Som egen företagare finns det minst fyra sätt att spara till pensionen och med osäkerhet om hur skattesystemet kommer se ut när man väl går i pension vid den framtida pensionsåldern på 75 år så är det antagligen bäst att lägga ägg i samtliga korgar.
 |
| Fin pension du har där, det vore synd om något skulle hända med den … |
Är man anställd byggs pensionen upp av den osäkra allmänna pensionen och allt mer för högavlönade tjänstemän av tjänstepensionen. Man kan också spara privat, men där gäller numera bara investeringssparkonto då avdragsrätten för pensionssparande är slopad, så man behöver inte vänta till pensionsåldern på 80 år för att använda det sparandet. Både på gott och ont.
För företagare ser det annorlunda ut vid planeringen, då det finns fler varianter. Osäkerheten kring vad som gäller i framtiden vid pensionsåldern på 85 år är förstås hög, så därför bör man använda samtliga varianter.
Exemplet gäller för enkelhetens skull egenföretagaren utan andra anställda. Detta är generellt, inte specifikt och defintivt inga råd utan kontakta din arvoderade företagsekonomiska rådgivare för råd. Nedanstående gäller också bara tills det inte gäller, eftersom lagstiftningen hela tiden ändrs.
1. Tag ut lön och spara privat
Man kan förstås spara privat på uttagen lön, vilket kanske är den framtidssäkraste metoden. Tjänstepensioner kan tänkas jämkas mot allmän pension i framtiden och så att säga inte ge någonting, eftersom det är orättvist att en del fått högre tjänstepension än andra. Skatten är dock inget vidare. Man har också 31.42% i arbetsgivaravgifter ovanpå lönen.
Vid 32% kommunalskatt blir skatten 1-1/1.3142*0.68=48.3%. Något förenklat om man ignorerar grundavdrag och jobbskatteavdrag. Ännu högre när man passerar statlig skatt.
Det finns dock ändå anledningar till att ta ut lön även över brytpunkten för statlig skatt och brytpunkten för allmän pension. Nämligen de just nu så kallade 3:12-reglerna. Förenklat kan du ta ut hälften av din lön som utdelning. Tar du ut 500 000 i lön, kan du ta ut 250 000 i utdelning. Det finns alltid en möjlighet att ta ut ett grundbelopp om typ 170 000:- oavsett lön.
Fördelar: Pengarna är dina, oavsett vad som händer med företaget kan ingen ta dem ifrån dig.
Nackdelar: Belastar bokföringsmässigt resultatet, så ditt företag ser ut att gå sämre och får sämre kreditbetyg.
2. Tjänstepension
Tjänstepension får avsättas med upp till 35% av lönen. Ovanpå tjänstepensionen läggs 24.26% i särskild löneskatte för pensionskostnader. När pensionen tas ut med säg 32% kommunalskatt blir alltså skatten 1-1/1.2426*0.68=45.3%. Detta är förmånligare än lön, förenklat. Förenklat eftersom det är högre skatt på pension än på lön.
Fördelar: Pengarna är dina, oavsett vad som händer med företaget kan ingen ta dem ifrån dig.
Nackdelar: Belastar bokföringsmässigt resultatet, så ditt företag ser ut att gå sämre.
3. Tag ut utdelning och spara privat
Bolagsskatten på vinsten i bolaget är 21.4%. Skatten på utdelningen är 20%. Total skatt blir alltså 1-(1*0.786*0.8)=37.12%. Detta om du följer 3:12-gränserna ovan, annars ska man skatta som på lön. Om du tar ut över utdelningsutrymmet blir skatten dock.
Fördelar: Pengarna är dina, oavsett vad som händer med företaget kan ingen ta dem ifrån dig. Belastar inte företagets resultat utan det ser ut att vara lönsammare än om du tar ut tjänstepension och lön.
4. Fondera vinst som skattefri periodisering i bolaget
Att ta ut lön som pensionär har idag lägre arbetsgivaravgifter. Den är bara 10.21%, vilket innebär att fonderade vinster som sparats som skattefria periodseringar och betalas ut som lön blir mycket förmånliga. Lönen ger ju också utdelningsutrymme enligt 3. ovan. Beloppet återförs till resultatet i företag men försvinner sedan som kostnad för lön.
Skatten blir 1-1/1.1021*0.68=38.3%.
25% av vinsten i företaget får skattefritt sättas av som periodisering. Man kan förstås spara mer än så i bolaget, men då får man först betala bolagsskatt. Du kan dock ta ut enligt 3:12 också, dvs säg minst 170 000:- SEK med 37.12% enligt ovan.
Fördelar: Pengarna kan investeras och ge avkastning via förslagsvis kapitalförsäkring, utan att först beskattas.
Nackdelar: Periodiseringen sänker bokföringsmässigt resultat, men normalt tas det hänsyn till detta vid kreditupplysnignar eftersom det tydligt framgår vad som avsatts.
5. Flexpension
Slutligen finns det Flexpension, som jag bara får huvudvärk av att försöka förstå. Det betyder att man äter kakan och har den kvar – man sätter av till pension, men kan också återföra pengarna till bolaget om bolaget behöver kapital.
Exempel
Säg att ensamföretagarens totala nettointäkter tillgängliga för lön eller vinst är 2 MSEK. Vi antar att man får noll i avkastning på sparat kapital, i praktiken gå i pension vid pensionsåldern 90 års ålder nästa år.
Hur kan då dessa fördelas? Vi antar att brytpunkt för statlig skatt och allmän pension är 45 000:- SEK i månaden (förenkling).
Lönekostnader: 45000*12*1.3142=709 668:- Utbetalt netto: 709668*0.517=366 898:-
Tjänstepension 35% av lönen: 45000*12*0.35*1.2426=234851:- Utbetalt netto vid pension: 45000*12*0.35*0.68=128 520:-
Kvar här är nu 2000000-709668-234851=1 055 481:-. Detta är bolagets vinst. Av detta avsätts 25% i periodisering för framtida uttag.
Periodisering: 1055481*0.25=263 870:-. Detta tas framöver ut som utdelningar under 3:12 på säg två år utifrån schablonbeloppet om cirka 170000:- om året. Total skatt blir 37.1% och utbetalt netto: 263870*0.629=165974:-
Resultat och utdelning: Kvar finns nu efter bolagsskatten 0.75*791610*0.79=469028:-
Av detta kan 45000*12*0.5=270 000:- tas ut som lågbeskattad utdelning. Utbetalt netto: 270000*0.8=216000:-
Kvarvarande 469028-270000=199 028:- stannar kvar i bolaget som redan beskattad fondering och kommer delas ut längre fram enligt schablonregeln (eller som hälften av lönesumman) enligt 3:12. Av detta blir nettot således 159 222:-
Totalt nettouttag till pension i detta fall, givet att inget sparas av lönen och ingen avkastning på sparat kapital ges och att allt utom lön betraktas mentalt som pension är 128520+165974+216000+159222=669 716:-. Maggan får 2000000-669716-366898=963 386:- SEK av företagarens netto på två miljoner. Allt förenklat och felräknat.
Det finns förstås en hel bransch av rådgivare kring hur fördelningen ska optimeras. Vad min egen rådgivare säger är att man ska maximera lön+utdelning. Det är totalt sett lönsamt att höja lönen över brytpunkten på grund av utdelningsutrymmet och ger när siffrorna går mot oändligheten sju procentenheter lägre skatt, om man nu inte hellre avsätter pengarna till tjänstepension maximalt enligt ovan.
Det stora problemet med vilken kombo av lön-utdelningar-tjänstepension-fondering som ska tas är omöjligheten i att förutspå hur beskattningen ser ut i framtiden.
En annan konsekvens av ovanstående är att egenföretagaren med enmansföretag bestämmer själv hur lönsamt bolaget ska se ut på pappret. Tar man ut allt som utdelning och noll i lön så blir ju företaget enormt lönsamt rent bokföringsmässigt.
32 kommentarer
Intressant inlägg!
Jag skulle vilja kalla ditt alternativ 5 för direktpension i stället. Det är enligt min mening den vedertagna termen. T.o.m. skatteverket använder termen även om de anmärker att "direktpension är inget begrepp som finns i lagtexten" https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2021.2/378193.html
Fördelen gentemot ditt alternativ 4 är att avsättningen i direktpensionen är pantsatt och därmed finns det skydd för pensionskapitalet t.ex. vid en konkurs eller liknande.
Använder själv alternativ 1, 3, 4, 5. Är det något jag inte litar på så är det pensionsbolagen. Den dagen man kan få ett ISK-liknande lösning med fri flytträtt för sin tjänstepension så kan jag omvärdera beslutet. I stället för ditt alternativ nummer 2 så kompenserar jag med extra "öronmärkt" avsättning i 2.
1, 10% av nettolön till ISK konto med indexfonder
2, 4,4% av nettolön till ISK konto med indexfonder (motsvarar tjänstepension)
3, 100% av utdelningen till ISK konto med en blandning av indexfonder och ETF:er
4, 5% av överskottet i bolaget sparas som vinst i företagsägd kapitalförsäkring
5% sparas som likvider
5, Resterande medel avsätts till direktpension
Fördelen med att lägga tonvikt 4 och 5 är ju att det ger företagaren möjlighet att övervintra längre perioder med lägre intäkter samtidigt som man bevarar sitt SGI. Min åsikt är att man i korg 4 ska sträva efter att ha ett tillräckligt stort kapital för att klara ett minimum av ofrånkomliga fasta kostnader samt lönekostnad med tillräckligt bra SGI i 6-12 månader. Med andra ord cirka 400 – 800kkr för en lön upp till brytpunkt för statlig skatt. Har man inte sett till att göra detta så får man starta upp en enskild firma med någon annan verksamhet i samma ögonblick man inte kan ta ut en lön (på grund av reglerna som gäller under uppbyggnadsfasen av en enskild firma, för övrigt i princip den enda fördelen med EF för AB) alternativt anmäla sig till arbetsförmedlingen.
För många är förmodligen detta väl defensivt, men jag sover gott om natten (även om det blir pandemi).
"Fördelar: Pengarna är dina, oavsett vad som händer med företaget kan ingen ta dem ifrån dig." Jo och det är skattmasen.
Det finns ytterligare ett sätt.
Vilande aktiebolag
Om du vill undvika att vinstskatten vid försäljningen av ditt bolag blir uppemot 50 % (läs mer om 3:12-regler) så kan du tillämpa denna lösning som har blivit mycket populär. Den här metoden går under olika namn, t ex "vilande aktiebolag", ”5:25-regeln”, ”karensbolag” eller ”trädabolag” men principen är densamma. Om du väljer att upphöra med att vara verksam i ditt bolag så tar det fem (5) hela kalenderår att ”avkvalificera” dig och ditt ägande. Att ditt aktiebolag blir vilande innebär således att du låter ditt bolag, och du själv, bli passivt, bolaget läggs i träda. Om du t ex upphör att vara verksam i ditt bolag under 2021 så anses dina aktier vara icke kvalificerade från och med år 2027 (åren 2022-2026 ligger bolaget i träda). Under de fem åren då ditt bolag är vilande kan du årligen lyfta utdelning med schablonbelopp (2,75 inkomstbasbelopp)
Det enda vi kan vara säkra på är att (s)taten kommer ändra reglerna flera gånger tills det är dags att gå i pension ändå, om vi ens tillåts göra det. Jag tror på ett scenario där alla får samma pension oavsett hur mycket eller lite vi jobbat för att det ska bli rättvist. Alla former av extravaganta tjänstepensioner kommer räknas av mot den allmänna pensionen som du ju inte behöver för du har stor tjänstepension och du får ut lika mycket ändå.
Strategin får bli att ta ut så mycket som möjligt med så låg skatt som möjligt och bränna hälften och donera hälften till sina barn. Sedan maxar du dina bidrag och tillägg, och samtidigt bjuder dina barn dig på massa saker som tack för de tidigare donationerna.
Oavsett är det för djävligt, för det kommer säkert införas skatt på gåvor för att kompensera för detta upplägg. Alltså, för djävligt i alla fall, och ingen idé att anstränga sig.
Degen ska ju in.
Alla de miljarder som nu ska ut i EU i bidragsform. 7 650 miljarder SEK / 750 miljarder EUR. De ska väl betalas tillbaka en dag. Perfekt då att digitalisera alla pengar så det blir enklare att tvångsbeskatta alla med tillgångar. En kris är ju perfekt att ha när man vill göra extrema åtgärder. Då har man ju något att skylla på.
P-L-A-N-D-E-M-I kallas det…
Men varför skulle pensionssystemet gå åt hållet "alla får samma pension"?
De senaste tjugo åren med nuvarande pensionssystem har det visserligen blivit så att skillnaden är små inom den allmänna pensionen, men på tjänstepensionssidan är det snarare tvärtom med utbyggd tjänstepension på tjänstemannasidan som gör att det skiljer rätt rejält.
Jag tvivlar starkt på att det blir en riksdagsmajoritet som kvittar allmän pension mot tjänstepension. Det är inte alls så det sett ut hittills.
Jag menar, under de senaste tjugo åren (med det nya pensionssystemet) så har vi ju _avskaffat_ arvsskatt, gåvoskatt, förmögenhetsskatt, satt tak på fastighetsskatten för bostäder och infört lågbeskattat sparande (ISK).
En del av det kanske hinner ändra på sig de kommande tjugo åren, men knappast alltihopa. Och vilken politisk majoritet ska göra det? Varför skulle L, C, M, KD, SD gå med på höjningar av kapitalskatterna?
Jag bedömer det som helt osannolikt att en riksdagsmajoritet skulle kvitta allmän pension mot tjänstepension. Vilket ramaskri det skulle bli …
Du kan beskatta dem olika. Måste inte kvittas 100%. Menar du att vi ska acceptera orättvisan att en del får högre pension än andra?
Varför skulle de beskattas olika? Vi har redan ett system där statlig inkomstskatt kickar in även för pensioner, men det optimerar man ju via sina uttag. Jag tror knappast man kommer införa ännu en extra kategori för pensionsinkomster, där man skiljer på om pensionsinkomsterna betalas ut av det allmänna eller av ett försäkringsbolag.
Det kommer mest troligt fortsätta vara så att pensionen är ganska lika för de som inte jobbat något alls och de som mest jobbat deltid eller haft låga inkomster under livet, medan pensionen för de som jobbat heltid länge och som haft högavlönade jobb kommer vara högre. Ungefär som idag.
Det finns en massa mycket mer lågt hängande frukter som redan aviserats.
Maggan har nämnt dina 20% utdelningsskatt till exempel, "punkt 3". Att höja den till 25% eller 30% eller på andra sätt göra inkomst av kapital mer enhetlig är högre prio än att röra skatten på pensioner.
Just det ja, för övrigt är det ju intressant att notera att alla pensionärer fått rejält lägre skatt det senaste decenniet.
Att som ägare till fåmansbolag få råd om avsättning till Tjp är väl i det närmaste kriminell sådan.
Avsättning till Tjp var fantastiskt när bolagsskatten var hög och särskilda löneskatten inte fanns eller var lägre.
Tjp är fel vid:
Avsättning
-bolagsskatten är lägre
Under resans gång
-kapitalet hamnar i klona på avgiftshungriga samvetslösa förvaltare i fondträsket
-kapitalet är låst, kan ej plockas tillbaka och tex rädda bolaget vid ev tillfällig kris
Vid uttag
-utbetalning som tjänsteinkomst
Rådet är, spara i bolaget och eventuellt med en pantförskriven direktpension om det behövs.
Med ovan råd kan förvaltningen skötas mycket effektivare med frihet att välja sparprodukt själv och den dagen utbetalning skall påbörjas kan man välja det mest förmånliga alternativet.
Jag vägrar också tjänstepension men det är inte helt enkelt vad som är bäst. Kan man inte göra årsredovisning, deklaration och bokföring själv så kan det bli en ordentligt "avgift" för direktpensionen i form av konsulthjälp.
Hur bra eller dåligt det kommer att vara relativt varandra handlar också om vilken absolut avkastning man får på sparandet. Tjänstepensionen är rätt bra om man håller en avgiftsfri och har bra avkastning eftersom den årliga skatten på kapitalet är låg.
Finns billiga standardlösningar för direktpension.
Tjp avgiftsfri??? Här finns både dubbla och trippla avgifter inbyggda.
Tro mig, jag är rådgivare (som dock aldrig sålt en Tjp) och vår ersättning för att lura in någon i Tjp är minst sagt god…
Att ta en tjp genom en säljare försöker jag avråda alla företagare jag träffar från. Vill man ha det så är det Avanza eller Nordnet som gäller. Köp investmentbolag och gråt en gång när du betalar courtaget men du betalar inget för "skalet" eller årliga fondavgifter.
En nackdel som man inte kommer runt oavsett vilken försäkringsgivare man väljer är att man inte vet hur skatterna ser ut i framtiden och att avgifterna kan ändras. Det är för en lång tid man binder upp sig.
Det som jag ser som det mest realistiska – för den som har tio år kvar till 65 – är att räkna med att aldrig sluta "jobba"!… (jag hade en släkting i USA som var småföretagare och när han "gick i pension", lade ner sin verksamhet, så började han och en kompis en bilverkstad. Aha.. nyföretagare vid 65… samma gällde en släkting här hemma, som planerade sin ålderdom med ett företagande som han kunde sköta utan att stressa ihjäl sig… Så det funkade uppåt 80-årsåldern.. Jämnåriga idag ser jag pyssla med företagande som de gjort tidigare, men på ett smartare sätt.. (Man kan faktiskt bli klokare med åren) Det känns nog bättre för de flesta män att ha kontroll över sin situation om man varit van att göra det de senaste 40 åren…. Så att fortsätta ett företagande kan vara en pension det också…
Ett alternativ är att sälja bolaget.
Sälja? HODL!
Tjp äg inte bättre än lön.
Du får dubbla jobbskatteavdrag på lönen ,sociala avgifterna är 10.21 % efter 65 år och lön ökar pensionen.
Så nej TJP är inte förmånligare än lön.
Periodisering kan vara användbart i sammanhanget när man närmar sig 65. De måste återföras senast sjätte året efter det att avsättningen gjordes.
Att maxa sin lön och sin utdelning är inte optimalt ur skattehänsyn. Men vill man ha ut så mycket pengar på kort sikt är det vägen tag gå.
Kan mina planera och inte har så höga omkostnader är det inte rätt väg att gå.
Men visst har man väldigt höga intäkter spelar det kanske inte så stor roll; att optimera sina inkomster alltså.
Slutligen, att låta pengarna bli beskattade i aktiebolaget och sedan ta ut dem som lön. Är i många fall lämpligare än att exempelvis ta dem som utdelning. I vart fall om man är över 65.
Rosenlind. Du har rätt i allt. Exakt så som du beskriver ska man göra.
Utdelningsutrymme går att spara och dessutom skrivs det upp 3% för 2021.
Så det finns en hel del bra skäl att skjuta på utdelning om man har möjlighet.
Har du kvar pengarna (beskattade) i bolaget har du så mycket större flexibilitet kvar än om du varje år maximerar utdelningen.
Utdelningsutrymmet skrivs upp varje år. De 3% var just för 2021. 😉
Att spara i bolaget utan pant innebär en risk som man måste vara medveten om. Att avstå utdelning (om man har långt kvar till pension) är också en risk för att reglerna försämras. Hade själv en ganska bra summa sparat i 3:12 i ett bolag som jag var delägare i. Bolaget gick i konkurs och det bidde inget. I mitt helägda bolag tar jag ut det som är lönsamt att ta ut som utdelning direkt. Att först snurra in dem i en företagsägd KF, placera dem för att sedan ta ut dem några år senare är ju inte helt okomplicerat.
Alla måste ju göra det som blir bäst i den enskilda situationen dock. Utdelningar har ju varit väldigt ifrågasatta senaste året i anslutning till pandemin och olika "stöd".
Ett annat alternativ som funkar bra om man har *mycket* pengar i bolaget och inte vill vänta i fem år (trädabolag) är att göra en riktigt stor utdelning från bolaget. De första drygt 6 MSEK beskattas som inkomst av tjänst (totalt, du får alltså tillgodaräkna dig det du redan skattat på din lön det året), men allt överskjutande beskattas som inkomst av kapital.
FredL, man skall aldrig spara utdelningsunderlag i bolag man bara är delägare i.
Som enkel tjänsteman, räknar jag med 50/50 ifrån tjänste-/allmän pension. Med lite sparpengar och billigt boende samt avsaknad av bil kan livet nog bli drägligt. 70% av slutlönen kanske.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ett alternativ är ju att flytta utomlands när man går i pension för att slippa leva som fattigpensionär.
Synd bara att det inte finns bättre länder än Sverige.