Som en extra julklapp är Brexitavtalet nu klart och EU och Storbritannien har ett handelsavtal efter att man slutligen kommit överens om den promille av brittisk BNP som är fiske, och som mestadels exporteras till EU eftersom britterna inte äter sina egna fisksorter. Antagligen handlade det bara om att Downing Street ville visa att man inte gav med sig för snabbt och de sista förhandlingarna ska ha handlat om enskilda fisksorter.
 |
| Downing Street |
Det kan alltså setts som ett spel för galleriet, då fiske oavsett bara står för mindre än en promille av brittisk BNP och några tusen jobb. Den brittiska fisken äts inte heller av britterna, utan det mesta går på export, medan britterna importerar den fisk de själva äger.
Däremot har kvoter ner på enskilda fiskarter varit ett bra sätt för Downing Street att låtsas vara tuffa i förhandlingarna med EU. Övergångsavtalet för fisket ska fasa över under fem och ett halvt år. Med tanke på hur lite fisket betyder som annat än en symbolfråga var det knappast aktuellt att avtalet skulle falla på detta.
 |
| Norska fiskebåtar i Lofoten. Nä, jag hade inget foto på brittiska fiskebåtar. Lev med det. |
Handelsavtalet ska ligga på runt 2 000 sidor och Downing Streets presstjänst hävdar att “allt den brittiska allmänheten lovades i folkomröstningen 2016 och i förra årets parlamentsval har levererats”.
Tydligen ska det hela inkludera en tull- och kvotfrihet på handel om 668 GGBP mellan EU och Storbritannien. Däremot innebär det extra pappersarbete och kostnader för brittiska bolag som vill exportera till EU, och britterna har inte rörelse- och flyttfrihet till EU-länderna, och kan inte längre bara bosätta sig hur som helst eller bo året runt i sina sommarhus i Spanien, Bretagne, Normandie eller på franska Rivieran. Pappersarbete skapar förstås jobb, men belastar konkurrensförmågan kontra de EU-länder som slipper detta.
Allt handlar förstås om hur man presenterar det hela för medborgarna och den brittiska regeringen har valt att presentera detta som en seger. Vilket man förstås hade gjort oavsett utfallet. Hur det kommer se ut för Storbritannien i verkligheten får vi se framöver när t ex statistik på utvecklingen för arbetslöshet, BNP-tillväxt etc utvecklas när effekterna av coronakrisen är borta. Initialt kommer Storbritannien precis som stora delar av EU få rejäl BNP-tillväxt pga återhämtningen från pandemin. Det kan säljas in som att det beror på Brexit, men så är det alltså inte.
Men det viktiga är vad folk känner, inte hur det egentligen ligger till. Den som säger sig veta hur det egentligen ligger till och vad effekterna egentligen blir framstår i dagsläget bara som en idiot, utan det kan man bara uttala sig om några år i framtiden.
Jag kan bara säga att jag inte har analyserat det 2000 sidor långa avtalet och alltså inte har en jävla aning.
10 kommentarer
Ett avtal på 2000 sidor lär innehålla minst lika många tolkningsmöjligheter om detaljer. Obfuskering på hög nivå.
Det blir nog en hel del ökad administration.
Blir intressant att se hur det slår på export till UK.
Frågan är hur småskuttar på ebay kommer att göra. Blir det för jobbigt för dem så att de avstår, det vore synd för UK har varit en bra källa att köpa prylar från som annars inte varit så lätta att hitta.
Håller helt med om att privata inköp från Brittiska företag varit otroligt praktiskt. Ofta till både bra pris, kvalité och säkerhet.
Det är väl slut med det nu när det blir tull.
Det enda jag lyckats förstå är att det endast omfattar varuhandel inte tjänster. Storbritannien har underskott på varuhandel men stort överskott på tjänster. Alltså slår det mot den delen av ekonomin som dels är lättast att flytta och dels Storbritannien tjänar mest på.
Sen lär det ju påverka utländska investeringar i Storbritannien eftersom de i huvudsak gjorts för att serva eu.
Fisket var väl ett rätt stort symboliskt slagträ i den inhemska brexitdebatten.
Anledningen till att fiskerättigheterna har varit en så stor fråga är för att dessa rättigheter till stor del kontrolleras av ett antal rika familjer. Gissningsvis familjer som är stora donatorer till Tories. Enligt nedan artikel så kontrollerar fem familjer 29% av alla brittiska fiskerättigheter.
https://www.ft.com/content/ab03945a-cc92-11e8-9fe5-24ad351828ab
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Hoppas fiskarna i EU får fiska på engelska vatten även i fortsättningen. Det var ju så viktigt för EU att de får göra det.
Det är väl rimligt att de som köpt kvoter i brittiska vatten kan använda dom även efter brexit. EU har tillåtit att man begränsar sina kvoter till inhemska företag men UK har inte hindrat att alla i EU kan köpa. Det är inget fel i det men att de ska bli värdelösa vid brexit känns tveksamt.
Jag tror UK har använt fisket som bricka i spelet om nationell självständighet.
UK visste att det för fransmännen var en viktig fråga plus att Frankrike hela tiden haft möjligheten att sänka avtalet med sin vetorätt.
Genom att låta EU med Frankrike i spetsen fortsätta fiska på Brittiska vatten i utbyte mot att UK blev fria från EU-rätt inom handel och arbetsrätt har man vunnit långsiktig frihet från EU-byråkratin i utbyte mot 5.5 års fiskekvoter, någon promilles kostnad för självständighet. Frankrike har fortfarande möjlighet att genom veto stoppa UKs industri men det politiska priset har blivit väldigt högt.
Som jag ser det har UK lyckats manövrera skickligt i farliga vatten, man har lyckats stoppa den fria invandringen, frigjorts sig från EU-administrationen, behållit tillgång till EU-marknaden och återupprättat sin nationella självkänsla.
Den bitterhet jag läser in i Lars bloggpost bör han byta ut mot glädje över att skilsmässan inte blev den blodiga uppgörelse den mycket väl kunnat bli med tanke på den misstänksamhet och motvilja som sedan generationer rätt mellan England och Frankrike/Tyskland, både EU och UK har skött denna känslosamma skiljsmässa med den äran.