Börsveckan inleder negativt i de asiatiska tidszonerna. Sveriges konjunkturbarometer faller till ett nytt lägsta värde och samtliga sektorer är nu i lågkonjunktur eller djup lågkonjunktur, inklusive tillverkningsindustrin och byggsektorn.
Börsveckan som gick var positiv för svensk del med en fin uppgång på +1.21% för OMXSPI medan storbolagsindex på OMXS30 var oförändrade med +0.01%. Kronan har återigen tappat och euron kostar 11:22 SEK medan dollarn stigit till 10:33. Guldpriset hänger på och hittas på 640:- SEK per gram.
I USA gick S&P-500 +2.47% för veckan och Nasdaq 100 +4.71%. Tesla utmärkte sig med en utveckling på +33.34% under veckan. De amerikanska räntorna fortsatte uppåt i fredags, men i maklig takt.
I de asiatiska tidszonerna är det negativt nu under måndagsmorgonen.
ASX 200 -0.16%, Hang Seng -2.16%, KOSPI -1.34% och Straits Times -0.40%. Tokyo går mot strömmen och Nikkei 225 stiger i skrivande stund med +0.19%.
Konjunkturbarometern rasade vidare till sin lägsta nivå denna cykel, vilket är lägre än under IT-kraschen och inledningen av världskriget mot terrorismen 2000 – 2002. Finanskrisen var fortfarande värre, men vi har ju bara börjat.
Utmärkande är att både byggsektorn och industrin rasade ner från högkonjunktur till lågkonjunktur. Hoppet är därmed borta – kom ihåg att barometern både frågar om nuläget samt om läget om ett år.
Läget förbättrades något för de nattsvarta hushållen och detaljhandeln, men allt är relativt – man är fortfarande manodepressiva.
Åkerier är nu med -19.0 till och med mer negativa än fastighetsmäklarna på -16.2. Men det är inget mot elektronikhandelns -42.1.
Elpriset är i alla fall låg med runt 30 öre under dagen och elbilen laddades som bäst på 2 öre i natt.
97 kommentarer
Fattar inte hur börsen kan tugga på som den gör. Kolsvart överallt men
Bitcoin upp 37%,
Nasdaq 12%,
SP500 6.44% – allt detta i år.
Nog för att börsen ska ligga 6 månader framför, men jag börjar få trap feeling.
Alla nytryckta pengar måste ju ta vägen någonstans.
Anders det stämmer inte. Internationellt har vi i västvärlden gått från QE till QT.
Alldeles riktigt att det är QT som främst gäller nu. Tycker mer att det handlar om var pengarna ska försvinna
Inte köpläge ännu mao.
Man vet aldrig när det är köpläge (det har jag lärt mig efter mer än 30 år i branschen).
Sen kan man ju har tur i slantsinglingen i sina profetior då det bara finns två alternativ (upp eller ned).
Hur menar du? Bitcoin är ju det nya digitala super-guldet som kommer revolutionera världsekonomin eftersom folk på internet säger så. Finns ju därför ingen säkrare att “investera” i.
Sarkasm åsido så är nog Bitcoin kollapsen nära förestående. Gissar på att den inträffar redan i år. Skulle kunna skriva en hel novell här om detta världshistoriska pyramidspel, men nöjer mig med en liten punktlista:
1. Handeln sker i derivat/krediter, alltså tvärt emot vad som var tanken…
2. Systemet kostar en jävla massa att driva i form av hårdvara och el
3. Mining = transaktionsverifikation. När minersen försvinner så går det inte att genomföra transaktioner längre.
>Fattar inte hur börsen kan tugga på som den gör.
Räknar man bort inflationen så försvinner en stor del av upphämtningen.
Även om BNP sjunker så gör det här årets inflation att Bolagens tillgångar och framtida vinster kommer att vara 10% högre (i kr räknat). Om man Räknar på det sättet så är det fortfarande en ganska dämpad värdering (med 6% negativ realränta skulle börsen springa genom taket om marknaden trodde på en smärtfri och snabb vändning . Särskilt för högbelånade bolag).
Men en lågkonjunktursvärdering betyder inte att nedåtriskerna är borta. Om inflationen går ner men räntan ligger kvar så att vi får en positiv realränta så kan vi nog se en ordentlig sättning, även räknat i rörliga priser. Räknar man dessutom in att reallöneminskningarna dödar marknaden för många företag så kan man bli lite svettig som aktieägare.
Kanske dags att sänka räntan nu då när allting pekar nedåt. Bankernas utlåning är väl också på väg ner.
Tänk på inflationen 🙂
Ja men den är importerad. Inte orsakad av inhemsk konsumtion. Vi har en arbetslöshet som enligt regelboken håller ner inflationen. Däremot har det gödslats med krediter men det är nog slut med det nu.
FLARRAN.
Det är bara ett land som i dagsläget tror att det är rätt medicin att sänka räntan för att få ner inflationen…
Om du sänker räntan sänker du också kronan, och får därmed mer importerad inflation
+1
Bankernas utlåning är ner, inte på väg.
FED och RB kommer höja tills inflationen är nere på hanterbara 2 procent. Allt annat tänkande tror jag tyvärr är en pipe dream.
Precis. Och om inte våra räntor följer med upp så kommer kronan att sjunka, och då kommer vi att få importerad inflation. Folk måste förstå att Sverige är en liten öppen ekonomi i en mycket stor värld.
Hur prissätts bostadsobligationerna? Hur mycket köps av utlandet och hur mycket stödköps av Riksbanken?
Bostadsobligationer prissätts som alla produkter efter risk. Ursäkta för ett flummigt svar men det är det bästa jag kan bjuda på. Vad gäller Riksbanken sker inga köp under 2023.
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/riksbankens-utokade-kop-av-vardepapper/
Tack, du menar köparens upplevda risk? Kan Riksbanken mer än marginellt påverka priserna på bostadsobligationer? Hur pass korrekt är det att säga att bostadsräntorna sätt av en internationell marknad som bedömer risken i svenska bostadsmarknaden utan större medlidande med bolånekollektivet och eventuella sekundäreffekter i handeln mm?
Citerar Riksbanken: “Köpen syftade till att hålla det allmänna ränteläget nere och bidra till en fungerande kreditförsörjning”. Med facit i hand (då allt är lätt) var det sannolikt fel taktik då köpen påverkade obligationsmarknaden och skapade en prisuppgång på fastigheter.
Vad gäller din sista meningen är den i princip korrekt.
Svenska bostadsobligationer 2- och 5 år handlas runt 3.2%. Utöver det brukar bankerna vilja tjäna cirka 1% ut mot konsument.
Industrin har väl problem med elräkningarna?
Dom kan väl inte höja priset på elintensiva produkter mycket då Kina ligger efter och nosar, kvalitet trumfar väl bara pris till en viss nivå.
Läste om en driftig växthus-bonde i Finland som brukade ha 50 000EUR i elräkning per månad men fick 300 000EUR i elräkning och tvingades slå igen hela verksamheten.
Kronofogden gick ut häromveckan och meddelade att ärenden obetalda elräkningar från privatepersoner och företag skenar.
Det är ju trots allt över två år som priset gått från 20-30öre/kwh till 2,69kr/kwh som värst. Det räcker nog med en sådan månad för nån liten elintensiv industri så är årets vinst utraderad och månaden efter är det game over. Att prissäkra sig har väl också varit orimligt dyrt med skenande långa terminer?
Många småindustrier som levererar delar till Bofos och SAAB borde ju gå bra iaf. Kanske även IKEA dit man gärna går för att få uppleva känslan av att fylla en shoppingvagn när man har det lite knapert. Fast IKEA är väl ingen favorit direkt bland leverantörerna. Om regeringen fick arslet ur vagnen skulle vi även kunna få lite fart i svensk gruvindustri. Även skog. Back to basics skulle kunna vara medicinen, med andra ord.
Det går riktigt illa för IKEA dessvärre. De tappade försäljning 2022 och har som andra drabbats av råvarukostnader. Varuhusen i Ryssland är stängda men köpcentran som MEGA finns kvar. Nu tror jag inte ryska marknaden har någon större del av försäljningen, nog värre med underleverantörer där och i Belarus.
Exemplet med den finska växthusbonden visar på ett ganska bra sätt att det finns ett starkt samband mellan priset på energi och mat.
Om ni undrar varför mejerivaror har stuckit iväg i pris tänk då på att mjölk drar en hel del energi för både kylning och transport.
Före pandemin och kriget hade vi en rekordlång högkonjunktur. Den lågkonjunktur vi nu är i början på är alltså hur naturlig som helst. Mest bara ett tillfälle att köpa aktier till vettiga priser. Behöver alltså inte ha ett skvatt med kriget i Ukraina att göra. Det var hög tid i vilket fall. Om någon trodde något annat.
Sedan brukar inte lågkonjunkturer hålla på så länge, iallafall inte om det är ordinär lågkonjuktur utan vidhängande finanskris.
Som alltid, lycka till med att förutspå räntan. Räntan bygger ju på framtida förväntningar och det kan ändras väldigt fort. Man kan lika gärna titta i téblad. 🙂
Den så kallade högkonjunkturen var ju resultatet av massiva subventioner. Jag misstänker att inflationen komner att hålla i sig, vilket får till följd att folk köper allt mindre av allt färre varor även om de varor som inte längre säljs har ett pris som hela tiden stiger och motiverar riksbanken att höja räntan alltmer tills ekonomin avstannar helt och så skyller man allting på Svensson som inte lånar tillräckligt till konsumtion.
Om inte energipriserna kommer ber är det mycket som inte längre är realistiskt att tillverka, t ex kokfritt stål och eldrivna bilar.
Har varit rätt tyst om julhandeln, när brukar man få dom siffrorna om det är nytt rekord eller illrött?
Vi tog det lugnare än vanligt för att ta höjd för skräck-räkningarna som media varnade för, man skulle ju lägga undan 50 000 – 100 000kr i vinter annars vart man bostadslös.
Har bara hört att den var sämre än -21, inga siffror dock. Inte så mycket reor i butiker nu, så det var kanske inte den katastrof som man trodde.
Sportaffärerna mailar om reor flera gånger i veckan. Nyss ytterligare en ny rea och det var inga små prissänkningar och inte på enstaka varor.
Di skrev lite om det : https://www.di.se/nyheter/julhandeln-en-besvikelse-behovs-en-bra-julhandel/
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) sjönk med 0,5 procent i december 2022, jämfört med november 2022, enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).
Jämför man med december 2021 blir fallet ännu högre, 1,8 procent.
Vänliga hälsningar
Nanotec
När företagen blir sittande på stora lager av osålda varor så kommer det att bli prissänkningar.
Är inne på samma linje. Efter 2017 – 2018 var högkonjunkturen konstgjord med de låga räntorna som främsta verktyg, sen spädde olika stöd på eländet under pandemin, finns massor av företag som aldrig hade överlevt om det inte vore för att staten betalat dem för att fortsätta. Nu kommer efterspelet och det kommer inte funka att fortsätta skänka bidrag, sänka eller skjuta upp skatter etc etc, vare sig för företag eller privatpersoner. Det är inte längre möjligt att fortsätta konsumera som tidigare ens med gratis pengar via ränteavdraget och ja, privathushållen blir de första att skuldbeläggas när lågkonjunkturen blir låååång, vilket jag personligen tycker att den ser ut att bli. Men å andra sidan: betar svenskarna av skuldberget kan ekonomin bli betydligt sundare på sikt, så det finns ju en viss poäng med allt som händer nu även om det är fruktansvärt trist. Bostadspriserna kanske blir mer rimliga 2026 än de var 2021?
Med det sagt, jag är inte ekonom. Kan alltså ha helt fel.
Snarare att vi får en otrolig massa svängningar. Det som händer nu är att bostadsbyggandet minskar extremt kraftigt.
Befolkningen fortsätter att öka med 70-80 000 om året under överskådlig tid. 2026 är det alltså 300 000 fler som skall bo någonstans.
Så risken är att tillgången bostäder kommer stiga i pris efter att räntor och elpriser fått verka ut. De som bor i Sverige kommer få lägga mer av sin inkomst på boende och mindre på semester helt enkelt.
Ah, du tänker så, det var ju något att begrunda. Ja, personligen ser jag ju bostaden som det mest centrala i min existens, jag kan avstå utlandsresor och lullull men är helt beroende av nuvarande bo för att tillvaron ska gå ihop, så jag kan nästan acceptera den utvecklingen även om lite godsaker och shopping emellanåt hade varit trevligt. Det blir kanske lite av en återgång till 50-talet för en majoritet av svenskarna, där boende och mat prioriteras före charterresor och engångsmode? Intressant utveckling i så fall och kanske inte så dumt för oss som gillar vardagar.
Å den andra sidan var “compact living” en stor trend på 90-talet, vartenda glättpappersmagasin innehöll reportage om pyttesmå lägenheter med hyllor upp till taket, smarta förvaringslösningar under sängen och torkade blommor som höll sig fina för alltid eller till dess dammet blev för besvärligt, hehe 😁 på den tiden gick man till och med till skomakaren för omklackning. Det var tider det…
Nja, snarare ett möjligt scenario. Ju mindre flådiga semestrar svensken har råd med, desto viktigare blir hemmet. My casa e mi castillio, typ.
Jag hoppas också det, eftersom jag också är vardagstypen.
Jag tror att miljön mår bättre av att konsumtionshetsen avtar desstuom.
När det gäller bostäder går det att minska energiförbrukningen på många sätt (vilket borde rendera mer rotavdrag än onödiga solceller) men det man INTE kan bygga bort är läget, läget, läget.
Visst, vissa energibesparingsåtgärder är det väldigt lång återbetalning på. Fönsterbyten, fasadisolering osv
En lösning på befolkningsökningen är att tvinga fram trångboddhet, så att det blir ett mindre attraktivt alternativ att bo kvar här än att flytta hem igen.
Behöver såklart kombineras med fler åtgärder, framför allt minskade bidrag generellt och strypt tillgång till sjukvård och samhällstjänster.
Nja snarare 40-60 tusen per år enligt SCB kommer vi att vara 213 tusen fler i Sverige 31 december 2026. De räknar även med att detta kan vara en överskattning om ekonomin börjar gå sämre.
2020 färdigställdes totalt 54 tusen bostäder. 2023 är har 33 tusen bostäder fått startbesked. Då varje bostad kan ta 2 personer så har vi en större ökning i bostäder än i befolkning, ökningen 2023 är Max 60 tusen antal nytillkomna platser att bo på. Det verkar som att 2020,2021,2022 samt 2023 har det byggts fler bostäder än folkökningen. Bostadsbristen är snart bortblåst, tur att byggandet minskas för det kommer nog snart visa sig att det byggts för mycket.
“finns massor av företag som aldrig hade överlevt om det inte vore för att staten betalat dem för att fortsätta”
Name one?
Om du inte orkar söka själv kan du enkelt börja här:
https://www.foretagarna.se/driva-eget-foretag/corona–rad-och-stod-till-foretag/alla-foretagsstod-under-coronapandemin/
Kolfritt stål och elbilar ja. Det var väl bara Miljöpartiet som trodde att den gröna omställningen inte skulle leda till sänkt levnadsstandard.
Vi bör även fundera över hur de här elpriserna påverkar företagens riskbedömningar. Även om vi lyckas pressa ner priserna på el kommer minnet av den här vintern att leva kvar och påverka investeringsviljan i elintensiva projekt under många år framöver. Den lösning som då kommer att presenteras från politiskt håll är subsidier och garantier, vilket i slutänden kommer att kosta oss skattebetalare tusentals miljarder och elda på inflationen som aldrig förr.
Tänk er en Per Bolund som fått för sig att stoppa CO2-utsläppen genom frikostiga bidrag finansierade av sedelpressen.
Hur blir det sämre levnadsstandard av elbilar? Genom att köra elbil så har det för mig blivit mycket mer pengar till annat. Samt momsen har med råge täckt bonusen, så det var väl bara win-win för plånkan och miljön vs en fossilare.
Ja du, vad tror du att elbilen kommer att kosta när a) alla kör en elbil, b) alla lastbilar går på el och c) enbart produktionen av kolfritt stål drar lika mycket el som halva Sverige gör idag?
Det är kanske på sin plats att påminna om att det är ca. 85% av världens samlade energikonsumtion som ska tas bort och ersättas av förnybara och gröna källor på något decennium nu. Plus att detta samtidigt och parallellt ska följas av en motsvarande produktionsökning av koppar, nickel, litium, kobolt och allt annat som behövs för att elektrifiera vardagen.
Hälften av de elbilar jag haft har inte haft kobolt i batteriet. Andelen kobolt har stadigt sjunkit för den batteritekniken med NCx. a) Ingen vet b) Inget vet fortfarande (borde inte bli någon större skillnad mot alternativet, det går bra att bränna olja till el med ungefär samma verkningsgrad, well2wheel).
Intressant inslag på TV i morse om undersökningen att många bostadsrättsföreningar behöver höja sina avgifter med runt 40% för att få ordning på kassaflödet och kunna göra avsättningar till underhåll.
Kanske svenska elmarknaden har inspirerat med sitt underhållstänk dvs. “ah, fan. Sånt larv…”.
Det är fastighetsförvaltaren Nabo som gått ut med siffrorna. De har hittat på ett genomsnitt på 40% baserat på de föreningar de själva förvaltar och säger ingenting om vilken förening som bör höja 40%, vilken som bör höja 200% och vilken som kan sänka avgiften med 10%.
Men om de tänker höja sin egen förvaltningsavgift med 40% vill de väl att föreningar tar höjd.
Det är väl inte helt ovanligt med 5000-6000kr i avgift till föreningen?
Är det då 40% på det i snitt eller är det en klumpsumma som omfattar lite av varje.
Bor inte i bostadsrätt så kan inte det här.
lägenheter klarar sig väl ifrån de värsta elkostnaderna men åker dom på kraftigt höjda avgifter istället drabbas dom väl också?
Avgiften är helt relaterad till hur stor lägenhet du besitter och vilka kostnader föreningen har.
Spridningen på en BRF är extrem då vissa enbart får in medel från lägenhetsinnehavare och andra hyr ut en lokal till ICA och har avgiftsfria månader och utdelning till medlemmarna.
Elpriser slår inte hårt mot de flesta BRF.
Lite som att du inte tar nya lån med 5% ränta för att renovera upp din villa kommer en BRF heller inte göra det samma.
Det är nyare föreningar som redan har stora lån som blir drabbade och där någon kan tvinga dem att höja avgiften.
Avgiften utgår ifrån andelstalen.
Vad gäller elpriset är det ett bekymmer för BRF (precis som för alla andra) då de flesta (inte alla) har gemensamma tvättstugor, motorvärmaruttag, belysning etc.
Vad gäller själva lägenheterna i BRF och hyresrätt (hushållsel) landade de flesta på cirka 1.000 SEK i december då rörligt gick på 3 SEK exklusive.
Ja, t o m det ekonomiska andelstalet justerar avgiften för respektive andel. 40% höjning låter ganska extremt, men jag har sätt exempel på höjning på runt 60% p g a ökade räntor men främst p g a gasuppvärming. I min nya BRF (samtliga flyttade in nov -22), höjde vi med 10% för att fixa de nya räntorna. Därefter borde det räcka att följa de årliga kostnadsökningarna.
En sund BRF kör med X antal löptider på sina lån. Vill man chansa så kan man ju likt jag gör köra rörliga egna lån.
…och om ett år går våra skattepengar åt till ett nytt statligt bidrag till de BRF:er som håller på att gå omkull, för att rädda de stackare som haft alldeles för låga avgifter i många år och levt gott på det, så de inte förlorar sina bostäder. Min kristallkula håller på att krackelera av alla jä**a bidrag!
BRF har mig veterligen aldrig fått ett riktat stöd.
Hoppas inte din kristallkula krackelerar av 10 miljarder i elstöd till hushållen för november och december 2022.
https://www.svk.se/press-och-nyheter/press/10-miljarder-i-elstod-till-landets-hushall—3339156/
Nejdå, det var väntat tyvärr, inget man behöver fjärrskådningsredskap till.
BRF är dock perfekt skattemässigt. Jmf t ex en ny bolånad BRF andel mot motsvarande äganderätt. Win-win för BRF, och då har vi inte ens börjat pratat om transaktionskostnader. Det har sina uppenbara fördelar att inte äga något som är enkelt att beskatta. Nu ser vi fram emot en återställd fastighetsskatt för att finansiera ökade ränteavdrag, elbidragsfesten samt sänkt den statliga skattebasen (efter årets revidering). Blir där några pengar över så föreslås sänk inkomstskatt. Men Sverige ska väl vara bäst i klassen med sin nästan obefintliga fastighetsskatt och istället beskatta arbeta bland de bästa i klassen.
*bolånad = obelånad
Fastighetsavgiften (småhus samt BRF) är faktiskt ett mysterium då den med vissa undantag beskattas med en fast avgift.
Tror ingen hade tyckt det varit ok om skatten på ISK hade varit fast i SEK oavsett värde på underliggande tillgång.
Jag hade tyckt det var helt ok, särskilt om den fasta avgiften var låg eller noll.
Anekdot.
Det var löning i veckan som var vilket brukar betyda att den stora gallerian i köpladeområdet är fylld till bredden redan fredag em.
I fredags em var parkeringen kanske 20-25% full om inte mindre och det ekade nästan inne i affärerna. Skönt när man måste handla något men inte så skoj indikator.
Mataffären bredvid var dock smockfull.
Januari innebär decemberelräkningen skall betalas, och det ofta innan den siste. De flesta elbolagen har betalning 27-28…
Folk har börjat (eller snarare minskat) shoppa mindre , det är en tydlig trend. Man satsar dock på upplevelser.
Ja den sved, 579kr. Hatar shopping, så jag kan inte ge några anekdoter där.
Samma här, mataffärerna i lågprissegmentet överfyllda medan det var tomt i lullullsbutikerna, trots bitvis hysteriska rabatter och rea. Mat är viktigare än parfym, heminredning och hobbymateriel.
Börsen ligger alltid före. Det vi ser i konkurser osv nu var vad börsen prisade in i somras (typ).
Dessutom går storbolagen inriktade på B2B, Atlas, Ericsson, m.fl. riktigt bra. Visst, rapporterna var kanske inte lysande vinstöverträffningar men några miljarder i vinst är fortfarande en bra vinst.
Även banker går så klart bra.
Allt detta drar upp index och innan decenniet är slut så står OMXS30 på 10k och DJI på 100k.
Dvs det är köpläge nu.
En stilla fundering.
Vad är det som triggar att vissa kommentarer hamnar i “Din kommentar inväntar godkännande” ?
Den fastnar pga av vissa triggerord. Förbj-den är klassisk eftersom den fastnar på j-den. Det finns säkert andra sådana fällor.
I mån av tid så läser LW de inläggen som inväntar godkännande.
Filtret är en sorts moderator som behövs i “extrem” forumen där skribenterna mordhotar/ mobbar varandra men här har vi i stort sett samma åsikter utan speciellt mycket hatinlägg mot varandra.
Frågan för oss och LW är om vi borde bekantgöra de här sammansatta orden som filtreras ut på “fel” grundord.
Vi fel använder inte j*de (*=u)
För utan filtret är antagligen inte bloggen rättskonform.
(ser att Placera AB återstartat med InterAktiv säkerhet i Varberg. En moderering som består av en algoritm, där andra skribenter anmäler bort inlägg (tex 2 anmälningar så tas inlägget bort utan att moderatorn läst om det fanns ett regelbrott). Frågan är om det kan kallas en funktionell moderering (den som vill se resultatet läser för ögonblicket SBB tråden där ansvariga utgivaren Anders Lundberg förgäves är inne och försöker gjuta olja på känslorna)
Det löjligaste med sådana här ord som fastnar, är väl att man ofta inte kan skriva efternamnet på Förenta Staternas förre president.
Eller ens somliga textila fotplagg.
Att inte ständigt dra upp honom har höjt samtalsklimatet.
Enligt DI (och SCB) så föll Sveriges ekonomi oväntat tillbaka under det fjärde kvartalet där analytikerna hade förväntat sig en mindre tillväxt.
Det var väl inte så oväntat, att ekonomin föll tillbaka. Långt de flesta verkar ju hålla annu mer på pengarna, ser inte ljust ut för 2023. Kanske ett par räntehöjningar till för att slå ett par spik till i kisten hos folk medans inflationen tuggar på (24 rullar toapapper kostar nu mellan 140-150 kr på ICA…för ett år sen run 80-85 kr…). Det blir inte så lätt att stoppa inflationen.
Noterade det.
En sak jag noterat är att kycklingkött har blivit relativt sett billigare än rött kött utom att karre verkar gå billigt.
Hälsomässigt är det ju bra att byta rött mot vitt. Eller varför inte grönt?
Alkohol är väl det första man kan avstå. Vatten är jättegott och bra.
Kan det röra sig om produktförsämringar i stället för höjda priser?
Kyckling är rätt lätt att fuska med, i och med att vi har högre krav på djurhållningen i Sverige än i många andra länder. Samtidigt så finns det ju en marknad numera för medeltidsslaktad kyckling, så det kanske är enklast för affärerna att köpa in från länder som tillämpar den slaktmetoden.
Sedan så är det rätt lätt att spruta in lite mer vatten och bindningsmedel i frysta kycklingdelar; inte många som läser på påsen och än färre som kommer ihåg vilka andelarna var för ett halvår sedan och kan jämföra.
En ganska säker indikator på att en högkonjunkturbubbla är på väg att brista är att det strax innan byggs enorma skrytbyggen till kontorsfastigheter och lyxiga stadsdelar. Så var det strax före 90-talskrisen. Strax före .com-döden, strax före finanskrisen och nu strax före kriget i Ukraina.
Denna gången blåste RB upp bubblan med sin enögda inflationspolitik genom att fanatiskt pressa ner räntor och därigenom under flera år devalvera kronan. När så “sk–en träffade fläkten” var man inne i ett ändläge och att nu pressa upp räntorna förvärrar situationen. Även den fallerade energipolitiken inom såväl EU som Sverige hjälper till.
De höga priserna på toapapper kan i viss mån kompenseras genom att man använder bägge sidorna på pappret när man gjort nr 2…
Länsstyrelsen i Halland har nu gett tillstånd för att bygga den havsbaserade vindkraftparken Galatea-Galene.
Parken är uppdelad i två delar och Försvarsmakten har även godkänt den norra delen. Den är planerad att ligga i den svensk ekonomiska zonen, cirka 25 kilometer utanför Varberg.
Ger möjligen ett gott tillskott för södra Sverige om några få år. Dvs långt innan regeringens totala inriktning på ångkraft kan ge mer el.
vänliga hälsningar
Nanotec
6 TWh om båda delarna får klartecken.
Fast bara om det blåser…vindkraft är hopplöst och förstör vårt elsystem mer än det gör nytta. Bygg kärnkraft som är planerbar, varje dag, varje vecka året runt 24/7.
2030 beräknas parken tas i drift. Det är inte några få år .
2027 tar Kanada sin första SMR i drift. Bara som jämförelse.
Små Mysiga Reaktorer. Bra namnval.
Till skillnad från valarna utanför USAs kust.
https://www.washingtonpost.com/business/2023/01/25/wind-turbines-whales-biden/
Är det någon brist alls som behöver åtgärdas när det blåser?
ja här i götet har vi karlatornet, som efter lite turer blir klart även om något försenat. det blir nog det högsta/mest påkostade bygget innan det är dags för ny högkonjunktur. Ja undantaget infrastruktur projekt som västlänken då..
Goda nyheter för alla utom de som bor grannar…
https://www.ox2.com/sv/sverige/media/nyheter/lansstyrelsen-i-halland-ger-regeringen-gront-ljus-for-ox2s-havsbaserade-vindpark-galatea-galene/
FM har redan gett godkännande så det är bara att börja sätta spaden i marken.
Fast de skriver utan statliga subventioner, frågan är om de bygger även om SVK inte bekostar landanslutningen mot stamnätet?
Om jag förstått OX2 rätt så bygger de även landanslutningen, åtminstone om båda delarna får tillstånd.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ja, det verkar så enligt samrådet.
https://www.ox2.com/files/Project_documentation/galatea-galene/Samradsunderlag_anslutning.pdf
De har ju fördelen av att kunna gå rakt in på ställverket vid Ringhals. Tyvärr tar de då den lediga kapaciteten som finns iom den olönsamma nerläggningen av R1 och R2. Det är dåligt utnyttjande av nätkapacieten och drar med sig höga kostnader för lagring av energi och utbyggnad av elnätet, något som inte finns med i kalkylerna.
Rikki vi vet båda att elpriset var lågt när beslutet om nedläggning av R1 och R2 skedde. De var lite opålitliga och producerade 6 gånger under de sista 20 åren mindre än halva mot bästa året. (Ja jag vet att en del politiker firade med tårta när styrelsen fattat sitt beslut.) Båda hade topproduktion på 6,7 TWh, så de 6 TWh vinden beräknas ge i genomsnittlig årsproduktion ger ju bra möjlighet i ställverket till några Små Mysiga Reaktorer för ångdrift. Men när kan den första SMR i Sverige rimligen komma?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det är bra känsliga personer som inte klarar vindkraftverk miltals ute till havs. Oftast går det inte att se toppen på vingarna från fast mark om jag uppfattat det rätt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ringhsls, ja. Personligen hopas jag man deklarerar Nya Ringhsls alldeles norr om nuvarande Ringhals och bygger ett dussin reaktorer som kan försörja Göteborg, Halland och Skåne. Finns ju gott om mark längs kusten och gott om kylvatten. Mer kärnkraft är vad västkusten behöver.
VVV: Tydligen kan det också bli kylfläktar en bit bort? 🙂
Ursäkta en oekonom, men är räntehöjning enda sättet att hantera inflationen, oavsett vad den beror på ? Den funktionen hos RB kan ju då ersättas med vad / vem som helst. Finns verkligen inget annat verktyg som är mer selektivt jmf vad som orsakar inflationen, ex specifikt vid importerad inflation om det nu fr a handlar om att hålla kronkursen uppe.
Oj. Råkade läsa -konkursen- i sista meningen.
Återgå.
Inflation är ett penning-fenomen; tillgången på pengar (≈ efterfrågan) är större än tillgången på varor. Att tänka “men hallå hur ska högre räntor skapa mer varor” är att sätta kärran framför hästen.
Räntenivå under inflationstakten är artificiell i meningen att ingen rationell aktör lånar ut till den nivån, men centralbanker har givits uppdraget att låna ut oavsett med villkoret att inflationen hålls på ca 2%. De senaste åren har inflationstakten mätt som KPIx varit lägre, men det är en konsekvens av urval och justeringarna i uträkningen av KPI-måtten. I andra mått (bostäder, börs, mm) har det i många år varit minst 10% inflation.
Räntor är alltså i nuläget relativt låga, fortsätter att skapa inflation och fortsätter bidra till diverse snedfördelningar som är svåra att resonera kring, eftersom ekonomin som system är komplext.
Tack detta får jag klura på ett tag 😊
Kan rekommendera artikelserien “Inflationsskolan” på mises.se.
Enkel, korrekt och informativ.
Elpriserna för januari är klara, och jämfört med januari 2022:
SE1 62.85 euro/MWh, +124%
SE2 62.85 euro/MWh, +124%
SE3 82.72 euro/MWh, -18%
SE4 93.34 euro/MWh, -12%
Summa (viktat) 80.40 euro/MWh, -7%
Borde verka återhållande på inflationen.
Expressen.se skriver nu att Novus kommit fram till att en femtedel av svenskarna skulle känna sig tryggare om de kunde skjuta.
Troligen en framtidsbransch.