Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna går blandat i det asiatiska tidszonerna nu under tisdagsmorgonen. Den svenska kronan försvagas återigen och guldet blir dyrare. Commerzbank uppger att bara högre räntor kan rädda den svenska kronan och Riksbankens hot om valutainterventioner är tomma ord. Hushållen uppges nu behöva klara 7% ränta för att få lån och många bostadsrättsföreningar tvingas höja sina avgifter kraftigt.

Stockholmsbörsen backade med -0.66% för OMXS30 och -0.61% för OMXSPI. Den svenska kronan faller återigen till 10:85 SEK för USD och 11:82 SEK för EUR och ny rekordsvag nivå mot euron. Guldpriset hänger på och hittas på 671:- SEK per gram.
Commerzbank uppger enligt Bloomberg att endast räntehöjningar kan rädda den svenska kronan och att Riksbankens hot om valutainterventioner är tomma ord då banken inte verkar ha nödvändig eldkraft för att försvara valutan – alltså inte tillräckliga valutareserver. Commerzbanks strateg skrev i ett utskicka:
“One can only recommend to the Riksbank to pursue a more attractive monetary policy from the FX market’s point of view if it wants to see a stronger krona […] Everything else is ridiculous, because it illustrates that Riksbank is not willing to accept the logical and predictable consequences of its own actions.”
Sverige är det främsta dåliga exemplet enligt Commerzbank.
Så om detta stämmer har vi antingen högre räntor eller fortsatt inflation via allt svagare valuta och dyrare import att se fram emot.
Sedan är det så att svenska kronan alltid slaktas vid dåliga tider, då det är en skvalpvaluta hos ett land med överdriven självbild i Europas ytterkanter. Men också så att kronan stärks igen i bättre tider, så en del menar att det är köptillfälle.
I USA gick börserna försiktigt framåt under gårdagens halvdag, men har stängt idag pga nationaldagen. S&P-500 gick +0.12% och Nasdaq 100 +0.19%. Amerikanska räntor steg och tvååringen gick från 4.87% till 4.94% medan tioåringen gick från 3.81% till 3.86%. Snart har vi den amerikanska tvåårsräntan över 5%. Något att fundera på för svensk del om kronan ska försvaras.
I de asiatiska tidszonerna går börserna blandat under morgonen.
ASX 200 +0.47%, Hang Seng +0.59%, KOSPI -0.25%, Nikkei 225 -0.90% och Straits Times -0.19%.

SvD skriver att hushåll för att få bolån idag måste klara 7% ränta och att bostadsrättsföreningar just nu får lån om 4.5% till 5.0% mot tidigare en procent vilket förstås innebär betydligt högre månadsavgifter än när räntorna var en procent. I en artikel pratas det om en premiumförening på Telegrafberget i Nacka där den nybyggda föreningens ekonomiska plan baserade sig på 1.2% i ränta på föreningens lån om 120 MSEK för 116 lägenheter. Man klarar bara 2.3% i ränta i föreningen enligt planen.
En boende i föreningen har fått se sina boendekostnader stiga med 10 000:- SEK i månaden sedan köpet och detta inkluderar 35% höjning av månadsavgiften.
Men experterna i artikeln tror förstås att bostadspriserna ska fortsätta uppåt ändå.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
104 kommentarer
Det är intressant att se hur gränsen för vilken ränta hushållen måste klara flyttas uppåt. En fd kollega räknade för ett par år sedan på 3% som ett skräckscenario, idag är det 5% och nu blir det alltså 7%. 1980 resp 1993 var det väl 17%? Spännande att se var vi är om ett år, kostnadsökningarna för boende lär ju fortsätta uppåt.
Helt annorlunda läge idag än både 1980 och 1993. Framförallt hade vi fast växelkurs då.
Jo. Samtidigt får vi se hur mycket kronan faller om vi inte höjer räntan. Allt vi köper prissätts internationellt.
Precis. Vi får inte 17% ränta samtidigt som kronan faller handlöst.
Som Turkiet menar du?
5y +80% mot min valuta och räntan för närvarande 15%
minus 80% skulle de va förstås.
Vad de sista 15 åren visat är återigen att centralbanker inte förstår sig på ränta, penningvärde och de mekanismer de har att tillgå till. Man har kört grupptänket och de flesta satsade på negativa räntor, utan någon större eftertanke på vad effekten skulle bli. Sedan har man haft Pandemi med tillgångs och efterfrågechocker. Det har man inte haft erfarenhet av sedan efter 1918-1926. Titta på SCBs data från den perioden så ser du att marknaden levde i detta chocktillstånd under flera år, som en effekt av avslutat WWI och Pandemi. Nu kör vi det racet igen.
Sedan har de nu grupptänkt att stigande räntor ska fixa detta. Först förnekelse (ECB) sedan acceptans (SE) men fortfarande tills för en tid sedan bara lagom mycket räntehöjning. Det kommer inte att fungera det här grupptänket.
Problemet är att de inte förstår de effekter räntan får i banksystemet, och därför kan man heller inte förstå vad som händer.
Det bästa för Sverige vore om vi rullade tillbaka till <1905 och lät marknaden prissätta den korta räntan.
Det var det som byggde Sverige. Den här cirkusen vi har nu är ett skämt. Bara lägg ner.
Du ser inga skillnader mellan Sverige och Turkiet?
Istället för att inkompetensförklara allt och alla kan man kanske se till vad som har hänt. Vi hade först en finanskris (som inte löstes med 1800-talsåtgärder utan lite mer kompetent än 1929), sedan följde pandemi och nu senast Ukrainakriget. Åtgärderna mot dessa kriser som har använts har bieffekter men dessa är mildare än den ursprungliga krisen hade kunnat utvecklas till. Lågräntepolitik, QE och balansgången mellan kronförsvagning och inflationsbekämpning via högre ränta är mediciner med biverkningar som inte varit okända men bedömts som bättre än den ursprungliga sjukdomen.
Argumentet för att det inte skulle hjälpa att höja räntan för att rädda kronan (eftersom det inte gjort det hittills) är ju att det gör Sveriges fastighetsbransch och den höga, privata skuldsättningen mer sårbar och därför mindre attraktiv att investera i. Men enligt din artikel om att inflationen arbetar ner befintliga skulder som andel av BNP, samtidigt som nyutlåningen har bromsat in så minskar ju den risken.
Blir det en dubbelhöjning nästa gång? Man måste ju nästan ta i med hårdhandskarna snart. Trodde att det skulle bli en dubbelhöjning nu senast, men ikke!
Det var nån här i kommentarsfältet som föreslog att man istället för att ta bort ränteavdraget skulle passa på att höja det kraftigt och samtidigt höja räntan i motsvarande grad och att det skulle kunna hjälpa att försvara växelkursen. När kurserna sen är tillbaka på normala nivåer igen så försöker vi minnas denna traumatiska valutaupplevelse och byter bort kronan mot euron istället. Kanske hade kunnat vara något?
Det är inte bara privata låntagare som riskerar att hamna fel och och t ex fastighetsbolag hjälps väl inte av höjt ränteavdrag?
Det var nog jag som skrev om dubbla ränteavdrag, men det var mest som ett skräckexempel på vad staten kan få för sig att göra. En sådan åtgärd hade sänkt statsbudgeten och haft en extremt inflationsdrivande effekt. Vilket ytterligare hade sänkt kronan.
Den här oförmågan att låta vuxna människor leva med konsekvenserna av sina handlingar… Staten är den stora illusion i vilken vi alla tror oss kunna leva på varandras bekostnad. Etc. Etc.
Som vanligt kommer man att slänga alla oss som skött oss under bussen för att “rädda” den stackars medelklassen.
Man räddar ju bara dem med lån, genom att de utan lån får betala för dem.
Det vill säga, den statussökande medelklassfamiljen som tagit lån över sin förmåga vinner, medan hyresgäster och skuldfria bostadsägare förlorar. I den sista gruppen ingår många fattigpensionärer, som sitter i enkla men färdigbetalda hus, så det är inte krösusar det rör sig om.
En liten perifr valuta i ett importberoende land.
Vårt pris för en vettig kronkurs som inte gör oss fattigare kanske är att vi ska ha en ränta på 1% över ECB och de andra större grannarna. Så vi får nog vänja oss med att bolånet kan kosta 5%.
Kommer bli tungt för alla som inte kan låna till konsumtion längre.
Men ack så nyttigt.
Hyser noll sympati för de som får dra åt nöjena. Den enda sympati jag har är för de på marginalerna som faktiskt köpt för att bo.
Har man inte längre råd med golf, så kan man ju börja med skogspromenader.
Låna böcker på biblioteket kostar ingenting.
Konsumtion som kostar noll kronor behöver man inte låna ett öre till.
För att väsentligt stärka kronan så måste riksbanken höja räntan med tiotals procentenheter och därmed slå ut stora delar av ekonomin och därmed sjuka kronan i sank. Kontentan är att riksbanken inte kan stärka kronan och bör sluta försöka med denna dårskap. Som du skriver är det mer omvärldsläget, men sannolikt även att lånen ligger hus hushållen och inte staten (har för låg statsskuld) så marknaden inte blir likvid nog. Så en låg statsskuld kan nog även skänka värdet på en valuta? Men det senare är mer en konklusion baserad på vad som skrivits i media och inte någon djupare analys från mig.
1993 hade vi en flytande krona efter 500% ränta en vecka.
Det har du rätt i, men 500% på hösten 92 var i ett försök att försvara växelkursen.
Jag räknade för ett per år sen emd 7% som ett skräckscenario för det var det banken sa….
Och då var det en av kollegorna som nästan började gråta….
Av skratt…?
7 procent bör bli 8 i höst efter ett par 25 punkters höjningar.
Blodbad väntar??
Hurusom förefaller man förlora pengar, via inflation, ökade räntor eller båda och minskande värde på bostäder.
Dags att köpa dollar & euro?
Finns gott om tillgångar denominerade i USD, EUR och CAD på avanza.
Min gissning är att kalkylräntan om 7% är på väg uppåt men att det går väldigt långsamt, det tog ett ganska bra tag att få ned den till runt 6% vilket den var när räntan var runt 0,99% för ett 3-månaders bolån. Inte så stor skillnad mellan 6 och 7 procent när bolånen samtidigt gått från 1 till nästan 5.
Fast det var ju ingen som trodde att räntan EGENTLIGEN skulle upp ens till 5%. Alla fnissade bara lite åt tanken och tänkte oavsett att “om banken säger att jag klarar det” så … Och nu sitter folk där med 10 000:- SEK mindre i plånboken varje månad.
Kanske dags för Lena Andersson att skriva en ny ledare med lite mattips.
Den här gången kanske hon kan tipsa om barkbröd?
Den gruppen som Socialdemokraterna och Miljöpartiet ömkar för och målar ut som att de har hungriga barn (men där problematiken med övervikt på grund av att man äter fel sorts mat egentligen är problematiken) drabbas nog inte så mycket av höga kostnader för bolån.
Övervikt beror på att man äter kaloririk men näringsfattiga livsmedel. Kroppen känner att den inte får tillräckligt med vitaminer och mineraler och dylikt, och svarar med hungerkänslor för att öka på näringsintaget. Det är därför man blir fet av McD och friterad kyckling.
Ägg, havregrynsgröt och grönsaker är förmodligen ett bättre alternativ.
Har svårt att tänka mig en i grunden frisk person någonsin blivit överviktig genom att äta ägg, gröt och grönsaker. Gröt ger dessutom en bra mättnadskänsla, som håller i sig ett tag.
Håller förstås helt med dig men jag vet inte riktigt vad det hade med min kommentar att göra. Jag anmärkte bara på det märkliga i att räntan verkligen närmat sig kalkylräntan (som då var 6% men nu är 7%) eftersom nya bolån är +-0,5% från 5%, men den var 6% när räntan var 0,99% för 3-månaders bolån (via DanskeBank, som jag kunde få då).
Sen tror jag att alla gjorde det klassiska modelleringsmisstaget att inte räkna med att om räntan på bolånet går upp till 5% så kommer allt annat antagligen att öka också, jag tror många hushåll haft marginaler för att bara bolånet hos mig går upp men inte när BRF:ens lån också fått ökad ränta, plus energikris, plus matpriser som gått upp 15-45%, plus annat.
Många verkar inte ens inse att föreningen har lån, då är man förmodligen oförmågen att modellera någonting alls. Antagligen litar man då på banken, som kanske borde ha med lite annat i sin kalp kalkyl än att allt annat är lika och räntan går upp.. Sen att man sänkt räntan i kalp me så kort tidshorisont, där bör man ta höjd för vad som kan komma under lånets amorteringstid, ofta 50+år. Jag vidhåller fortsatt att vi fortfarande har låga räntor, även om det nu kommit upp så att man faktsikt kan få ränta på lönekonto igen. Sparkonton på banken bör ha en positiv realränta för att det ska vara långsiktigt hållbart.
Det kan ju bli intressant om vi får ytterligare en topp i elpriserna i höst/vinter, i kombination med alla effekter av KPI-ökningar i övrigt inklusive skuldräntor. Inte helt omöjligt att det blir en rusning i matpriserna igen heller; det varnas för dåliga/katastrofala skördar i många asiatiska länder.
För nu har det ju varit två vintrar med elstöd, så det har funnit gott om tid för envar att energieffektivisera och på andra sätt förbereda sig. Treglasfönstren lär vara på plats, vedförråden fyllda och solcellerna installerade. Så några nya elstöd blir det förhoppningsvis inte.
Sen är det ju inte bara banken.
Om du privatleasade en hybridBMW för 5000 i månaden före räntehöjnignarna så kostar den 9500 i månaden nu…
Och där har en del företag haft en rätt ful annonsering där man ger sken av att det är en fast månadsavgift, för att i det finstilta gömma att den bara är fast om räntan är det..
…sen har lantbruket gemensamma skulder på mellan 200 och 400 miljarder.
Att det slår 200 miljarder beror på att ingen egentligen ids göra en riktig beräkning.
Bara det faktumet borde göra en vanlig konsument orolig.
Det är ju ändå en ansenlig markyta som ägs av lantbrukare.
Ja just det, en del mat görs av lantbrukare också.
En svart svan på gång?
https://lantbruksnytt.se/skulden-slar-pa-200-miljader/
Prisökningen på mat har nog inte försvunnit än…
vet att en del lantbrukare i bygden har panik nu.
De har levt på att stycka av tomter och den marknaden är just nu helt död.
Finns ett bolag som hade kallt räknat med att sälja av en markareal för 12 miljoner men som gick bet. Där försöker man alla olika knep nu. Allt från att visa med exempel på vad som kan styckas av till panikåtgärder med “här kan du bygga ditt drömboende…. om det är ett Älvsbyhus”
Sänka priserna per tomt och stycka av fler inte gångbart? Samt skippa ofoget med att blanda in hustillverkare för att få fler intresserade?
Tycker hela situationen är smått surrealistisk, jag har ingen känsla att folk runtomkring upplever ‘svårigheter’ (vad det nu innebär.. Det är ju såklart positivt om svensson inte är så såbar, men bevisar att vi faller från extremt höga nivåer..
Jag tror många som har bolån sitter i en liknande situation som mig.
De sitter med bundna räntor till nästa år och har i princip inte märkt något än.
Sen har vi de som har rörligt men inte så superstora lån – de har säkert märkt av räntehöjningarna men för de flesta så går det bra än. 1 miljon i lån och gå från 1,5% ränta till 4,5% ränta = 2500 kr högre räntekostnad per månad innan ränteavdraget. De klarar nog de flesta av utan problem – särskilt då det inte kom över natten utan tagit lite mer än ett år.
Sen har vi de som sitter med stora lån och små marginaler – där känns det säkert men hur stor andel är detta?
De flesta flyttar ju inte runt så ofta så även om de måste sälja så är ju huset trots prisnedgångar värt mer än lånen.
Jag känner mig snarare som ett undantag som pratar om bundna lån. På svenska nätet så är “rörlig ränta är alltid billigast” en sanning starkare än allt annat.
Kruxet är att svenska bolånestocken har väldigt kort löptid. I Sverige är 5 år länge och 10 år en absurditet. Många andra länder har 30 år som praxis.
Så även om många har haft bunden ränta så löper stora delar av lånen ändå ut i närtid.
Rörlig ränta är alltid billigast i längden, men du måste då själv fondera lite mellan perioder med högre ränta eller ha margianler att ta skillnaden i din övriga ekonomi.
I längden är det alltid billigast att inte teckna hemförsäkring, om man är villig att ta risken det innebär att stå utan.
Analogin med hemförsäkring fungerar inte då det inte alltid är billigare utan hemförsäkring. Det beror på att en försäkring sprider risken över hela kollektivet och det du betalar in i försäkringsavgift fonderas inte så att det är endast det du betalt in som återbetalas. Alla som ar hemförsäkring behöver inte använda den och skulle det vara så skulle försäkringsbolagen gå omkull.
Försäkringsbolagen måste väl göra vinst, eller åtminstone täcka sina kostnader? Vilket naturligtvis tas ut på premien.
Dvs, vi betalar ett högre pris för att minska risken. Den totala kostnaden för händelser som täcks av hemförsäkringar är inte högre om alla har försäkring än om alla saknar (om vi bortser från moral hazard).
På samma sätt betalar man ett högre pris för att binda en skuld till fast ränta, för att minska den personliga risken.
Alla som tecknar en brandförsäkring kommer inte att se sitt hus brinna ned. Alla som tecknar en bilförsäkring kommer inte vara med om en bilkrasch. Alla som tecknar en sjukförsäkring kommer inte bli sjuka och hamna på sjukhus.
Du får se det från individens perspektiv. Det handlar om att minska sitt egna risktagande.
Men det kanske är för svårt.
Även om man bundit på 30 år så är det mindre kul för de vars bindningstid går ut nu 2024-25. Även de drabbas ju av de dagens “höga” räntor. Men visst, har man hög lånekvot i förhållande till nettoinkomsten bör man såklart binda sina lån.
Om man band på 30 år och lånet går ut 2024, så tecknade man det alltså 1994. Det har nog varit mindre kul för dem ett bra tag nu 🙂
Jag delade lånet i 3 delar, rörligt, 3 år, 5 år. Mer än 5 år gick inte att binda. Huvudkravet var att det rörliga gick att extraamortera när och hur mycket som helst utan att behöva ringa och tjata. Det var bara strax över en miljon som jag lånade så det betas av i takt tills att nästa del blir rörlig; det 3 år bundna blev rörligt för ett halvår sedan och då amorterade jag ner runt 100 000 som jag sparat ihop medan det var bundet.
Det var *självklart* att binda delar av räntan när räntan låg på strax över 1%. Räntan kan bara gå upp, inte ned och det kan i princip gå upp hur mycket som helst medan det finns en solid vägg när man närmar sig nollan. Att binda lånet kostade i princip 0,1% högre ränta på de 2/3 som var bundna så det vore helt hål i huvudet att inte binda något vid den tidpunkten. Risken är helt asymmetrisk och kostnaden för att försäkra sig mot den var nästan gratis.
30 år bundet lån *är* sjukt, inte bara för låntagaren som då blir frestad att låna alldeles för mycket; men vem skulle vilja lova en ränta och stå för den i 30 år? Ingen vet ens vad inflationen är om 3 år. Jag skulle aldrig göra det eller köpa obligationer med 30 år löptid.
Fiatpengar i kombination med “bankpengar” är för volatilt och inflationsbenäget. Man kan ha en liten buffert i fiat men det är inget man vill spara i. Har man flera hundra tusen på banken så kommer de att ruttna som potatis med starkt negativa reela räntor.
Den absoluta majoriteten av lån med bunden ränta har löpt ut eller håller på att löpa ut i år.
“under 2023 löper lån till ett värde av 3 534 miljarder kronor ut. Det motsvarar 72 procent av de svenska hushållens lån, där en stor majoritet är bolån. Detta enligt SVT Nyheter.”.
Nja. Hela 72% av svenska bolån löper ut i år https://www.expressen.se/ekonomi/72-procent-av-svenska-bolan-lan-gar-ut-mitt-i-rantehojningarna/
Så många har träffats av räntehöjningarna. Men snittbolånet är ju 1 MSEK eller så så det är inte så blodigt när allt kommer kring.
Hur beräknas snittet i det fallet? Det gör ju en himla skillnad om man räknar med alla fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare (dvs även de med lån = 0 kr), eller bara dem med faktiska lån.
Jag höftade genom att ta privatskulden per capita i Sverige (~700K) och dividera det per boende i bostadsrätt/äganderätt (cirka 70% av hushållen) = Cirka 1 miljon per bostadsägande hushåll.
Sedan hur medianen och percentilerna ser ut låter jag vara osagt. Men vi vet ju att strax under hälften av bostadsägarna inte har bolån.
Summan av kardemumman är iaf att det är relativt få med vad jag anser höga bolån i Sverige
Nvm. Så många är givetvis inte skuldfria utan har snarare under cirka 500K i lån. Se https://via.tt.se/pressmeddelande/bostaden-anvands-inte-som-bankomat-i-sverige?publisherId=3236046&releaseId=3303602
Då bygger inte ens siffrorna i täljare och nämnare på lika många personer.
Privatskulderna torde väl också inkludera studielån, kanske 200k+ på en nyutexaminerad magisterexamen (som sedan betas av för de flesta, men inte alla, yrkesgrupper).
Frågan är hur stor andel av bolåntagarna (eller mer specifikt: av det totala bolånebeloppet) som behöver hamna i svårigheter innan banker och i förlängningen samhälle och skattebetalare får problem.
Har helt missat att räntekravet var nere på 6% och vände. Jag tror inte att RB kommer sticka ifrån ECB speciellt mycket, gissningsvis håller vi oss ajour med Oslo.
Likt Lars säger så tar små valutor stryk vid oroligheter och det vet alla om. Lek med tanken att nästa höjning läggs på en helt galen nivå, 1.5%. Det skulle lägga oss på samma nivå som jänkarna. Skulle då plötsligt kapital strömma till Sverige? Njae, skeptisk till det – vid oroligheter verkar kapital söka trygga hamnar, det kommer aldrig SEK vara. Inom psykologin pratar man om acceptans. Köp att kronan är en puttefnask valuta och släpp den galna självbilden av att vi skulle vara något större än vad vi är.
https://www.di.se/nyheter/fontanas-vd-varnar-de-livsmedlen-blir-dyrare-i-host/
“Importpriserna rusar för livsmedelsimportörer, som brottas med torftiga skördar i södra Europa och kronans rekordsvaga kurs. Till hösten väntar stigande priser på flera varor, bland annat olivolja.”
“– Priset är rekordhögt. Skördarna har halverats i Spanien som är den största producenten i världen. Samtidigt ökar konsumtionen globalt. Italien köper upp halva Greklands olivoljeproduktion. För konsumenterna kommer olivolja att bli dyrare till hösten, konstaterar Loizos Papadopoulos till Dagens Industri.”
Jag kanske får nytta av de 20kg med havregryn jag har hemma nu.
Det går lika bra med Rapsolja. 🙂
Det är inte bara i södra EU som skördarna går åt helvete.
Nej, var ute i går och tittade igenom vetet åt en bonde jag känner så att inte vildsvinen hittar på för mycket bus. Vetet har växt signifikant mindre i år, liknar 2018 så här långt. Lättare att handskas med svinen dock då dom sticker upp tydligt över vetekanten.
Hur är det med konstgödsel, det som de stora europeiska producenterna slutade producera våren 2021, och Kina, Ryssland och andra slutade exportera etc.
När vi säger att vetet växer sämre, menar vi att vi snålar med konstgödsel?
Har det inte mest handlat om lite regn hitills i år, här på västkusten jobbas det ifatt på den fronten.. risken är väl att det blir för mycket för sent..
Problemet är ju inte för oss
Prishöjningarna i konsumentled är inte så markanta jämfört med nettoinkomsterna.
Det är dessutom mycket som kan ersättas. Det är exv ingen som måste äta paprika.
Problemet är för fattigare länder som inte kan få in tillräckligt med mat. Men Sverige kommer inte drabbas av matbrist om det inte är problem med transporter.
Sen kanske vi får ersätta lite av våra vanliga frukter med annat. Men nog handlar mycket av diskussionen om bekvämlighet för man är van med massproducerade tomater som växt under pressenningar i Spanien och inte smakar nått.
Let them eat rovor.
Långvarig matbrist är knappast möjligt i Sverige utan kärnvapenkrig eller asteroidnedslag av samma kaliber som utrotade dinosaurierna. Vi föder upp en massa lyxsaker som nötkött och bygger hus på bördig jordbruksmark, men det skulle snabbt gå att byta över till att nästan bara odla massa potatis.
Potatis avkastar i genomsnitt 19 ton per odlad hektar *ekologisk* odling som är rätt så ineffektiv. Alltsom (ekologisk, ej ekologisk, inklusive färskpotatis etc) så får man 30 ton per odlad hektar. Potatis är *sjukt* bra och man kan leva på nästan bara potatis om man inte har något val.
Inflation är ett monetärt fenomen. Det vi ser nu är effekterna av 15 år av vansinnig politik, och det är lite sent att ångra sig nu.
Kom ihåg att tumregeln är att den riskfria räntan är inflationen plus två procent, och sedan någon procent ovanpå det till banken. Så mellan 12 och 14 procent är väl vad vi ska landa på. Lägg därtill effekterna av alla stöd och hjälpåtgärder som kommer att komma från staten.
Nej. Det är kanske vad vi borde ha legat på. Men redan med dagens räntor har inflationen vänt ner så vi kommer inte att hamna i närheten av 10%.
Med sedvanlig reservation för oförutsedda externa inflationchocker.
Finns ju ändå hopp. Inflationen, alltså den riktiga och inte mätvärdet, har ju varit tvåsiffrig i tjugo år, men nu är den starkt negativ.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/tabell-och-diagram/penningmangd/
Men under perioden har den monetära basen, Riksbankens balansräknig, ökat från 500 till nästan 2 000 GSEK. Så det finns att ta av. Likaså har mängden pengar på bankkonto exploderat. Vad jag är rädd för är att de som sitter på de pengarna kommer att börja konsumera upp dem istället för att antingen låta dem sitta kvar och tappa i värde eller snällt ge tillbaka dem till Riksbanken.
Den riktiga inflationen har väl inte varit riktigt hög sen strax efter big bang 😉
https://sv.wikipedia.org/wiki/Inflation_(kosmologi)
Är inte en del av problemet att vi har en riskbank som vägrar inse sin del i problematiken.
Där “nestorn” sitter i utländsk media dagarna efter sin avgång och höhöar åt folk som tagit bolån.
När han själv varit en del i den berömda riksbanksigelkotten
Riksbanken har inte haft förmåga att vare sig göra vettigaprognoser eller agera som man själv sagt att man ska göra. Varför ska nån lita på den.
Där är stora problemet. Trovärdighet är viktig för pengaströmar. Och Riskbanken ligger nog i botten.
Problemet är att med en oberoende riksbank som endast har att hålla den uppmätta inflationen under tre procent och bara har räntan som styrmedel så går det så här. Det verkan inte finnas någon möjlighet till en sammanhållen politik eller ett helhetsansvar.
Danmark verkar ju ha muskler att hålla valutan peggad. Men de har det som mål.
Jag håller med om att Riskbanken är inte så trovärdig.
Danmark verkar ju ha muskler att hålla valutan peggad. Men de har det som mål.
Jag håller med om att Riskbanken är inte så trovärdig.
Har det testats?
Sverige har kontinuerligt devalverat sin valuta under hela efterkrigstiden. Alla problem har lösts med devalvering. Låt vara att vi på sistone låtit kronan flyta med nollränta, eller tom negativa räntor. Kanske av lite andra orsaker, men resultatet blev detsamma. Det är nog Sverige som som land som saknar trovärdighet är jag rädd.
“Inflation är ett monetärt fenomen. Det vi ser nu är effekterna av 15 år av vansinnig politik”
Helt riktigt, om vi går tillbaka ännu längre har kronan gått kräftgång sedan tidigt 70-tal. Främst beroende på låg produktivitet i landet.
Ja nybyggena är hårt drabbade nu.
Anekdotisk så har jag en vän i Nacka som flyttade in i nyproduktion för ett år sen och nu fått avgiften höjd med 50%. Där föreningen flaggat för ytterligare höjningar.
I mången nyproduktion i Sthlm har man petat in stora föreningslån för att kunna ge ett fint pris till BRF köparen. Och det är få som har haft koll på föreningens balansräkning. Föreningens kalkyl i all ära men om man köper på ritning kanske man iaf ska ha koll på kalkylen eller fråga en bevandrad vän om råd.
Det jag tror kommer smälla hårt är att man byggt villor som BRFer för att kunna rikta till svaga grupper. Dessa har ofta (vad jag sett) haft lika stora förenignslån som lånen köparen tagit. Där föreningen nu inte kan dra av för räntan.
Då de föreningarna även är relativt små, Kanske 10 hus, så kommer de inte direkt få nån ränterabatt.
De som bor i dylika föreningar kommer att se avgifterna stiga drastisk och värdet på borätten minska.
Som tur är har de köpt sina bostäder att bo i, så de drabbas egentligen inte.
Du får ju också alltid som minst tillbaka insatsen i varje fall.
Ja i ena fallet så cashade de in 2,5 miljoner i vinst efter skatt på att sälja en lägenhet så de är lågt belånade.
De är tacksamma att de har “fallhöjd” om de vill flytta och måste sälja billigare.
Men hur många har det. Det är inte alla som gjort den en massiv bostadskrarriär. Eller för den delen heller stoppat in de pengarna i boendet.
Och om dina grannar inte kan betala sina räntor så går föreningen i konkurs och du blir hyresgäst hos banken. De som bor i föreningar med höga lån och ekonomiskt svaga grannar lever farligt nu.
Framförallt är föreningsstorlek avgörande.
Mindre föreningar är de med storst risk. En stor förening med 50+ innehavare har ju en större buffert då man kan absorbera riskerna för enskilda hushåll.
I mitt förra boende sålde vi två lägenheter via kronokalle där innehavaren inte klarade av avgifterna. Vi hade även problem med hyresgäster som inte betalade. Utmaningen var främst merjobbet för styrelsen.
En bra förening har ju dessutom lite i ladorna för sämre tider så att det ska krävas att rätt stor andel procentuellt får problem för att föreningen ska gå under.
Föreningen är dessutom INTE beroende av värdet på lägenheterna på kort sikt. Om din lägenhet säljs för 10% av inköpspris så drabbar det inte föreningen. Den behöver bara avgiften.
Så tror helt ärligt inte att vi kommer se föreningarna konka i större omfattning. Det är andra lagar och policies som gäller sen 90-talskrisen just för att minska risken för det.
De föreningar som kommer konka är nog de som har andra problem. Likt BRF Ida med sina kriminella individer som tog över den
Däremot finns det nog utrymme för extremt obehagliga överraskningar.
var spekulant på en lägenhet i en 90-talsförening för något halvår sen. Föreningen har låst 2/3 av lånen runt 1% ränta. Ca 1/3 av lånen går ut i år och den sista tredjedelen under 2025. Alltså en förenings som hanterat ränteriskerna bra.
Föreningen har väldigt låga avgifter och höga priser. Men när lånen går ut är dagens avgifter helt orealistiska och de kommer att tvingas att, minst, fördubbla avgifterna. Ingen katastrof med tanke på hur låga avgifterna var. Men det gör premiumpriserna på lägenheterna helt orealistiska. Och ränteriskerna nämns inte i årsredovisningen (däremot att de slutat amortera eftersom det fanns kvar några hyresrätter kvar som skulle ta ner skulden kraftigt vid försäljning).
Så jag tror inte heller på stora KK, men avgiftshöjningarna kommer att blir brutala för många (å andra sidan har min hyresvärd slutat att skicka ut avierna kvartalsvis och gått över till månadsutskick. Så jag misstänker att de kommer att försöka smyga igenom en ordentlig höjning snart, så man sitter inte säker i HR heller).
Det måste ju först gå så långt att ingen är beredd att ta över BRen för 1Kr.. Annars säljer bara föreningen den till någon och får in sina avgifter. Det går sällan så långt då det oftast är extremt dålig ekonomi i att bli av med BR och få den tvångssåld. Men visst när man inte kan ge bort dom så ligger konkursen nära.
Och även i nya föreningar kan man väl bli hyresvärdar för en del av lägenheterna? De kan troligtvis ta ut ordentlig hyra så det är ingen ekonomisk katastrof. Men en jävla massa extrajobb och risk att bli sittande med vakanser.
Schweiz måste ha ett enormt stort näringsliv, massor med råvaror och gratis energi i form av sol, vind vattenkraft och en större befolkning än Sverige om man ser till hur bra CHF står sig.
Lång historik av att sköta sin ekonomi skapar förtroende för en fortsatt lång tid av att sköta sin ekonomi. Till skillnad från kronisk devalverings-Sverige, som dessutom tar på sig andra existentiella problem.
Vill minnas att när vi tog bolån runt 2016 så testade banken redan då om man klarade 7% ränta? Då låg väl räntan strax under 2% på bolånen.
Räntekänslighet i varje(?) årsredovisning för BRF är ett jättefiffigt sätt för att se hur passa känslig föreningen är för räntehöjningar. För många nystartade föreningar är det inte ovanligt med över 20% i denna kolumn. Vilket innebär att för varje procent räntan höjs på de totala lånen föreningar innehar så behöver månadsavgiften höjas med detta procentuella belopp. Jämför vad föreningen har för nuvarande snittränta på lånen och fundera sedan på om räntan kommer höjas (troligtvis) när det är dags att binda om och hur det då slår på månadsavgiften. Enkelt.
Så är det. Men folk skrattade ju åt det och tyckte det var knasigt.
Sen när det nu är hög ränta så säger nästan alla “men vi trodde aaaaaldrig det skulle hända”
de flesta kommer klara av det. Men det kanske inte är så kul när hälften eller mer av nettoinkomsten går till boende…
Många föreningar försöker hålla ner avgifterna till varje pris nu så att styrelsen ska hinna byta boende.
För övrigt anser jag att de tyska bankerna har noll trovärdighet.
De har sånna problem med lönsamhet och “inavel”. Se bara deras agerande i Wirecard.
De har alltid en agenda. Här skulle jag misstänka att både Deutche (som är en riktig skitbank som blöder pengar) och Commerz har spekulerat i Seketas.
Det som oroar mest i svensk ekonomi är om bostadsrättsföreningar börjar ställa in betalningarna och kanske t o m gå i konkurs. Det är isåfall många som dras med i fallet. Det är tyvärr många unga första och andragångsköpare som inte titta på föreningens ekonomi utan bara köpt utifrån sin egen kalkyl. När Brf nu tvingas höja avgifterna så finns det stora risker i svensk ekonomi där banker, mäklare och framför allt B r ägare riskerar inte bara sin egen insats utan även stå skuld för sina lån. Vad som händer om en brf går i kk är att fastigheten säljs exekutivt och då står nuvarande ägare utan tillgång till fastigheten. Jag vet inte exakt hur lagen kring detta ser ut, men det bör snart bli ett samtalsämne. Frågan är också hur kan man hålla ihop i en förening som drabbas av insolvens?
Den privata ekonomin ser så olika ut en del kan säkert stoppa in mer pengar och på så sätt lösa ut insolventa brf ägare som inte klarar ekonomin när både den egna räntan stiger samtidigt som avgifter kanske i flera fall fördubblats. I slutändan är det våra egna beslut och val som leder oss in situationen. Men problemet kvarstår hur våra politiker kommer agera i situationer som uppkommer. I slutändan riskerar bankväsendet hamna i dyn med överskuldsättningar. Jag misstänker att bankerna lärt sig sedan sist och låter allt gå under klubban så fort som möjligt. Att vänta innebär att utbudet blir för stort i ett senare skede och i princip hela bostadsmarknaden kan kollapsa. Det kan bli intressanta tider. Jag har erfarenhet från när räntan kostade 16% och då var det flera i min omgivning som fick gå ifrån sina bostäder med ryggsäck. Nu ser det ut att torna upp sig något helt annat IOM att nyproduktion har haft fantastiska tider med 1% ränta och upp till 7% alla har haft råd med skulder på 10 mille för 70 000 netto mot ca 560 000 netto och då måste man ha en inkomst på minst 700 000 för att kunna dra nytta av ränteavdragen.
Men alltså… Har man problem med räntehöjningarna vid det här laget står det en fritt att binda i 5-10 år på runt 4% ränta. Om man känner att det kniper så mycket att man inte kan betala avgiften.
Jag ser dock ingen större insolvens framför mig i föreningarna annat än pga arbetslöshet. Som ju i sig inte ser ut att bli så illa https://www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget/konjunkturlaget/2023-06-21-arbetsmarknaden-trotsar-lagkonjunkturen.html
Folk har länge stresstestats med 7% ränta och 95% köpte inte bostad under pandemin.
Köper man en bostadsrätt utan att sätta in sig i föreningens ekonomi, har man sig själv att skylla.
Exakt samma sak som om man köper en aktie utan att gå igenom årsredovisningen först: ett minimum av informationsunderlag behöver man ha innan man tar ett såpass viktigt beslut.
Det är ingen skillnad på att investera i fastigheter eller i värdepapper; båda kan gå såväl upp som ned i pris med tiden och man tar en risk som ägare.
Skillnaden är väl att man sällan köper värdepapper med lånade pengar?
Man köper värdepapper med sparade pengar.
Man köper fastigheter med lånade pengar.
Väldigt få använder hävstångsinstrument eller certifikat där förlusten kan bli större än insatsen när det gäller värdepapper.
Visst, finansieringsmässigt så kan det skilja sig dem emellan. Det skiljer sig också rent fysiskt, eftersom det är svårt att bo eller plantera skog i värdepapper.
Men det rör sig i båda fallen om spekulativa kapitalplaceringar. Likaså konst, ädelmetall och olika samlarobjekt. Kan man förlora i princip hela värdet på sin frimärkssamling (eller Magic-kort, vänta bara!) eller sina Fermenta-aktier, så är det väl lika rimligt att man gör en förlust på bostaden? Utan att staten skall klampa in och rädda en med skattebetalarnas pengar.
Du kan ha rätt. Men stresstest är generellt och fångar in inte alltid in selektivt dvs de som sitter i nyproduktion och föreningar med usel ekonomi. Jag tror man skall ta dessa stresstester med en nypa salt och inse att folk inte alltid är rationella. Så var det på 90-talet när folk agerade i affekt.
Skulle vara i länken ovan. Svar till 90-TALIST
Så är det givetvis.
Men hur stor del av bostadsmarknaden utgör dessa nya föreningar och alla hushåll som köpte bostad under pandemin?
Svaret är i alla fall extremt få jämfört med det totala beståndet. Det är klart att människor har och kommer hamna i kläm nu.
Men att föreningar, även nya sådana, skulle gå omkull… Det ser jag bara inte. 7% ränta må innebära radhusbiff, gröt och falukorv. Men inte skulle folk tvingas överge sina bostäder utan betydande arbetslöshet.
Släng på en ev ny dyr vinter igen med el
Ovanpå alla nya räntor som binds om under resten av 2023,
Ytterligare dyrare leasing kostnader
För bil, pga högre ränta
Folk pusslar och vägrar sälja till längre pris, ( än så länge),
Priserna på bostäder måste ned minst 20 % ytterligare ( då pratar jag inte om nyproduktion som utöver avgiften som snart blir lika dyr som hyresrätt)
För att kanske få en ok bo kalkyl med dagens räntor
Tyvärr kommer nog många nyproduktion brf gå i konkurs eller bli helt omöjligt att sälja när brf lånen till slut är tvunga att höjas
/ varga vinter
Lugn nu, du förstår att det kommer bli en jävla sörja av det där va? Förstår inte hur man kan hoppas på blodbad, det är knappast så att det kommer något gott av det.
Nä Viktor aldrig hoppats på blodbad
Men alla folk som hela tiden argumenterat och skrattat åt
Spara och spendera istället för låna låna låna tyckt man är knäpp
Alltid samma folk som sedan är naiva och skriker efter hjälp dvs vänder kappan efter vinden
Jag är skuldfri och mycket likvid redo att fynda ett dödsbo om 2 år ish när barnen till den döda akut behöver cash för att ha råd med sin egen ränta då dödsbon oftast är belånade.
Den enes död blir den andras…..
Elen går att binda på 1-2 kr i flera år. Även om vad som helst kan hända får man väl hoppas att folk tar tillfället i akt och binder.