och köra några mil till stora återvinningscentralen för att lämna in tjugo par strumpor till återvinning, för lokalt i byn tar man bara emot hela användbara kläder. Säkert miljövänligt. Kommunen informerar att man får straffavgift för felsortering om man slänger dem i de brännbara soporna, så det kan jag inte göra.
Nej, tycker du jag ska lägga timmar på att stoppa dessa strumpor så kan du ge mig din adress så skickar jag dem till dig, så kan du göra det om det är så himla bra användning av din tid. Själv är det mer lönsamt per timme att blogga och skriva bok än att stoppa strumpor som dessutom nått sin livslängd och bara kommer få hål någon annanstans inom någon vecka. Samma som med byta däck på bilen – jag kan, men jag vill inte, utan betalar hellre någon för att ha ett jobb och jobbar med mitt istället, likt jag inte opererar blindtarmsinflammation hemma på köksbordet heller. Men är du en stolt kan själv, varsågod.
199 kommentarer
Samtidigt som Luleå Kommun eldar upp mängder av kläder för att dom kan innehålla giftiga ämnen. Sök “Luleå eldar textil”, det finns en artikel från SVT igår.
Ser fram emot att lämna in mitt oljeindränkta blåställ till återvinning. Eller skyddskläderna från när vi rev eternittaket på gamla maskinhallen.
Beror nog på hur mycket olja som användes. 🙂
https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/krav-pa-separat-insamling-av-textilavfall/ och titta under rubriken “skyddskläder”.
Jag slipar ibland golv och gillar att rekommendera olja till mina kunder, blir endel trasor fulla med olja när man är klar. Frågade på återvinningen var dom ville ha mina trasor fulla med olja, kasta dom i textil blev såklart svaret jag påminde dom ändå om att oljan man använder kan självantände vid rätt förhållande. Någon dag senare läste jag i den lokala blaskan att dom haft brand i en dumper på återvinningen…… forskade inte mer om det och gör som dom säger….
Jag som tillbringar merparten av min fritid antingen i trädgården eller i garaget där jag modifierar och reparerar ett par Jeepar har tänkt på samma sätt. Men det kanske räcker att skilja på dom leriga trädgårdskläderna från dom av oljor och andra vätskor indränkta persedlarna från garaget som också innehåller en hel del damm från svetsning och slipning av olika metaller.
Fast jag överhörde igår när frugan kollade nåt sånt eftermiddagsprogram på TV4 att mycket av världens klädinsamlingar hanteras genom att mer eller mindre suspekta organisationer som lagrar och/eller bränner upp dom med hjälp av bensin. Finns nåt ökenområde i Chile som var föregångare i detta men även nånstans i mellersta Afrika förekom liknande specialicerade organisationer som löste detta problem. Här i Uppsala ska vi föräras med nya sopkärl att ställa inom 10 m från gatan, dessa är indelade i 8 fack vardera där vi förväntas att nogsamt fördela våra sopor i rätt fack med hot om sanktionsavgift om vi sorterar fel för ofta. Framgår dock icke på vilket sätt vi kommer att övervakas så att eventuella överträdelser kan beivras.
Strumpor i ett fack, kallingar i ett annat, osv tills alla åtta typer av gamla kläder sorterats upp.
Just 2 soptunnor med fyra fack per tunna för sortering är faktiskt bra. Hade det när jag bodde i jag och ser fram mot att det kommer nästa höst där jag bor nu.
Facken används enligt följande:
Ofärgat glas
Färgat glas
Plast
Papper
Tidningar
Kompost
Plåt
Övrigt
Man slipper åka till sorterstation annat än när man har stora kartonger. Och man slipper ha ett mellanlager hemma.
Att man drar igång textilsortering nu utan att kunna ta hand om det är bara ett nytt exempel på storebrorsmentalitet. Folk skall lära sig sortera. Sen kan man ta hand om resultatet. Personligen har jag samma strumpfilosofi som bloggaren, även om jag inte delar hans kritiklösa tolerans över hur stora hålen får bli! Jag tänker fortsätta slänga dem i det brännbara avfallet.
Förr tog man hand om lumpen för att göra papper. Det var ett förfärligt skitjobb, se Folke Fridells Död mans hand om Rivar-Bohm. Bl a används lumppapper till sedlar, men även de börjar bli utrotningshotade.
Det finns möjlighet att återvinna fiber från kläder i stor skala genom en relativt ny metod. https://malmo.se/Welcome-to-Malmo/Sustainable-Malmo/Sustainable-Lifestyle/Circular-economy/Siptex.html I Malmö dock, oklart hur det är i resten av landet.
Var ju nån “miljödam” som även sa att “det är så bra att textil skickas till andra länder där det blir nya saker
Och så visar i princip all undersökande journalistik att textilinsamling till 90 hamnar i sopberg. Och där den inte kastas slår den undan marknaden för småföretag i länderna dit den dumpas…
Textilåtervinningen är kanske den största illusionen som finns. Den är främst till för att de som gillar köpa massa kläder ska kunna säga att “nej men allt går till second hand” istället för att inse att de bidrar lika mycket till köp och släng som alla andra.
Skulle vara intressant se hur lite en del kläder bärs innan de kastas….
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/O8PAyb/har-dumpas-h-m-kladerna-du-atervinner
Ibland kan även Aftonbladet begå journalistik.
(Finns flera andra liknande undersökningar av andra återvinningsflöden. Det är så här textilåtervinningen ser ut. Greenwashing som enbart tjänar till att legitimera sånt som fast fashion)
För övrigt har HM alltid varit “fast fashion”. Det är bara när Kineserna kommer med FASTER fashion som det lyfts som ett problem i media. Det är imponerande att Aftonbladet vågade outa ett bolag som står för rätt stora annonsköp….
Eftersom jag i grunden är ekonom har jag instruerat min fru att tänka på kostnad per användningstillfälle. Det är bättre att köpa en dyr Barbourjacka som man använder varje dag genom flera vintrar och som nästan blir snyggare med tiden, än att köpa en billig jacka som man använder 4-5 gånger.
Jag köpte en dyr vinterjacka. Som nu är inne på år 10…
Visserligen beror det på milda vintrar i nollåttaland. Men till skillnad från billiga jackor som köptes innan så har dragkedjor och dylikt hållt.
Jag använder fortfarande min tjocka vinterjacka som jag köpte i början av 1990-talet. Snart måste jag nog laga en söm i en ficka som har börjat gå upp, men det är inte så svårt.
Instämmer helt. Godis borde till exempel prissättas med kostnad per smak, istället kvantitet per kg.
Regleringshysteri.
Vilket otyg
Nej, det här handlatär om tyg.
Otyg omfattas inte…
Rackartyg då?
Sorteras som textil
Tolereras.
Snarare sattyg! och jävull
Jäv-ull borde utredas.
Är det någon politiker-släkting som jobbar inom textil-återvinningsbranschen? Ungefär som Maud Olofssons son som jobbade i vindkraft-industrin.
Det här med “bambukläder” är en scam. Det finns inga “bambufiber” i dem utan det är Viskos, om än gjort på cellulosa från bambu istället för andra råvaror. Råmaterialet bryts i kemiska processer ner till molekylnivå och sen “återgeneras” nya fibrer från det. Viskosfibrerna från bambu har antagligen exakt samma egenskaper som viskos gjort från andra mindre exotiska råvaror.
Ja, och? Föredrar att man använder bambu istället för råolja.
Va? Vad har viskos med råolja att göra?
Billiga strumpor från andra innehåller många gånger syntetiska fiber. Som görs av. Tadaaaa. Olja
HM sänkte ju priserna då man började blanda in syntetmaterial i sin bomull.
Viskos innehåller dock inte olja. Åtminstone i normalfallet. Jag vet inte hur man skulle kunna tillverka viskos av olja, men något mer fiberkunnig kanske kan berätta det?
Just uttjänta strumpor och underkläder är undantagna, hörde jag i morse. Det har de alltså kommit på i efterhand.
Skulle vara eget inlägg
För sent.
Står inte ett ord om det hos Naturvårdsverket.
Gäller i Göteborg, och kanske i vissa andra kommuner också. Inget generellt i alla fall.
Nä det är ju för väl att majoriteten av Sveriges kommuner inte uppmanar till lagbrott.
Ja jag har provat kläder av gran, märkte ingen skillnad.
Antog att bambu bara blivit till av att det är så snabbväxande och finns nära där kläderna eller iaf tyget produceras.
Läs nedan: man ska inte ha för bråttom 🙂
Idag hamnar inläggen lite hur som… det var till LW
Testa bambu.
Jag har helt gått över till tishor och strumpor i bambu då det känns bättre än bomull intill kroppen.
Det du gillar är viskos gjort av bambu. Viskos är cellulosafibrer (men kan även tillverkas av bomull ibland).
Du kommer inte att märka någon skillnad mellan viskos gjord av bambu och viskos gjord av annan cellulosa.
då kanske man kan börja göra textil av parkslide också, så man kan finna lite glädje i skiten som håller på att ta över alla vägkanter i sverige
Snapsvisa från Roslagen:
Vi hade inget vete, vi hade ingen råg.
Det enda som vi hade var en yxa och en såg.
Och så en gammal tall,
och efter tallens fall,
vi krama’ saften ur’en
och vi drack den – ganska kall.
Elda upp dem i kaminen?
Som jag ser det så är det ok enligt lagen.
Lagen säger att du ska sortera ut textiler från övrigt avfall men lagen säger inget om att du måste lämna in det för återvinning – bara att de som samlar in avfall ska KUNNA hämta textiler.
“3 a § Den som har textilavfall ska sortera ut det från annat avfall och förvara det skilt från annat avfall.”
Hmm, går kommunen verkligen igenom min soppåse för att se om jag slängt något olagligt?
Jag tar nog risken och kastar mina trasiga strumpor och kallingar i soppåsen även framöver. Se det som min lilla civila olydnad.
Vid sopförbränningsanläggningar går man faktiskt igenom hushållsavfallets innehåll ibland (sällan), men då tippas en hel sopbil ut på en plan och det går absolut inte att lista ut vem som slängt vad.
De hade räckt i 8 år om du tvättat varannan dag istället, men du har väl håriga djur hemma har jag för mig? Jag förbrukar ca 3 strumpor i veckan, mina extra löparstrumpor använder jag fler gånger innan tvätt…
Vad duktig du är. Singel?
Nix. Så länge strumporna inte luktar funkar det, kan bero på hur mycker man tassar runt i skor?
Beror även på material. Jag kör nästan uteslutande strumpor av ull med lite polyester (oftast svårt att hitta utan), och med ylle kan man bara lufta ur dom över natten och köra två dagar lätt.
Det är så här man bygger förmögenhet.
Jag kör med arbetskläder när jag arbetar, och hemmakläder (typ mjukisbyxor och sånt) när jag strosar runt hemma samt arbetar hemma, och slutligen “civila kläder” när jag rör mig i samhället och bör se någorlunda anständig ut.
Och alla kläderna tvättas vid behov, inte efter något tidsschema.
Det betyder att ibland använder jag arbetsstrumpor en enda dag, eller de civila strumporna en enda dag, helt beroende på hur de har smutsats och svettats ner, ibland tycker jag att de håller måttet flera dagar, myspysstrumporna jag lufsar omkring i hemma, de får i princip alltid vara med i flera dagar.
I snitt blir det nog att jag tvättar mina strumpor varannan dag, troligen något längre (men har flera olika omgångar i användning samtidigt).
Ungefär samma gäller med de övriga kläderna, framförallt arbetskläderna kan beroende på vad jag håller på med bli att jag tvättar typ efter varje dags användning, i perioder.
Jag går i Scholltofflor hemma. Tämligen luftiga och jag rör mig inte så fort inomhus så att fötterna blir överdrivet svettiga. Utomhusgåendet brukar utsträcka sig till cirka en timma (sällan mer, oftast lite mindre) varje dag i promenadfart.
Min fru har inte klagat än om jag inte byter strumpor varje dag. Andras fruar kan vara känsligare.
Det är väl när man slutar vara singel som man också slutar tvätta strumporna? Jag menar, då behövs det ju inte längre? Eller har jag fått något om bakfoten här?
Jag hittar ut själv. Till tvättstugan ska jag.
Gör experimentet, tvätt eller gång som dödar strumpsn?
man kan gå barfota på sommaren då räcker de ännu längre
För de flesta så luktar gammal svett så mycket efter ETT träningspass att det är rekommendabelt att iaf köra kläderna i ett kortprogram
OBS. Du tror att din egen svett inte luktar för att din näsa inte känner den lika stark som andras dofter-.
Singel identified.
Egen skit luktar bäst – så sant som det är sagt! 😉
Saker i bomull brukar lukta surt, men inte lika illa som funktions-T-shirts som får en stickande stank. Strumpor inte så illa i jämförelse, oftast tycker jag skorna är värre. Jag har ett par hiking-skor jag överväger att kasta in i tvättmaskin.
Kortprogram 30 grader fungerar helt OK för många träningskläder med endast tvättmedel. Sköljmedel är väl något som i allmänhet inte rekommenderas för funktionsplagg?
Det stämmer bra det! Man kan använda lite vanlig såpa och ättikssprit istället…
Jag är nästan unik. Blir i princip aldrig svettig. Antagligen för att jag är för lat…
Känns skönt att man inte ska på date med gubbarna som varken tvättar eller har stinkande skor…
Pälsdjurshår sitter gärna kvar på kläder när de har tvättats i tvättmaskin, så strumpor måste saneras “för hand”.
Tricket är att lägga med några s.k. “baby wipes” (svensk term fattas mig just nu) i tvättmaskinen. Dessa drar till sig åtminstone hundhår, och förmodligen även katthår.
Annars rekommenderar jag flitigt kammande och borstande av pälsdjuren under hårfällningsperioderna, i förebyggande syfte.
Haha, åka flera mil för några strumpor – har aldrig hört nå’t så tokigt. Mvh /en som sparar ihop till en full bil – minst (senast fick inte allt plats) – innan jag åker till “tippen”. Det är effektivitet, det!
Tror inte att jag kommer att kunna fylla min bil med gamla strumpor under min livslängd, men barnen får väl ärva min strumphög.
När ofreden kommer så har du ett stort lager av tändvekar till molotovc*cktails?
Om jag ska vänta tills jag fyllt en bil full med mitt textilavfall, ja det kommer ta minst 20 år, jag köper (och slänger) oerhört lite kläder.
Men jag fattar, bilen behöver inte fyllas med endast textil, utan all skit som ska till återvinningen, och då kommer jag kunna köra med lite tätare turer, framförallt blir det alltid så statns mycket kartong över, då det jag jobbar med skapar detta genom allt jag beställer.
Sortering på fibernivå existerar redan idag, så det handlar nog mest om att skala upp verksamheten om man får in mer material till återvinning.
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/avfallslag/textilavfall/
Lovande?
“Att använda återvunna fibrer istället för nya fibrer beräknas minska den totala klimatpåverkan från en textil med mellan 0–10 procent.”
Det verkar finnas tekniska lösningar men det verkar också vara svårt att få någon lönsamhet i det.
Bambusockor är gjorda av cellulosaregenerat, de borde därför kunna återvinnas tillsammans med bomull. Cellulosa kan hydrolyseras till glukos och glukoslösningen användas vid etanoltillverkning. Själv använder jag ibland gamla strumpor som trasor och med intorkad målarfärg på är energiåtervinning den enda rimliga hanteringen.
Sprit på gamla strumpor och kallingar! Låter som mums till sillen! Eller pikant är kanske ett bättre ord i sammanhanget! Hipster taget till en helt ny nivå! Härligt!
Påminner om en strof i någon gammal studentikos dryckesvisa som fastnat i minnet: “Låt oss supa upp en liten tall”.
Metanol är gott!
Jag tvivlar starkt på att det kommer startas klädraffinaderier för att på kemisk väg återvinna materialet. Men att skeppa till Atacamaöknen (eller dylikt) lär ju vara miljövänligt och bra, tack för det, EU.
Hade också lejt bort däckbytet om det inte hade tagit ungefär lika lång tid att köra till närmaste verkstad, vänta på byte och tillbaka igen som att slänga på däcken själv. Och med två bilar så sparar man in kostnaden på en muttermaskin och en bra domkraft på ungefär ett år.
Däremot har jag sett i större städer än min by att de står utanför mataffären, det låter lite lockande om man kunde synka det med veckohandlingen.
Dom som står på stormarknadsparkeringen skall man generellt sätt undvika, de har en förmåga att underkänna fullt dugliga däck och kräva att de får sälja nya däck (till högt pris) innan kunden får åka därifrån. Särskilt ofta förekommande om de tror att kunden är lättövertalad.
Jag har använt däckskiftarna utanför ICA i Sickla, Stockholm, några gånger. Har köpt både vinter och sommardäck direkt av dem. Visst, det är lite dyrare (10%), men man betalar för servicen att få det gjort medsamma, på plats, utan tidsbokning och planering. Dessutom fixade de en trasig hjulbult på 10 minuter. Att fixa samma hjulbult hos Toyota kostar 2000kr och tar en timme, snacka om överpris.
Jag är också en kan själv! Sparar i mitt fall både tid och pengar vad gäller hjulbyte! Samt att det blir lite av ett träningspass, som det annars blir alldeles för få av. Och så visar jag barnen att det går att göra saker själv så kunskapen och viljan att vara en som kan själv traderas. Men sedan ska man tycka att det är lite kul också, hade jag inte tyckt det hade det kanske varit värt att lämna bort jobbet.
Sen jag tappade domkraften på min fot för några år sedan har jag lejt ut mitt däckbyte. Trots at jag tycker man skall göra det själv…
Ja, är man så klantig skall man nog inte göra det själv…
Eftersom min veckohandling sker med hemleverans så vore det förstås klart trevlig att synka den med däcks/hjul-byte två gånger om året. Finns det däckverkstäder som gör hembesök?
Uppståndelsen runt det här är så typiskt svenskt i flera led. Från hur våra myndigheter tolkar EU-regler, hur kommunerna inte får möjlighet att förbereda sig till hur gemene man bokstavligen får underkläderna i en hög när det finns en ny regel att följa.
Vi svenskar behöver verkligen prioritera vår oro bättre. Trädgårdseldningen verkar iaf ha löst sig nu..
Ha ha, ja. Det är faktiskt komik på hög nivå. Ser nu hur laglydiga svenskar samlar stinkande strumpor och underkläder i en påse för att lämna i återvinningen.
Eller ska man tvätta dem en sista gång för att få bort lukten? Men det låter inte så klimatsmart. En fråga för Naturvårdsverket att utreda kan jag tycka.
Man får inte lämna in textilier som är för kontaminerade. Eller fuktiga.
Ajaj.
Vad ska jag göra med mina radioaktiva sockar?
Jag tror bloggarn tycker det är en kul grej att följa regler till punkt och pricka. Det kanske blir nödvändigt också när man skriver till en stor publik för annars blir man väl polisanmäld. Häromveckan handlade det om att väga handbagaget, vilket jag aldrig hört talas om någon annan som gör, eller att nån i flygpersonalen bryr sig. Däremot händer det att man får checka in för stort bagage om man inte håller sig inom angivna mått.
Jag har fått mitt handbagage vägt en gång.
Eftersom min frus handbagage vägde mindre än mitt och den sammanlagda vikten var under två gånger den tillåtna vikten framförde jag åsikten att det inte spelade någon roll hur vikten fördelades, men det godtogs inte. Däremot gick det bra att flytta över lite grejer från mitt handbagage till min frus dito så att båda våra handbagage var för sig hamnade under tillåten vikt.
Det är inte bara statliga byråkrater som kan vara stelbenta.
På hemresan var det ingen som vägde handbagaget, som vid det laget hade utökats betydligt, men då var vi inte i Sverige.
Jag slängde ett par strumpor i soporna senast igår.
Dom får komma och arrestera mig helt enkelt.
Ajabaja! Själv har jag börjat lägga dem på hög i garaget – otvättade dock men kommer det nya regler får jag väl tvätta dem innan jag lämnar in dem. Eller så kommer vi på något roligt kreativt man kan göra med dem. Ett tips till alla är att sy på några knappar som ögon långt ned på strumpan, trä den över handen och sedan ha lite strumpdockteater varje dag. Funkar även om det är några små hål i strumporna. Att tvätta strumporna först rekommenderas dock.
Haha, mina gamla strumpor har i år hamnat i garaget… bra att trä en-två stycken över handen och torka med. Men papper är bättre och nu har jag kommit över pappersrullar som räcker min livstid så gamla strumpor har blivit ett problem helst plötsligt. 🙂
jag misstänker att återvinningen av textil kommer att vara lika stort huvudbry som återvinning av plast, dvs ska det bli någon vettig återvinning måste det vara genomgående rena material som PET.
alla kläder idag innehåller ju en massa syntet osv så det kommer väl bli skit, skickas i container till något land långt bort och skräpa ner deras natur.
tycker målet borde vara att man ska försöka att elda upp det lokalt så mycket som möjligt istället. sedan kan man se till att den processen blir så effektiv och ren som möjligt.
Nja, plaståtervinning har faktiskt blivit mycket bättre. Site Zero i Motala kan sortera upp till 12 olika plastblandningar (togs i bruk 2023);
https://www.svenskplastatervinning.se/site-zero/
Plastsorteringen har säkert blivit fenomenal men hur är det med plaståtervinningen?
Från deras sajt:
“Om Site Zero
Med Site Zero fördubblar vi vår kapacitet och tack vare banbrytande teknologi tredubblar vi antalet plastsorter som vi kan ta emot och återvinna. Med det kommer i princip all plast kunna återvinnas. Det finns ingen annan anläggning i världen i dag som har den förmågan.
Även förpackningar bestående av sammansatta plastmaterial kommer att kunna avskiljas och återvinnas kemiskt eller bli nya kompositprodukter. Vi förbereder också för att kunna tvätta och granulera plasten i nästa skede, vilket beräknas vara klart 2025. Då kan hela vårt plastflöde bli cirkulärt – i Sverige”
Den som lever får se ifall det blir sanning
globalt handlar det väl om 0.001 promille av plasten som går genom den maskinen och sedan blir något vettigt. kräver ju att det finns någon industri som kan ta emot “råmaterialet” som kommer ut från den processen. finns ju inte mycket industri kvar i sverige som håller på med plast, då måste det gå på export och då blir det dyrare och ökade utsläpp av transporter.
spel för galleriet
Hehe, tänk om man sa det om all innovation. Till Graham Bell: “Vad fan ska du uppfinna telefonen för – du har ju ingen att ringa?!”
Uselt exempel, något som gör att konsumenterna vill konsumera mera är vinstgivande innovationer som skapar tillväxt. Att städa upp och ”återvinna” i ”cirkulära ekonomier” kommer inte bli möjligt då upcycling inte existerar för den typen av material pga renlighet och konsumentsäkerhet. Det blir för dyrt och nytt blir billigast. Bittra sanningen, när du varit med tillräckligt länge och ser mönster som går igen i allt mänskligheten håller på med kan du komma och ställa dig bredvid oss andra som också tappat hoppet.
Nu är jag inte riktigt med – har känslor och ideologi trumfat genomförbarhet?
Allt som går ned i en blå byggsäck av plast, går väl även ned i returpunkternas container för energiåtervinning..?
Textilåtervinning och -cirkulation är ju fortfarande rena skiten. Bättre att erkänna att idag vet vi inte hur vi kan återvinna det, men jobbar på en lösning. De industriella fall som finns (exv Re:Newcell) är avskräckande, finns vare sig teknik eller marknad. Vem kan betala dyrt för halvt upplösta bomullsfibrer som inte kan användas till särskilt mycket?
Off topic, det var ett reportage i AB i veckan om kläder som samlades in för återanvändning. Det slutade med att plaggen åkte jorden runt, hälften brändes öppet och hälften såldes av halvkriminella intressen i Bolivia.
För att få det hela att fungera och vinna trovärdighet behöver man ha den tekniska/administrativa lösningen på plats innan man samlar in.
Var det inte billiga kinesiska kläder köpta på nätet som skickades i retur?
Det är väl förresten liknande textilströmmar oavsett vad ursprunget är.
Kineskläderna är värre eftersom det rör sig om nya kläder som bränns upp istället för att säljas på nytt vilket företagen påstår ska hända med returerna.
Sluta köpa saker från Kina!
Prata med dina barn och/eller barnbarn och förklara att dessa billiga varor är ett broblem både för miljön och för en hållbar ekonomi i den demokratiska delen av världen.
Det största problemet är väl egentligen att vi köper för mycket kläder och slutar att använda dem innan de är i närheten av att vara utslitna.
Jag tror att vi i Sverige köper närmare 15 kg kläder per person varje år!
Det blir en jäkla massa kläder.
En vinterjacka, 2 kg.
En sommarjacka, 1 kg.
Två par jeans, 1,5 kg.
Fyra skjortor, 1 kg.
Fem t-tröjor, 1 kg.
Två tröjor, 1 kg.
Två kavajer, 1,5 kg.
Två par långbyxor, 1 kg.
10 par strumpor, 0,5 kg.
10 par kalsonger, 1 kg.
En arbetsoverall, 1 kg.
Ja, något i sen stilen, eller nästan en full resväska. Varje år!
Oj!
Jag vågar nog påstå att klädernas miljöpåverkan är ojämt fördelad mellan könen
Där det nog är 30 kg per kvinna och 5kg per man 😀
Sen bidrar männen generellt till betyyydligt mer miljöpåverkan genom sina andra val.
Men cirkulärt flöde kring kläder är bara för att lätta samvetet hos miljöfolket att de ska kunna shoppa loss lite mer.
Prata för dig själv. Jag växer ur mina kläder ;-( och det beror inte på gymmet…
Nej. Men allvarligt. Utökar man Surtuns lista med träningsskor, träningskläder, friluftstextil, handdukar, filtar och lakan så blir det nog rätt mycket ganska fort.
Jag växte ur skjortor för tusentals kronor när jag började gymma. Har kvar dem dock.
Det går ju alltid sy in.
https://www.sverigesradio.se/artikel/hemtjanstens-minutkrav-forlamade-curt-hinner-inte-fa-toahjalp
Ser exakt likadan ut i kroppen som för 40 år sen. Varken bättre eller sämre.
Det har ju sina fördelar med 31/34 i jeans. Man slipper fundera.
Fy i tvättmaskinen, hela klädgrejen är ju nästan som brännflyget.
Jeans tycker jag slits snabbare idag än förr. Tunnare tyg? Det brukar sluta med att man får hål i grenen eller nedanför bakfickan…
Har du egen symaskin så går det utmärkt att kevlarförstärka i utsatta områden😂
Ja, kläderna nuförtiden är bara skräp. Använder fortfarande kläder som är 20 år gamla som är som nya.
Det var bättre förr!
Ps:. Det går att få tag på jeans med hög kvalitet även nu. Finns bra japanska grejer men räkna med några tusen i inköp.
För 30-40 år sedan så kände jag blev jag favoritkund hos en mycket sympatisk tant som hade en liten klädaffär. Jösses vad länge kläderna som jag köpte av henne höll. Tyvärr blev hon dement.
Fast idag kan man köpa Norröna och liknande. Håller makalöst bra och om en dragkedja pga min misshandel går sönder efter sex år så byter de utan kostnad, inte ens frakten tog de betalt för.
Moderna jeans är uppenbarligen inte gjorde för att hålla, nej. Gissar det är elastanet de blandar i.
Nudie har väl livstids garanti och gratis reparation?
Jag känner mig lite skeptisk till siffran 15 kg kläder per år. Känns inte riktigt rimligt. Man skulle vilja se en bra referens för det
Inkluderar den siffran skor så är det möjligen rimligt. Tar man med svinnet i klädaffär så är det rimligt.
Det är nog betydligt mer än så…
Stockholms stad skriver 11,4 kg per person och år i Sverige. Men verkar bara handla om kläder och inte annan textil: https://hallbart.stockholm/konsumera/klader-och-textil/ (Scrolla långt ned så kommer siffran)
Varför skriver du i fetstil?
SKULLE UPPSKATTA OM DU SLUTADE MED FÖR DET ÄR LIKA STÖRANDE SOM DENNA MENING.
Jag sitter och funderar runt hur man kan ha nytta av tyg gjort av “gott och blandat”-fibrer av gamla kläder. Använda i annat syfte än kläder kanske, men vad är ju frågan? Trädgårdsmöbler kanske?
Man borde absolut kunna göra trädgprdsmöbler av riven textil indränkt i något lämpligt bindemedel.
Armering i vad som helst. Betong, glasfiber (fast utan glasfiber då…) whatever. Asfalt?
Trabant 2
Destruktion av Trabanten blev i sig ett miljöproblem.
Men det kanske redan är färdig forskat och klart?
Så skriver Stockholm stads kommunala avfallsbolag om vad de använder de inlämnade textilierna till, som alltså handsorteras vidare av dem. Dvs verkar som varje inlämnad påse med kläder gås igenom plagg för plagg av en människa. Men kanske inte i Sverige? Nåväl, så här skriver de:
“Vad händer sen?
Inlämnad textil sorteras för hand på en anläggning. Den textil som kan användas tas om hand av våra upphandlade återbruksaktörer och säljs vidare eller skänks via biståndsinsatser.
Textilier som inte kan användas sorteras ut och återvinns, till exempel som isolering eller stoppning i bilstolar.” https://www.stockholmvattenochavfall.se/artiklar-listsida/avfall%2D%2D%2Dsortering-och-atervinning/sortera-textil-och-klader/
Alla med barn som idrottar eller ska åka på klassresa köper sina strumpor av Newbody.
De har faktiskt jäkligt bra kvalitet på underkläderna. Jag har underställ som är 15-20 år gamla och fortfarande används, och nej, jag tror inte de luktar då jag tvättar dem med ättika då och då.
Jaha, så om man har skitit mer sig så ska kalsongerna återvinningen. Måste man tvätta dem först?
Lika när jag vaxat bilen med en gamma T-shirt eller torkat mina oljiga fingrar på en bit uttjänt lakan, för man böter om de slängs i soporna?
Tur att man bor i hyreshus så man slipper äckla ner sin egna tvättmaskin!
Fast det är ju klart, man kan köpa små plastpåsar och lämna bl.a. sina nerskitna kallingar och återlämna skilt från resten av trasorna. Man kan skriva skit, vax och olja på varje påse.
Skicka till det framtida:
“Bartertown is a remote market-town outpost situated in the midst of the russin Wasteland.”
Ingenting kommer hända. Det är allvarligt ett problem att svenskar är så regelstyrda att dom helt kopplar ur omdömet när det finns regler man kan följa slaviskt. Det finns inga regelbaserade system som inte har undantag, därför behövs alltid omdöme som högsta instans. (Och snälla, lösningen är inte ännu mer regler.)
Eller alla som bor i lägenhet i halvstor stad och normalt sett klarar sig utan bil. De måste nästan skita i återvinningen och hävda att de tagit ansvar genom billöshet och litet boende. Eftersom allt utom storstäderna saknar hämtning/delningstjänster så är alternativet Taxi eller flyttfirma till återvinningscentralen.
Men det problemet finns även för större elektronikavfall etc. När jag kollar kommunens sidor så kan man visserligen pröjsa 500:-för en hämtning av grovsopor. Men de får max väga 15kg. Och det gäller inte elektronik.
Nej. Det krävs nog betydligt bättre system i all led om återvinningen skall fungera som det är tänkt.
Här är jag lite oförstående till tänket ändå. Man är villig att betala för transport och installation av vitvaror och tv till exempel men var är problemet med att betala för att få det bort hemifrån? Ofta kan man ju välja till det alternativet redan när man köper sin nya tvätt eller diskmaskin sitt nya kylskåp eller sin feta tv
Dom få gånger man måste ta sig till en återvinningscentral kan man ta cykel. Dom extremt få gånger man behöver slänga något skrymmande kan man hyra en bil. Du hittar problem där dom inte finns.
@Kena: Bor man i stan kan man fortfarande köpa TV och liknande på släpavstånd -även om det börjar bli svårt när de flesta sällanköpsprodukter hamnar ute i parkeringsladorna.
Vid köp erbjuder de flesta affärer och webbshoppar fungerande leveranser. För skrot och skräp är det betydligt sämre även om möbelhandlarna börjar bli bättre. I relativt stora städer kan det ibland bara finns en flyttfirma som kör grovsopor som extratjänst.
@KORED: Förutsätter att alla har körkort. Kollar man unga vuxna under 25 så är det runt 40% som saknar körkort och bland folk mellan 25 och 45 så är det runt 30% som saknar körkort. Gissar att sifforna är ännu högre i de största städerna (men då kan det å andra sidan finnas fungerande kör-skräp-tjänster).
Men jag skall berätta för alla i huset som svor när grovsoprummet försvann att de bara drömmer att de har problem (mitt förslag om att vi hyresgäster skulle hyra container 2 ggr om året föll på att fastigheten saknar obebyggd mark på gatuplan).
Det behövs bättre fungerande återvinningssystem om man skall kunna bo i visionärernas 15minuters-städer utan bil.
Jag kör en variant av författarens strump-lifehack.
Jag köper 40 par svarta strumpor på ett bräde. Efterhand som de går sönder slänger jag dem. När jag är nere på hälften så är det dags att hitta nästa modell (sällan som den modellen man hade finns kvar på marknaden). En cykel tar vanligtvis flera år.
Jag gör samma med kalsonger, men där kan man lyxa till det med olika färger, eftersom de inte behöver paras ihop.
Det räcker med 12 färger: Januari, Februari…
Eventuellt 11 beroende på vad man gör på semestern.
Det är lika “olagligt” att slänga trasiga kläder i soppåsen som det är att slänga t ex plastförpackningar och pappersförpackningar i soppåsen. Har man gjort det ibland innan så är man alltså lika laglydig nu om man slänger trasiga strumpor i soppåsen.
“Det går dock endast att lämna in hela fungerande kläder till second hand lokalt, så för att följa lagen måste jag köra några mil för att lämna in mina 20 par gamla strumpor. Länge leve miljön!”
Jag lovar att du har en klädinsamlingscontainer närmare än så.
Brukar stå en eller flera såna på varje återvinningstation där man lämnar pappers, plats och glasförpackningar. Jag bor i en håla och ser såna överallt och de tar emot även trasiga kläder (de sorteras ut och återvinns).
För inte slänger du sig i bilen och kör några mil varje gång du tar sista skinkbiten i förpackningen?
och de tar emot även trasiga kläder
Det beror på. Jag har ungefär 4 olika klädinsamlingscontainrar på närmaste station. Någon gång roade jag mig med att kolla vad de tog emot och vissa var väldigt tydliga med att de inte ville ha trasiga. Andra satte gränsen vid med rena och torra och sorterade själva bort trasigt/osäljbart (mina urvuxna t-shirts lär inte gå att sälja, oavsett hur hela de är). Så man kan nog inte utgå ifrån att de tar emot trasigt.
Lovar du. Första fotot i artikeln är min återvinningsstation i byn. Bara second hand.
Humana?
https://www.humanasverige.se/skanka
Vi tar emot
– Kläder
– Textilier
– Skor
– Accessoarer (t ex väskor, kepsar, mössor, vantar, halsdukar, smycken)
Gåvorna ska vara torra och rena. Vi vill gärna att du viker det du vill skänka och packar i en påse eller kasse.
Det finns en rapport här:
https://www.humanasverige.se/_files/ugd/6c160f_54b354710cb544c4ab719798b0975ddf.pdf
De återvann 74% av det som samlades in – resten gick till förbränning eller återvinning av materialet.
@wofser
“Jag lovar att du har en klädinsamlingscontainer närmare än så”.
Lova inte något du inte kan hålla.
Närmaste återvinningscentral ligger 12 km hemifrån för mig. Någon klädinsamlingscontainer närmare än så finns inte.
En del av oss bor på landet, förstår du, och det finns de som bor ännu mer lantligt än jag.
Great minds och så vidare… köper också likadana svarta sockor hela tiden. Dock, pga västgötska gener, kastas de var och en efter hål, inte alltsammans. Så jag kasserar en socka då och då och behöver aldrig bry mig om vilken som hör till, bara plocka en ur lådan.
Förresten den här: https://johannaleymann.se/textilatervinning/ om återvinning av textilier. Nu är den några år gammal men så mycket kan inte ha hänt.
Ett däksbyte hemma tar fem, max 10, minuter längre tid än det tar för en däcksverkstad, så det vill till att däcksverkstaden ligger nära om man ska spara någon tid.
Gillar man inte att byta däck är det ju bra att leja bort jobbet och det är inte jättekul att byta till vinterdäck när man är sent ute och det är snöblandat regn.
Det vill till att vara välgymmad om man skall byta däck till en Tesla Model S. Och ha gott om plats i garaget, året om.
Jag kör också samma strumplösning som LW, men mina har hållit evigt länge. Probkemet nu är att de har fått lite olika mörkblå nyans efte alla år, så de måste färgparas fast de hade samma färg ursprungligen.
Samma här fast jag kör med ullmax oftast
Jag kan inte se någon större poäng med att färgmatcha strumpor. Om man tror att man blir illa sedd om man har olika strumpfärg på vänster respektive höger strumpa får man helt enkelt undvika kortbyxor.
Göteborgs stad har varit pragmatiska och tolkat det annorlunda och skriver följande:
”Slitna underkläder och strumpor är restavfall
Kraftigt nedsmutsad, fuktig eller kontaminerad textil ska inte lämnas till textinsamling, den får fortsatt läggas i hushållssoporna. Göteborgs Stad har valt att även undanta trasiga underkläder och strumpor från sorteringen. Även de får fortsatt slängas som restavfall.
Täcken, kuddar och mattor ska inte sorteras som textilavfall utan som brännbart grovavfall.”
Det låter som “folk i allmänhets” uppfattning av denna toklag: Man får frihet att besluta lagom mycket i vardagen.
Bra! Kollade nu Stockholm och där ska allt in men det ska vara rent och inte blött. Inte ett ord om kontaminerad textil eller andra undantag. Stockholm lägger en del resurser på detta då det som lämnas in handsorteras vidare av dem. https://hallbart.stockholm/konsumera/klader-och-textil/
Min gubbgissning är att en större del av “återvinningen” sker genom förbränning än vad kommuner och myndigheter vill låtsas om.
Det är väl bara metaller och i viss mån glas som går att återanvända som råvara till högvärdiga produkter?
Plastavfall t.e.x. innefattar ju en mängd olika material som inte går att separera så vitt jag vet och som i andra skedet möjligen duger till fyllningsmaterial i emballage e. dyl.?!
Min spekulation är att förbränningstekniken fungerar bättre och ekonomin blir bättre om avfallet är uppdelat i någorlunda renodlade fraktioner.
Men någon sakkunnig får rätta mig om jag har fel.
Bäst är McDonalds olika fack för olika typer av sopor. Hamnar i samma sopsäck under.
“Potemkinkuliss” alltså.
Lite den känslan man får när man besöker kommunens återvinningsstation. Senast jag var där hade man bytt ut skylten “Brännbart” mot “Energiåtervinning”. Lite lagom luddigt och miljövänligt.
I fallet textil med 0-10% klimatvinst på återvinning är nog vinsten störst att elda upp dem för energi.
0-10 % av vad?
Jag tror inte jag är en brottsling, för jag har inte slängt några strumpor i soporna!
Däremot har jag “tappat in” trasiga strumpor och kalsonger i kakelugnen, men tyvärr brann de upp så inga bevis finns kvar för att bevisa brott!
Åsså undrar fortfarande vissa här, varför det röstas på “populister”….
…när nuvarande makthavare åstadkommer sådant här nonsens…. …hela tiden… 😉
Med tanke på gårdagens diskussion, så känns nästan detta som ett fundamentalistiskt förhållningssätt?
Omfamna den nya möjligheten – var en modernist!
Fast då ska det väl först existera faktisk återvinning?
En fundamentalist är inte konservativ, utan reaktionär. Hen vill alltså gå tillbaka till att allt ska lagas av hemmafrun och inget ska slängas.
Jo, det var ju där som min argumentation föll.
Fast din återblick på hemmafruar som lagar strumporna fick mig att minnas lumpen på den tiden som alla våra yllestrumpor var noggrant lagade på längden och tvären. Vilka horder av yrkesarbetande hemmafruar, duktiga på strumpstoppning, det måste ha funnits på den tiden. Där har vi kanske lösningen – En helt ny arbetsmarknad öppnas upp. Strumpor stoppas av flinka fingrar, kalsonger förstärks i grenen, slappa gummiband byts ut, gamla undertröjor färgas om så att de gula fläckarna i armhålorna trollas bort, osv.
Dyrt och fint ska de va!
Är jag en reaktionär fundamentalist eller en god modernist om jag propagerar för en sådan lösning?
Det var slavarbetskraft i form av malajer för 29:- SEK om dagen som stoppade dem.
Tusan också: En reaktionär slavdrivare alltså!
Äh, man gör väl som man alltid gjort:
– Bor man i lägenhet slänger man dom i soporna som vanligt. Ingen kan kolla det ändå.
– Bor man i hus eldar man upp skiten.
👍
Nu är jag tillbaka från tvättstugan och har fått en jättebra idé! Jag tramsar vidare: Om man istället för slänga i brännbart sina gamla strumpor, som man ju inte får längre, och inte heller lämnar in dem till textilåtervinning, som man bör, utan istället skickar med post till EU-parlamentet, som klubbat direktivet, så måste de sortera upp dem? Jag menar, att ge bort dem måste väl vara tillåtet. Och de får ju heller inte slänga dem i brännbart? Kanske får de också ett ärende- eller diarienummer?
Naturvårdsverket förstås.
Bra idé jag ska också posta mina trasiga strumpor till dom som kommit på denna idiot idé
Underbar ide, Naturvårdverket har 2 adresser, varav en i Stockholm, tycker att vi skickar till den:
Naturvårdsverket
Virkesvägen 2
120 30 Stockholm
Så kan de återvinna bäst de vill.
Vad är problemet?
Själv så skickar jag mina trasiga strumpor till Norge.
Och då blir dom stoppade i Tullen………
Dagens bästa garv!
Jahao! Jag tror majbrasan kommer få ett extra tillskott i år 😁
Lite samma problem blir det ju av plast som återvinns.
Gemene man tror att all plast är just bara plast och kan blandas hur som helst.
T.ex. försök att smälta ner plast och försök att trycka in det i en form och få ut en produkt som ser lika ut som den du gjort i förra batchen. Helt omöjligt om du inte vet vad du plockar in för plast i början.
Det vet de som försökt göra filament till 3D-printer , att det inte fungerar.
Man kan kanske göra packmaterial av det hela i bästa fall.
Jag är inte emot återvinning, tvärt om. Vi måste återvinna så mycket det bara går, men det som tar för lång tid att sortera , är bättre att man förbränner och får ut energi.
Min son har en kompis som är åkare och inblandad i sophantering.
Han säger att det givetvis är vettigt att separatseparera glas, metall och komposterbart avfall.
Resten hamnar i förbränning i fjärrvärmeverk.
Brännbara sopor att attraktivt på marknaden och säljs där det betalas bäst.
Sverige lär importera mycket brännbart avfall.
Idiotiskt, det som inte bränns upp i Chile slår ut lokala textilhandlare i 3:e världen
Användbara kläder ger jag till Myrorna eller Stadsmissionen. De ser till att hemlösa m.fl. kan få kläder. Det som är riktigt fint säljs förstås! Det jag gett dit på senare år är barnens urvuxna kläder samt min mors när hon gick bort.
Strumpor kommer jag fortsatt slänga i restsopor, de eldas ju! (Ingen kommer ju att öppna soppåsen och kolla i den!) Hmm, nylonstrumpor är ju plast(olja) får tyvärr inte slängas i plastinsamlingen då det inte är en förpackning.
Behöver man doppa kläderna i spillolja eller räcker det att kissa på dem för att få slänga dem i brännasoporna?
Skämt å sido, jag samlar redan slitna kläder i en bra-att-ha kartong med undantag för utslutna strumpor, kalsonger och det som gått ut den lådan för att måla något. Så när den svämmar över vart femte år är det bara att köra halva till återvinningen och grattis till att ni får mina strumpor och kalsonger.
Senast jag var med två säckar kläder och annat brännbart och filtar. Detta var förra året kom personalen krävde att jag skulle sortera kläderna till klädinsamling. Förklarade att det var katt urin (sjukkatt) på det mest ,fick nej för f😸n. Brännbart.
Kommer fortsätta säga detta. Allt brinner mer fjärrvärme till folket.
Får erkänna att jag inte lusläst lagen, faktiskt inte läst den alls, men om jag förstår rätt får du inte längre slänga kläder i hushållssoporna. Men rent juridiskt tekniskt om det är enda förbudet så elda upp eländet en gång om året till Valborg…
Sjukt nog är det enda jag funderar över vad Rob Halford tycker i ämnet.
🙂
Vi ska alla skicka kläderna i ett kuvert UTAN frimärke (eller avsändare) till återvinningsstationen. Mottagaren får betala. Kommer bli roligt.
Helst otvättade kallingar.
Spara ihop lite och glöm skiten på Arlanda nästa gång..
Jag vet ju var jag kommer fortsätta att lägga en trasig strumpa..
EU liknar allt mer Sovjet 2.0
Tycker det är usel kvalitet på alla strumpor nuförtiden. Brukar beställa bambustrumpor på nätet som håller lite bättre. Men eftersom jag går ca 6 km lunchpromenad varje dag brukar jag byta till riktiga löparstrumpor när jag går mina rundor. Riktiga löparstrumpor är nästan outslitliga, men lite osköna och osnygga till andra aktiviteter. Vanliga strumpor är slut efter bara ett par promenader.
Beställer några Resteröd för att testa dem.
Så länge de inte garanterar att mina kläder inte blir en ny badstrand i uland går de till brännbart.
Jag hängde nog inte riktigt med på hoppet från strumpor till däckbyte.
Inget jag hänger upp mig på.
Jag ämnar vara modig vardagsrebell på ett äktsvenska viset och fortsätta att kassera gamla skitiga strumpor och underkläder i soppåsen.
Jag som kände mig häftig redan när jag insåg att man inte KAN lägga gamla mjölkkartonger i pappåtervinningen, för de börjar lukta som faan om man inte diskar dem i en kvart först, och knappt då heller. Knappast någon miljövinst. Däremot är de utmärkta att återanvända privat som odlingskrukor när man ska driva upp tomatplantor.
Annars sopsorterar vi otroligt ordentligt här i familjen och har självklart egen kompost och komposterar även toalettavfallet.
Blir väl GRÄV-TIG som med de andra grejerna som är omöjligt att göra sig av med antar jag.
Gjobalt lär det bli sådär en 92 miljoner ton som slängs årligen.
Bloggaren har ju själv utförligt förklarat hur svårt det är att återvinna textilierna.
Det behöver jag kan gå in djupare i vilka problem det medför.
Främst i länder som Ghana.
Klädindustrin står för ungefär 10% av klimatutsläppen, det kan vara bra att känna till.
Sen har vi diverse tillhörande kemikalier också som så att säga sätter sin prägel på klädindustrin.
I går pratades en hel del om hur pass bra allt har blivit nu för tiden.
Gäller det även kvalitén på kläder?
Råbomull handlas för runt 15 kr / kg. Hur mycket kostar det att reversera en strumpa och få den till tråd värd 1 kr igen?
När återvinning strider mot ekonomiska grundprinciper kan ekonomi bara tvingas fram genom regleringar. Förbud mot eldning typ, och höga deponiavgifter. Och då uppstår incitamenten för de sopmaffior som tar betalt som om de tänkte agera “ansvarsfullt”, men dumpar avfallet där ingen ser, antingen här eller i tredje världen.
Och så har det ju blivit. Tack för det miljöpartiet och deras stödorgan i media.
Think Pink?
En bättre början på denna miljöpartistiska politik vore ställa kravet mot återvinningsanläggningarna att ta emot och kunna processa klädavfall – sen i steg två gick man över till att uppmuntra folk att återvinna. Därefter så *eventuellt* kunde man hitta på förbud eller hot om kroppsstraff.
Varför inte förbjuda folk att kasta glas, där det ju finns fungerande återvinningssystem? Om man alls ska förklara sin kärlek till förbuden.
Lifehack level #2: Skit i att matcha strumporna. Om någon mot förmodan kommenterar så är det bara ett “Vi gillar olika” tillbaks.
Exakt. Om samhället inte accepterar olikfärgade strumpor, byt samhälle!
Dagens Eko: “Därför återvinns inte plasten som du sorterar
20 min -tor 11 maj 2023 kl 05.00
Svenskarna sorterar sitt plastavfall i tron att det blir till nya plastförpackningar. Men sanningen är en helt annan.”
https://www.sverigesradio.se/avsnitt/darfor-atervinns-inte-plasten-som-du-sorterar
Den minskade klimatpåverkan är 0-10%, men detta är väl för att skapa ett nytt plagg. Eftersom livslängden och kvalitén på plagget är beroende av fiber längden, som garanterat kommer ta stryk i återvinnings processen, så förutsätter jag att ett plagg gjort på återvunna fibrer inte håller lika länge som ett plagg som är gjort på nya fibrer. Det kommer ju innebära att återvunna plagg har en större miljöpåverkan.
Min slutsats är därför att lagen om att alla textilier skall återvinnas är dålig för miljön.
På något sätt måste de kinesiska, indiska mfl klädtillverkare använda det återvunna materialet i sin produktion. Det måste också transporteras till dessa länder.
Shein mfl bryr sig inte det minsta om miljön och förfalskar hållbarhetsdokumentationen som det avslöjas i ABs reportage.
Många prylar som går att köpa saluförs endast för att det finns en handelsmarginal och en logga på dem. De är alltså så billiga att tillverka att de i sig är värdelösa. Annat var det förr när saker var närproducerade av en stolt yrkesman och såldes utan handelsmarginal.
Det är verkligen dags att sparka ut krämarna i arbetslivet så att de kan producera något av värde istället för att berika sig själva. Men tanke på alla de parasiter som jobbar med att köpa billigt och sälja dyrt så finns det mycket tillväxt att hämta i detta, fast det förutsätter förstås att krämarna går att använda till något vettigt.
Om man bemödar sig med att inhandla en muttermaskin och ett enklare/lättare domkraft så går det fortare än att byta hjulen hemma än att lasta in sina smutsiga hjul i bilen, åka iväg, lasta ut, vänta och så lasta in igen för att toppa med att hiva upp stålarna.
Jag tror inte det går att återvinna gamla trasiga kläder såsom strumpor och göra nya av dem. Det skulle förmodligen inte vara kostandseffektivt att göra det även om det gick.
MEN det är ändå idioti att elda upp dem så det behöver inte vara extremt åt något håll.
En bekant bedriver ett företag som återanvänder gamla trasiga kläder och tillverkar ljudabsorberare av dessa.
Hans företag går som tåget och med denna nya lag lär det knappast gå sämre.