Regeringens utredning om hur man ska kunna blåsa upp bostadsmarknaden har nu presenterats idag och den föreslår en sänkning av amorteringskraven till 1% från nuvarande 2%, samt en minskning av bolånetaket från 15% till 10%, och lättnader i skuldkvotstakets amorteringskrav. Man väntar sig högre bostadspriser och högre skuldsättning, eller kort sagt att bostadsbubblan ska få fart igen, vilket kommer eliminera de önskade effekterna, men vad fan – regeringen kör på igen, rätt in i kaklet.
Syftet med utredningen är att fler ska kunna slåss om samma bostäder, och på så vis pumpa upp priserna eller som det också kallas: åtgärda “brister på bostadsmarknaden”. Istället för att kommunerna ska sänka sina markpriser så det blir billigare att bygga nya bostäder och därmed anpassa sig till verkligheten ska man istället elda på rätt in i kaklet.
Bolånetaket föreslås höjas från 85% till 90%, vilket allt annat lika kan höja bostadspriserna med 50% utifrån kapitalinsatsbehovet. Eget kapital är förstås inte den enda parametern, men där ökar alltså möjligheten till köp priserna med 50%.
Bolånetaket höjning sägs öka “hushållens möjligheter att ta lån och bibehålla och bygga upp likvida buffertar” samt “underlätta inträde på den ägda bostadsmarknaden”. När priserna istället stiger pga detta så uppnås inget annat än ökad skuldsättning och en rikedomsöverföring från ungas skuldberg till äldres bostadskarriärer.
Amorteringskravet som idag är 2% av köpeskillingen om året, eller 50 års amorteringstakt, mellan 85% och 70% i belåningsgrad och sedan 1% ner till 50% föreslås sänkas till endast 1% ner till 50% belåning. Allt annat lika höjer detta priset baserat på amorteringsutrymmet med 100%.
Amorteringskravet “belastar hushållens kassaflöden” enligt regeringens utredning och är därför angeläget att ta bort. Fy för att betala av sina skulder. Så kan man inte ha det. Även här blir det alltså högre bostadspriser och ökad skuldsättning för unga, med välståndsöverföring till äldre.
Slutligen ska det så kallade skuldkvottaket som idag är på 350% av ett hushålls bruttolön – t ex två personer med 40 000:- SEK vardera i lön har idag ett skuldkvottak på 3 360 000:- SEK – höjas till 550%, eller i räkneexemplet 5 280 000:- SEK innan ett amorteringskrav på ytterligare en procentenhet slår till.
Utredningen konstaterar att hushållens bolån kommer öka men om man tittar även på andra skulder så ökar ju totala skulderna procentuellt mindre än bolånen, som om det är någon tröst. Utredningen väntar också högre bostadspriser på kort sikt men att utbudet ska öka på lång sikt, och att högre priser ska “underlätta inträde och rörlighet”. Hur exakt högre priser gör det lämnas åt genierna inom nationalekonomi.
Initialt avses att införa höjt bolånetak och höjt skuldkvotstak medan de sänkta amorteringskraven kommer längre fram.
När exakt det införs är oklart, men då det är regleringar och inte lag kan det gå fort – kanske redan till sommarens halvårsskifte? Dock vill man även göra det hela till lag framöver, vilket då tar längre tid. Regeringen med finansmarknadsminister Wykman lovar att återkomma under våren.
Lägg till att räntorna kommer minska med ca 30% enligt prognoserna och en högkonjunktur på ingång så har vi tillsammans med halverade amorteringskrav och höjt bolånetak en perfekt storm för att blåsa upp bostadspriserna maximalt. Vilket framför allt kommer gynna Stockholmseliten med sina centrala bostadsrätter som redan är värderade till ofta åttasiffriga belopp.
30% lägre bolåneräntor ger 50% ökat räntebetalningsutrymme och även bolånetaket begränsar uppgångarna på bostadsmarknaden till 50% i förslagen, så givet några år kan bostadspriserna nu stiga upp till 50% även om det nog dröjer till nästa efterföljande högkonjunktur och framåt år 2030 innan det slagit igenom fullt. Till dessa 50% kommer höjda löner om väntat 3% om året vilket också drar upp priserna med allt annat lika 3% om året. Vi kan – givet att Ryssland inte anfaller Sverige och Nato* förrän 2030 – alltså få se 1.5*1.03^6=79% högre bostadspriser till 2030.
Avgörande är förstås datumet det hela införs. Förmodligen kommer det ske med perfekt timing till högkonjunkturen och skuldsättningsfesten kan ta fart igen när svensken ska bo sig rik!
Ett alternativ hade förstås varit att likt i många andra EU-länder införa amorteringskrav på hela beloppet på 20 eller 30 år, vilket hade kraschat bostadsmarknaden och gjort det enormt enkelt för unga att köpa en första bostad. Alla utredningar sker dock med ett tydligt uppdrag under bordet, och denna gång var det att blåsa upp bostadsbubblan men med lite snygga formuleringar om måttfullhet.
*Krig är force majeure och försäkringar omfattar inte krigsskador, så din bostadsrätt blir värdelös när den bombas av ryssen, men dina skulder är personliga och finns kvar även om bostaden är borta och med säkerheten förstörd förvandlas till blancolån med 10% ränta och 10 års amortering. Vill du säkra din bostadskarriär ska du alltså arbeta maximalt för att ryssen ska krossas i Ukraina.
102 kommentarer
Är ju väldigt svårt att peta i något sånt här utan att påverka men om man bara ser till amorteringskravet och antar att folk inte köper dyrare bostäder så är det väl inte helt offside?
Jag menar om ett ungt par köper en bostad för att bo (TM) och tar lån till 85% så är ju halva amorteringen en stor lättnad.
På 20 år så amorteras 20% istället för 40% av lånet och på 20 så får man ju hoppas att inkomsterna har gjort bolånet tillräckligt litet för att inte innebära några större problem.
Samtidigt bör man se över reglerna att öka på bolånen om priserna gå upp. Spelar ju inte någon roll om man amorterar 1 eller 2% om året om varenda större utgift finansieras med nya bolån.
Det där köket från 2009 kanske håller 10 år till? Det där badrummet kanske inte behöver totalrenoveras efter 10 år och behöver inte vara i kakel? Den där poolen som verkar så lockande? Snart är barnen vuxna och den kommer stå oanvänd. 🙂
Fast utredningen säger att priserna kommer stiga pga förslagen. Ekvationen är enkel – sänks boendekostnaderna höjs priserna och boendekostnaderna förblir de samma. Rent av blir de högre då folk räknar med att “tjäna pengar på att bo” och därmed kan betala ännu mer för en bostad än annars. Ju mer man betalar, desto mer kommer man tjäna.
De säger på kort sikt.
“Något högre bostadspriser på kort sikt – ökat utbud på längre sikt”
Önsketänkande bara för att motivera beslutet. Rent beställningsjobb.
Önsketänkande är amortering på 20 år, se nedan exempel.
Bostad köpts på månadskostnad (vad man har råd med, eller är villig att lägga kontra sin lön). Så om månadskostnaden går ner (exv pga av lägre amorteringskrav eller sänkt förväntade ränta som bankerna använder för beräkna “låneutrymmet”) så går totalpriset upp. Inte svårare än så.
Vill man ha en stabil ekonomi så ska man höja månadskostanden med högre amorteringskrav, så som rak amortering på 30 år (ala Finland), alltså 3% amortering.
Men vill man som politiker visa fina BNP siffror är det bättre att sänka månadskostnad/amortering för då skapas nya pengar varje gång en bostad säljs som ges till säljaren som kan spendera dem i ekonomin.
“Istället för att kommunerna ska sänka sina markpriser så det blir billigare att bygga nya bostäder och därmed anpassa sig till verkligheten ska man istället elda på rätt in i kaklet.”
Jag skulle vilja våga påstå att det är förväntan på avkastning av lägenheter som är problemet. Idag ska ett nybyggt hus ha nått “break even” inom 18 år efter att det stått klart. Det är inte så att hyror sjunker efter det dock. Avsaknaden av långsiktighet och mer realistiska avskrivningstider på nybyggda fastigheter är det verkliga problemet skulle jag säga.
Vi tar det igen, amortering är kapitalförstöring, alla lever på sin omsättning spelar ingen roll om det är ett land, företag eller privatperson. Ni kan drömma vidare om låga priser som skall sänkas med höga räntor och amortering så just ni kan köpa en 5:a på Östermalm när alla har gjort KK. Orsaken till i Sverige höga bostadspriserna är att vi har planekonomi där utbudet regleras och möter inte efterfrågan.
Femman på Östermalm kommer alltid att vara begränsad till den rikare, oavsett om man måste gå in med 10 eller 15 % av bostadsvärdet. Frågan är snarare om hur står del av din bostadsutgift ska gå till dig själv respektive till banken.
Ja… skall man amortera av 5 000 000 kr på 20 år så skall man in med 250 000 kr skattade kronor per år, det låter rimligt? Dream on, kommer aldrig ske
Ska jag drömma vidare? Jag har noll intresse av en femma i Stockholm, men men.
Summan är mindre viktig. Poängen är att aviserade ändringar inte kommer att förändra balansen mellan vilka som har råd med femrummaren och vilka som inte har råd med den. Som du säger lever man på omsättningen, och reglerna ändrar snarare hur stor del av utgiften som ska gå till banken.
Femman på Östermalm är en metafor för ett boende på gräddhyllan som många drömmer om, men som det föreslås här och andra trådar på bloggen att räntan skall upp, man skall amortera massor, då kommer allt bli bra (igen) kommer inte hända. Precis som du skriver är samma köpare/säljare som tidigare.
Kan du inte amortera 2% om året så är bostaden för dyr för dig. Två procentenheters ränteuppgång bör alla räkna med att klara när de tar ett lån.
Den största fördelen med amorteringskravet är att de bromsar bubblor när räntan är extremt låg.
Vilken bubbla har amorteringskravet stoppat?
2% ränteuppgång?
Var det inte typ 4% för ett år sedan?
Var tror du att priserna hade legat om vi inte hade haft amorteringskrav efter 2016? Då hade priserna satts utifrån en månadskalkyl med 2% ränta eller liknande.
https://www.nordea.se/privat/produkter/bolan/historiska-bolanerantor.html
Utan ammorteringskrav och med 2% ränta och 30% avdrag skulle ett 5 miljoners lån bara kosta 5800/månad. Gissa vad en tvåa hade kostat under pandemin med de kalkyl-förutsättningarna.
@Rikkitikkitavi
Jo. Men poängen var väl att 2% amortering inte skall vara ett problem om man gör en vettig kalkyl.
Jag kan amortera 2% men gör det inte. Varför låsa in pengar när man är över 50 och börjar räkna med till pensionen? Det har hittills varit en bra affär att istället spara i fonder
Då hade rimligen amorteringskravet varit knutet till räntan. T.ex. ränta + amortering är alltid minst 4% men ingen amortering om räntan är över 4%.
Fast om man det bestäms att alla nya lån ska vara på 5% amortering (=20 års avbetalning). Då kommer ju alla priser sjunka rejält. För plötsligt ska folk betala 5%+ränta och då får de bara låna en bråkdel av banken och där med sjunker priserna rejält.
Bara kolla vad priserna var på slutet av -70 och framåt när ränta var säg 15%. Ett sådant hus säljs idag ca 3 gånger högre än vad de köptes för om man slår in köpesumman i en inflationskalkylator.
Ärligt, är det 70 talet ni vill ha tillbaka? Men skenande inflation mm, snälla. Hög ränta och amortering gynnar bara de besuttna.
Exemplet var bara till för visa att hög månadskostnad ger lägre totalpris som du verkade argumentera emot ovan.
Varför skall vi betala en hög månadskostnad till banken, genom politiska beslut som vi nu diskuterar? Du jag ringde 1974 och kollade, då kunde man köpa ett hus (ca 150kvm) på en 1000kvm tomt färdigt för 100 000 kr i ett område nära gbg där jag har en fastighet, detta motsvarar 687 643 idag. Alla vet att detta hus idag kostar 10 millar, i detta har vi problemet, utbudet matchar inte efterfrågan.
Jag tror att det enda som händer om det finns många osålda hus i en stad är att priserna faller snabbare i förhållande till avståndet från attraktiva lägen. Attraktiva lägen kommer alltid prisättas vad folk maximalt kan betala utefter månadskostnad.
I de större städerna som växt kontinuerligt har de läge som på -70 talet inte var så attraktivt (perifera områden) blivit attraktivt (blivit mer centrala) där med har prisökningen vida överstigit den allmänna inflation.
Det stämmer förvisso att alla pengar är någons skuld. Mer lån ökar penningmängden och eldar på ekonomin. Amorteringar minskar pennngmängden och bromsar ekonomin som helhet. Det finns dock tillräckligt med exempel på när det går över styr. Lånetaken finns där av en anledning.
Bostadspriserna är väl egentligen inte speciellt mycket högre i Sverige än någon annanstans? I euro är de nog till och med attraktiva sett till vad man får. Däremot har vi relativt låga löner i Sverige, särskilt efter skatt
Instämmer, Sverige är billigt i jämförelse med de flesta i-länder.
Vi klassas numera som ett låglöneland, IT konsulten i Indien har snart samma timpris som en svensk IT konsult!
Bostadspriserna i Sveriges största städer är ungefär i paritet med många storstäder i USA (undantaget typ extrema ställen som Silicon Valley m m).
Detta trots att man på de ställena i USA (ofta) tjänar minst dubbelt så mycket. Flera av mina fd kollegor i USA hade 2 hus (eller fler) i närheten av varandra, ofta avbetalda, o hyrde ut det andra. Fördelen med detta att det finns en marknad för att hyra hus också (med hög omsättning). Vilket är helt icke-existerande i Sverige (i princip). Hur många i medelklassen i sthlm eller gbg kan gå o köpa ett andra hus i sitt eget bostadsområde? Väldigt få…
Hushållens skulder är 88 procent av bnp, mycket högt i ett internationellt perspektiv, det kan sägas bero på en plan ekonomisk bostadsmarknad.
Hushållens tillgångar är mer än 300 procent av bnp, men har inte inte helt klart för mig vad som räknas in i hushållens tillgångar.
Hushållens skulder som andel av bnp har fördubblats sedan mitten av 90 talet tillgångarna givetvis ännu mer.
Givet rådande läge, amortera minst möjligt det finns en uppsjö smartare investeringsalternativ.
Vän av ordning kunde i media istället skrivit:
Bubbland ska upp igen då folk upplever att de är fattiga när de inte kunnat använda bostaden som bankomat.
Nya torskar behövs fylla på pyramidspelet.
En bättre lösning hade såklart varit att man förenklade och förbilligade bostadsproduktionen.
Men då kan inte kommunerna använda tomterna som bankomat. Och vi ser ju hur DåligStämning det är nu i Danderyd som är en fattigkommun med rätt kass service nu när man inte kan höja skatten dit den borde vara (tänk SigtunaMärsta)
Bostadsproduktionen är så billig den kan vara. Det är markpriserna som är problemet. Och de eldas på av sådana här bubbelfasoner.
För att inte tala om all byråkrati, den gör allt mycket billigare jag lovar.
Utöver det har vi tillgänglighetskrav på ALLA toaletter då alla är eller kommer bli handikappade, vi har x antal parkeringsplatser per bostad osv osv.
Det är en utredning som enbart kommer att användas som ett diskussionsunderlag. Stora revideringingar förväntas. Jag tyckte att jag kunde läsa in det mellan raderna när jag lyssnade på finansmarknadsministern. Han återkommer ju till våren.
*revideringar
Ja.
Men hur enkelt blir det att hänga en saftig biff framför banker och brf-/villaägare och sedan ’diskutera’ sig ner till en saltlösningsmarinerad fläskytterfilé?
Det är tveksamt om de blir så mycket klokare av utredningen. Det som utredarna kom fram till visste de nog redan i stora drag, tror jag. Så den är nog inte till mycket hjälp och vägledning. Till våren får vi se vad de kommit fram till …
Ja, än så länge är det lite väl tidigt att servera valfläsket.
Bostadsägare och bankerna är ju vinnare i det här förslaget.
Vill man ha en egen rimlig amortering på sin tilltänkta bostad framöver måste man alltså köpa en väldigt billig bostad (relativt). Det kommer ju alltid finnas konkurrerande köpare som är beredda att kasta hela sin månadsinkomst på räntekostnader till banken.
Det mest falska argumentet är ju de som “det här blir bättre för nya på marknaden”
Mmm. De sista in i pyramidspelet är de som man bryr sig om….
Sjunger: “Journalisten och politiiiiken sitter i samma båååååt”
Folk som slänger hela sin månadsinkomst på räntekostnader svälter å andra sidan ihjäl och då blir det en ledig bostad.
Precis.
Mest riskbenägen vinner (i alla fall budgivningen, ofta även i längden).
Liknar ett tidigt valfläsk, champisfesten kan börja med en ränta på väg ned.
Är inte skuldkvotstaket 450% idag, med +1% (dvs 3% vid över 70% belåning) amortering mellan 450-550%.?
Vi ligger i spannet 50-70% i belåningsgrad, i Stockholms kommun. Men vi amorterar strax under 3% ändå om året. Kändes nästan meningslöst i många år att göra så (Varför inte tjäna mer på börsen). Men det var tacksamt när räntorna toppade, samtidigt som våra två bundna delar gick ut med 10 månaders mellanrum. Tror det hade med -90 tals krisen i färskt minne att göra, att vi valde att amortera. Och inte chansa med börsen, även om den historiskt är en vinnare. Vi spar ju där ändå (i fonder), om än inte lika mycket.
Och ja! Om räntorna går dit vi tror, och börsen gör som den brukar. Så är vi fortfarande förlorare med vår höga amortering, så är det. Men jag sover bättre om nätterna i alla fall!
Stämmer och det nya blir ett riktigt tak, dvs inte kopplat till ökat amorteringskrav utan blankt stopp. Men bankerna ska kunna göra avsteg för 10% av utlåningen (vet ej exakt hur det definieras) vilket innebär att det normalt inte borde vara bindande enligt utredningen.
Bra förslag för övrigt, nu kanske man kan förenkla byråkratin, riva miljöbalken och börja om med vettiga avvägningar istället och avreglera hyresmarknaden så kommer priserna ändock rimligen gå ner.
Högre priser är väl sämre för alla med lån? köpa större, du får mer för din gamla. Nya kostar mycket mer, vilket gör dig mer räntekänslig. Och därmed påverkas hela Sveriges ekonomi, när du konsumerar mindre, om räntorna stiger? Pratar naturligtvis inte om bloggarens besökare. Utan villa/bostadsrättsägare på populationsnivå, med höga lån i förhållande till inkomst.
Hade varit en intressant undersökning här på bloggen. Personlig inkomst, hushållsinkomst, bostadsvärde, bostadslån samt ort.
Bara kom ihåg alternativ för utlandsboende!
Är inte skuldkvotstaket 450% idag, med +1% (dvs 3% vid över 70% belåning) amortering mellan 450-550%.?
“Istället för att kommunerna ska sänka sina markpriser så det blir billigare att bygga nya bostäder och därmed anpassa sig till verkligheten ska man istället elda på rätt in i kaklet.”
Jag ser att du ofta (alltid?) nämner det här som kommentar varje gång du skriver om bostäder/byggande etc., men nästan aldrig (typ?) om hustillverkarnas priser. Jag menar, här ute på landet så en 200-300k för en tomt är ju inte hela världen eller så mycket att be kommunen om att sänka markpriset, när det kostar 3-4miljoner att bygga en ok mindre/mellanstor bostad. Eller mäklararvodet som hade blivit 75-150k om man säljer en 3-4miljoner villa för att bygga ett nytt hus på den där tomten för 200-300k som man nyss köpt.
Jag säger inte att du har fel, framförallt inne i städer där kommuner säkerligen tar miljoner för en mindre tomt kanske är lite väl girigt, men samtidigt så bygger de som köper den tomten ett hus för 7-10miljoner++.
Eller så bygger du ett hus med mindre yta och lägre standard.
Samtidigt är det inte fritt att bygga utan det är en enorm reglering kring energiprestanda, max effekt för uppvärmning, tillgänglighetskrav mm mm. Går inte att bygga ‘enkelt’ i Sverige idag, möjligen lite lättare om man bygger det som fritidsboende.
Hur litet då, och skall det vara med utedass? Förklara lite mer eller ge mig tips, jag har byggt flera hus och att bygga en mindre villa idag på 100-120 kvm om du inte skall snickra själv kostar ca 4 000 000 kr, och då snackar vi ingen lyx utan bare minimum för att uppfylla alla de kvar som finns idag på energiklass, brand, avlopp, vatten mm mm. Och ju längre norr ut ju dyrare. Du får inte ens bygga mindre på vissa tomter pga av detaljplaner mm.
4 miljoner för ett hus är väl inte så farligt dyrt, problemet är att de platser som räknas, dvs cykelavstånd från nån av storstädernas centrum, är minst dubbelt så dyra. Detaljplanerna är fienden här, vi borde ha det som i Japan att det finns ett fåtal nationellt förutbestämda standardplaner kommunerna får välja mellan, där även den mest restriktiva tillåter flerfamiljshus. I frånvaro av statlig markvärdesskatt borde kommunerna inte sälja av marken utan hyra ut den till marknadsmässig markhyra, men de borde också genom tvångslagstiftning eller incitament från staten förmås att inte hålla tillbaka på exploateringen. Detta skulle ge oss likadana bostadspriser i hela landet för all överskådlig framtid, inga storstadspriser utan lika billigt att köpa hus i Göteborg som i typ Falun eller nåt. Gör man detta så kan man också avveckla alla de där kreditrestriktionerna för bolån eftersom man inte längre skapar nån konstgjord prisökning som behöver hållas tillbaka.
På riktig? Skall alla ha samma lön också och samma bil (Trabant)
EBBE jag vet inte riktigt hur du får det till det. Storstädena är idag dyrare på grund av den konstgjorda markbrist som uppstår när politikerna begränsar bostadsbyggandet genom detaljplanerna. Det naturliga marknadspriset om det är fritt fram att bygga torde inte vara särskilt mycket högre i storstäder än i småorter, annat än i de allra mest centrala delarna. Det är inte fysisk markbrist som begränsar tillgången på bostäder inom pendlingsavstånd från storstäderna.
Haka upp mig på att det skulle hyras ut mark till “marknadsmässig” markhyra, har redan prövats med i mina ögon katastrof för de stackare som sitter på ett hus med mark de inte äger. Tvång och lagar och samma priser för alla.
Jag tror på motsatsen dvs avreglering och ett avskaffande av planmonopolet. Stat och kommun skall inte sitta på massa mark bara för att.
Så vi kanske tänker samma iaf, dvs den konstgjorda markbristen är orsaken till de höga priserna som ledare till höga lån.
Poängen med marknadshyra på mark (eller helst markvärdesskatt på all mark, istället) är att markvärden genereras av positiva externaliteter från andra än markägaren själv, dvs det är manna från himmelen. Markvärdesskatt har därför inga av de negativa effekter på incitamenten som de flesta skatter har. Det är därför mycket effektivt. Det är en av extremt få skatter som har negativ dödviktsförlust, dvs en högre skatt (så länge den inte överstiger den nivå som ger negativa markpriser) ökar BNP. Det beror på att det blir kostsamt att låta mark användas på något annat än det mest effektiva sättet.
Att beskatta bort “manna från himmelen” leder vid varje given nivå av totalt skatteuttag, högt eller lågt, att skatten på löner och avkastning på produktiva investeringar minskar i motsvarande grad. Ens egen position i rankningen av levnadsstandard blir alltså att stämma bättre överens med ens position i rankningen av inkomster man själv fått genom att prestera. Det är bra för incitamenten och jag menar att det också är rättvist. Om man lägger frågan om storleken på ojämlikheten åt sidan och tittar på om ojämlikheten är godtycklig eller kommer av prestation, så tycker jag det är rättvist att så mycket som möjligt av ojämlikheten ska komma från prestation och så lite som möjligt från manna från himmelen.
Det uppenbara motargumentet är att nån som på ett eller annat sätt bor bättre än vad deras inkomst motsvarar kommer bli tvungen att flytta. Jag tycker inte det är nåt bra argument, alternativet är att en yngre mer högpresterande person är den som betalar för åldringarnas stigande fastighetsvärden, om och om igen för varje ny generation.
Det går inte, typ.
Ett hus måste ha ett kök och ett badrum, de måste båda vara handikappsanpassade. Huset måste också uppnå en viss energiklassning och det ena och andra. Första träff på google säger 1,7miljoner för ett 63kvm hus som billigast, exklusive markarbete, avgifter till myndigheter, utvändig målning och så tomten. Så sisådär 2miljoner+ för ett hus? Då tycker jag inte det är så mycket att hänga upp sig på att kommunen säljer en tomt för 200-300k utan här hade jag velat gnälla på hustillverkare som gör att det inte går att bygga ett nytt hus (inkl tomt) för under 2-2,5miljoner.
Radhuset (byggt -79) jag växte upp i kostade med dagens penningvärde ca 1,9 miljoner kr (då ingick tomten). Så det går att bygga billigare.
Men priset på en tomt och hus i attraktivt läge utgår ju endast delvis från standarden och storleken på huset. Först läge, läge, läge, och tar inte kommunen ut priset gör byggaren det.
Eller om staten (som då) tvingad in låga priser (med attraktiva statliga bygglån) så går förtjänst till köparen då priset hoppar upp direkt i andrahandsmarknaden.
Korrekt, det är andrahandsmarknaden som ska sätta priset på nyproduktion
Omvärden ser privat belåning som den enskilt största ekonomiska riskerna i Sverige och bidrar på det sättet till en svag värdering av kronan och minskar så Svenskt välstånd. Sverige står ut i det att bostadspriserna är mycket höga – i vart fall om an tar hänsyn till att det är ett kanska glest befolkat land och inte jämför med exempelvis Singapore eller Hong-Kong. Generella lättnader kommer som skribenten säger bara ytterligare blåsa på priserna. Det kommer en en gång gynna baby-boomers och knappast hjälpa förstagångsköpare utan arv. Rimliga åtgärder skulle sikta på att hjälpa människor i början av karriären, fasa ut dessa åtgärder från 40-årsåldern och kombinera med en fastighetskatt på det värde som investeringen i ett boende ändå genererar.
Varför inte bara sänka skatten och återbörda lite av landets överskott till löntagarna. Det skulle till och med kunna finnas ett amorterings avdrag för att minska skulderna.
För att få lite perspektiv.
Du får räkna med att betala cirka 3 ggr mer för en bostad i Hong Kong kontra Sthlm trots att lönebilden är relativt lika.
Sänka skatten? Låta folk behålla mer av sina pengar? Hädelse! Då kommer det ju inte finnas tillräckligt med pengar för att vare sig sätta kommunen på kartan eller för godhetssignalering!
Priserna är höga där det är brist. Priserna är låga där det inte är brist.
Mina föräldrars hus är värderat till ca 1/6 av mitt.
Det tar under en timme att köra mellan husen.
De flesta av oss som kommenterar är ju i Far- eller Farfarsåldern (damerna får ursäkta. Men här är ni nog i minoritet).
Den enda konsekvensen av borttagna amorteringskrav är väl att barn- och barnbarnsgenerationerna blir sittande med större lån medan vi tjänar på det? Vi kanske kan kompensera lite genom att dö med pengar, men ändå.
Den intressantaste frågan är hur vi skall hålla igång byggande av attraktiva små ingångs/utgångslägenheter. Att sänka kraven på ljus/ventilation/buller är väl bara korkat? Man kan kanske tänka sig att offra de allmänna tillgänglighetsanpassningarna med oproportionerligt stora toaletter och sovrum (och kanske fixa ett bra bostadstillägg för folk med rörelseproblem så att de har råd med fungerande lägenheter istället). Men annars är det väl bara dumt att sänka standarden?
Korridorsboende förlorade tydligen sin attraktionskraft ungefär samtidigt med kollektivt tittande på linjär-TV. Även studenter som kommer ensamma till nya städer verkar föredra egna lägenheter. Så kollektivt boende är knappast framtiden heller.
Så hur tusan håller man en vettig kostnad utan att talla på kvaliteten?
Du kan dela upp byggkostnader i före pandemin och efter invasionen i Ukraina.
Två vitt skilda världar och ändå gnällde folk före pandemin hur dyrt det var.
Så nej, det blir inte bättre än så här och jag står kvar vid att årsavgifter (BRF) samt hyror (hyresrätt) kommer fortsätta stiga i takt med drift- och underhållskostnader.
Samma sak gällande småhus, de billiga åren är över gällande drift- och underhållskostnader.
Energi och räntor.
Slår hårdare än inflationen i övrigt mot Brf.
Ja byggde precis hus och 50% var tomtkostnad, och en stor anledning till byggnadens pris är krav, främst då energikrav men det gäller även ventilation, krav på hygien utrymmen, tvättmöjligheter mm. Det gör typ ingen skillnad på totalen om man byter ett parkettgolv till vinylmatta.
Så är det. Vi har en billigare grund eftersom vi vill bevara berget och kör plintar men den besparing äts upp (och lite till?) av att vi måste isolera mer och ha dyrare uppvärmningssystem etc. Blir mörkrädd av hur sönder reglerat allt är, nu senast krävs förberedd kanalisation för elbilsladdare. Hur fn kan det vara statens angelägenhet? Konsumentskydd området är på liknande sätt fullt av regler som är kontraproduktiva ur ett system perspektiv, och även här krävdes en färdigställandeförsäkring som vi inte behövde (för vårt egna bästa som vi inte förstår?).
Vet inte varför mobilen envisas med att vilja särskriva det jag skriver.
Därför att den i grunden är tänkt för engelska! Även Word beter sig så, även om det är bättre nu än för tio år sedan.
Jag är kanske lite konspiratoriskt lagd, men det kan också bero på att jag har några av de här magiska poängen i nationalekonomi som herr Bloggaren efterlyste.
Jag tror inte att syftet med det här förslaget främst siktar på bostadsmarknaden utan mot arbetslösheten. Det är, som vi alla säkert vet, ett område som sittande regering har enorma problem med. Att arbetslösheten ligger på 8,2 procent är något som borde stämma till eftertanke.
Om man som regering predikar det här med att spara och hålla igen, så är det svårt att elda på ekonomin även om man nyligen enats om att byta ut överskottsmålet mot ett balansmål. Kristersson och Svantesson är förmodligen desperata och vill elda på ekonomin så mycket det går, långt mer än vad det nya balansmålet kommer att tillåta och det snabbt. Att tillföra marknaden krediter igenom att öka utlåningen till bostäder är ett sätt att komma runt det finanspolitiska ramverket och att inte, rent optiskt, framstå som de sossar man innerst inne är.
Ulf vill helt enkelt pumpa marknaden full med pengar, vilket är tänkt att, med tiden, generera kapital för investeringar, samtidigt som det, genom den inflation och det valutakursfall som han hoppas ska bli resultatet, sänker reallönerna för svenska arbetare. På så sätt hoppas Ulf förmodligen att arbetslösheten ska pressas nedåt något utan att han framstår som en gammal gråsosse.
Industrifacken kräver nu, efter den senaste tidens chockinflation, hela 4,2% i löneökningar. Arbetsgivarna säger att det är helt orealistiskt och kommer att slå mot sysselsättningen… Gud förbjude att de anställda skulle få tillbaka de reallöner de hade tidigare. Nu tänker regeringen dra sitt strå till stacken.
Gunnar Sträng, kom tillbaka! Allt är förlåtet.
Jag tror också att syftet är att öka mängden pengar in i ekonomin. Men som du skriver: för hade staten istället lånat upp dessa pengar hade det bpde sett ut som sossepolitik ala 70-tal och öven brutit mot balansmålet.
Men som någon sa: efter 90-talskrisen så flyttade man skulden från en statsskuld till privata bolåneskulder.
För argumenten om “hjälpa folk in på bostadsmarknaden” håller aldrig när man som LW ovan synar argumenten.
Hur många poäng? Det handlar nog snarare om allokeringfrågan (effektivitet) och att lätta på kontraproduktiva planekonomiska regleringar. Lars EO Svensson har haft ett och annat att säga om dessa regleringar och om de verkligen ökar stabiliteten i systemet..
Problemet är att vi är en öppen ekonomi med stor utrikeshandel. Allt vi konsumerar är gjort utomlands, allt vi producerar går på export; mer eller mindre. Det finns inte så mycket utrymme att stimulera ökad ekonomisk aktivitet då, annat än att dumpa valutan för att sänka arbetarnas löner. Att bygga saker som ger en konstruktiv effekt tar decennier, och den tiden har inte vår regering.
Såg i dag att de vill få 7.2% i lön under två år, tror vi behöver få till högre löne ökningar och inflation om de inte vill införa amorteringskrav. Annars så får vi högt belånade pensionärer i framtiden.
Lägre skatter vore bättre
Då summerar jag lite av kommenterar i denna tråd och tidigare ang. priser på fastigheter.
1. Man skall inte låna pengar, är man inte rik och behöver boende för jobb/familj/studier får man skylla sig själv och var nöjd med det du har, inga klassresor tack.
2. Man skall spara, inte låna! (Exempel: 1000 skattade kr i månaden i 400 år för att kunna köpa ett boende till sin familj när det är dags utan lån)
3. Man skall höja skatterna för att bromsa fastighetspriserna.
4. Man skall låta politiker och banken styra priserna (Ränta & Amortering), för ditt eget bästa, läs punkt 1
Jag hoppas detta är tydligt nog för att inse att inget av detta är lösningar som är gångbara om man syftar på marknadsekonomi i en demokrati. Lite förvånande att så många vill ha mer skatter, regler, mm. Jag tänker att det borde vara tvärt om, mindre skatter, mindre regler.
Det finns bara EN lösning och det är att öka utbudet enligt, ett hus tre köpare priset går upp, tre köpare ett hus, priset går ner.
PS. tror många sitter på väldigt höga hästar här, god kväll
Korrigering: Det finns bara EN lösning och det är att öka utbudet enligt,
ETT hus TRE köpare priset går UPP,
TRE hus EN köpare, priset går NER.
En rimlig lösning för att få ned utlåningsviljan är att lagstifta om att bostaden är bankens säkerhet och inget mer. Kan man eller vill man inte betala så får banken ta bostaden och sen är man skuldfri.
Carmania
Lite som USA, har sina fördelar ända tills fel hushåll får låna läs finanskrisen.
Men rätt skött är det ett sunt upplägg.
Det var de offentligt ägda låneinstituten som började låna ut till “fel hushåll” och sedan paketerade finansmarknaden dessa lån i hyfsat riskfyllda instrument.
Så länge vi har vinstdrivande banker som är borgenärer och de söker finansiering med sina bostadsobligationer kommer vi inte se detta igen.
Fast det finns ju redan idag massor med ställen där priset är låg pga av högt utbud och låg efterfråga. Där finns de även plats att bygga mer för villiga byggbolag till ett försäljningspris långt under byggkostnaden…
Men attraktiva lägen är dyra för att de är attraktiva, och de är attraktiva för att de finns en begränsning i tillgång.
Antingen är du likt undertecknad nationalekonom eller så har du tänkt/satt dig in i frågan. Helt rätt har du i varje fall.
Det är verkligen obegripligt hur alla politiker låtsas att det handlar om finansiering när det egentligen bara är att när som helst dra ur proppen genom att avskaffa lokalpolitikers möjlighet att begränsa bostadsbyggandet.
nordmarj +100 på den, men att få politiker att fasa ut och avveckla sig själva är nog tyvärr det sista som kommer ske.
Vi får leva med de höga priserna tills RB sätter räntan på 500% igen.
Det här med skuldkvotstak är väl en ny begränsning, det finns inte idag. Det som finns är ett ökat amorteringskrav över 4,5x bolån i förhållande till bruttoinkomst, det föreslås tas bort. Istället kommer skuldkvotstaket på 5,5x som är en maxbegränsning på hur mkt man överhuvudtaget får låna i förhållande till inkomst (liknande Norges skuldskvotstak på 5x årsinkomst).
Dock ska det finnas en flexibilitet på upp till 10% av nyutlåning där bankerna får göra undantag, och eftersom det idag bara är 3-6% av lånen som överstiger 5,5x, så kommer inte detta ha någon större effekt enligt vad som sades på pressträffen.
Sedan mitten av 90 talet har vi petat över offentlig skuld till privat skuld.
Men vi har också petat över offentlig tillgång till privat tillgång en masse.
Skål🥳
Ja tänk va bra de va på 90 tal med 500% ränta, bara för att RB skulle försvara kronan fick människor lämna sina hem med ha skulden kvar, de va tider de!
Idag är det helt omöjligt att spara på ihop på lönearbete till ett hus/lägenhet i en storstadsregion där jobben finns.
Marknaden måste släppas fri så alla får en chans till ett bra boende för sig & sin familj.
Jag ser att regeringen tar ett steg i rätt riktning. Det är dags att ge folket friheten tillbaka och rätten att fatta och stå för sina egna beslut. Det finns egentligen ingen anledning att det ska finnas regleringar kring hur mycket av bostadens värde du kan belåna. Det borde sättas av bankers kreditavdelningar och låntagarna. Att staten genom finansinspektionen reglera detta är överförmynderi. Det man däremot borde reglera är utifrån vilka risker en bank tar – hur stort eget kapital en bank skall ha. En bank som ger ut lån till 100% av värdet kanske bör ha ett eget kapital på kanske 30% av stocken medan en bank som lånar ut till 50% av fastighetens värde kanske räcker med 6-8%. Det skulle i slutändan ge en mer dynamisk bankmarknad och skapa bättre konkurrens på bankmarknaden när banker behöver segmentera sin marknadsposition. Det skulle även skapa möjligheter för nya banker att etablera sig. Vi har i princip 4 storbanker som har delat upp bolånemarknaden mellan sig.
Får de igenom detta trams?
Säger en ganska duktigt skuldsatt medelålders. Vilken jäkla dålig tajming. Om det är något vi behöver göra så är det att minska skulderna för att göra oss mindre känsliga mot rysslands orcher i framtiden.
Kan inte säga att jag gjort någon analys här men hur gör högre skulder oss mer känsliga mot ryssarna?
Som bloggarjäveln skrev:
Det är jobbigt med 12 miljoner i lån, när ryssen gjort plockepinn av din Brommavilla och försäkringsbolaget med rätten på sin sida hävdar force majeur.
Vad räntan landar på i ofredstid är ju också ’spännande’.
Men tror man inte på det scenariot (eller på ett ännu värre scenario, där man helt enkelt blir nomad) är det bara att köra på, antar jag.
Förstår inte all negativitet kring detta, det verkar välbalanserat, genomtänkt och kommer sätta landet på precis den banan vi behöver ta avstamp från. Äntligen ett kanonförslag!!!
då ska vi se…
Strax efter millennieskiftet när jag tog mitt första lån var regeln att 75% av lägenhetens värde fick vara bottenlån resten var topplån upp till handpenningen.
Topplånen var man tvungen att amortera ner relativt raskt ( för att banken skulle ha bra säkerhet för lånet).
Bottenlånet började man först amortera när topplånen var avbetalda. Det var ett bolag med staten som delägare som började med att ha 90% av värdet som bottenlån. Vanan (eller ovanan??) att inte amortera på bottenlånet låg kvar.
Nu har pendeln svängt över igen och jag vet personer som har varit tvungen att tänka till både en och två gånger om personen kan separera och bo kvar i området så att barnen kan gå kvar i skolan och ha kvar sina kompisar.
Ja det är svårt att komma in på bostadsmarknaden både som ung och som ensamstående. Ur den aspekten tycker jag att det är vettigt att de nu har sett över amorteringskraven.
Mumma!
Ett samtal till banken, maxa lånet enligt nya reglerna, låna upp det jag amorterat.
Vänta ngt år, omvärdera säkerheten till det nya prisläget.
Allt in på Lysa.
Det är Lysande!
(Kan innehålla spår av ironi och surdegskultur).
… och latenta skatteskulden, den får barnen ta hand om via dödsboet.
Så de inte har råd att köpa boende ens när en kolar vippen.