Veckan som gick innebar en uppgång på Stockholmsbörsen även om man inte nådde föregående topp för två veckor sedan. Börserna stiger i Asien under morgonen. Långa och korta räntor i USA inverterade, vilket sägs innebära förestående recession eller vad man nu vill tolka in i det.
Stockholmsbörsen stägnde med +1.17% för OMXS30 och +0.98% för OMXSPI i fredags. Det innebar att OMXS30 gick +0.62% på veckan och lyckades stiga medan OMXSPI stängde med +2.87% på veckobasis. Som man ser ovan nådde man inte nivån från för två veckor sedan och befinner sig i ett motståndsområde.
Dock är börserna positiva i Asien på morgonen så det blir väl nya försök att stiga.
ASX 200 +0.36%, Hang Seng +1.24%, KOSPI +0.36%, Nikkei 226 oförändrat på +0.07% och Straits Times +0.165.
Inga stora rörelser alltså, vilket det inte heller var i USA i fredags där S&P-600 stängde på +0.34% och Nasdaq 100 på +0.15%.
S&P-500 befinner sig inte vid ett motstånd i veckocharten, utan kan väl snarare ta fart efter att ha brutit upp ur området.
Däremot gör Nasdaq 100 det, vilket kan väcka frågan om det numera inte är Nasse som håller i kopplet för Stockholmsbörsen och inte gamla Husse.
På valutafronten är det fortsatt väldigt lugnt. EURSEK på 10:35 och USDSEK på 9:37.
Guldet backar lite till 578:- SEK per gram.
De korta amerikanska räntorna vände upp något i fredags, och framför allt så skedde inverteringen av räntekurvorna. 10-åringen ligger nu på 2.38% och 2-åringen på 2.44% efter ett rejält skutt från 2.28%. Detta anses vara ett mycket dåligt tecken och tecken på förestående recession. Eller inte. Det beror på vad man vill tolka in i beskedet.
5 kommentarer
Flertalet verkar mena att inflationen beror på Covid, utbudsproblem, Putin och så vidare. Och ingen tror som jag att vi ser en klassiks överhettning.
Och många funderar på om centralbakerna kan höja räntan så lagom att en recession undviks. Och ingen tror som jag att om ekonomin växer för snabbt och på dåligt sätt kommer ekonomin förr eller senare att krympa oavsett vad centralbanker gör.
Så jag hade nog inte kunnat bli någon bra ekonom.
Kan det finnas en viss risk att resurser som slukas av kriget i Ukraina driver på en eventuell överhettning – när vi ökar produktionen av nya vapen och ny ammunition? Eller står krigets kostnader ändå för en så liten del av världsproduktionen att det inte påverkar så mycket?
Skulle man höja skatterna för att finansiera skulle det kanske inte påverka alls. Men nu vill man ju som vanligt iställe sänka dem och köra upp budgetunderskottet. Så ja. Men köra budgetunderskott till max hade man antagligen hittat på skäl för ändå.
Alla bankerna höjer bolåneräntorna men ännu inte Riksbanken. Är de ute efter att mjölka mellanskillnaden innan Riksbankens höjning kommer?
Ska de höja ännu mer sen när väl en höjning från Riksbanken kommer eller ska man tro att de bara agerar i förtid?
Jag skulle säga ( tror) det är de korta räntorna 3 månader som höjs då snabbare, just nu är det 1 år och uppåt, då upplåningskostnaderna ökar, på längre löptid,
följer detta själv på scb varje dag,
jag tror 50 % sitter med rörliga lån, och just nu får se bindningstiderna sticka iväg, att binda = nästan dubbla månadskostnaden och många har säkert inte råd att göra det, så sitter kvar och hoppas på att rörliga inte skall sticka lika mycket, ( min gissning) när det väl börjar, ticka upp, så blir det svårt, lider med alla som ligger på marginalen inkl högre matkostnader mm,
Den som lever får se, min gissning på inflationssiffror för mars blir upp från 4,5 till 5,1 %, då höjer ingves vid nästa räntemöte, men avvaktar en sista gång i april tror jag
Jag har redan noterat att budgivningar svalnat av rätt snabbt redan, flera objekt som tidigare skulle fått massor av bud vissa har inte fått något.