Gårdagens landsättning av HIMARS (High Mobility Artillery Rocket System) på Gotland, och sedan vidare transport med svensk Tp84 Hercules till ett skjutfält i Norrland framställs som en specialförbandsövning. Men det går också att se ur kontexten motköp för en eventuell amerikanska anskaffning av Archer, då raketartilleri för det svenska divisionsartilleriet har nämnts.
Archersystemet finns just nu för utvärdering i USA, som tittar på nytt hjulburet brigadartilleri till sina motoriserade Strykerbrigader. Sverige i sin tur behöver nytt artilleri både till brigaderna såväl som till den återuppsatta division (fd fördelning) som den framtida svenska armén kommer bestå av. Kort sagt en extra resurs för kraftsamling utöver brigadernas egen förmåga.
Raketartilleri har nämnts, och HIMARS uppfyller ett sådant behov, kombinerat med den svenska anorektiska armén där det inte finns något överflöd av något alls. Man satsar på kvalitet istället för kvantitet, och eftersom HIMARS bevisligen går att transportera med svenska Hercules så kan de därför snabbt förflyttas till den landsände som angrips. Har man bara en divisionsartilleribataljon kan man annars räkna med att vapensystemen garanterat finns på fel plats i landet.
Sedan är förstås artilleri mer än själva pjäserna, men med dagens digitaliserade nätverksförsvar kan t ex en del ledningsresurser tillfälligt sitta i en annan del av landet under en övergångsperiod och själva pjäserna underställas ett annat förband för sin logisitk och närskydd till resten av bataljonen är på plats.
Kom ihåg att det inte räcker att bara flyga in pjäserna – det behövs ledningsresurser, logistik och ammunition. Helgens övning har alltså inte visat faktisk förmåga annat än att skjuta en gång.
M142 HIMARS har 45 km räckvidd på de sex ordinarie raketerna, men kan också utrustas med en MGM-140 ATACMS kortdistansrobot, med upp till 300 km räckvidd. Sverige ska nämligen också anskaffa en sådan förmåga, så man kan här slå två flugor i en smäll, även om det ligger längre fram i tiden.
Även om det inte pågår någon upphandling, så kan HIMARS i Sverige i helgen ses som en första speeddating inför en kommande upphandling. Att man flyttade systemet till ett skjutfält i norra Sverige (antagligen är det Vidsel flygplats på filmen ovan och Robotförsökplats Norrland är antagligen utmärkt för att provskjuta raketartilleriet på, vilket rimligtvis kan bekräftas via skjutfältets avlysningar eller en NOTAM för flyg – kan förstås även vara Jokkmokkbasen eller någon annan plats) kan förutom möjligheten att skjuta skarpt på långa avstånd, även visa upp förmågan för experterna på Artilleriregementet i Boden, såväl som FMV och försvarsmaktsledningen. Kanske också någon politiker, t ex försvarsministern, även om politiker brukar vilja visa upp sådant på bild.
Sverige köpte Patriot som medeldistansluftvärn, och som en del i att stärka den transatlantiska länken. Man ska inte bli förvånad om armén även anskaffar amerikanskt artilleri av samma anledningar, även om det också finns industripolitik inblandad kring artilleriet åt Strykerbrigaderna.
Och allt som gör att amerikansk personal kommer befinna sig i Sverige för att t ex utbilda, träna och öva svensk personal är förstås en bra snubbeltråd. Dock sker mycket av Patriotutbildningen tydligen i USA.
Tillägg: Tydligen ska HIMARS placeras i bergrummen i Tröndelagen i Norge som del i den amerikanska marinkårens förplacerade utrustning för att snabbt understöda Norge och Baltikum. Ur det perspketivet blir det ännu mer relevant för Sverige att anskaffa HIMARS, då det kommer finnas gott om extra ammunition några mil från svenska gränsen att samarbeta om i skarpt läge. Det kan ju rent av vara så att den individ HIMARS som flugits runt nu är en av de första som ska stoppas på förvar i Tröndelagen.
24 kommentarer
Va väl det jag tänkte när jag läste att man lastade pjäsen på den svenska Herkan. Hoppas man köper både den variant med sex tuber och den med tolv.
HIMARS kan endast använda en am-kassett (dvs 6 st)
Om man nu skulle köpa in detta. Hur många snackar vi om då?
Traditionellt sett brukar ju divisionsartilleri vara av brigads storlek vilket skulle betyda minst 2 artilleribataljoner per division. Säg 24 pjäser per division då. Men inget är ju hugget i sten och det är ju inte säkert att vi går hela vägen utan mer troligt blir det väl nån form av reducerat förband kanske en bataljon eller ett kompani per division.
Eller så gör vi som Jänkarna och har ett divisionsartilleri på pappret men det är bara en byråkratisk/lednings struktur medans "divisionsartilleriet" är själva brigadernas organiska artilleribataljoner.
Vem vet?
"per division"? Vi har ju bara en division. Eller kommer att ha. Har för mig det snackades om att den skulle ha två divisionsartilleribataljoner.
Finns det några fräna raketer till HIMARS? Typ termobariska? Svärge "får" väl inte använda multipelvapen som bombkapslar?
Plattformen används för försök med både LV (SLAMRAAM) och kustrobot (NSM) samt även GLSDB som SAAB har intressen i, så plattformen kan mer än raketer och minutläggning.
Kanske 12 stycken kan vara en rimlig mängd att förvänta sig.
En räckvidd på 45km är ju föga imponerande, meningen var ju att vi skulle kunna agera på mycket längre avstånd. Fråga: När vi nu får den nya rb15 som går längre och kan slå mot markmål, om man utrustar rörliga tunga robot kustrobot enheterna med dessa, borde man då inte kunna använda dessa även som raket arty mot markmål ?
Blanda inte ihop artilleri med sjömåls / krysnigsrobot…..
Kan man inte använda kryssningsrobotar mot mark mål då ?
Låter dyrt
OK… Låt oss reda ut begreppen…
Vi har (och tänker anskaffa) Artilleri på olika nivåer…
Bataljonsartilleri är som regel 120mm grk… Styrs av batart C på respektive bataljon och understödjer främst bataljonens strid.
Brigadartilleri är idag 155cm Archer bataljoner i Sverige…. (Finland och Norge har dock valet ett bättre bandgående system (K9 Thunder)) Brigadartilleriet styrs av Brigadens bekämpningschef och understödjer främst de mekaniserade bataljonerna i brigaden, men även för ABEK / CBF (Artilleri Bekämpning).
Ett framtida Divisionsartilleri är tänkt att dels understödja brigadernas strid, men även användas som långräckviddig bekämpning mot prioriterade mål (abek / mineringar) i divisionens område.
När det gäller HIMARS är det endast bärar-fordonet som skiljer…. Det är detsamma som M270 MLRS, fast där går bäraren på band….
Skillnaden i stort mellan M270 och HIMARS är att M270 har 2 ammunitionskasetter, medans HIMARS har en (dvs 6 eldrör).
Fördelen med MLRS / HIMARS är att man får tillgång till hela ammunitions-katalogen dvs allt från Spränggranater, avståndslagda mineringar, till ATCAMS….
Räckvidden är dessutom olika beroende på am….45-300 km
Blanda inte in RBS 15 i detta då det är en helt annan förmåga (Kryssningsrobot)
Vill man tänka utanför boxen rekomenderar jag att man söker på….
Mini Harpy (Israeliskt system av UAV 45 kg vikt, 100km räckvidd, 8 kg verkansdel, en UAV som styrs söker med kamera och IRV och när den hittar ett mål "kamikaze-dyker mot det", annars landar och skickas upp igen….
GBU-39 saab: En gammal artilleriraket (MLRS) som skickar upp en GBU-39 på höjd och med fart…. 150 km räckvidd, 100 kg verkansdel…. träffar inom 3 m från målet…
Finns bra illustrationer på youtube.
Är det här samma SAAB-produkt som du nämner?
https://www.saab.com/products/ground-launched-small-diameter-bomb-glsdb
Varför inte skaffa M270 MLRS istället? Halva priset, går att ladda dubbelt så många pjäser i en kassett, går att avfyra ATACMS från dom. Helt OK system ändå. Kanske är bättre att ha 2 st M270 än 1 st HIMARS.
Nä…
M270 är mycket dyrare och tillverkas inte längre…..
Ingen skillnad på am… går att skjuta alla am med båda bärarfordonen…
Uppgraderade inte Finland sina M270 för några få år sedan? USA har säkert skrivit av en del som dom kan donera mot att man förbinder sig till en upgrade.
https://armedforces.eu/compare/rocket_artillery_M270_MLRS_vs_M142_HIMARS
Alltid undrat varför Finland har så in i bänken mkt MLRS-system. Vi hade något liknande i Bkan som var en jävel på att spotta kulor, men det här med MLRS har liksom aldrig funnits i Sverige.
Tänker att Sverige och Finland kommer möta samma motståndare, men vi gör uppenbarligen helt olika bedömningar i vilken doktrin som bäst tillämpas.
Finland har krigat mot ryssen efter det moderna artilleriets införande. Slaget vid Tahli-Ihantala, där den finska segern avgjorde separatfreden och Finlands överlevande som nation under VK2, avgjordes av massiva artillerispärrar mot kanaliserande terräng.
Sverige i sin tur har en historis doktrin av att artilleri är oviktigt. Karl XII gick till anfall vid Poltava utan artilleri – det lämnade han vid trossen istället.
Även Sverige har mycket kanaliserande terräng och massivt artilleri skulle därmed kunna fungera utmärkt även i Sverige om det sätts in mot de enda möjliga framryckningsvägarna.
För en idé om hur effektivt modernt artilleri kan vara så sköt ju Ryssland bort en eller två hela ukrainska mekaniserade bataljoner i sydöstra Ukraina 2014. På några minuter.
Oja, morfar berättade otaliga historier om Vilho Nenonen och fronten när jag var grabb.
Kan säkert vara som du säger, finnarna har slagits mot ryssen efter det moderna artilleriets införande. Men just det här med kanaliserande terräng tänker jag att vi tänkte på i och med framtagandet av Bkan 1.
På den här bilden se det ut som om 50% av lavetten består av tillbehörsfack?
Är det inte bätre att skippa dem och köra med två kassetter om 12 raketer istället?
Eller har jag missat nått?
Bildlänk: https://www.forsvarsmakten.se/ImageVault/publishedmedia/fes0xkwieshktwcuoygs/211023-Z-JY390-538.jpg
Men detta med räckvidden?? I tidningen artilleri o luftvärn läste jag att Försvarsmakten vill ha raketarty för att kunna slå till från långt håll. Om standard raketen har en räckvidd på 45km så är ju inte det mer än archer!
Finnarnas överlägsna utnyttjandegrad, snabbhet och precision med det artilleri de förfogande över, bidrog också under VK2. De lärde sig där och då hur 'kostnadseffektivt" ett vältrimmat artilleri kan vara. Tror att det lever kvar. Finnarna är som alltid sunt resultatinriktade och pragmatiska.