Nedanstående är ett gästinlägg signerat Robert Wedmo, som bloggaren träffat några gånger, tagit en öl eller fem med tillsammans med mat, och som jobbat inom miljöbranschen i femton år. Robert har även varit kommunpolitiskt aktiv för Centerpartiet, men är det inte längre, så har vi rett ut sådant.
Med anledning av Cementadomen som återkommande har kommenterats av Lars här på bloggen upplever jag att det med fördel kan behöva lyfta det processjuridiska lite gällande miljöbalken och dess handläggning. Inte för att jag anser att Lars har haft fel men för den oinsatte kan processen behöva förtydligas.
Robert Wedmo, någon glad person som fotobombar, och bloggaren. Arkivbild från innan Wuhan-pesten. |
När det gäller miljödomstolarna så får de endast pröva vad som läggs fram i dem, de kan inte ta hänsyn till politiken, Sveriges självförsörjning av A, B eller C och inte heller företagsmässiga aspekter. De kan endast pröva vad som läggs fram inför domstolen.
Miljöbalken som lagstiftning är inte svart eller vit utan rör sig hela tiden i en gråzon gällande vad som är tillämpligt. Den är skriven för att i takt med en tänkt teknikutveckling ska miljöpåverkan minska genom att villkoren i miljötillstånd stramas åt. Vi kan ta ett exempel på en täkt som 1990 fick bullra 55 dBA ekvivalent dagtid ska bara bullra 50 dBA ekvivalent dagtid idag. Utsläpp från andra verksamheter ska på samma vis pressas neråt successivt. Detta ska hjälpas framåt genom ovannämnda teknikutveckling som kallas BAT vilket är en förkortning av Best Available Technology eller bästa tillgängliga teknik på svenska. Det går således inte på förhand att veta om en verksamhet kommer att få tillstånd.
Den som ansöker om att bedriva en verksamhet eller göra en åtgärd som måste anmälas eller ansökas enligt miljöbalken har hela ansvaret för att visa att åtgärden eller verksamheten klarar miljöbalkens krav. Det är alltså omvänd bevisbörda som gäller. I ett brottmål är det tvärtom där är det åklagaren som måste bevisa att en brottslig handling har begåtts. De flesta av läsarna kan säkert dra sig till minnes något fall där någon misstänkt blivit frikänd från Brott D eftersom åklagaren inte kan föra i bevis att det var just Misstänkte E som höll i vapnet. Sådant som kan göra en lekman vansinnig.
I fallet med Cementa anser mark- och miljööverdomstolen att Cementa inte ens lyckats skrapa ihop ett tillräckligt starkt underlag gällande deras miljöpåverkan för att deras ansökan om fortsatt täkttillstånd ska kunna prövas. Alla företag som ska bedriva miljöfarligverksamhet måste genom sin ansökan och miljökonsekvensbeskrivning göra det mer än troligt att de klarar miljöbalkens krav. Verksamheter som Cementas prövas i kapitel 9 och kapitel 11 i miljöbalken. För att slippa grotta ner oss i de här kapitlen gör jag det enkelt och hänvisar till en av miljöbalkens portalparagrafer nämligen hänsynsregeln.
Hänsynsregeln i 2 kapitlet 2 § sammanfattar hela miljöbalken på ett väldigt konkret vis.
”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.”
Det har inte Cementa lyckats med i sin ansökan varför den avvisas. Det jag finner förvånande i det här fallet är att ärendet tidigare prövats av miljödomstolen som gett tillstånd. Miljödomstolen ansåg således att Cementa hade ett tillräckligt bra underlag för att både kunna prövas och även kunna meddela tillstånd till fortsatt verksamhet.
Detta har överklagats av såväl Cementa som ett flertal andra, från privatpersoner, till föreningar men även länsstyrelsen på Gotland och Naturvårdsverket.
I media har jag sett förvåning kring att Cementa själva har överklagat, det är inget konstigt alls. Har en fråga prövats av miljödomstolen och ett företag har fått tillstånd kan företaget ändå välja att överklaga vissa villkor i det tidigare tillståndet. Worst case scenario brukar vara att företaget får leva med villkoren som givits av tidigare instans. Det är unikt att ärende avvisas helt pga för dåligt underlag när det redan passerat en domstol.
Finns det intresse hos Lars och läsare av överklagandeprocessen och specifikt kring hur länsstyrelsen och naturvårdsverket överklagar prövningar så återkommer jag gärna med ett inlägg om detta längre fram.
/Robert Wedmo med 15 år i miljöbranschen inom kommun, länsstyrelse och i det privata näringslivet.
17 kommentarer
Tack för bra och klargörande inlägg! Ser fram emot ytterligare inlägg!
Får du utrymme så återkom!
Robert får mycket gärna återkomma med ett inlägg om detta längre fram.
Jag har också reagerat på att första instans beviljar tillståndet, och högre instans avvisar ärendet. Det är unikt.
Antingen är MD eller MÖDen helt fel ute eller så har någon parameter förändrats på vägen. En förändring som har lyfts upp är inrättandet av Natura 2000 området.
Så frånsett den juridiska processen, varför har två skiljda domstolar kommit fram så olika resultat?
Och häri ligger kritiken från näringslivet, det skapar inte förutsättningar för att investera i verksamheter i Sverige oavsett hur goda intentionerna är hos lagstiftaren att domstolen skall bedöma utifrån ett rörligt mål
, dvs BAT. Tanken är god, men så snabbt som här ändras inte BAT, något som tex EU är djupt involverat i att ta fram minsta gemensamma nämnare för olika BAT (vilket jag varit delaktig vid ett tillfälle).
Förstår inte de som jublar över detta resultatet i MÖD detta har vi allvarliga problem i Sverige.
Itne för att vi har hårda krav, det skall vi ha, utan för att kraven är omöjliga att möta när de ändras hipp som happ.
Blandar inte du och "näringslivet" äpplen och päron nu? Problemet för Cementa var väl inte att de inte uppfyller BAT, utan att domstolen inte kan avgöra om så är fallet, eftersom underlaget var för dåligt. Om Cementa skrivit bättre handlingar hade det kanske inte varit ett problem alls.
Ansökan ansågs vara bra nog för att tillstånd skulle beviljas i MD förhandlingen.
Så den var inte helt värdelös som vissa försöker påskina.
Jag uppskattar alltid inlägg av sakkunniga personer som ovan. Samt att det naturligtvis är extra förnöjsamt när den sakkunnige på det stora hela taget bekräftar ens egen ståndpunkt.
Med andra ord: Juridiken är avklarad och domstolen har avgivit dom i enlighet med lagstiftningen och det blir därefter politikens uppgift att kratsa kastanjerna ur elden.
Samt som jag tidigare nämnt att jag har fullt förtroende för att nuvarande Regering tillfredsställande sköter den detaljen men att det samtidigt sannolikt föreligger behov av att involvera Riksdagen i den processen.
Av sistnämnda anledning beklagansvärt att M ställer sig avvisande i sådant avseende.
Vill minnas att ordet "penis-bärsärk" var föreslaget till Akademiens nyordslista men minns inte hur det gick med den saken.
Är det inte så enkelt att Cementa gjort en riktigt kass MKB? Gör om gör rätt borde verksamheten kunna fortsätta
Jag misstänker att det inte är Cementa själva som gjort MKB, utan att Cementa anlitat en miljökonsultfirma som inte tagit fram tillräckligt bra underlag åt Cementa. Man blir ju nyfiken på vilket konsultbolag som får skämmas (och bli stämda av Cementa för att ha levererat en undermålig produkt?)
"… de kan inte ta hänsyn till politiken, Sveriges självförsörjning av A, B eller C och inte heller företagsmässiga aspekter. De kan endast pröva vad som läggs fram inför domstolen."
Ja, därför blir det intressant att se hur politikerna löser upp den knuten. På något vis måste de ta sig förbi det hindret. Oklart på vilken sätt.
Att miljöhänsyn är viktigare än exploatering som ger nytta för människor är en politisk vilja som är kodifierad i miljöbalken, undrar om detta kan komma att förändras?
Känns som om vi landat i någon form av "Blame Game" med ett antal intressenter: politikerna som fattade beslutet att ändra området till Natura 2000 nyligen. Cementa. Domstolsväsendet. Regeringen.
Ärligt talat; OM Cementa måste stänga ner en 100 årig kalkbrytning vilket får som konsekvens att cementproduktionen står still och delar av samhället gör halt så ger jag upp Sverige som industrination. Då "skiter" jag i att gå tillbaka till jobbet och slita mina 40+ h arbetsveckor med +50% skatt på sista kronan.
Jag tror då inte längre på samhället, varför skall jag kämpa när staten bara obstruerar. Nej, då blir det räkmackan istället….
Detta liknar lite för mycket ett "vi lydde bara order" försvar. Det hamnade på deras bord, så därför dömde de i ärendet, det var ju deras jobb.
Nog måste väl även en sådan här myndighet kunna avsäga sig bedömningsansvaret i frågor som uppenbarligen har ett större och bredare samhällsintresse – och hänvisa till annan instans med lämpligare kompetens?
Tack för ett bra inlägg!
Jag skulle vilja veta från Robert vad hans kunskap om det går för regeringen att ta över frågan via tillåtlighetsprövning. Som jag förstår det så omfattas inte denna typ av verksamhet per automatik av tillåtlighetsprövning. Alltså måste väl domstolen "lämna över" den till regeringen som man gjorde i Preem-fallet väl? Eller kan regeringen ta över den utan att domstolen själva begär överlämning? Eller är jag ute och cyklar nu?
Jag har två funderingar. Dels hur MB skyddar exploateringsintressen samt dels hur (av vem, vilken myndighet) liknande intressen, naturtillgångar, bevakas vid inrättande av natura 2000 områden.