Efter cirka tusen respondenter på undersökningen om tjänstepensionskapital och privat pensionskapital framgår det att det är normalt att ha mångmiljonbelopp i pensionskapital i åldern 45+. 49% av bloggläsarna äldre än 44 år har över två miljoner i tjänstepensions- och privat pensionskapital och tillhör därmed finansminister Magdalena Anderssons (S) avskydda i “ekonomiska elit”. Det är i själva verket rätt normalt att som tjänsteman nå mångmiljonbelopp i den icke-offentliga pensionen. Magdalena Andersson (S) verkar således ägna sig åt populism och att ingen synar siffrorna.
 |
| Tjänstepensionskapital och privatpensionskapital i medel efter åldersgrupp utifrån minpension.se och 997 responderande bloggläsare. Linje är fem års glidande medel centrerat runt året, dvs medel för 58 – 62 för ålder 60. |
997 bloggläsare gick in på minpension.se och summerade det samlade pensionskapitalet oräknat den offentliga pensionen. Av dessa ströks tjugo från svaren. Dels då de hade angivit höga belopp som snedvridde svaren, och även om en del av dem kanske var realistiska så ströks alla svar med över 10 MSEK i pensionskapital ur undersökningen. Dels ströks respondenter under 25 år och över 78 år, då det saknades enskilda årtal i de lägre och högre intervallen och svaren blev för få. Bloggens läsare är till 95% män och generellt högutbildade tjänstemän, chefer eller egna företagare.
Av kvarvarande 987 låg kapitalet exklusive den offentliga pensionen (hädanefter enbart omnämnt tjänstepensionskapital nedan) på 1 162 000:- i median och 1 697 793:- SEK i medel.
Brytpunkten där man når flera miljoner i tjänstepensionskapital ligger vid 45 år, och med två miljoner är man därmed ekonomisk elit utifrån Magdalena Anderssons populism.
49% av bloggläsarna i åldern 45+ har över två miljoner i tjänstepensionskapital och 70% av läsarna i åldern 60 – 65 år har över två miljoner.
Kapitalet toppar vid 60 – 61 års ålder, varefter en del antagligen börjar ta ut sitt pensionskapital via tidig pension. Först vid 68 års ålder är det glidande medeltalet under två miljoner igen.
I femårssnitt för gruppen ökar pensionskapitalet från 27 år ålder från 225 048:- SEK till 4 263 849:- SEK vid 60 års ålder. Det är en ökning på 122 387:- SEK om året, eller ungefär 10 000:- SEK per månad, men ränta-på-ränta-effekten och de högre avsättningarna vid höger löner, som oftare inträffar vid högre ålder, ger högre takt i ökningen särskilt efter 50-årsåldern. Kom ihåg att när man väl nått en miljon innebär 10% avkastning på börsen i sig att pensionskapitalet ökar med 100 000:- SEK på ett år.
Notera att börserna världen idag i princip ligger på eller nära börsrekord. Samma underesökning vid en börsbotten lär ge ett annat resultat. Kanske inte en slump att skatteavtalet med Portugal ensidigt revs upp av regeringen just nu?
För att summera så fungerar det svenska pensionssystemet som avsett, dvs tjänstepensionen är helt avgörande för att få en dräglig ålderspension. Det gör inte den som arbetat hela sitt liv och tjänat in tjänstepensionskapital till “den ekonomiska eliten”, utan det var så systemet var tänkt.
Vanliga arbetande och skattebetalande tjänstemän är inte någon ekonomisk elit, vad än populisten till finansminister påstår.
Det vore intressant att titta på officiell statistik i frågan, om sådan mot förmodan finns per årskull.
50 kommentarer
Ja, det vore intressant. Bloggens målgrupp är ju inte så representativ.
Just nu ligger hur som helst i storleksordningen 3 400 miljarder kronor sparat i tjänstepensionerna, eller 68% av BNP enl pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten har också statistik om utbetalningar i olika åldersgrupper för pensionärer, men de är inte användbara eftersom det inte säger något om hur mycket kapital respektive åldersgrupp i medel har, eftersom uttagstiderna ju kan variera.
Kanske finns statistik i nåt hörn av nätet, länka i så fall gärna.
Snokat runt, verkar inte finnas någon statistik över storlek på tjänstepensionskapital per ålder.
Nä, tog en snabbtitt med. Det är lite synd. Det hänger ev ihop med det allmänna fallet att vi inte har registerdata på förmögenheter längre. Dock tycker en bred riksdagsmajoritet att det nog vore användbart, så om några år börjar vi nog samla in det åter (inte minst önskar RB och FI sig det för analyser av hushållens känslighet).
Den som är ambitiös kan alltid göra en uppskattning, eftersom cirka 90% eller nåt sånt har tjänstepensioner och man kan göra hyfsade uppskattningar om hur mycket kapital som sätts av per person varje år givet den årsgruppens medianlön och medellön — ganska enkla formler.
Enligt min mening en tendentiös text från Wilderäng givet det i texten konstaterade faktum att cit: …-"Bloggens läsare är till 95% män och generellt högutbildade tjänstemän, chefer eller egna företagare."
Med andra ord att respondentgruppen i den enkät bloggaren gjort i sig utgör en ekonomisk elit i samhället och Finansministern därmed helt korrekt kallar en spade för en spade och ingenting annat.
Samt slutligen som en helt privat reflektion att jag skulle inte finna förvånande om härvarande läsekrets inte själva definierar sig som tillhörande samhällets ekonomiska elit. … Flera års följande av bloggen och kommentarsfältet ligger till grund för sådan förmodan.
Huvudsaken är att de 95 procenten får klaga över Magdalena och skattetrycket. Mycket vill ha mer.
Ekonomisk elit eller de rika är alltid de som har mer än en själv. Det är de som finansministern uttalar sig om, precis som Putin gör utåt mot väst i sina hjärtefrågor, fast han egentligen talar till sina egna inåt via RT.
Och SVT bara spelar med och "bevakar" finansministerns uttalanden, utan uppföljning eller frågor. Det är pinsamt dåligt att uppföljning/ifrågasättande skall behöva göras av en bloggare, fjärde statsmakten. Men nu när det är gjort kanske det kan hända att något dyker upp i statsmedia.
Iaf billigt för SVT, att låta någon annan göra deras jobb.
Låt oss nu inte gräva ner oss i semantik om vad "elit" egentligen är.
Ropen skalla, klagomål åt alla.
Från Magdalenas politiska utsiktskulle så är nog "elit" i det här fallet snarare alla som inte är/blir helt bidragsberoende av staten som pensionärer att räkna som en grupp som kan beskattas ännu hårdare.
Skulle vi kunna använda samhällsbärare och bidragsdiare istället?
Sosseriet talar alltid om att "de rika" skall betala. Eftersom sosseriet är ett parti för bidragstagare, så är det givet alla som jobbar och tjänar egna pengar, är de rika. I själva verket pratar vi om en medelklass i de flesta fall. Och skall ett ökande antal bidragstagare försörjas så är det medelklassen som får betala detta. Se även diskussionen om fastighetsskatt, vem äger de flesta av dess skatteobjekt, jo just medelklass. De riktigt rika är alldeles för få för att försörja de som inte jobbar eller är sysselsatta med låtsasjobb.
M. Ström: En av borgerlighetens största ideologiska segrar är att den lyckats med konststycket att tuta i arbetarklassen att den är medelklass.
@chiet de flesta arbetare är ju medelklass (hantverkare, industriarbetare osv). Tvärtom är det väl socialisterna som slår i folk att medelklassen är höginkomsttagare.
Joakim: Klasstillhörighet betingas ej av inkomstnivå eller konsumtionsmöjlighet utan av ställning inom rådande produktionssätt. Vedertagen definition av låg-, medel- och höginkomsttagare utgår ifrån inkomstnivå refererat till rådande medelinkomst där låg inkomst är 67% av densamma samt hög inkomst är 167% av densamma och därmed som synes ej betingad av klasstillhörighet.
Ibland cyniskt uttryckt som Arbetarklassen har inget arbete, Medelklassen har inga medel och Överklassen har ingen klass … även om jag reser vissa reservationer mot detta uttryckssätt då enligt min mening, som uttryckt i den tidigare kommentaren, föreställningen om medelklass är en schimär.
Eftersom skatteavtalen med Portugal och Grekland kom upp igen och eftersom kommentarerna runt dessa tyder på att bloggläsarna inte har så goda insikter i hur dessa fungerar ser jag mig föranlåten att påpeka följande:
Uppsägningen har ingenting med svenska skatteintäkter att göra. Skatteavtalen har gett Portugal och Grekland rätten att beskatta inkomster från där boende svenskar och så har det varit sedan avtalen ingicks. Svenska staten har i avtalen avstått från möjligheten att beskatta tjänstepensionsbetalningar till i Grekland och Portugal boende svenskar. Det som sedan har hänt är att dessa länder inom ramen för sina skattesystem bestämt att det för dem är bättre att inte beskatta utländska tjänstepensioner så hårt. I stället har man infört regler om att den som skriver sig i Portugal och tillbringar tillräckligt stor del av året i Portugal, slipper portugisisk skatt på tjänstepensionsintäkter från utlandet. Sannolikt för att man räknar med att dra in mer flis på konsumtionsskatter under den tid utlänningarna är i landet. Det beslutet påverkar inte svenska skatteintäkter alls.
Att finansministern säger upp skatteavtalen har inget med svensk skatt och allt med svensk avundsjuka att göra.
Underdog: Ingående av ett avtal förutsätter alltid gemensam partsavsikt. Om endera av parterna efter avtals ingående ändrar delar av eller hela sin tillämpning av avtalet på sätt som den andra parten inte avsett föreligger inte längre gemensam partsavsikt och sådan part kan då häva avtalet. Det har aldrig från Sveriges sida varit avsikten att Portugal skulle avstå beskattning av tjänstepensioner från privat sektor och därför häver man avtalet. … Vidare diskussion i ämnet ej behövlig.
Varje outtagen skattekrona är en stöld från staten oavsett var den inte tas ut?
Får jag fråga dig chiefen vad du vet om dubbelbeskattningsavtal?
Peter Andersson: Korrekt uppfattat! … då med tillägget att det förutom Staten gäller naturligtvis också Kommun/Region.
Underdog: Jag förstår inte helt din fråga! Men rent generellt för svensk del ett ingående av bilateral överenskommelse med annat land, iakttagande gemensam partsavsikt rörande skälig fördelning beskattningsrätt länderna emellan samt förhindrande av undandragande av skatt, där överenskommelsen efter majoritetsbelsut i riksdagen intages i svensk skattelagstiftning.
Att notera generellt samt rörande det aktuella fallet Portugal att det är inte svensk Regering som har beslutsrätt om ingående eller hävande av avtal utan det är Riksdagen grundat i förelagd proposition.
@chief. Du som varit(är?) yrkes verksam inom sjöfart. Hur ser beskattningen ut för dig? Både som arbetande och beträffande tjänstepension?
Rickard L: Eftersom jag numera sedan kort tid har uppnått status lätt medelålders, d.v.s. 70+, är jag sedan 5 år pensionär. Gick vid 65 men hade kunnat gå allaredan vid 62 beroende på det särskilda tjänstepensionsavtal som går under namnet Sjöbefälsplanen i Alecta/SPP.
Din fråga är komplex eftersom under åren har ett antal parametrar förändrats däribland då övergången från det tidigare systemet med Sjömansskatt på 1959 års regler förändrades 1998 till det generella inkomstskattesystemet med tilläggande av vissa villkorade skattereduktioner och ändring av PGI i och med att kost/logi blev beskattat och därmed pensions- och försäkringsgrundande. Tjänstepensionerna fanns fram till 1984 i Sjöbefälens Pensionskassa men övertogs därefter av SPP för att ytterligare på 90-talet överföras till Alecta. Rent generellt att min generation vad gäller tjänstepensionerna sorterar under ITP2 med visst tillägg av ITPk samt beroende på ålder vissa kvarstående delar i ATP-systemet vad gäller inkomstpensionen.
Att notera att ovanstående gäller tjänstgöring i fartyg under svensk flagg samt fartyg under annan flagg där anställningen kvarstår i svenskt rederi med separat överenskommelse med skattemyndigheterna.
Vid tjänstgöring i fartyg under annan flagg med utländsk arbetsgivare eller där svensk arbetsgivare ej har överenskommelse med skattemyndigheterna så finns en mängd olika lösningar av både pensionsfrågan och skattefrågan.
@chief är det verkligen min fråga som är komplex? Att skattesystemet och pensionsditot är rörigt och i viss mån komplext behöver du sannolikt inte förklara för någon. Sparka in öppna dörrar, har vi redan folk till:)
Du är ju en salt kille med huvudet på skafft så att räkna ut din genomsnittliga inkomstbeskattning under ditt yrkesliv och beskattning av din tjänstepension torde vara en smal sak.
Jag ser fram emot din redovisning av din personliga skattebörda i ett kort och koncist inlägg(ex. jag betalde x% i inkomst skatt under åren 19xx-19xx osv).
@Underdog, intressanta fakta. Så det finns en slags tanke att skatt ska betalas men det spelar inte någon större roll vilket land som tar ut skatten? Jag trodde det var viktigt att skatten skulle hamna i Sverige. Så då kan man undra var gränsen går i % för att båda parter ska erkänna ett sådant avtal. Har inga skattesmitarplaner utan bara intresserad av de juridiska/politiska ställningstaganden.
Rickard L: Jag vet på öret när hur mycket jag tjänat och hur mycket jag betalat i skatt alltsedan 1970-talet. Dock ingenting jag har för avsikt att offentliggöra i spalterna.
Det räcker med att konstatera att jag tjänat hyfsat med pengar, betalat ganska stora summor i skatt samt idag har en hygglig pensionsnivå.
@Chief: Frågan var föranledd av dina, som jagtyckte, något udda ordval, men den borde varit ställd i bestämd form.
Sverige väljer inte att säga upp (inte häva; det är en annan sak) dubbelbeskattningsavtalen beroende på avtalsbrott eller ändrade förutsättningar. Uppsägningen beror enbart på att vissa svenska medborgare fått en fördelaktig ekonomisk position och att det sticker i ögonen på vissa andra svenska medborgare, bland dem finansministern. Jag förstår av ditt svar till PA att du tycker det är legitima skäl för politiska beslut. Eftersom jag är uppvuxen i arbetarrörelsen känner jag väl igen den inställningen. Själv har jag kommit fram till att den är kontraproduktiv.
@chief . Självklart vill du inte redovisa detta(kunde du sagt i ditt första svar istället för att ordbajsa ut dimridåer), då det är allmänt känt att skattebördan för sjöfolk är betydligt lägre än för svenska landkrabbor . Men att sitta här och propagera för SAPs fenomenala skattepolitik är såklart helt i sin ordning då den egentligen aldrig berört dig på samma sätt som, lärare, rörmokare, elektriker, specialist SSKor och annan ekonomisk elit. Du ska ha tack för att du gör det extremt tydligt vilken politisk hemvist du har.
Hoppas du får en fin dag.
Som sjöman betalade man sjömansskatt, dvs mycket mindre än normala arbetare och tjänstemän. Dessutom med vederlag (en slags obeskattad OB)som finansierade den upp till 50% hemmavistelsen.
https://www.skatteverket.se/privat/skatter/internationellt/arbetapafartygochfarjor/sjoinkomst.4.3dfca4f410f4fc63c8680005637.html
Underdog: Jag har svårighet förstå vad du menar i din kommentar 08:42.
Så som jag uppfattar det, och så som jag tolkar Finansministerns uttalanden i frågan i alla fall under senast gångna tre åren, så säger Sverige upp dubbelsbeskattningsavtalet med Portugal på de grunder jag angivit i tidigare kommentarer … d.vs. den ursprungliga gemensamma partsavsikten har ensidigt brutits av Portugal genom dess förändringar i sin skattelagstiftning efter den tidpunkt avtalet trätt i kraft och denna åtgärd från Portugals sida ej står i samklang med principen om undandragande av skatt.
Så därför svar Ja att svenskt beslut om att säga upp avtalet enligt min åsikt är legitimt.
Abbe: En sanning med modifikation. Sjömansskatt infördes 1959 och var i bruk till 1998. Därefter intogs även inkomst från ombordtjänst i det allmänna inkomstskattesystemet med inkluderande av differentierat avdrag och skattereduktion avhängigt av dels fartområde och dels antal dagar med sjöinkomst.
Ditt påstående om vederlag som obeskattat är helt felaktigt.
Rickard L: Min politiska hemvist torde inte vara någon större hemlighet för den som är läskunnig.
Jag kan inte påstå att jag speciellt propagerar för SAPs skattepolitik eftersom under den tid jag var yrkesverksam hade vi även fem mandatperioder med borgerligt ledda regeringar och även under dessa perioder levde vi under en av riksdagen fastställd skattepolitik.
Slutligen som så att 1959 års Sjömansskattelagstiftning samt därpå 1998 års lagstiftning om diverse avdrag/reduktion, vilka i och för sig inneburit en något lägre beskattning sjöinkomst contra landinkosmt, även de har en komplex bakgrund alltsedan frågan först aktualiserades av skattemyndigheterna och berörda parter på 1930-talet. Denna bakgrund kan i korthet beskrivas som som en balans mellan höjda bruttolöner och därmed en ökad lönekostnad för arbetsgivarna contra skattemässiga åtgärder för att med bibehållande av lönekostnadsnivån tillförsäkra den anställde en viss nettolönenivå. Med andra ord en form av sjöfartsstöd/näringspolitik som alltsedan 1950-talet utarbetats i samråd mellan Riksdag/Regering – Rederinäringen – De ombordanställdas fackliga organisationer.
Innan 1959 betraktdes sjöinkomst skattemässigt på samma sätt som vilken som helst annan inkomst av anställning.
Summa summarum en under många år väldigt skattemässigt fördelaktigt särbehandlad yrkeskår med upp till halva tiden i land.
Nog för att det säkerligen var en förutsättning för verksamhetens bedrivande under många år.
Rättvist mot yrkesarbetande i land var det dock kanske inte oavsett vem som innehade regeringsmakten, varken skattemässigt eller ledighetsmässigt.
Abbe: Det finns ingenting i din kommentar i vilket jag kan instämma. Att föra in begreppet rättvisa i skattesystemet vid jämförelse med yrkesgrupper i land faller till följd av de grunder för detta skattesystem jag redovisat, vare sig det gäller 1959 års Sjömansskatt eller 1998 års övergång till allmänna inkomstskattsystemet, där skattesatsen kunnat hållas marginellt lägre till följd av de i jämförelse låga bruttolönerna. Det senare då speciellt gällande manskapsgrupperna men också juniorbefälsbefattningarna. Seniorbefälsbefattningarna fanns i lönelägen som omfattades av marginalskatter där den speciella sjöinkomtbeskattningen fick mindre utslag.
Vad således gäller begreppet Rättvisa i just detta sammanhang finns desto större anledning att applicera den diskussionen med de argumenten på arbetsgivarna-redarna vilka till följd av skattesystemets utformning kunde driva verksamheten till lägre personalkostnader än andra grenar i näringslivet.
Därefter rörande cit:…-"…upp till halva tiden i land."
Arbetstid ombord contra ledighetsperioder iland regleras dels genom inkluderande av Semesterlagens stadganden om 5 veckors semester och dels inom ramarna för tidigare Sjöarbetstidslag nuvarande Lag om vilotid för sjömän och ur dessa de kollektivavtal som reglerar avlösningssystemen vilka i korthet utgår ifrån att ordinarie arbetstid för heltidsanställd arbetstagare är 1749 timmar per kalenderår med en genomsnittsarbetstid om 37 timmar per vecka eller multiplar därav. Antalet tjänstgöringsdagar är 165 per kalenderår. I detta ingår också omvandlande av helgdagsersättning, övertidsersättning,OB-ersättning, jour- och stopptörnsersättning (d.v.s. beredskapstjänst)till kompensationsledighet, s.k. Vederlag.
… Som synes är ledighetsperioderna iland ingenting som erhålles gratis utan årsarbetstiden är den i övriga samhället vanligen förekommande.
Med andra ord … Jag kan inte instämma i din kommentar på en enda punkt!
Jobbar man i skogen men har familjen på distans så man fått veckopendla så har man aldrig varit på vederlagsledigt och inte haft lägre skatt heller. Punkt
Abbe: Jobbar man i skogen 10.5 timmar per dag 7 dagar i veckan så behöver man inte heller jobba mer än 165 dagar per år samt har ett löneläge att man inte behöver ett speciellt skattesystem för att komma upp i en anständig nettolön. Punkt!
Vad är anständig nettolön? Sjukvården har varken anständig nettolön eller gräddfil i skattesystemet.
Varför skattegräddfil för sjöfartsanställda? Bör inte alla bidra solidariskt? Lågavlönade i land som subventionerat sjöfartsanställda år ut och år in.
Abbe: Kan jag av din replik då sluta mig till att delfrågan om ledighetsssystemen således ej mer behöver diskuteras?
Återstår då att diskutera bruttolönenivåerna som de framgår av gällande kollektivavtal för manskapsbefattningarna uppdelat på de två tarifferna yrkesutbildat/yrkeserfaret respektive ej yrkesutbildat/yrkeserfaret med dels ingångslöner (nybörjarlöner) och dels högsta tjänsteårstillägg 7 år där vi finner att ingångslönen för ej yrkesutbildad/yrkeserfaren är 21.000 kronor per månad för att efter 7 år med högsta tjänsteårstillägg vara 26.500 kronor per månad. Motsvarande för yrkesutbildad/yrkeserfaren personal ingångslön 24.000 kronor per månad och med högta tjänsteårstillägg 7 år 27.000 kronor per månad.
Tilläggas bör att på Storsjöavtalet varfrån dessa uppgifter är hämtade cirka 75% av manskapsbefattingarna upprätthålles av personal på s.k. TAP-avtal, huvudsakligen fillippinsk personal till väsentligt lägre lönenivåer med SINK-skatt och med väsentligt längre tjänstgöringsperioder och motsvarande kortare ledighetsperioder.
Detta då för svensk personal att ses i ljuset av att medianlön i Sverige, som framgår av ett flertal av bloggarens inlägg, är 33.000 kronor per månad så ser vi att hela personalstyrkan under TAP-avtal och en icke väsentlig del av personalstyrkan under Storsjöavtal faktiskt är eller återfinns relativt nära gränsen för låglöneyrke.
Detta då sammantaget med historiken för sjömansbeskattningen jag tidigare redogjort för, och som var en högst aktuell fråga för parterna visavis Skattemyndigheterna vid övergången till nuvarande skattesystem 1998, gör enligt min mening att fog ej finns för din argumentation och i det fall ämnet bör diskuteras så bör det diskuteras ifrån perspektivet om Näringspolitik och Transportpolitik eftersom det rör sig om en branschsubvention och inte om en subvention riktad till viss yrkesgrupp.
Vet på nära håll att skatten varit mycket fördelaktig med goda lönenivåer särskilt för sjöbefäl som du själv.
Abbe: Skillnaden i mitt löneläge cirka 2%-enheter vid jämförelse landinkomst samma löneläge. Och som tidigare nämnts detta att se som en näringspolitisk branschsubvention och ej subvention av speciell yrkesgrupp.
Om skattereglerna specifikt för ombordanställda hade tagits bort hade det inneburit krav på motsvarande höjning av bruttolönenivån för bibehållande av nettolönenivån. Vi var nära hamn i det scenariot 1998.
Lönenivåerna för manskapsbefattningarna finns redovisade i inlägg härovan.
Lönenivåerna för juniorbefälsbefattningarna är närmast irrelevant att diskutera eftersom dessa befattningar under storsjöavtalen besätts av fillippinsk TAP-anställd personal.
Lönenivåerna för seniorbefälen är i bästa fall i paritet med övriga löner i näringslivet för ledande specialistkompetenser med lång tid i yrket och därmed erfarenhet.
Det är sedan mycket länge mer regel än undantag att svenskt befäl söker sig till utländska arbetsgivare till följd av kombinationen lönenivå-skattenivå hos svensk arbetsgivare.
Abbe: p.s. Och de där nämnda 2% motsvarar på ett ungefär skillnaden där blir om man flyttar från en högskattekommun till en normalskattekommun eller från en dylik till en lågskattekommun.
Abbe: p.p.s Samt slutlign som extra delikatess i sammanhanget att det första jobsskatteavdraget 2007 av Anders Borgs regering där Reinfeldt var Statsminister så var sjöinkomst undantagen från jobbskatteavdrag vilket där innebar att skillnaden i beskattning mellan landinkomst oh sjöinkomst till stora delar bortföll. Ref:Finansdep. förslag till lag om ändring inkomstskattelagen juni 2007.
Sjöinkomst kom i senare steg jobbskatteavdrag att inkluderas.
Hade varit kul att se antal respondenter per årskull
Hur var det med svensk medianförmögenhet?
Vilket är bäst för den egna företagaren? Efter lön och utdelning.
Trycka in mer pengar i tjänstepension eller behålla pengarna i företaget och placera själv i fonder aktier mm.
Bolagsskatten på vinst (=behålla i företaget) är ungefär lika stor som skatten på insatt tjänstepension. Att behålla pengarna i företaget ger mer flexibilitet i hur de ska tas ut. Dock finns risken att företaget går i putten och pengarna då går förlorade. Är man enmansföretagare bör man dock ha koll på detta, men svårare när det gäller större egna företagare.
Men t ex är det lägre skatt på lön efter 65 än på pension, så totalt sett kan det vara bättre att spara och ta ut som lön istället. Eller förstås utdelning.
En rimlig mix är nog bra.
Skulle säga en hyfsad tjänstepension, och i övrigt maximera utdelning utifrån löneunderlaget och resten av pengarna kvar i bolaget. Så har man gjort tre olika saker för riskspridning.
Tack. Så jag gör. Lön upp till brytgräns. Maxad utdelning. +10k i tjänstepension. Resten på Avanza konto i bolaget investerat som är rätt ok över tid.
Finns det någon generell formel för att beräkna uttag ur en premiebestämd tjänstepension? Typ procentsats multiplicerat med kapitalet för olika uttagsåldrar och uttagstid eller är det varje försäkringsbolags hemlighet?
Vad händer för den som vill ta ut kapitalet på fem år och får en börskrasch år 3- halveras utbetalningen då?
Om du börjar ta ut från en premiebaserad tjänstepension som du själv styr över så bör du kanske lägga över kapitalet på lågrisk/penningmarknadsränta om du vill gardera.
Om man tar ut ett samlat belopp på kort tid (min 5 år) så får man ha koll på hur det slår på årsinkomstens storlek och därmed på den progressiva skatteuttaget.