Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna under morgonen och kronan försvagas något. Finansinspektionens nya generaldirektör uppger till Dagens Nyheter att han kan tänka sig återinförd fastighetsskatt, slopat ränteavdrag samt avreglerad hyresmarknad eftersom amorteringskravet inte har fungerat för att hålla nere hushållens belåningsgrad.
Stockholmsbörsen backade med -0.29% för OMXS30 och -0.60% för OMXSPI. Kronan försvagas till 10:35 SEK för dollarn och 11:35 SEK för euron. Guldpriset är stabilt på 663:- SEK per gram.
I USA var börserna återigen oförändrade med -0.01% för S&P-500 och -0.02% för Nasdaq 100. Netflix backade -3.17% och Tesla -2.02%, den senare på sänkta vinstmarginaler och en presentation av ytterligare prissänkningar på bilarna, än så länge bara i USA. Konkurrenternas erbjudanden ter sig allt mindre attraktiva, men då dessa till att börja med går med förlust på sina elbilar och det därtill anses vara dålig stil att göra sina befintliga bilmodeller billigare så vet man inte hur man ska göra. Vanliga bilmärken presenterar normalt en lätt omsminkad gris med nytt bilmodellnamn när man vill göra prissänkningar för att inte påverka andrahandsmarknaden, men sminka grisen tar som bekant sin tid. Om det varit Teslas strategi att sänka priserna när man når volymerna för att konkurrera ut övriga märken är oklart – en del menar att prissänkningarna av t ex Model 3 bara är tillfälliga och för att dumpa ut lagret inför en refresh av bilmodellen.
Skulle inte vara enormt överraskande om det om ett decennium finns Tesla och kinesiska bilar att välja mellan. En tröst för Volvo Car och Polestar förvisso …Grovt förenklat.
I de asiatiska tidszonerna går börserna blandat under morgonen. ASX 200 +0.05%, Hang Seng -0.22%, KOSPI -0.71%, Nikkei 225 +0.18% och Straits Times -0.35%.
Finansinspektionens nya generaldirektör ger en lång intervju i Dagens Nyheter där han säger att amorteringskravet inte räckte för att hålla nere belåningsgraden hos hushållen (skulder dividerat med inkomst).
Han föreslår andra åtgärder som att slopa ränteavdragen, återinföra full fastighetsskatt och avreglera hyresmarknaden och införa marknadshyror, men att “det inte är politiskt lätta frågor att ta i och det är kanske därför man använt sig av amorteringskraven”.
Han har inga problem med om pågående utredningar kommer fram till ovanstående åtgärder för att pressa hushållens belåning.
Kom dock ihåg att resultatet av minskad belåningsgrad kommer vara lägre bostadspriser – det går inte att fortsätta låta bostadspriserna stiga mer än lönerna och samtidigt minska belåningsgraden.
Dagens Nyheter fokuserar dock på att formulera det som att amorteringskravet ska slopas, men det är nog också det de högbelånade journalisterna på tidningen helst av allt vill när deras fina lägenheter inte längre stiger i pris, men jag läser det som att det behövs fler och kraftfullare åtgärder mot skuldbubblan, vilket alltså kommer sänka bostadspriserna ytterligare om de införs.
Sannolikaste utfallet är dock ännu ett slag i luften från populistiska, fega och inkompetenta politiker. Att återinföra full fastighetsskatt är ju politiskt självmord och hela den mycket bra och nödvändiga skattereformen skrotades för att Villaägarnas Riksförbund kallade slopandet av reavinstskatten på bostadsförsäljning för fastighetsskatt. Så vi fick inget grundavdrag på 10 000:- skattefria kronor i inkomst i månaden och i princip platt skatt ovanpå det.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka ochminska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
126 kommentarer
Är det bara jag som tycker Daniel Barr missar målet helt? Syftet med amorteringskravet var väl att minska belåningsgraden bland riskhushållen och det är också därför man har satt det etapper om 1, 2 resp 3%.
Varför yrar han nu om den totala belåningsgraden? I så fall skulle man ju satt amorteringskravet till typ 1.5% årligen av bostadens värde oavsett belåningsgrad eller liknande.
Personligen tycker jag att man ska kräva annuitetsamortering till en viss belåningsgrad inom en viss tid senast en max ålder.
Tex du måste betala ner till 25% belåning på max 20 år eller tills du är som äldst 65.
Kan köpa annuitetsamortering men inte kopplat till ålder. Varför ska inte en 55 åring kunna ha samma villkor som en 30 åring? Det skulle kännas som någon form av åldersdiskriminering.
För att en person med ett fåtal år kvar i arbetslivet är en betydligt större finansiell risk om marknaden faller.
Redan i dagsläget nekar många banker nya bolån för pensionärer.
det borde bara innebära att man räknar på pensionen itsället för lönen. Klarar man KALP på pensionen så borde det väl vara säkrare än lön.
Och hur ska den göras 30 år i förväg när pensionen är väldigt mycket svårare att förutspå än inkomsten från arbete? Då är det enklare att bara ställa krav på att man ska ha amorterat ner till en viss nivå.
Mja, teoretiskt är det väl svårare att förutspå inkomsten från arbete eftersom den bygger på att vederbörande då har ett arbete så teoretiskt kan arbetsinkomsten vara mellan 0 och “the sky is the limit”.
Om pensionen slår till noll då har vi måhända ett större samhällsproblem.
“Syftet med amorteringskravet var väl att minska belåningsgraden bland riskhushållen och det är också därför man har satt det etapper om 1, 2 resp 3%.”
Jag tror också det var för att hålla nere priserna.
Folk skulle inte kunna räkna med noll amortering och bara ränta – då skulle priserna springa iväg ännu mer.
Det intressanta är dock att värdeökningen stått för absolut största minskningen av belåningsgraden.
1,2 eller 3% amortering är ju småpotatis när man kollar på värdeutvecklingen t ex 2010 – 2021.
Belåningsgraden räknas här som lån relativt inkomst ej fastighetsvärde.
Om du menar skuldkvot så skriv då skuldkvot.
Belåningsgrad är lånets storlek i förhållande till fastighetens värde.
FI:s regler om amorteringskrav gäller främst belåningsgrad.
1-2% amortering beroende på belåningsgrad.
1% amortering beroende på skuldkvot.
Sjukt jobbigt att vedertagna begrepp alldeles för ofta får ny betydelse här på bloggen.
Det är ju artikeln i DN där man pratar om belåningsgrad som skuld/inkomst. Tänkte att det förvirrande att då byta till det korrekta namnet när vi diskuterade det. Men det blev förvirrande ändå 🙂
Det är tveksamt om cash-flow ut från lönekontot skulle påverkas särksilt mycket för en medelsvensson om man skulle genomföra de ändringarna.
Fastighetskatten (avgiften) ligger idag på 0.75% av taxeringsvärdet, eller säg 0.5% av marknadsvärdet, om än kraftigt begränsad av ett tak. Ränteavdraget för nya lån torde vara i runda slängar 1% av marknadsvärdet, om vi antar att man har lån på 85% av marknadsvärdet, med en ränta på ca 3.3%.
Cash-flow-effekten av att slopa taket på fastighetsskatten (avgiften) och ränteavdraget torde alltså i runda slängar vara 1.5% av marknadsvärdet, eller nästan lika hög som effekten av 2% amortering.
Skillnaden i cash-flow, vilket är det många ser, och som påverkar marknadsvärdet på marginalen på en bostad, torde alltså vara minimal. Däremot blir det förstås en stor skillnad i vart pengarna tar vägen – på lång sikt förs ganska stora belopp över från bostadsägarkollektivet till det allmänna. Effekten på en typisk bostad där jag bor borde vara ca 70 000 kr om året.
Skillnaden för cash-flow för oss med lägre belåningsgrad skulle förstås bli ganska stor.
Som SAGBAB säger – det är inte uppenbart att effekten av åtgärderna främst träffar de med hög belåningsgrad…
Sannolikheten är dock ganska hög att en sådan förändring av avdragsrätt och fastighetsskatt ingår i en större skattereform. Se tidigare utredningar.
Det betyder inte att det blir en förändring ett-till-ett för alla hushåll.
Sänkt ränteavdrag skulle också öka pressen på bolåneinstituten att sänka räntorna vilket ger lägre bruttomarginal.
Det märks att då räntorna går upp så minskar bruttomarginalen eftersom kunderna blir mer intresserade av att förhandla och leta efter bra erbjudanden.
Det är samma sak som med ROT avdraget, det höjde kostnaderna för hantverkare. Skillnaden hamnade hos hantverkarna. Det är därför solcellsinstallationsbranschen förespråkade ett grönt rotavdrag istället för ett direktstöd till de som valde att installera solceller.
Japp, ränteavdraget är ren sponsring av bankernas vinster. Skrev om det för länge sedan. Pengar rätt ner i fickan på bankerna.
Säger inte att du har fel, men är inte med på varför det skulle vara så. Får man snällt be om en länk till det du skrev?
https://cornucopia.se/2013/03/hela-bankens-vinst-pa-ditt-bolan-ar-en/
Tack.
Dock så missas en sak här.
Bankerna behöver inte finansiera utlåningen mer än till viss del. På resten av lånet gör de hela räntesatsen i vinst. Det är därför bankernas bolånevinster sticker uppåt nu när bolåneräntorna går upp även om de tjatar om lägre marginaler.
> Det märks att då räntorna går upp så minskar bruttomarginalen eftersom kunderna blir mer intresserade av att förhandla och leta efter bra erbjudanden.
Om man med marginal här menar skillnaden mellan bankens utlåningsränta och inlåningsränta (bostadsobligationer eller whatever) så ja.
Däremot gör bankerna större vinster när det är högre räntor då de bara behöver låna in en del av det de lånar ut. Resten gör de hela räntevärdet i vinst på.
Så vinsten i kronor räknat ökar med ökade bolåneräntor.
Det behöver inte vara dåligt tycker jag att bankerna kan behålla en viss vinstmarginal samtidigt som pressen neråt ökar på bolåneräntor.
Behålla är väl en sak. Som det är nu ökar deras vinstmarginal rejält.
Och den var inte direkt liten innan heller.
Men som sagt (tror jag), man kan ju ta del av deras större vinster genom att köpa bankaktier.
Inte på spekulation utan för att äga en liten del av banken för att få del av dess vinst.
jag roade mig med att räkna lite på det för några år sedan, att köpa aktier där man är kund och räkna på hur mycket man behöver investera för att betala med utdelningen från resp företag. Det är ofta genomförbart om man har lite medel att investera, och tanken skulle vara att man köper tex tele2 för 30k så kommer utdelning att matcha ev stigande abbonemangskostnader man får.. men inte följt upp om det egentligen fungerar över tid.. Jag lade det nog egentligen mest på is för att det blir så väldigt centrerat till fastighet och mat som är där man lägger sina stora utgifter. Jag skulle behöva köpa axfood aktier för ca 2,5 mille som jag inte har och inte skulle vilja lägga i samma bolag även om jag haft möjlighet.
Har man låneutrymme kvar på sitt hus/lägenhet så är det faktiskt en vinstaffär att låna, köpa bankaktier och betala räntan med aktieutdelningen.
Visst, man riskar ju att aktierna går ner, men kan man sitta på dem i 10-20 år så är det nog en god affär.
Sen måste man ha förmåga att betala amorteringen på det extra lånet också, men det är ju i slutändan en betlaning till en själv.
Ja just det, sätter du aktierna i ett ISK och plockar ut utdelningen direkt så beskattas utdelningen bara till ISK-skatt för det kvartalet men du får fortfarande göra ränteavdrag för lånet. Fiffigt va?
Man kanske skulle låna lite mer pengar. 😉
Ser till det egna hushållet och den största förändringen skulle vara en återinförd fastighetsskatt tillsammans med ett taxeringsvärde på vår lantbruksfastighet som fördubblats sedan 2017 års taxering. Nu skulle det antagligen börja svida i plånboken med skatt på över 5000 kr/mån om den återinfördes på 1,5%. Antar att en sänkning av taxeringsvärdena inte kommer ske i takt med att marknadsvärdet sjunker.
Fastighetsskatten är 0.4-1% i Sverige så det är en utopi att den skulle bli 1.5% på småhus.
Det är väl svårigheten att lägga en förutsägbar fastighetsskatt som har gjort den så hatad genom åren? En “liten lantbruksfastighet” har ju inte fördubblat sin produktionsmöjlighet på 5 år (även om värdet av produkterna möjligen är lite högre efter inflationen).
Skall man återinföra fastighetsskatten så behövs det något mycket stabilare, enklare och mer förutsägbart system än det gamla där man tvingades införa en massa undantag (t.ex max av inkomst) för att hantera svajigheten när det flyttade in en massa “Stockholmare” och drev upp värdet/priset för vanligt folk.
Men hur tusan det systemet skall se ut överlåter jag med varm hand till Generation Greta att lista ut.
Hur belåningen ska minska med en avreglerad hyresmarknad framstår ju som motsägelsefullt till att börja med. Dyrare hyresrätter borde bara eld på priserna på övriga boendeformer. Fastighetsskatt och slopade ränteavdrag är väl politisk omöjliga. Så inget kommer ändras.
Sen ska inte de dynamiska effekterna av minskande bostadsbubbla underskattas. Det ger minskad penningmängd och rejäl lågkonjunktur eller i värsta fall depression. Minskande bostadspriser är inte det centrala utan de dynamiska effekterna i det monetära (= bank) systemet.
Något motsägelsefullt.
Men det var nog bara en orelaterad käpphäst som slängdes med uttalandet.
Hyresregleringen innebär att hyresgästen inte betalar fullt pris för sin bostad, vilket leder till en överkonsumtion av boende. För de konsumenter som inte har möjlighet att ta del av den prisreglerade hyresmarknaden leder det till högre priser, vilket leder till högre belåning.
Sveriges största problem är knappast för få och för låga skatter. Det krävs ett helt nytt skattesystem sedan länge, där utbildning, arbete och flit lönar sig.
Så länge vänstern har tolkningsföreträde och dominerar media kommer inget vettigt att ske.
Sverige är ett skatteparadis för kapital.
Men ett högskatteland för arbete.
Ja det är märkligt att det inte är mer diskussion om 3:12-reglerna.
Att vi ens har 3:12-reglerna speglar ju lite det faktum att Sverige är ett skatteparadis för kapital.
Hade man istället siktat in sig på en linjär skatt som är neutral vad gäller inkomstslag så skulle AB-ägare kunna hålla på med att ta utdelning istf lön best f*n de ville.
Notera att viss anledning till att inkomst av tjänst är högre beskattad är sociala avgifterna som ju skall vara en avgift för vissa “försäkringar”, men det borde ju gå att lösa också.
Vad får dig att tro att just kinesiska biltillverkare ska klara sig bättre än andra? Ser du några tecken på att de tar stora marknadsandelar jämfört med exempelvis Volkswagen och deras ID3 / ID4?
Jag delar bilden att många sannolikt kommer slås ut och inte klara omställningen, men att Tesla skulle vara ensam kvar på tronen med några billiga kinesiska kopior tror jag är att extrapolera för långt.
Instämmer med dig Bitvargen. Någonstans kommer ändå kvalitet gå före pris. Att Tesla dumpar priser för att bli av med lager samt dessutom under Q1 kör en intern säljtävling där kunder erbjuds att få bilarna tidigare förutsatt att de hämtar dem själva före sista mars i Södertälje hamn är inte seriöst. Volkswagen kommer inte att falla bort från topp 10 det är jag säker på. Något kinesiskt märke som t.ex. BYD kommer säkert att sälja bra framöver. På topp 20 för 2022 finns väl ett kinesiskt märke (MG).
För Sveriges del tror jag ändå att precis som att det rullat jäkligt många VW Passat på våra vägar så kommer det att fortsätta rulla VW IDx. Var Passat den absolut bästa bilen – nej – men den är tysk och borgar för en viss nivå av kvalitet.
Ifråga om Tesla tror jag deras storhetsperiod inte kommer att hålla i sig om de inte lyckas få fram en bilmodell som inte bara lockar ett visst klientel. Det är ändå färre som köper Lego Technics jämfört med de som köper vanligt Lego 🙂
Ifråga om kinesiskt så finns det väldigt många saker som talar mot för många människor ifråga om att vilja/våga sätta sig i en kinesisk bil.
Att kineserna tar marknadsandelar är fakta. Deras försäljning globalt EV ökade med 87% under 2022.
Jo, men extrapolering är förvisso ekonomers paradgren in till den grad att det blir absurt. Om man extrapolerar med de där 87% under tio år så kommer EV ha en marknadsandel på 7320% om tio år. Förvisso i förhållande till dagens marknad, men ändå är det nog bara ekonomer som skulle tro på en sådan extrapolering.
Såvida inte Kineserna och/eller Tesla ändrar sin profil så kommer de inte att vara ensamma kvar om tio år. Det är helt enkelt för stora segment av marknaden som då skulle förbli oexploaterad för att övriga tillverkare bara skulle lägga sig på ryggen och sprattla med benen.
Sen är det förstås så att det är få bilmärken som överensstämmer med tillverkarens namn om man uttrycker det så, men även om man räknar med uppköp så tror jag inte det kommer gå igenom i den omfattningen. Om inget annat för att myndigheterna i väst inte kommer acceptera att ägandet fördelas på Musk och Xi.
Konstaterar enbart att kineserna tar marknadsandelar i världen (och ja, jag hatar extrapolering och du har fel i dina slutsatser då det är en växande marknad).
Vad som händer i Sverige har jag ärligt talat noll koll på.
Hoppas på att en växande marknad är också lite naivt. 2033 kommer enligt extrapolationen varannan i dag levande människa köpa en EV?! Och där hjälper inte befolkningsutvecklingen om man nu inte antar att barn under 10år skall dra upp försäljningen.
Vad du vill komma med ditt konstaterande om marknadsandelar ser jag inte. Det är iaf föga stöd för någon slutsats om att Kina och Tesla kommer vara de enda kvar på marknaden.
Läs ovan. Kineserna tar marknadsandelar EV +97% (vilket är väsentligt bättre än vad marknaden växer)
Läs ovan. Detta kan alltså inte fortgå, alltså kan man inte extrapolera och ta det som stöd att det om tio år bara kommer finnas Tesla och Kina-bilar kvar.
Den diskussionen får du ta med Cornu.
Det enda jag säger är att kineserna tar marknadsandelar.
Och vilket är det “visst klientel” du menar Tesla attraherar idag? Det måste ändå betyda något att en Teslamodell (Y) var mest sålda modell i Sverige hela Q1. Den bör kunna attrahera både de som tidigare köpt Passat eller V60/90 och de som köpt Tiguan eller XC40/60 så egentligen är den nog för svenska förhållanden en fullträff.
Stefantyckare > Där jag bor (relativt välbärgat område i Stockholmstrakten) är enligt mina observationer Tesla-ägarna av två kategorier:
1. Jag är man och lite av en “techie” och tycker det är ofantligt roligt med häftig finesser (även inbyggd pruttkudde är ju faktiskt roligt)
2. Jag är man/kvinna och “Titta nu har Ödelhjelms på fyran köpt en sån där Tesla! De hade ju Range Rover som vi innan. Vi måste också ha en sån, det verkar vara det som gäller nu.”
(sen finns ju såklart ett gäng early-adopters inom Tesla-sfären som var tidiga på bollen – men det kör ju främst Model S el. Model X)
Marknadsandelar handlar ju om att 1.Kunna ligga i framkant i teknik och räckvidd och behålla den (där har Tesla varit främst men många knappar in nu) 2. Att lyckas bli den där trenden som gör att man är “the shit”.
…och angående mest sålda Q1 så var det ju väldigt mycket beroende på prisdump (hur länge är det hållbart?) och löjlig säljtävling internt på Tesla.
Glöm inte att köparna av bilar från tidiga leverantörer har fått en massa bidrag också. Det är självklart att intresset riktas nedåt i prisklasserna när en massivt bidrag försvinner (var det 50- eller 100 tusen???? rätt mycket i alla fall).
Varför inte bara höja amorteringskravet istället för att ta bort ränteavdraget? Kommer kosta mer att köpa bostad, men den kostnaden är direkt kopplad till att sänka din belåning (vilket så klart är en bra sak). Tar de bara bort ränteavdraget så blir det ökad kostnad utan någon vinst (annat än att staten får behålla mer av våra pengar). Sedan kan de ju i bra tider (som vi hade de senaste 10-20åren) titta på att ta bort ränteavdraget (och samtidigt lätta lite på amorteringskravet).
Att idag när folks bolåneräntor dubblats-tripplats+ på 1-2år (och ökningen är väl inte slut än) OCH matkostnader är skyhöga OCH elkostnader dragit upp som tusan (om än mindre nu än för ett år sedan) också slopa ränteavdraget uppepå det? Vill man slänga ut folk på gatan med miljonskulder som de inte kommer kunna betala tillbaka under deras livstid så är det precis så de ska göra.
Sänkt ränteavdrag innebär ökad konkurrens om bolånetagarna som blir mer aktiva kunder och bankerna måste kompensera med sänkta marginaler.
Det blir samma effekt som när räntan går upp.
Problemet med sänkt ränteavdrag är ju att man tappar neutraliteten mellan att låna och att spara. Man får ju hela tiden höra hur man ska ha ett par månadslöner på banken. Det är ju privatekonomiskt vansinne att ha så mycket sparat om man ska betala 30% i skatt på de kapitalintäkter man har men inte får dra av motsvarande på kostnaden för sina lån. Incitamentet i så fall blir ju att ha noll marginaler för att optimera rätan och den dagen värmepumpen går sönder så får man ta ett lån då för att köpa en ny. Det skulle nog leda till en kortsiktighet som inte är så bra.
Då tycker jag väl snarare att ett amorteringskrav vore bättre. Det höjer mängden pengar man måste hosta upp varje månad för att klara av lånet. Allteftersom man betalar av på lånet så minskar det ränteavdraget man kan få.
Bättre att få igång flyttkedjorna samt minska skatten på något som skapar värde. D v s återinför fastighetsskatten samt ta bort reavinstskatten. Mer pengar för lönearbete, mindre spekulation på bostäder, ingen skatt på inflation, enkelt att beskatta.
Att ta bort reavinstskatten skulle ha vissa konstiga effekter. Den hantverkare som renoverar ett hus för att få lön betalar då säg 50% i skatt medan den som renoverar ett hus för att få reavinst inte betalar någon skatt på vinsten. Känns som att det borde leda till en houseflippingboom.
man skulle antagligen begränsa den med ett krav på boendetid, så har man det väl redan i rätt många länder att vinst vid försäljning är skattefri om man bott i fastigheten x år, antar att det är för att undvika just en houseflippingboom
Ska man ta bort reavinstskatten på andra kapitalvinster också i så fall?
Annars missgynnar man ju aktieinvesteringar och gynnar fastighetsinvesteringar. Det gör man ju redan i dag, i och med att skatten bara är 22 % på de senare. I och med att det borde vara mer önskvärt att pengar slussas till tillväxtsektorer än att de hamnar i bubbelspekulationer, så är det fel väg att gå.
Boende är konsumtion, att köpa andelar i ett företag är en investering. Boendet bör inte öka snabbare än lönen utan förbättringar. Det är bara en historisk parentes.
En aktieinvestering är redan extremt gynnad tack vare ISK.
Om man tar bort reavinstskatten skulle man kunna se fastighetskatten på samma sätt som ISK. Dvs en låg förmögenhetskatt som ignorerar eventuella vinster/förluster och bara tar hänsyn till de årliga ändringarna av taxeringsvärdet.
Skillnaden är förstås att det är förhållandevis enkelt att skatta värdet på ISK-kontot. En återinförd fastighetsskatt skulle återinföra alla problem att skatta- och konstiga incitement för att hålla nere – taxeringsvärdet.
Och sen får vi istället olikhet mellan ISK/fastighet jämfört med alla andra investeringar.
Jag har principiellt väldigt mycket emot skatter på ägande. Jag har köpt mitt hus med redan skattade pengar. Jag betalar hantverkare för att renovera huset med skattade pengar. Jag köper material för skattade pengar. Varför ska jag då behöva betala skatt varje år för att jag bor där? Varför ska jag ens renovera mitt boende om det höjer taxeringsvärdet och därmed fastighetsskatten?
Jag tycker det är klart bättre att beskatta mig när jag faktiskt gör en reell vinst på mitt hus. Att jag får betala reavinstskatt när jag säljer huset. Eller att jag får betala skatt på intäkterna om jag hyr ut det.
Sen tycker jag att stämpelskatten är rent ocker. Det finns ingen som helst vettig anledning till att den ska vara proportionell mot priset på fastigheten. Den finns bara där för att staten kan.
Ja, bäst skulle varit att sänka/ta bort ränteavdraget när räntan gick ner. Nu gjorde man inte det näst bäst är då att sänka/ta bort när räntan fortfarande är låg. Sen kan man så klart ha en lång diskussion om vad som är låg vs normal ränta.. Jag konstaterar att på lite längre sikt så är rörliga bolån ca 7% jag skulle kunna tycka att under de sista 30årens snitt är låga räntor över är höga. 7% är inte riktigt de sista 30åren dock, har ingen uppdaterad siffra den är nog lite lägre nu (tror att det är 1985+30år som ger 7% i snitt)
Det är orimligt att titta på historisk ränta för Sverige när spannet går över en period där vi går från fast växelkurs till flytande med en finansiell härdsmälta i mitten av allt som grundade sig i att vi hade under 1% arbetslöshet och brutal lönedriven inflation.
Vi har inte lönedriven inflation nu och stannar inflationen kvar på dessa nivåer över tid som skulle motivera 7% ränta utan att lönerna följer efter är knappast belåningsgraden största problemet utan då är det bara säga tack och adjö till svensk välfärd och köpkraft och genomföra samma resa Argentina gjorde efter 70-talet från ett rikt land till ett närmst u-land.
tycker nog att historisk ränta är det enda rimliga att titta på. Finns så klart inga garantier att de säger något om framtiden men de är objektiva allt annat baseras på några prognoser som jag inte ger mycket för.. Men om någon gjorde prognoser som man trodde på och som slog in så bör man haft bra möjligheter att tjäna på att spekulera de senaste åren.
Ett bättre stalltips än historiska räntor är att kika på räntornas koppling till BNP. Får vi tillbaka 7% ränta stadigvarande ska vi också ha en stadigvarande kraftig ökning av real BNP.
Annars kommer ekonomin slaktas.
Jo, men det finns inga objektiva siffror på framtida BNP att titta på, eller skulle man använda historiska menar du? Grejen är att hitta ett objektivt värde på normal ränta för att relatera till något annat än sin “känsla” när man bedömer vad man rimligen bör beakta som möjliga utfall 30år framåt
Det finns rent skattemässigt inget ränteavdrag.
Det som finns är ett avdrag för kapitalförlust som matchar beskattningen av kapitalvinst.
Om förlusten (eller vinsten) har gjorts på aktier, räntor eller råvaror bryr sig inte skattelagstiftningen om.
Så ska man pilla på det som brukar kallas ränteavdrag så slår man isär den nu sammanhållna kapitalbeskattningen.
Det vore synd då den är en av få delar av skattelagstiftningen som faktiskt är genomtänkt.
Nu får du väl ändå ge dig?
Ränteavdraget (avdrag för ränteutgifter) är unikt då det är den enda kapitalförlust som du får dra av i sin helhet (30%) mot inkomst av tjänst.
Det är det inte alls.
30% av kapitalförluster får dras av mot inkomst av tjänst (upp till 100k, 21% däröver) oavsett ursprung.
Gäller även kapitalförlust på t.ex. aktier, jag har provat.
Däremot finns begränsningar i kvittningsregler vinst/förlust för värdepapper där underliggande tillgång är råvaror om jag minns rätt.
Så du menar under alla dessa år jag har deklarerat har jag gjort fel?
Sorry kompis, vad du än säger är det bara ränteavdragen som får dras av med 30%.
Förlust på aktier är avdragsgillt med 21%.
MBL.
Jag tror du skulle bli lika störd på mig och jag skulle tillrättavisa dig i frågor som rör ditt arbete (som jag har noll koll på, ungefär som att du har noll koll på finans, beskattning etc).
Kapitalförluster är inte avdragsgilla mot andra skatter undantaget ränteutgifter som går att dra av mot inkomstskatt.
Det är rätt logiskt isåfall för annars skulle folk riska iväg något enormt, gör du förlust så betalar ju samhället det (du får avdrag på din inkomstskatt så du riskerar inget) , ett perfekt exempel på privatisering av vinster och socialisering av kostnader.
Run DMC,
Ahh… Du räknar med kvoteringen med 70% av värdepappersförlusten i kapitalvinstavdraget.
Visst, då blir det ju 21% av totalförlusten. På marknadsnoterade värdepapper.
På onoterade värdepapper så är det mer spännande att deklarera kapitalförlust. Det går men kräver en del extra pappersarbete, har testat det med.
Fortfarande så är “ränteavdraget” ett avdrag för kapitalförlust.
> Jag tror du skulle bli lika störd på mig och jag skulle tillrättavisa dig i frågor som rör ditt arbete
Stör mig inte nämnvärt på sånt.
Men om du skriver lite längre och förklarar vad du menar, tex att du avsåg 21% här pga att du räknade in kvoteringen så tror jag vi inte skulle prata förbi varandra så många gånger.
Ska försöka göra detsamma.
Jo RIKKI, förenklat är kapitalförluster avdragsgilla mot inkomstskatt. Dock med lägre procentsats än 30% som enbart gäller för ränteavdrag.
Rikki,
> Kapitalförluster är inte avdragsgilla mot andra skatter undantaget ränteutgifter som går att dra av mot inkomstskatt.
Jo, det är just det de är. Aktieförluster kan med 30% dras av mot inkomstskatt efter kvotering om 70% så totalt 21%.
Ni är alla otydliga. Aktier och räntor fungerar exakt likadant. Men man har ingen kvotering på ränteförluster.
Det är den enda skillnaden. Men ni beskriver det hela på ett onödigt komplicerat sätt.
Om det är 30% eller 21% ändrar inte det faktum att du får göra avdrag för förlust på kapital mot inkomst av tjänst. Det är rätt distinkt skillnad mot det du hävdade först där du gav sken av att det bara var frågan att man får kvitta förlust på kapital mot vinst på detsamma – det är som bekant(?) INTE detta som avses när man diskuterar frågan om ränteavdraget.
Det man avser är det faktum att man får dra av underskott av kapital mot inkomst av tjänst. Svårt att motivera på de principer som avdrag baserar sig på utan kan väl endast motiveras av att det skulle bli dålig stämning bland röstboskapen ifall man tummar på deras privilegier.
Ingen kvotering som påverkar avdragsmöjligheterna mot inkomst av tjänst. Kvoteringen fungerar precis likadant aktier mot räntor eller vice versa.
Bloody hell, då måste jag ompröva någon gammal deklaration (inte för gammal) ..
Bloody hell, då måste jag ompröva någon gammal deklaration (inte för gammal) ..
RIKKI: Du kanske då kan förklara för mig varför året efter jag realiserade lite förluster på värdepapper helt plötsligt fick massa samtal från säljare som ville hjälpa mig med att få ner räntan på mina lån? Ledtråd: eventuella banklån omfattas av banksekretess, men inkomstdeklarationen gör det INTE. Och nej, jag tror inte de var ute efter att försöka få ner räntan på mina gamla CSN-lån (svårt att hitta någon som kan ge bättre vilkor än de).
RIKKI. Du kan kan backa bandet till 2017.
Det är ju därför utredningarna tangerar att höjt grundavdrav kan finansieras med sänkta ränteavdrag.
Naturligtvis måste fastighetsskatten också anpassas utifrån värdet på flerbostadshus.
Antingen har man en miljö-fastighetsavgift, som är viktad mot förbrukningen av något (vilket rimmar illa med att nya fastigheter är har lägre fastighetsskatt), vilket skulle stimulera ex enerfibesparande investeringar och inte som idag en latent kapitalskatt på “värdet”.
Run Dmc, jag vet, 5 år.
Anonym, har inga lån, bara kapital 🙂
Jag vill tacka livet, som gett mig så mycket
Ja, något åt det hållet.
För gammal för att leva hela livet genom en krashande ekologi med klimatkatastrof och energycrunch (visst, man kanske inte få äldrevård om 40 år pga resursbrist) och för ung för att ha växt upp under knappa 50-60 talet utan överflödens 70-80-90 tal och vuxen undet 2000-talets början och skörda frukterna av bostadsbubblan.
I DI för några år sedan luftade Bengt hansson, analytiker på Boverket sina åsikter om bostadsmarknaden:
Det fanns då 351.000 villor, drygt var 5:e ensamhushåll samtidigt som 306.000 av dessa fanns i kommuner med bostadsbrist.
“Många äldre bor kvar i villor, trots att de skulle vilja flytta till ett annat lämpligt boende, tex. en bostadsrätt.
Om man bott längre är det inte ovanligt att säljaren får betala närmare miljonen i reavinstskatt vid byte av bostad.
I det läget skulle en sänkt ravinstskatt i kombination med fastighetsskatt kunna leda till ett bättre utnyttjande av
bostadsbeståndet” enligt Jesper Hansson, KI prognoschef. “Då svider det i plånboken att bo stort och dyrt. Och det
lönar sig att byta ner till något mindre”.
Andra åsikter som luftades då var att beskatta bostaden genom att beräkna antalet kvadratmeter/person
och då öka skatten proprtionerligt mot detta värde för att på så sätt tvinga bort ensamstående villaägare från sina hus.
Att vilja bo kvar i en egen villa med betalda lån på ålderns höst när pensionen är så mycket mindre än lönen
är flera av mina bekantas planering och nuvarande status. De vill INTE byta ner sig till något som är dyrare och sämre
så länge deras hälsa klarar av att sköta sitt boende.
Med tanke på den svenska avundsjukan är de som ordnat det för sig klara mål för klåfingrade politiker.
Innan pandemin och kriget i Ukraina krattade nyhetsmedia för detta genom artiklar om “Så många tusenlappar tjänar villaägarna i månaden” (osv). Här fanns en previligierad grupp som ansågs inte ha sitt boende som mål utan att driva en spekulationsekonomi på andras bekostnad.
Vi får väl se hur de politiska vindarna blåser framöver om någon på allvar vill “klämma åt” egnahemsägarna
ytterligare…
Det är orealistiskt att det blir en fastighetsskatt baserat på antalet personer / kvm boyta. Då måste det gälla lägenheter också.
Det kan bli aktuellt med höjd fastighetsskatt men bara mot en sänkning av andra skatter, tex inkomstskatten.
Nej, en fastighetsskatt kan naturligtvis inte baseras på antalet kvadratmeter; då skulle ju vanliga småhus i glesbygden få långt högre skatt än små, skitdyra lägenheter i städerna.
Jag har lekt lite med tanken på en fastighetsskatt baserat på just fastigheten oaktat vad man råkat placera på fastigheten. Ägandet av den är ju något som ägaren i någon mening inte har någon större “rätt” till än vem som helst annan och det skulle kunna vara en grund till att betala avgift för detta privilegium till det allmänna.
Marken ute i glesbyggden är av lägre värde än inne i städerna och därmed borde fastighetsskatten avspegla detta.
jag tycker nog inte att fastighetsskatten behöver vara en förtäckt förmögenhetsksatt. Den borde ha som syfte att täcka främst kommunens kostnader. Och lite indirekt kanske bli högre för dyra fastigheter men inte för att de är dyra utan för att de ofta är större. Sen har kommunen redan en massa avgifter men tycker ändå i många fall att det vore bättre att beskatta fastigheten snarare än inkomsten, för kommunal delen av skatten då.
Dan: det hör väl till vanligheten att de flesta skatter har som syfte att täcka offentliga sektorns utgifter? Men det är klart att det finns väl vissa tok-socialister som tycker det är gott nog med att beskatta bara för att djävlas med folk.
“Ägandet av den är ju något som ägaren i någon mening inte har någon större “rätt” till än vem som helst annan”
Låter väldigt kommunistisk. Ägaren som äger huset, klart de har större rätt än någon annan.
Mitten: om du läser riktigt noga så snackar jag inte om huset utan marken som den står på. Ägandet till den marken baserar sig ju ursprunglingen på att någon helt enkelt bara lagt vantarna på det – att komma att äga egendom genom att bara roffa åt sig tycker jag är ett rätt tveksamt grund för fång av egendom.
Lite OT… men det är tydligen dags att rehabilitera Malcolm Kyeyune (mannen som i princip har fel i all sina förutsägelser (t ex Rysslands framgångsrika tredagars operation och att folk i Tyskland skulle frysa ihjäl under innevarande vinter)). GP går från klarhet till klarhet.
https://mobile.twitter.com/adamcwejman/status/1648315854365380617
(Spoiler: han är fortfarande en fjant och har fel i det mesta.)
Kanske dags att införa typ samma obligationslån (realkredit) för bostäder som t.ex i Danmark men det kommer bankerna aldrig gå med på då dagens lån gynnar dom bättre.
https://www.realtid.se/debatt/darfor-ar-det-enklare-att-ta-bolan-i-danmark-i-sverige/
Inget av det där kommer i grunden att hjälpa. Bostadspriserna stiger för att folk måste ha någon stans att bo. Man kan inte öka befolkningen med 2 miljoner, skita i att bygga bostäder annat än på marginalen, och förvänta sig att priserna på boende ska ligga still.
Lägg till detta också att ett antal områden med hyresrätter numera är i praktiken obeboeliga, annat än för äventyrligt lagda individer, så pressas priser på bostadsrätter ännu mer.
Höjer man priset över smärtgränsen blir resultatet istället utflyttning från storstäderna, svårigheter att rekrytera personal dit, plus att enbart välbärgade familjer och de redan boende i universitetsstäder kan låta barnen få en högre utbildning.
Vi är redan delvis där. Är det så vi vill ha det?
Haha, trodde att den siste mohikanen hade dött, men tydligen lever fortfarande myterna.
Nej, priserna steg inte för att folk behöver bo. Priserna steg för att räntorna var extremt låga och det var gratis att låna. Detta, kombinerat med några myter, orsakade en psykos och bubbla. “Priserna kommer alltid stiga på sikt”/”Du får alltid tillbaka minst det du gett”
Så klart det är ett samband mellan stigande fastighetspriser, ett ökat behov av bostäder och att byggandet stannar av vilket leder till ökad konkurrens om de bostäder som finns på marknaden.
Om återinföring av full fastighetsskatt skulle vara till för att amortera av sina skulder, slipper då de som är skuldfria fastighetsskatten?….
Nej
Då håller inte det argumentet ju. Det är nog snarare så att full fastighetsskatt innebär att amoteringstakten måste sänkas baserat på att ränteläget kommer fortsätta vara högre än under guldåren.
Såtillvida inte fastighetsskatten matchas av sänkt inkomstskatt tex.
Förenklat är fastighetsskatten 0.2444% i Sverige för ett småhus (fastighetsavgift 9.257 SEK, snittpris småhus 3.8 mkr).
I jämförelse med ISK 0.882% kan fastighetsavgiften tyckas låg men sen tillkommer 22% i en evenutell reavinst.
Ärligt talat är det jävligt skevt att fastighetsavgiften är fast till 9.257 SEK även om kåken är värd 20 millar.
Jo, har man råd att köpa en dyr bostad, så borde man inom ramen för ett förutsägbart och stabilt skattesystem ha råd att betala skatt för den.
När hade vi ett stabilt och förutsägbart skattesystem?
Jepp, vore trevligt med den danska modellen där.
Ett alternativ är arvskatt på fastigheter. Då kan fortfarande pensionär ha råd att bo kvar med garantipensionen och så får dödsboet istället stå för skatten.
Hur påverkas tänkt fastighetskatt av det här?
“Grön glädje över ”revolutionär” avskogningslag i EU-parlamentet.
Europaparlamentet har med bred marginal godkänt en lag för att bekämpa avskogning. Produkter som nötkreatur, kakao, kaffe, palmolja, soja, trä, gummi, träkol och trycksaker kommer att kunna säljas på EU-marknaden endast om leverantören kan intyga att de inte har orsakat avskogning.”
https://svenska.yle.fi/a/7-10032839
Hur går det då för denna startup och det sk. papperslösa samhället, blir byråkratin helt digital nu?
https://www.papperochmassa.se/en/node/4548?page=%2C4
Det handlar som jag skrev i förrgår om att krossa medelklassen för att skapa en klass av skuldsatts som utnyttjas som slavarbetare.
Man har redan mångdubblat räntan och inflaterat el och mat. Nu kommer slopade ränteavdrag, fastighetsskatt på det du redan betalat med egna pengar, skatt på hyresintäkter och fallande bostadspriser.
Och när folk tvingas sälja bostaden och sitter fast i skulder de aldrig kan betala kommer dessa att ligga blanco med 10%-20% ränta eftersom de anses osäkra.
I verkligheten är de dock mycket säkra eftersom de kommer mätas ut mot din lön.
Och när du inte längre klarar dig kommer man troligen att ge dig ett generöst erbjudande att lösa lånen mot din tjänstepension så du står på gatan utan möjlighet att gå i pension.
Nu kommer givetvis makthavarna att försöka lugna massorna med snack om grundavdrag och lägre inkomstskatt. Glöm det, detta blir hur man genomför Agenda 2030 där du ruineras och blir ett lydigt verktyg åt staten.
QAnon much?
Typiskt svar från vänstern. Alla som ifrågasätter ordningen klassas som QAnon, Maga eller SD men jag läser inget som produceras av dessa idioter, lyssnar inte på Fox News heller.
Då får du säkert deras konspirationsderivat från någon annan källa som t ex Facebook.
Visste inte att jag slog in flashback.org i webbläsaren
Du glömde något om Klaus Schwab och insekter förresten. Bakläxa.
Du menar alltså på fullt allvar att WEF tagit fram en insekt som invaderar din hjärna och styr dina tankar? Och så tycker vänstern att jag lider av konspirationsteorier.
Men intressant att mina tankar provocerar. Mycket av det jag säger är ju skåpmat, bara det att jag spekulerar i en annan utgång.
Det är väl olika syn på samhället. Ska ha alla ha det ungefär lika d.v.s tjänar du 80000 kr/mån eller 15000 kr/mån så ska det inte vara någon skillnad i livsstil och möjligheter?
Haha, svenska nationalekonomer. Samtliga lider av svåra tvångstankar avs fastighetsskatt.
Det SKA återinföras, helst på chocknivåer. Det verkar vara det enda de tänker på 🙂
Det finns många som driver åsikten om att majoriteten av befolkningen i I-världen måste författigas då jordens resurser inte räcker till. Detta ihop med debatter om att avskaffa privat ägande, förtätande av bostadsbestånd osv. Kvar kommer det alltid att finnas en ekonomisk/politisk elit som aldrig själva behöver riskera att drabbas av vad de föreslår. Flera utredningar har föreslagit ökad skatt på bostäder och sänkt skatt på arbete. Bostäder flyttar inte på sig… Resultatet blir förmodligen en kompromiss om att en höjd skatt på bostäder införs sänks inte inkomstskatten. Detta för att skapa “bred politisk enighet”. (Jag är inte cynisk alls…)
Sanning? Planerat? Genomförbart? … Vem vet?
Att medelklassen är “på väg ner” är helt klart. Diverse finansbubblor, smygdevalveringar och en lånebaserad ekonomi har lurat i medborgarna att de fått det bättre. I själva verket har medelklassen kategoriskt halkat efter och inte fått ta ekonomisk del av de produktivitetsökningar som skett sedan 70-talet.
Plus hundra på ditt inlägg. När pengarna inte längre räcker till alla politiska löften måste man ta pengarna där de finns.
Och medelklassen arbetar ju redan så de lär få fortsätta med det.
Sluta dröm om megakraschen. Ditt inlägg är svammel som inte stämmer. Reallöneökningen sedan 1970 är cirka 250%.
Det enda som försämrats sen dess för medelklassen är mellanölens fall.
Även klimatet får väl anses ha försämrats eller? Och det är nog ingen kioskvältare att religionen “eviga tillväxt” just ligger bakom klimatkrisen..
Enligt ekonomer kan vi säkert köra på likadant i 50 år till.
Tittar i på mikronivå är miljön bättre med lägre halter luftföroreningar, mindre försurning i skogarna och bättre status i vattenförekomster.
Tittar vi på makronivå beror det väl på hur mycket man gillar värme.
Enligt ekonomifakta.se stod de svenska reallönerna i princip stilla från 1970 till 1995. 8% över 25 år. Efter att valutapolitiken ändrades steg reallönerna från ca 1995 med ca 45% fram till 2022 för att nu falla med ca 7% pga inflationen. Dvs 38% reallöneökning under 28 år.
Riksbanken tycker att det är mycket brådskande att få statistik på medborgarnas samtliga skulder och tillgångar.
Vad ska de använda den statistiken till när de själva hävdar att de inte ska behöva förhålla sig till något annat än inflationsmålet?
Införd fastighetsskatt och slopat ränteavdrag låter som helt rätt åtgärd – för ca 10 år sedan! Det ska såklart genomföras när räntor är låga/pengar billiga och bubblorna håller på att byggas upp. Och inte när lågkonjunkturen är där, räntorna går upp och bubblorna är på väg att spricka. Herregud. Varför kan inte detta arma land styras av vuxna människor?? Är det för mycket begärt att förvänta proaktiv istället för reaktiv politik? Gäller inte bara detta, utan många andra viktiga områden. Integration/brottslighet, energiförsörjning, osv.
+1
Jag är emot ett borttag, eller en generell minskning, av ränteavdraget. Inte för att jag har höga huslån – det har jag inte. Jag löser mina lån efter hand som dom förfaller, nu när räntorna har gått upp. Jag har haft dom bundna på tre år i taget (på runt 1,37% i snitt), och ordnat så att dom inte förfaller samtidigt. Jag kan f.ö. se bortom egenintresset.
Det har, åtminstone tidigare, varit en princip att avdrag för underskott i kapital ska spegla beskattningen av överskott av kapital, dvs 30%. Om man inte tillåter ränteavdrag, varför ska man då beskatta ränteinkomster? Och beskattar man inte ränteinkomster så kommer högre befattningshavare att ha *ännu* större incitament – förutom möjligheten dom redan nu har i sin befattning – att styra över inkomst av arbete till inkomst av kapital för att *helt* slippa beskattning (i stället för “bara” ner till 30%).
Det kommer att öka inkomst- och förmögenhetsskillnaderna markant. Och det kommer att minska skatteintäkterna i stället för att öka dom (även om detta kanske inte är huvudanledningen till att avskaffa ränteavdraget).
Det jag kan tänka mig är att man har olika avdragssatser på olika nivåer på lån, i förhållande till inkomst (eller kanske i förhållande till fastighetsvärde). Alltså att på de första X tusenlapparna i ränta får man dra av 100% som underskott, fortfarande värt 30%, alltså oförändrat jämfört med nu. Mellan X och Y tkr får man dra av 80% av räntan (dvs värt 24%), och över Y tkr får man bara dra av 50% (värt 15%). Det gör det mindre attraktivt att vara högt belånad.