Trots att elpriset föll i april så noterades en ny högsta inflation sedan november 1991 för både KPI och KPIF under april och även inflationen exklusive den nödvändiga energin steg till 4.5% eller högsta nivån sedan 1993. Då är ännu inte de stora livsmedelsprishöjningarna nu i maj och framöver i augusti med än. Största bidraget till inflationen det senaste året var boendekostnaderna som likt mat och energi är svåra att substituera mot något annat.
Både KPI och KPIF steg alltså med 6.4% i årstakt, en ökning från 6.1% förra månaden. Detta trots att elpriserna som brukar beskyllas för att vara den stora anledningen i själva verket sjönk och reducerade sitt bidrag till inflationen med 0.2 procentenheter under månaden. Störst ökning i inflationsindexen stod istället livsmedel för senaste månaden, men de största prisökningarna noterades på böcker med 20.4% på en månad. Bokbranschen verkar helt enkelt höjt priserna, rejält, vilket antagligen kan kopplas till stigande tryckkostnader på grund av pappersbrist.
Varken mat, energi eller bostad är något man kan substiutera mot att köpa en ny platt-teve och slår förstås särskilt hårt mot de ekonomiskt känsligaste hushållen som ensamstående föräldrar, arbetslösa och pensionärer.
I årstakt bidrog boendekostnader mest med hela 2.0 procentenheter, följt av transport med 1.6, elpriset med 1.1 procentenheter och livsmedel med 0.9. Hemelektronik sänkte inflationen med 0.2 procentenheter, så tycker man att maten blivit dyr ska man köpa sig en mobiltelefon så kompenserar det.
Även rensat för energipriserna fick vi alltså se den högsta inflationen sedan 1993 och KPIF-XE landade på 4.5%.
Kort sagt upplever vi rejäla prisökningar, drivet av det man inte kan säga nej till – bostaden, energi och mat. Samtidigt ser avtalsrörelserna ut att ge 1-2% i lönepåslag och hushållen kommer alltså få se sina marginaler minska och i de fall man inte har något överskott per månad så kommer man gå back. Samtidigt viker konjunkturen och sparkapitalet på börsen faller tillsammans med börsindex – vi ser ut att gå mot inflation, börsfall och arbetslöshet samtidigt.
Då har vi inte sett de stora prishöjningarna på livsmedel, samt även hotell och restaurang, som kommer nu i maj och sedan i augusti beroende på när underleverantörerna anmäler sina prishöjningar till de stora grossisterna och livsmedelskedjorna, vilket sker med flera månaders varsel.
Räkna med högre marknadsräntor och höjda styrräntor och med det ökade kostnader för bostaden. För att slippa bry sig om detta är dock officiell inflation numera KPIF, dvs att man ignorerar hushållens räntekostnader och låtsas att räntan inte ändras.
33 kommentarer
Min farhåga är att den stora differensen mellan kostnads ökning och lönerörelsen kommer att resultera i större personalomsättning inom efterfrågade kompetenser, så som elkraft, automation m.fl.
Samtidigt som “på plats” arbetsgivare utanför storstäder blir mindre attraktiva med stigande kostnader för resor.
Kommer troligen bli stagflation av det hela. Desto högre ränta desto sämre tillväxt men inflationen kommer vi inte åt då den inte är beroende på inhemska faktorer.
Måste upp i räntenivåer runt 30-40% för att höja värdet på kronan vilket istället slår ut basindustrin som tyvärr satsat primärt på att konkurrera med låga priser istället för produktivitet.
Ekonomi i Sveriges fall kan betyda sysselsättningsgrad, som i första ledet styrs av att exportföretagen/industrin växer i olika dimensioner. Alternativt kan “ekonomi” också betyda det upplevda välståndet bland folk i diverse samhällsskikt. Dessa två definitioner överensstämmer inte nödvändigtvis.
Bolånen påverkar välståndet bland vissa medan priser på mat och energi påverkar andra mer. Utlåningen bidrar visserligen till ökad konsumtion bland privatpersoner, men det har inte nödvändigtvis haft någon stor effekt på sysselsättningen.
Industrin är mer känslig för energi, råvaror och löner än räntor. Växelkurs och inflation är alltså viktigare för industrin. Samma gäller staten.
Ge det lite tid så kommer nog elektroniken ordna till sig och bidra med sin del till ökad inflation givet halvledarbrist, nedstängningar i Kina, krig i Ukraina mm.
Rimligen borde Lars snart få rätt om en sättning av bostadspriserna, men jag kommer inte hålla andan. Att bygga nytt har ju redan haft historiska kostnadsökningar och marginalpersonen måste ju också bo någonstans.
Om befolkningen ökar, så ökar efterfrågan av bostäder. Man måste ju som sagt bo, och jag tror vi kan bortse från substitut så som partytält… Så vad händer egentligen när det är för dyrt att bygga nytt och det som redan finns kommer bli dyrare de med, dels på grund av ökad efterfrågan utan att utbudet ökat, och dels i form av dyrare driftkostnader för el/energi/uppvärmning och dyrare räntekostnader. Allt gör att det blir dyrare, och folk har inte råd. Samtidigt borde det ju ske en sättning, men hur det ska kunna ske förstår jag inte.
Det finns gott om fritidshus som kanske blir till salu?
Fritidshusen är inte särdeles billiga och de ligger därtill i huvudsak inte där jobb finns.
Som typ Ingarö och andra öar i stockholms skärgård eller utmed hela E6 mellan Norska gränsen ner till Malmö?
Än är elbil är ganska billigt i jämförelse med fossilbil.
Dessutom är det en hel del som börjat med distansarbete och med det mindre känsliga för resavstånd.
Fritidshus ligger nog ganska högt på listan för budgetnedskärninga för ett hushåll ifall man inte har råd med sin livsstil på grund av högre kostnader.
Finns gott om utländska köpare som nu är tillbaka. Valutan seketas du vet…
Nej, men i slutändan blir det väl kanske skattekollektivet som håller upp priset på boende vid transfereringssystemet (bidrag) i sådana fall.
.
Ja, spännande tider men inte roligt när man ligger superlikvid och hade planerat bygga villa inom ett par år. Då är jag ändå hängslen- och livremtypen. Borde ha säkrat virkespriserna i höstas genom att investera kontantkort på börsen när priset för kraftigt och tillfälligt på trävaror i USA… Ja ja alltid lätt att vara efterklok. Börjar bli lite för många shocker att parera/absorbera.
*kontantinsatsen och inte kontantkort
* föll inte för (sorry för alla edits)
Den enda möjligheten till fallande priser känns i dagsläget som att det skulle vara en minskande befolkning, men var skall folk flytta istället? Känns ju lika illa överallt.
Kanske om högern vinner och bestämmer sig för att gå på SDs linje om återvandring men även detta skulle kräva att väldigt många människor blir avhysta för att det skulle ha någon egentlig påverkan.
Skönt att äga sin bostad och ha räntan bunden men förstår verkligen inte hur detta skall gå i längden.
Ehhhuummm… “Enda möjligheten till fallande priser”?
Lek med tanken att räntan landar på 8 %, eller nittiotalets 15 %? Ett radhus i Stockholm landar på 800.000 kr om året i räntekostnad. Då är det rätt trivsamt att bo hos mamma.
Tror jag räntan går dit i närtid? Nej. Men att tro att det är någon form av “trångboddhet” som ger svenska bostadspriser är sjukligt naivt. Vi är bland de mest ensamboende i världen, alltså antal boende per bostad. Generationsboenden är nästan okänt i landet.
Billiga pengar = dyra bostäder. Där har du sambandet som bygger dagens priser.
Billiga pengar + begränsat utbud get dyra bostäder. Om det bara var billiga pengar så hade mer byggts.
Vidare så går det inte bara att vrida tillbaka utvecklingen. Lånen som finansierar de höga priserna går inte bara att sudda ut. Det är inte bara att flytta hem till mamma, någon måste köpa bostaden till ett pris som inte gör personlig konkurs attraktivt.
Nu är det många av oss som har upplevt 1991 och räntan på 15%, företag 500%. ( en kort stund) Hur ska det gå? 60 k företag gick i konkurs över natten. Privata människor förlorade bostäder, det blir fler som trängas på samma yta. En bra vink är Kapstaden , när det saknas bostäder och folk har ingenstans att bo så finns det tunnelbana, under bror osv. Tragiskt men i själva verket så var det endast tidsfråga innan vi hamnade i skit.
Att doppa ekonomi med 0% lämnar fina spår efter sig. Nu är jag mest ledsen för ungdomar , de äldre har orsakat problem och de får ta skiten.
Själv har jag varit feg, ingen bostadskarriär, men skuldfri med avbetalt lgh. Vågade inte flytta, det blev bara 1 köp och just 1991.
Till råga på allt är det flera länder som börjat med exportstopp av vissa varor, främst livsmedel och insatsmedel till livsmedelsproduktion.
https://www.reuters.com/world/food-crisis-grows-spiralling-prices-spark-export-bans-2022-03-09/
I detta tror jag också vi har ett problem av en magnitud som inte är tydlig för alla ännu.
Hur länge tror man denna höga inflation kommer hålla i sig? Om det verkligen är en inflation driven av kriget så kommer det ju ge låg/ingen inflation när Ryzzland kastats ut ur Ukraina. Att då brassa på med löneökningar, ränteökningar och statliga subventioner blir ju fel.
Kanske får bli ett mellanår för hushållen när de inte kommer kunna köpa en iPhone 14 utan vara nöjda med den gamla iPhone 13? Lite oro för att skaffa sig koll på privatekonomin?
Lite sisu kanske?
Förutom kriget så har väl pandemin med efterverkningar bidragit. Nedstängningar i Kina leder brist på saker som tillverkas där vilket leder till prisstegringar, tex.
Verkar som om Regeringen bailar ut hushållen igen. DI rapporterar om utökat höga-elpriser-stöd för mars.
Fast en sak går mot strömmen. Det är goda tider för investeringar i Sverige, och arbetslösheten går ner. Beroende på hur världsläget utvecklas så är det väldigt mycket som beror på om utbudet hänger med efterfrågan. Höjda priser lär dämpa efterfrågan, samtidigt som höjda priser på energi och basvaror pressar upp inflationsförväntningar. Kan bli tuffa konflikter mellan fack och arbetsgivare de närmaste 12-24 månaderna!
Många byggare nu som försöker bryta förhandsavtal mot pengar då projekten inte är lönsamma med gårdagens prislista och dagens byggpriser.
Som tröst har inflationen i USA toppat ur, vi får se när det är Sveriges tur
Väldigt intressant att läsa kommentarerna gällande inflation här. Bolånetorskarna försöker bortförklara inflationen på alla sätt de kan. Inflationen ska vara övergående etc.
De stora fackliga avtalen går ut i år. Tror inte att någon nöjer sig med 2 procent.
Det kommer dock ta en stund innan bopriserna sjunker om vi ska se historiskt på det. När riksbanken höjde räntan 2008 dröjde det ett par höjningar innan det gav effekt på priserna. Det finns helt enkelt för många som bara har sett stigande fastighetspriser under sitt liv och inte förstår att även dessa kan sjunka.
när uppskattar du att de sjunker? ska till att köpa min första lägenhet men väntar på lite fall först, typ vår/sommar nästa år känns det rimligt?
Det har hen troligen ingen aning om. Ta inte ekonomiska råd ifrån detta kommentarsfält som pratat om kraschen i över 15 år.
Jag killgissar på att du får vänta in lågkonjunkturen, några fynd vet jag inte om där blir. Kvoten boendekostnad vs disp inkomst är väldigt låg. KALP:en styr priserna typ 1:1
Det är annorlunda nu. Boastadspriser och börs kan bara stiga. Har inget med rnta eller inflation att göra. Amen…
*korr
Just ja. Börsen hade visst gått ned lite. Men bostäder kan inte gå ned.
Amen.
detta är lite lustigt. har blivit bombad med annonser på youtube och instagram med kurser och notiser för day trading och allt möjligt. många som visade upp hur fint det gått, som dubblat sitt kapital osv osv. så fort börsen började gå dåligt försvann alla dessa direkt. hmmm. Amen
Kan bloggaren eller någon annan förklara hur stigande priser som beror på aktiva politiska åtgärder eller krig är ett problem som måste åtgärdas med höjda räntor? Inflation som jag förstått det är ju när penningmängden ökar och urholkar värdet av en valuta och priserna då går upp, inte att priser går upp av andra anledningar. Jag är genuint intresserad och nyfiken på att lära mig mer om detta, inte någon dryg eller ifrågasättande fråga alltså!
Högre ränta ger starkare valuta relativt sett och importerad inflation via skenande priser på olika produkter reduceras därmed.
I teorin. I verkligheten där vi som inte är professorer i ekonomi lever så har svensk valuta tappar i värde konstant sedan andra världskriget. Det kommer den att fortsätta göra.