Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna stiger i de asiatiska tidszonerna under tisdagsmorgonen och den svenska kronan har stärkts. Dagligvaruhandeln säljer mindre mat när man justerar för inflationen och försäljningen ökar mindre än prisökningarna på maten.
Stockholmsbörsen kunde inte bestämma sig under måndagen och OMXS30 gick +0.04% medans OMXSPI gick -0.08%. Den svenska kronan har dock stärkts mot dollarn till 10:94 SEK och dragit med sig guldpriset till 673:- SEK per gram. Kronan fortsätter vara stabil mot euron på 11:54 SEK, men personligen tycker jag inte direkt att Riksbankens valutasäkring av valutareserven känns särskilt kraftfull.
Jag missade igår att redovisa hur det blev med portföljens utveckling hos Lysa senaste veckan. Facit landade på +0.85%, vilket alltså blir en sammanräkning av 80% börs, 20% obligationsmarknad och valutakursutvecklingen för svenska kronan.
I USA gick S&P-500 starkt igår med +1.06% och Nasdaq 100 +1.18%. Bäst inom FAANST gick Spotify med +2.97% och sämst Apple med -0.07%. Långa amerikanska räntor steg igen och verkar inte kunna bestämma sig.
Borta i de asiatiska tidszonerna väljer man glädjen och börserna stiger. ASX 200 går +0.42%, HAng Seng +0.65%, KOSPI +1.08%, Nikkei 225 +0.96% och Straits Times +0.16%.
Dagligvaruhandeln – dvs mataffärerna – rapporterar att försäljningen ökar mindre än matpriserna. De skenande matpriserna har alltså fått svenskarna att köpa relativt sett billigare mat eller mindre mat. I september ökade försäljningen på ett år med 6.2% mätt i kronor, men prisökningarna för livsmedel och alkoholfria drycker var 7.7%.
Svensk Dagligvaruhandel skriver:
“Prisutvecklingstakten i dagligvaruhandeln var lägre i september än i augusti och trenden är fortsatt avmattande. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är takten vi talar om, och inte prisnivån i sig. Konsumenternas sviktande köpkraft i kombination med omvärldsfaktorer är fortfarande en utmaning för dagligvaruhandeln.”
Svenskarna är alltså homo economicus och drar ner på den dyraste konsumtionen inom mat. Mindre oxfilé och mer köttprocess i form av korv kanske?
Distanshandeln via e-handel, hemleveranser eller upphämtning av förbetald shopping i butik minskade samtliga, och får väl antas vara ett spår av pandemin och att folk successivt går tillbaka till att handla i butik. Kanske upplevs det även som att man kan spara pengar på erbjudanden och veckans vara om man lägger pengar på att ta sig till butiken.
Svensk Dagligvaruhandel håller nu (08 – 08:55) ett webinarium om att den svaga svenska kronan påverkar matpriserna. Inte bara importerar vi i kronor hälften av vår mat (men Sverige är 85% självförsörjande på kalorier och näringsämnen), utan all mat även den som är helt svensk prissätts på en internationell marknad. Även svensk mjölk blir alltså dyrare när kronan fallit i värde.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
74 kommentarer
Maten är ju en av få utgifter man kan pressa priset på, lågt hängande frukt helt enkelt. Det är enklare att välja bort köttet till förmån för falukorv än att flytta för att pressa sin bostadskostnad. Det jag funderar på är vilka spår den här tiden kommer ge i våra sjukvårdskostnader på 20-30 års sikt. Färska grönsaker har gått upp så mycket i pris att människor väljer bort färskt grönt, i ett par av de butiker jag besöker syns det på att sortimentet blivit sämre när handlarna försöker minska mängden spill. Jag gissar på en jättevåg av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar mm när effekterna av kostförsämringarna slår igenom på sikt. Det blir dyrt för samhället.
Frysta grönsaker är en bra vara och många gånger prisvärd. Man kan ta det man behöver och förvara resten till ett annat tillfälle (inget svinn, med andra ord).
Visst är det så, men frysta grönsaker har gått att köpa sedan mitten av 40-talet och ändå har vi en ganska hög frekvens av kostrelaterade hälsoproblem. Jag tror vi står inför en epidemi av diabetes m.m. när folk väljer sämre livsmedel av ekonomiska skäl, och om vi inte agerar nu kommer det bli ett jätteproblem i framtiden. Rena, nyttiga, icke-processade och hälsosamma livsmedel borde subventioneras, skit samma om det sker genom statlig inblandning bara folk får incitament att äta bättre och stärka hälsan. Ska vi alla tvingas jobba till 70 eller längre så måste kroppen orka också.
Jag sticker ut hakan och gissar att du har fel.
De nya generationerna av hungerdämpande mediciner håller inte bara den danska kronan under armarna. De kommer dessutom att innebära enorma konsekvenser för folkhälsan. Jag gissar att vi får flytta pensionsåldern 2-3 år.
Om det inte kommer ett enormt backlash förstås (typ matmissbrukarna börja missbruka kändisviner istället).
Alltså, att du har fel om diabetesepidemin. Inte behovet av grönsaker.
Jag håller inte med. Medicinerna kommer vara alltför dyra för att skrivas ut i större omfattning. Däremot har du rätt i att det är en bra affär för läkemedelsbolagen och det danska bolaget har inte bästa produkten.
Det finns inga wunderwaffen.
Precis. MEdicinerna mot övervikt är revolutionerande
Utöver rökning och supande är övervikt den stora klassmarkören och skapare av dödlighet.
Att gå ner 20% i vikt (vilket medicinerna gör) kommer skapa enormt välstånd och ökad livskvalitet och levnadslängd.
Finns idioter som inte tycker man ska behandla övervikt då folk får skylla sig själv för de äter för mycket. Men det räknar jag in i samma grupepr som tycker det är rätt åt folk som får flytta från hus och hem när räntan går upp.
Jag ser gärna att min skatt går till att folk blir mindre feta. Och därmed blir friskare, lever ett längre och bättre liv.
Jag vet inte hur dyr tillverkningsprocessen för medicinen är men normalt sjunker priset när patenten gått ut och fler bolag kan tillverka och sälja. Om 10 år kommer det antagligen käkas lika mycket som blodtrycksmedicin (givetvis om det inte har allvarliga biverkningar).
Det finns redan en massa konkurrerande medel med olika grad av effektivitet:
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/05/de-nya-fetmalakemedlen-revolutionen-som-alla-vantat-pa/
Så jag gissar på relativt överkomliga priser långt innan patenten går ut (vilket en del gör redan i år. Det här är gamla diabetesläkemedel i grunden).
Och om Danskarna får upp produktionsvolymen så har de inget intresse av att bjuda in konkurrenterna genom att ha för högt pris. Marknaden är i princip omättlig så de tjänar mer på att ta marknadsandelar än att försöka pressa ut de sista öret ur marginalkunden. Men just nu har de svårt att få upp volymerna så priset lär ligga högt i något år till i alla fall.
Men visst. Med nuvarande priser hamnar vi på knappt ca 50 000 :-/år. Men det är inte speciellt dyrt jämfört med sjukdomarna som drabbar rejält överviktiga. Så jag skulle tro att TLV godkänner det för alla diabetiker med måttlig övervikt och alla andra med BMI >30 (ish). 25% viktnedgång är i klass med kirurgi och det är inte gratis.
Men resten av oss får nog fortsätta att springa på gym och periodfasta (eller vad det är som är modernt just nu. Värmeträning?). I alla fall tills det är bevisat att biverkan är nära 0. Diabetiker och rejält överviktiga har så stora vinster att vissa biverkningar är acceptabla. Men blev inte Elon Musk en ännu större rumpmössa när han började ta tabletterna?
Visst färska grönsaker särkilt utanför säsongg är dyrt, men att äta nyttigt är det inte. Men äter man som innan oc bara skipppar grönsaker så är det ju ingen hit för follkhälsan. Om man byter ut kött mot baljväxter så blir det både nyttigare billigare och mer miljövänligt.
Exakt. Jag är så trött på den här myten. Nyttiga vanor är inte dyrt. Att ta en promenad är gratis och frukt och grönt kan i regel alltid fås billigt. Några exempel från Mathem: morötter 19 kr/kg, äpple 18 kr/kg, apelsin 36 kr/kg och bannan 28 kr/kg. Som jämförelse verkar en chipspåse ligga runt 30 kr styck (betydligt mer per kg). För en hundralapp får man ca 3 kilo frukt och grönt. Jag är därtill övertygad om att det går att hitta andra butiker, extrapriser mm. och därmed få ned priset ytterligare. Det är rimligtvis inte enbart kostnaden som får folk att gå för lite och äta för mycket av vissa saker och för lite av andra.
Ingen som kommer ihåg när tomaterna kostade 80kr/kg?
Ledtråd, det var i närtid.
Jag är också sjukt nyfiken på hur detta påverkar folkhälsan överlag, att säga att det är netto positivt eller negativt tror jag dock är för tidigt. Det finns så många olika sätt man kan se på det och det är ju helt klart individberoende hur man lägger om sin vardag för att få det att gå ihop om man måste. Nån generell sanning om att skräpmat är billigare än nyttig tycker ju många att det finns, men det handlar ju mest om halvfabrikat och färdigmat. Att färska grönsaker och annat är dyrt är ju också mest de importerade, äter man efter säsong så går det att hitta mycket billigt. Sen måste den gamla myten om att färska grönsaker är mycket nyttigare än frysta också få dö snart.
Två helt olika inte helt orimliga hitte-på-personer:
Individ 1: Slutar käka i lunch på restaurang, lagar billiga matlådor där det blir mycket storkok, grytor med baljväxter etc. och där kött konsumtionen minskar. Bilen är dyr, börjar cykla till jobbet eller kanske promenad till närmaste hållplats för kollektiv trafik.
Individ 2: (Här känner jag faktiskt rätt många). Ingen direkt kris ekonomiskt men budgeten för underhållning, resor och annat är mycket mindre. Fler kvällar spenderas i soffan, saker man har råd att unna sig är ofta mat/snacks/alkohol relaterade. Tröstätande helt enkelt.
Sen allt där emellan och extrempunkter åt alla håll.
Byter man sedan ut falukorven mot bönor, vitkål och annat nyttigt så blir det både billigt och nyttigt. Då har man råd med en del färska grönsaker.
Pytten såg god ut, ska nog drista mig till att göra en liknande. Har barnvänlig korv kvar sedan korvgrillning i helgen och det är lite trist att äta som den är för oss vuxna.
“Mindre oxfilé och mer köttprocess i form av korv kanske?”
Hörde på senaste Market Makers-podden att matsvinnet i dagligvaruaffärerna generellt ligger på cirka 30% och att siffran för färskvaror är närmare 50%. Tänker att det blir nog mer svinn när konsumenterna snabbt ändrar konsumtionsmönster och produktionen inte hinner med i svängarna. Kände bara plötsligt med den stackars oxfilén som ligger och mörar till sig ad infinitum i köttdisken.
Det blir blandfärs av oxfilen… man kastar inte kött på Scan i onödan. Det är en övergångsperiod helt enkelt.
Däremot kan man diskutera hur affärerna hanterar matvaror , speciellt frukt och grönt och det spill som uppstår där.
Konsumenterna borde lära sig använda alla sinnen , inte bara ögat när de handlar mat.
Butikerna borde jobba mer med priset. Om en vara med två dagar längre hållbarhet kostar lika mycket som något mer skamfilat så väljer de allra flesta den vara med högre kvalité.
Lönar det sig för butikerna att ha personal som går omkring och märker om priset på varorna allt eftersom de ruttnar?
Butikerna minskar nog svinnet så gott det går, det slår direkt mot resultatet och “money talks”. I medeltal slänger varje person 61 kg mat i hemmet så där finns stor potential att spara.
Många affärer har gjort en tydlig insats här och säljer ut varor med kort datum, för 10år sedan så förekom det knappt. Frukt och grönt är svårare, willys har ibland en blandad låda med saker som sett sin peak presentation, frågan är nog hur mycket det minskar svinnet totalt känns som en risk att det bara flyttar hem. Men känns så klart mer rimligt att köpa något billigt och skära bort dåliga delar än att betala fullpris.
Nja, inte riktigt så mycket men det är ändå omfattande mängder. Denna sammanställningen visar avfallet:
Men trenden är på rätt håll:
(notera att det är bara uppsamlade mängder matavfall, inte de matrester som kastas på andra avfallströmmar såsom srestavfall)
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/avfall/avfall-mat/#:~:text=Livsmedelsavfall%20i%20Sverige%20Under%202020%20uppkom%20cirka%200%2C9,vilket%20motsvarar%2018%20kg%20per%20person%20och%20%C3%A5r.
ICA-butikerna kan reklamera varor osedda och behöver därför egentligen inte minska svinnet av ekonomiska skäl. Därför hedervärt att de istället säljer ut mycket till reducerat pris.
Blir dock förbannad när man bara får 20% avdrag på t ex en färsk kyckling som går ut dagen därpå istället för mer rimliga 50%.
Willys verkar köra med 30% eller 50% beronde på hur lång hållbarhet de haft från början, tycker mig se ett mönster i alla fall.
Det är ju för att folk dammsuger “ät snart” korgarna.
Då behöver de inte sänka lika mycket. Passar det inte med så låg rabatt är det ju bara att inte köpa 😀
Elpriserna börjar återgå till mer normala nivåer.
Detta tack vare att vindkraften levererar hela 20% av installerad kapacitet.
Den svaga kronan är inte direkt dålig för export av el som i princip inte påverkas av kronfallet, dvs 95% av svensk elproduktion. På sikt kommer naturligtvis elpriset påverkas då de flesta nya projekt av vindkraft pausats pga prisökningar på materialet. På samma sätt som de pausats pga regeringen inte vill subventionera anslutningarna, en investering på ca 30-40 miljarder för bara de parker till havs som var sökt tillstånd för.
Undrar om Lysa kommer erbjuda att sätta över från ISK till depå om räntan fortsätter öka, och med den, ISK-skatten?
Antagligen inte, eftersom ISKn blir *mer* fördelaktigt ju högre räntan är, inte mindre. Detta pga vänsterns försämring av ISKn där det läggs på 1% på schablonen och att avkastningskravet på börsen förhåller sig till räntan. Ju högre räntan är desto högre är den förväntade avkastningen, och därför även skattefördelen med ISK. Är räntan under 1.25% är ISKn mindre fördelaktig då ISKn beskattas som om räntan var 1.25%.
Ja, enligt ekonomisk teori skall avkastningen på de mer riskfyllda tillgångarna i ISKn öka MER än räntan ökar eftersom rmer risk skall avkasta mer.
Nja, tvärtom sjunker priset på aktier när räntan ökar eftersom värdet av den framtida avkastningen minskar relativt den riskfria räntan. Över tid kommer företag att justera sina lönsamhetskrav till inflation + X% men det förutsätter att de faktiskt kan höja priserna, vilket inte verkar vara fallet för många branscher där lönsamheten tvärtom minskar i takt med att inflationen ökat. Detta har troligen mycket med den totala skuldmättnaden att göra, eftersom räntehöjningar bitar hårdare än någonsin förut.
Tillagar man det själv så är oxfilé inte så dyrt. För mig räcker en portion på 150g oxfilé. Räknar man med svenskt kött för 500 kr/kg så blir det bara 75 kr för en sådan portion, och med tillbehör så hamnar man knappt på samma portionspris som dagens på de flesta lunchrestauranger. Nackdelen är väl att man gärna korkar upp en flaska Preparatus Supervivet också till köttbiten, men även det blir billigare än motsvarande på krogen.
Beror nog på vad man jämför med. En riktigt bra ärtsoppa är bra mycket billigare och ibland godare än en medel oxfilé även om man räknar in kostanden för tillhörande finpunsch lagrad i Fader Berg.
He, he, så sant. Ärtsoppa med bra råvaror är riktigt gott.
Gör man den sedan i tryckkokaren så går det snabbare och man förbrukar mindre el.
En spaning.
Gjorde inköp tidigt när butiken öppnade och såg då en större mängd personer springa till kötthyllan för att få tillgång till nedsatta produkter, allt rödmarkerat försvann relativt snabbt.
Men bara för att en vara är nedsatt 30-50% betyder inte att den är billig, påpekade det till en person som hade plockat på sig 1 kg färska kycklingklubbor och tipsade om de frysta som till ordinarie pris är billigare än de nu nedsatta färska klubborna.
Personen tackade och la tillbaka de färska och kollade i frysdisken, det som jag tycker är självklart med kg/literpris är inte självklart för alla.
De billigaste frysta låg på 25 kr/kg jämfört med nedsatta färska för 38,90 kr/kg.
Fryst kycklingkött innebär också lägre risk för att det innehåller campylobakter.
Däremot skall du räkna upp kg priset för fryst kyckling med ca 10% eftersom det innehåller bara 89% kyckling, resten saltlake.
det beror lite på, men största anledningen att jag hellre köper färsk kyckling är att nästan inga ffärer tar in kyckling utan att den är “utblandad” med vatten, ofta dessutom 20%
20% saltlake tvivlar jag på. Det är runt 11%. Naturligtvis maxar de vad köttet tål utan att fullständigt disintegrera.
Det är hårt reglerat i lagstiftning hur det skall deklareras på innehållsförteckningen.
Så om du kan bevisa att det är 20% och det står 89% så…
(nu pratar jag om svenska leverantörer, det är möjligt att det är andra saltlakemängder från andra, men det skall oavsett stå på förpackningen)
Det stämmer, länge sedan man hittade kyckling utan saltlake. Eller för den delen hel fryst kyckling som alltid fanns när jag växte upp.
Det är inte av ondo, när man fryser kyckling tvingas en del av vattnet ut ur köttet vid tillagning och den blir torrare. Man kompenserar med saltlakeimpregnering.
Men om inte priset kompenseras så..
Dock smakar fryst kyckling sk*t och blir torr, så då hade jag hellre ätit grönsaker för egen del. Det finns bättre saker att spara på imho.
Jag skrattade gott åt ditt inlägg, för någonstans antog jag att fortsättningen på raden under skulle vara att när personen lagt tillbaka och tackat, så plockade du på dig den färska kycklingen 🙂
Inte personligt menat, men det blev så lustigt. Typisk sketch i SVT på 90-talet…
@ Fredrik.F’s inlägg.
Som bloggaren skriver väljer folk billigare alternativ. Läste en intressant undersökning för några år sedan från daglivaruhandeln. Vid den tidpunkten var det om jag inte minns fel ca 70% av svenskarna som sade sig köpa ekologiskt, vilket handlarna fann märkligt då det ekologiska utbudet stod för 15% av försäljningen, sett som ett rikssnitt. Människors självbild och ”varumärke” stämmer inte överens med plånboken.
I princip tror jag du har rätt. Alltså att svenskar tror de köper mer ekologiskt än de faktiskt gör. Tror även de flesta tror att de köper mer ekologiskt än medel. Samma princip som att alla tror de är bättre bilförare än medelföraren (trotts att vi kan anta att 50% är sämre än medel vid normalfördelning).
Dock kan 75% av svenskarna köpa ekologiskt trotts att det bara står för 15% av försäljningen. Om man nu inte säger 75% köper allt ekologiskt.
Exempelvis köper vi endast ekobananer i vårt hushåll, jag skulle svara att vi köper ekologiskt trotts att det tyvärr är en ganska liten del av allt vi köper som är ekologiskt.
Snarare förvånande att 30% väljer bort ekologiskt helt.. Men det kan säkert handla en del om hur man tolkar/formulerar frågan. Men tex coop har ju svaret de specifierar på varje kvitto hur mycket som är eko enligt deras definition..
Jag skulle vilja ha ett kanalplast-växthus på tomten, men vi har redan så mycket friggebods-yta, över 20 kvm, när man “får” ha endast 15 kvm. Det ryktas dock om ändring av friggebods-reglerna till 20 kvm. Jag skulle vilja plussa på med 5-10 kvm växthus bygglovsfritt, så att alla som äger tomtmark kan odla mer av sin egen mat. Men inga höns mer, de krävde hönsvakt varenda dag, vilket är svårt att få. Bra för prepping också.
Är det inte i de flesta fall dyrare att odla egen mat än att köpa den i livsmedelshandeln?
Vägrar köpa de ostar jag brukar handla till ett kg pris över 80:-.
Har sedan inflationen började rusa haft ett gott förråd med ost hela tiden. Om igen köper produkterna så måste de tillsist sälja dem med lägre påslag. Lågprisen kommer varannan till var fjärde vecka. Det är bara att ta väl hand om osten så klarar den sig länge i kylen långt efter bästföredatum. Osten blir ju bara exklusivare ju längre den lagras. Tillsist så blir den ju så dyr där den ligger hemma i kylen, så jag inte har råd att äta den….
Såg ett tips om att man kan köpa (enligt mig tråkig smaklös) mild billig ost. Kolla att förpackningen är helt tät! Lagra på svalt ställe i 6, 12, 18 månader. Vips har du bättre ost! Det är lagringen utav ost som kostar då det behövs mycket utrymme för dessa!
(Min favoritost är Allerums 18-månaders Grevé, men inte för +150 kr/kg…)
Jag äter bara “ung Gouda”, pga att den har lägst histamin-halt. All lagrad ost har en hög eller skyhög histamin-halt. Histamin orsakar huvudvärk, magproblem eller matförgiftnings-symptom hos de känsliga. I mitt fall eksem, men man kan äta DAO-enzym mot det (tillverkas från gris-njurar).
Ost som förpackas i PC, jag citerar:
“Problemet är att spår av kemiska substanser gradvis tar sig ut ur plasten och in i maten, och så småningom kan hamna i kroppen. Detta kan påverka små barn, och i synnerhet spädbarn.
Till följd av exponering för BPA har experter och studier observerat rubbningar i hormonsystemet och hjärnan, diabetes och skador på hjärtat samt en ökad risk för cancer. ”
Det där blev väl lite fel, Masja.
Har ni lagt märke till att några ostsorter säljs numera med styckpris inte kilopris. Allerum t.ex. säljs med kr/st och de ostarna är ca. 2/3 kilo. Många har blivit lurade bl.a. jag en gång men sedan dess köper vi aldrig Allerum mer.
Styckpris har blivit allt vanligare det senaste året, även på kött och fisk, samt en del grönsaker.
Ibland blir jag så uppgiven på att alla knep som livsmedelshandeln använder sig av för att lura konsumenterna faktiskt fungerar, t.ex. otyget att alla priser skall sluta på 9:90. Tyvärr så har väl evolutionen inte utvecklat våra hjärnor för att tänka tillräckligt analytiskt här.
En rulle avfallspåsar kostade x kr. Sedan erbjöds dito av återvunnen plast för x+y kr. Nu görs det reklam för extra hållbara för x+y+z kr, som är samma som de som tidigare kostade x kr..
Sveriges största tillverkare av påsar tog fram en påse tillverkad av sockerrör, som var gjord för att kunna användas minst 40 gånger, för att komma undan plastpåseskatten.
Men det gick inte. Påsen såg ut som en plastpåse och då var det en plastpåse, så det blev aldrig någon tillverkning av den.
Man måste alltid ange jämförelsepris i kr/kg, men det är klart att de sätter upp stora skyltar med priset per styck som fångar ögonen.
Jo, men sedan så fuskar affärerna en hel del även med jämförelsepriset. Själv handlar jag ofta på Coop, eftersom att det ligger närmast till och det inte finns så mycket annat att välja på. Där har under alla år jämförelsepriserna på inlagda varor som rödbetor och saltgurka alltid inkluderat spadet i burkarna, så att det skall framstå som billigare.
En extremt liten spaning, kanske, men tycker ändå att det är indikativt på hur livsmedelsindustrin hela tiden kör med fula grepp.
När jag köper mat så betraktar jag alltid butiken som en bazaar i Mellanöstern. Du måste helt enkelt kunna marknaden och läsa det finstilta på baksidan av varje produkt.
Och veta reglerna, står det ost så måste produkten vara gjord på mjölk.
Någon som fortfarande kommer ihåg analogosten från 00-talet, den som inte innehöll mjölk utan gjordes på vegetarisk olja?
Jo, men det är ju synd att det skall vara så i Sverige.
@Kraken.. haha 🙂
Två stekta ägg, herregud! Vår husläkare tillåter oss att äta endast ett halvt kokt ägg om dagen, eller ett helt kokt ägg varannan dag, pga kolesterolen. Idag är det udda datum och vi är således “ägg-berättigade”, vilket fest!
Så här säger Livsmedelsverket om ägg och kolesterol. Finns dessutom bra/dåligt och det dåliga ska man ju undvika.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/kott-kyckling-och-agg/agg-mycket-naring-i-praktisk-forpackning
Om din story om läkaren stämmer så bör du snarast byta läkare. Kolesterol är inte alls så farligt som det utmålades på 80/90 talet eller när det ju var det fanns hysteri kring kolesterol.
Kolestorol som man äter bryts ner till glukos som alla andra kolhydrater. Kroppens kolestorol skapas av kroppen själv. Något förenklat, men det spelar för kolestorolhalten ingen roll om du äter kolestorol. Det är som att tro att man får grönt blod av att äta grönsaker.
Kolesterol skapas mycket riktigt av kroppen, föa för att kapsla in och transportera fett.
Så vill man minska kolesterolet i blodet kan man minska sitt fettintag.
Och ja, matsmältningen är en kemisk fabrik, känner man inte till processerna och ’ödet’ för det man stoppar i sig leder tankarna lätt fel.
Vi gör som doktorn säger, fast inte alltid. Hon vill t ex att man ska ställa sig på vågen varenda morgon och väga sig (nej), köpa gåstavar (nej) och promenera med dem (nej).
Att väga sig varje dag är som att logga in på sitt Avanza varje dag och förfasa sig eller glädjas över förändringarna.
Jag håller med någon föregående talare här, byt doktor. Fyfan vad tråkigt att väga sig varje dag. Ska ni göra det före eller efter en måltid?
Gör som jag, gå till doktorn för att väga dig 1 gång per år.
Man får som vanligt kommentaren att man är för kort. Jag är 190cm.
Om man skall se prisförändringarna på livsmedel lite mer realistiskt:
Priserna går upp –> Konsumtionen skiftar till billigare livsmedel, men inte nödvändigtvis till sämre. En medelklassfamilj behöver inte äta animalisk föda varje dag i veckan, utan kan gott klara sig genom några vegetariska dagar.
Priserna går upp –> Konsumtionen skiftar från andra varor och tjänster till livsmedel, för att kompensera. Inget fel med det, eftersom vi köper och slänger alldeles för mycket.
Priserna går upp –> Matsvinnet minskar. Bra! Utmärkt!!
Priserna går upp –> Slentrianätandet och tröstätandet minskar. Bra för folkhälsan.
Priserna går upp –> Synen på värdet av god och näringsriktig mat ändras i positiv riktning. Vi uppskattar maten mer än tidigare. Biffen man äter en gång varannan månad smakar nog bättre än biffen man äter flera gånger i veckan.
Priserna går upp –> Konsumtionsutrymmet minskar i fråga om överprissatta fastigheter, så den så kallade bostadsbubblan kan pysa ut fortare än annars.
Kom just hem från min lokala Coop där jag plockade upp färska pizzor för 24 kr styck (50%) , åt med lite färska bladgrönsaker från plastpåse,likaså för halva priset. Skall runda av med en tysk jordgubbssmakande proteinmousse för 9 kr, givetvis även den köpt till halva priset.
Dagens frukost bestod av ostsmörgås med färdigskivad Arla ost till halva priset (60kr/kg) och ett par koppar Arvid Nordqvist kaffe från en punkterad påse för 30 kronor.
Det är ett spännande äventyr att leva jägar/samlarlivsstilen.
Det som egentligen kostar för konsumenten, är väl åbäket att i tid och otid ta sig till affären, i stället för att veckohandla.
Annars är det ju bara bra att livsmedel faktiskt säljs och äts, om än till reducerat pris.
Min tid är gratis för jag jobbar inte extra. Min lokala Coop är en omväg på 1km fram och tillbaka till motorvägsavfarten där jag normalt kör av. Total tid inklusive att betala är kanske 15 minuter. Så dagligt jägar/samlande kostar inte direkt något. Hade dock inte kört stora omvägar.
Själv har jag fyra bra livsmedelsbutiker precis vid min t-banestation. Så min omväg är max 200 meter om jag går till den mest avlägsna som inte ligger på hemvägen. Livet är tufft utanför tullarna.