Med flyttvågen av unga par eller familjer från lägenheter i stan till villa och ofta ut på landet till äldre hus efter så kallat generationsskifte får elnätbolagens jourpersonal ofta en del att göra, som inte har med elnätbolaget att göra. Många verkar inte ens känna till att det finns något som kallas säkringar (proppar) och andra har aldrig sett en skruvpropp förr, utan bara moderna automatsäkringar.
 |
| Gårdens huvudskåp |
I natt dök en av faserna på gården, och fick en av mina utomhus Hue-lampor att blinka som om det vore en blåsljusbil tills andra förbrukare kopplades bort av mig från fasen under felsökningen. Felet isolerades till utanför huvudskåpet på ladan, dvs hos Ellevio och felanmälan gjordes även om jag godkände att det räckte att de kom på morgonen och inte 0400 på natten.
Ironiskt nog hade jag just köpt en litiumbatteribaserad nödströms-UPS för nätverk och server, som jag ironiserade över att jag satt och väntade att strömmen skulle gå för. Tänkte recensera den om någon vecka, när jag fått testa ordentligt, men här är en reklamlänk så länge. Med uppgradering av programvaran fungerar lösningen felfritt och helt tyst i standby som UPS, men mer om det om någon vecka, inklusive genomförda tester av hur många timmar jag kan köra nätverk och server på nödströmmen (nio timmar utan kompromisser).
 |
| Ecoflow River Pro (reklamlänk), i UPS-läge laddad till 70% SOC för standby klarar sex timmar för behovet om ca 70 W, nio timmar om man laddar till 100%. Man ska dock likt elbilar inte ha dem laddade 100% om de inte ska brukas omgående, utan rekommendationen är även här 70-80% som standbyladdning. Men mer om någon vecka. |
I alla fall så låg felet på Ellevios sida om det nya huvudskåpet, men Ellevio kan försöka bråka om det oavsett och ta en springavgift för åtgärden, eftersom det låg mellan sista stolpen och huvudskåpet. Den biten av ledningen ska för övrigt grävas ner nästa måndag, eftersom Ellevios kraftledning är dragen på vår ladas söderfasad, som måste renoveras. Så en vecka till med den fullösningen som är där. Jouren från Ellevio, som hanteras av Vattenfall, hade aldrig sett en sådan lösning förr.
Passade på att prata lite med jourpersonen, och det framgick att de får åka rätt ofta på fel som är på kundens sida.
Det har blivit värre med generationsskiftena där unga par eller unga familjer flyttar ut från lägenhet i stan till villa (som ägts i decennier av sin tidigare numera bortgångna eller till trygghetsboende flyttade ägare), särskilt till villor på landet där det fortfarande kan finnas gamla fullösningar på elen från elektrifieringens tid. Det förekommer iofs även ibland i stan fortfarande. Man kan väl säga att se över elsystemen i hus som är byggda tidigare än åtminstone 1980 när du flyttar. Kan finnas skåp gömda, inbyggda i väggar, överspikade, allt möjligt. Kanske ligger det mynt under säkringarna efter att porslinet i botten gått sönder, för att det ska gå att få kontakt med skruvproppar? Finns fortfarande mycket skit där ute.
Man lär sig alltid något av att prata med proffs. En sådan sak var att om man har snedbelastning av brukare på faserna kan man i värsta fall betala för uppåt 20% mer el än man faktiskt förbrukar, så det är viktigt att se till att de olika förbrukarna är jämt utspridda över faserna och det kan finnas mycket pengar att spara. Extra värt att tänka på om man nu skaffar elbil och en enfasladdare. Skaffa trefasladdare är svaret.
Men av större allmänintresse är att det alltså finns nyinflyttade första villaägare som aldrig sett en skruvpropp eller ens känner till vad säkringar är. När proppen går kan de ringa på elbolaget som kan vara mer eller mindre behjälpliga och oavsett debiterar om man åker på något som är på kundens sida om huvudskåpet.
Det är alltså inte helt ovanligt att jouren från elnätbolaget kan få åka och slå upp en automatsäkring i centralen åt kunden. Eller skruva i en ny skruvpropp.
Lärde mig också varför huvudsäkringen alltid är skruvproppar. Dessa är långsamma och löser inte ut direkt vid överbelastning, vilket automatsäkringar gör. Skulle man ha automatsäkringar som huvudsäkringar på inkommande ström skulle jouren få åka och slå på automatsäkringar hela tiden. Det kan räcka med strömspiken när kompressorn på ett kylskåp ovanpå andra brukare som värmen, varmvatten, tvättmaskin etc drar igång för att annars under någon millisekund skicka upp strömmen över säkringens dimensionering. Så huvudsäkringarna fortsätter vara skruvproppar som behöver bli lite varma innan de löser ut. Och är kundens ansvar. Elnätbolagets ansvar hittas först bakom plomberingen i huvudskåpet.
Så får vi se vad Ellevio säger i mitt specifika fall. Det var på deras sida.
Vad gäller fullösningar, så visade det sig att jag hade en sådan till gamla maskinhallen, där elen visade sig vara dragen utanför jordfelsbrytaren och det nya underskåpet i ladan. Så i åratal hade jag stått med elverktyg, elgräsklippare med sladd med mera, ofta med fuktigt underlag, utan jordfelsbrytare, då den säkringen var gömd i det gamla huvudelskåpet. Bild på hur huvudskåpet från 60-talet när strömmen drogs in såg ut hittar ni här, oskyddade kopplingar och exponerad blank tråd och allt.
54 kommentarer
Det finns en andra viktig anledning till att använda skruvproppar och det är att automatsäkringar åldras snabbt av värmen som blir i dem när de konstant har hög belastning. Så rejäla laster som under låga tider ger en ström nära märkeffekten på säkringen så som värmepumpar, solcellsanläggningar, elpannor odyl bör anslutas med skruvproppar eller förstås knivsäkringar när det blir större maskiner.
Vad händer när säkringarna åldrats? Löser de inte ut eller löser de för lätt?
Märkbart ofta brinner de sönder, jag vågar inte säga om de är "fail safe" och löser ut och bryter strömmen då.
För tidig utlösning går över med stigande ålder.
Dava, gamla/välanvända dvärgbrytare löser vid för låg ström enligt min erfarenhet.
Mvh fartygselektriker.
Om man läser i databladet står ofta hur många ggr en dvärgbrytare kan lösa ut innan den ska bytas.
Inom industrin är det lätt för en nyfiken driftingenjör att se var elen är överbelastad av högen med diazed proppar som ligger under säkringstavlan.
Ola Eriksson: Ser du någon skillnad där emellan solenoidstyrda och termostyrda med bimetall?
För egen del då min erfarenhet att dvärgbrytare går an i inredningen men att maskin och däck föredrar jag tröga proppsäkringar … eller till och med knivar på stora belastningar typ bowthrusters, ballastpumpar och liknande. mvh
Skruvade "proppsäkringar" finns inte för stora laster. Största är 63A.
Sedan blir det knivsäkring. Trög eller extra trög beror väl mycket på hur den startas.
Rickard Ohlin: Slarvigt uttryckt från min sida. Propp helt riktigt upp till 63A.
Eftersom huvudsakligen el.motorerna går 380V/3fas (Ja jag vet att iland gäller 400V men i fartygen var långt fram i tiden standard 380V)så gäller vanligtvis Y/D-start.
Samt anekdotiskt att vi hade långt fram på 80-talet fartyg med likström … jag har varit i några av dem.
f´resten så påminner jag mig att denna diskussion var uppe i en tråd här på Cornucopia för något år sedan och gällde den gången kravet på koppling landström för passagerarefartygen vid kaj i Stockholm.
Nu är ju 440V eller 690V vanligare ombord – kan inte minnas när jag såg 380 / 50 Hz senast. Dessutom finns det tröga automatsäkringar med.
Tiden springer ifrån vissa…
Bitterchiefen: Ja tiden springer ifrån de flesta faktiskt … Med tanke på fem år in i pensionen och sista decenniet i en gammal härk som uppnått bästföredatum sedan länge och desförinnan huvudsakligen i DSC/HSC i föregående nästan två decennier så var 440 eller 690 någonting jag inte stiftade bekantskap med. Betänk att jag i mina unga år tjänstgjorde i 220V DC.
Cirkelsågen brukade utlösa jordfelsbrytare i förra hus. Nu när alla ska ha elbil, kontrollera med ditt försäkringsbolag samt elektriker på hur du ska ladda.
Off-topic. Busch och Kristersson kör nu äkta populist politik angående fastighetsskatten. Med högst svaga argument, är deras väljare verkligen så korkade? Vad tycker kompispartiet SD om det?
Mitt hus är en sommarstuga byggd 1978, med en gammal elcentral och skruvproppar. Många grannar och bekanta har uppmanat mig att byta till automatsäkringar, men jag är tveksam. Det är så mycket plast i de moderna elcentralerna, min gamla är av plåt och propparna av porslin.
Blixten slog ner i fjol i närheten tre gånger och jag såg en skrämmande syn när blixten slog ner i elstolpen vid vägen. Det syntes en härva av guldfärgade trådar som hängde stilla i luften under någon sekund, alldeles bakom grannen som gick ut genom vår kraftiga järngrind precis då. Det var torr-blixtar som slog ner precis innan ösregnet började. Flera husägare på Värmdö och i östra Nacka såg rök att komma ut från elcentralen under det kraftiga åskvädret och två av husen började brinna. Nytt är inte nödvändigtvis bättre, så jag undrar om det är värt att satsa pengar på en ny elcentral. Jag har en central jordfelsbrytare och den är superkänslig och löser ut direkt, om det är fel på någon apparat.
Kompisen Jar-Jar Binks blir helt ställd när det blir något fel på det elektriska, så jag får rycka ut och felsöka. Han bytte nyligen för första gången en 16 A huvudsäkring som hade gått i huvudcentralen, bra jobbat efter 20 års boende på fastigheten. Det är naturligt att en huvudsäkring går då och då, eftersom vi har två hus med full permanentstandard, med var sin spis, varmvattenberedare och tvättmaskin etc.
Numera gör det inte så mycket om det fattas en fas, pga att man inte längre använder 3-fas brunnspumpen. Förut fick man nästan panik när man inte hade vatten i kranarna, numera har vi kommunalt vatten som har havererat bara en gång på 8 år när en huvudledning brast.
Det viktigaste är jordfelsbrytaren och att allt är ordentligt åtskruvat i centralen.
Utlösningsvillkor. Du måste klara av utlösningsvillkoret. Kan vara knepigt ibland ute på landet. T
Exakt. Utlösningskaraktäristiken avgör om en säkring går av hög startström eller inte. Vanligast är B-karaktäristik på automatsäkringar, men det finns både C och D som klarar spikar bättre.
Tveksamt om de slits av belastningen. En 16A säkring ska ju klarar just 16A och borde således vara anpassad att klara det.
Automatsäkringarna slits med åren.
Min erfarenhet är att de inte klarar lika många utlösningar som de är specade för, på långa vägar.
Helst skall de ju inte lösa alls.
Jordfelsbrytaren brukar vara snabbare för det mesta om det inte är en riktigt styv kortslutning.
Men även den behöver bytas då och då. Därför den har en testknapp. Men det begriper nog inte de fd lägenhetsägarna, trots att även de hade för det mesta en sådan.
Kopplar man in Micro, vattenkokare, kaffebryggare och ett våffeljärn på samma uttag så löser det allt som oftast.
När vi fick ny el i vår kåk pga försäkringsärende valde vi faktiskt att ha kvar en stickproppscentral. Det är billigare med proppar när man har automatsäkringar såklart, men sabbas en dvärgbrytare får man tydligen ett helvete. Har standarden ändrats får du bygga om hela centralen bara en brytare sabbats.
Kanske värt att köpa på sig ett lager? DINstandarden lär väl inte ändras dock…
DIN standarden med normmått är här för att stanna.
Det kommer finnas reservdelar längre än vad du bor i ditt boende.
EN eller ISO kanske blir standard senare? Eller SSG? Sen kan standarden i sig ändras, sånt sker ganska ofta (bygga om centralen i huset-ofta).
Det som kallas "DIN" är även EN och IEC standard. Dvs globalt.
Man tog den tyska och internationaliserade den.
Så nej, det kommer finnas reservdelar länge.
Utbildade mig till elektriker men den då djupa lågkonjukturen "tvingade" mig till en akademisk karriär istället (självklart tacksam för det så här i backspegeln 30år senare). Men som fastighetsägare har det varit bra med de kunskaper jag hann skaffa mig som elektriker.
Full respekt för elektriker och deras kunnande. Jag är en s k akademiker-elektriker och anlitar bara en riktig elektriker vid nån fast installation t ex.
Jag anlitar också endast riktiga elektriker till alla fasta elinstallationer på fastigheten med flera byggnader. Men sedan har jag forsknings-utrustning, där jag har dragit all apparat-el själv. De är prototyper eller "demonstratorer" och den svagaste komponenten är värme-elementen, där metall-skalet och elementtråden kortsluter efter en längre tids användning. Jag har jordfelsbrytare både i grenuttaget och husets elcentral.
Det är åsk-skador som jag är mest orolig för, pga att mitt hus är högst upp på en kulle. Under samma intensiva åskväder i fjol slog blixten ner i elstolpen, TV-antennen och tele-ledningen och både TV-antennen och telefonerna gick sönder. Nu demonteras det gamla koppartråds-nätet nära mitt område redan i sommar, så det var igen idé att köpa nya fasta telefoner. Snart kan koppartråden inte längre leda in blixten in i huset, men det är ganska lite metall i den nyare luftledningen, jämfört med den gamla. Den förra fastighetsägaren fick också ett blixtnedslag i den långa teleledningen i luften.
Jag hjälper en vän att renovera ett nyköpt 60-tals hus. Där har det bott en elingenjör. Så mycket fulkopplingar som han har gjort har jag aldrig sett förut, och då jobbar jag dagligen på anläggningar från 40-talet.
Om du inte arbetar som elektriker, eller innehar en allmän auktorisation, ge fan i att koppla. Punkt. Du kan inte utföra installationerna korrekt.
Har du utfört kontinuitetsmätning av jord? Har du gjort isolationsprov på alla nya installationer? Tveksamt.
Marjatta. Det finns åskskydd att köpa, så slipper du oroa dig över brand eller trasig hemelektronik.
https://www.ahlsell.se/10/el-1/tele-data-sakerhet/52-stromforsorjning/overspanningsskydd-cc063e59/
@Linus Föreslår att du startar en tråd på byggahus.se/forum/ med ingångsvärdet
"Om du inte arbetar som elektriker, eller innehar en allmän auktorisation, ge fan i att koppla. Punkt. Du kan inte utföra installationerna korrekt."
Vi andra kan plocka fram popcorn och se hur länge du överlever. 🍿🙂
Din sagesman var väl inte helt väl underrättad. Tyvärr finns det många sådana hantverkare, som vet mer av erfarenhet än kunskap. Alla automatsäkringar är inte snabba för det finns långsamma automatsäkringar, med olika karaktär, A, B, C, D och även E. För övrigt finns även vanliga proppar (=smältsäkringar) i två utföranden: snabb och trög.
Huvudanledning till att använda urskruvbara proppar är att de fungerar som säkra frånskiljare. (Tar elektrikern med sig locken, vet han att ingen kan strömsätta de kretsar han vill arbeta med.)
Det finns små hänglås till dvärgbrytarna som man ska använda.
Sen ska man hänga upp en skylt i centralen med namn och telefonnummer på den som bröt strömmen.
Alla dvärgbrytare är inte godkända frånskiljare.
El blir bara viktigare och viktigare, renoveringsskulden till de gamla husen större.
Hade en elektriker ute som ägde sin firma med typ 10 killar anställda.
I en landsända utan arbetslöshet krävs 45 tkr/månad utan ansvar för att anställa.
Jag gissar att batteridrivna armaturer kommer bli vanligare…
Det gamla elskåpet var väl inte så dåligt.
Jo, jag har en elutbildning och jobbar med el dagligen.
Den är fortfarande IP20 klassad så du riskerar inte livet om du råkar snubbla in i ett öppet skåp.
De nakna ledarna är jorden.
Hade du haft el på de oskyddade kopplingarna i det skåpet då hade jag oroat mig för något annat.
Allmänt angående skruvproppar försök ha kvar de så länge som möjligt.
Sjukhuset jag jobbar på där blev det ett tillbud som hade kunnat bli ganska allvarligt.
Tack vare dvärgbrytare.
Det var en elektriker som demonterade kåpan på en terminal.
Han råkade tappa kåpan och slog av några brytare.
Hade han stängt av elen till en OP-sal då kunde det gått riktigt illa.
Nu var det bara några servrar som gick ner.
Det var någon från IT-avdelningen som hade missat att det skulle vara skruvproppar i centralen i specifikationerna.
Är inte säker på att din gräsklippare och andra elverktyg är jordade, så då gör jordfelsbrytaren ingen nytta ändå.
Det är väl om det blir skillnad mellan fas och nolla som jordfelsbrytare löser ut?
Jodå, jordfelsbrytaren gör nytta om strömmen skulle gå genom din kropp oavsett om det finns jordledare vid din apparat. Den mäter skillnaden mellan den ström som går ut genom fasen och den ström som kommer tillbaka genom nollan. Skulle du få en stöt så innebär det att en del av strömmen går genom din kropp och ner i jorden för att sedan ta sig till ett jordtag och då upptäcker jordfelsbrytaren det. Man får sig en ganska rejäl stöt men om den fungerar så fastnar man inte. Om man inte har eget jordtag vilket är ovanligt i Sverige så finns det ett i närmaste transformatorstation så strömmen "hittar hem" i alla fall både om den går genom nolledaren och PEN-ledaren till trafon eller genom dig.
Jag fick många elstötar av ett original-spänningsaggregat till en laptop, hjärtat hoppade bokstavligen varje gång. Men jordfelsbrytarna löste inte ut. Spänningsaggregatet hade kortslutit sig på nåt sätt, men alla de nyare, billiga PS:en från Jula har klarat sig bra, konstigt nog.
Dava. Om man inte vet vad man pratar om är det bättre att hålla tysta än att framstå som en idiot.
Och underdimensionerade säkringar om man skaffat bergvärme eller induktionsspis.
Köpte hus för några år sedan och ett uttag i köket var lite svart. Tänkte inte mer på det.
Vi hade dock haft en elektriker för att installera jordfelsbrytare i badrummet och han hade förklarat detta med att vissa faser kan bli varma så det skulle vi se upp med då vi bara hade 16 A.
Inflyttning sker och första morgonen sätter jag i perkulatorn i nyss nämnda uttag och då förstod jag varför den var lite svartare än andra uttag.
Så det blev till att gå upp till 20A.
Och hur skulle en ökning av huvudsäkringen hjälpa i det fallet menar du?
Ett svart uttag tyder på dåligt åtdragna skruvplintar i uttaget skulle min gissning vara. Och ska du säkra upp ett uttag så måste du förmodligen öka ledararean till 2,5 mm2 också, dvs byta ut all koppar på den gruppen.
Det där med att man skulle bli debiterad för snedbelastning mellan faserna stämmer inte för "vanliga" konsumenter.
En vanlig villa betalar du endast för kWh, i vissa fall även toppeffekt.
Större förbrukare som industrier, större hyreshus, m.m däremot betalar även för obalans, reaktiv energi m.m.
Även det att automatisäkringar inte är lika tröga är oxå fel, det finns en bunt med olika typer av automatsäkringar för olika syften.
Ibland blir det ofta hörsägen och inte fakta, även bland proffs.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Precis, tror det var ett missförstånd mellan "obalans mellan faser" och reaktiv last.
Snyggt paketerad lösning. Dock bara 600W. Vill man ha högre så är en inverter från kjell & co samt några bilbatterier bättre. Men det blir inte en så snygg och behändig lösning utan det blir en massa kablar.
Såg att du hade säkringsautomater till i alal fall någon byggnad. De är lika automatsäkringar snabba på att bryta. Använde det någon vecka till huset tills jag inte orkade att säkringarna poppade hela tiden och ersatte dom med vanliga säkringar igen. Så jag har egen erfarenhet av hur snabba automatsäkringar kan vara. Elbilen trycker på vad den kan och har man ingen lastbalanserare och kör annat samtidigt så blir det ordentligt belastat.
Wow. Det hade jag ingen aning om. Är det så enkelt. Har du en blogg, där jag kan läsa mer?
Annars kan du läsa om det här, någon jeppe som skrev om det 2011
https://cornucopia.cornubot.se/2011/05/stromforsorjning-vid-elavbrott.html
Finns även en roman, Stjärnklart, där en huvudperson har ett sådant system.
Gamla elinstallationer är spännande. Där jag bor har jag röd jord på en del ställen, som är kopplad till fas för den används som tändtråd till lysarmaturer. Annat spännande är en kopplingsdosa som det kommer två sladdar ur, den ena går till ett "vägguttag", den andra till en stickpropp. När man sätter i stickproppen i vägguttaget tänds gårdsbelysningen. Innan jag mätte upp det var jag lite undrande om det möjligen var ström i stickproppen (sett såna lösningar).
Det är rätt underhållande (och dessvärre ofta träffande) att läsa dina beklaganden över dagens dekadenta och obildade ungdom på bloggen när man är en del av den!
Jag uppfyller stereotypen perfekt då jag bor i nyproducerad lägenhet i storstad med automatsäkringar jag inte behövt röra under de 2 åren jag bott här! Men i det här fallet behövde jag inte skämmas då jag trots allt är uppvuxen i hus.
Det är väl möjligt att en undercentral i en annan byggnad inte går på huvudcentralens jordfelsbrytare? Däremot så bör ju då den undercentralen ha en egen jordfelsbrytare.
Det är vanligt att t.ex. värmesystemet inte är kopplat över jordfelsbrytaren eftersom det är en fast installation.
Född -88. Flyttade precis till en villa byggd 45. Har rivit ut alla el. Ny inkommande, ny norm.central, mätartavla etc. Allt därifrån (rör, kablar etc.) är nytt. Då behöver man inte oroa sig för någon gammal fullösning och är dessutom god för ett par decenniers med om inte minimerat så iallafall förenklat underhåll !
Lider du av för snabb utlösning föreslår jag att du fantiserar om något otrevligt eller köper tröga automatsäkringar.
Ojordade uttag är definitivt en fullösning också.