Hur har priserna på lantbruk utvecklats genom kraschen i bostadspriserna 2017 – 2018, och under coronakrisen? Grafer och siffror nedan.
![]() |
Folkhälsomyndigheten rekommenderar rapsolja i maten |
Priser på jordbruksfastigheter är en minst sagt komplex fråga, eftersom skillnaden mellan dessa är enormt mycket större än mellan villor eller lägenheter. Det kan handla om kvaliteten på eventuell mangårdsbyggnad (“huset”), ekonomibyggnaderna (“ladan”), jordbruksmarkens och skogens kvalitet och särskilt de senares storlek. Som kan vara allt från fyra hektar till 4000. Samtidigt säljs det bara några hundra lantbruk i Sverige varje månad, och därtill får man då regionala och lokala prisavvikelser – jämfört t ex hästgårdsbältet runt våra storstäder med inre Norrland.
Man kan välja att titta på snittpriserna och hoppas att volymen gör att inte enskilda objekt kraftigt påverkar. Då ser det ut som nedan.
![]() |
Köpeskilling medelvärde (kSEK) och antal försålda lantbruk 1999K1 – 2020K3. Data: SCB |
Priserna stod rätt stilla från finanskrisen, över skuldkrisen och fram till 2013, men har sedan dess stigit. Sedan tredje kvartalet 2013 har priserna stigit 42%. Kom ihåg att detta är lagfartspriser, så det finns en eftersläpning i datat. Sedan jag köpte min gård 2006 har priserna stigit 70%.
Datat har dock dålig tillförlitlighet på grund av de som synes låga volymerna och som omskrivet ovan de stora skillnaderna i storlek, kvalitet och geografisk placering på fastigheterna.
Ett sätt att kompensera för de olika faktorerna är att titta på K/T-tal, dvs köpeskillingen dividerat med taxeringsvärdet. Dock uppdateras taxeringsvärdet stötvis, senast 2017 för jordbruksfastigheter, vilket gör att det är svårt få en kopplad utveckling, då K/T-talet åker ner vid omräkningarna. För villor var senaste omräkningen 2018.
![]() |
K/T försålda lantbruk 2017K1 – 2020K3 |
Sedan 2017K1 har K/T-talen för lantbruk ökat med 32% mot 15% för köpeskillingen i snitt. Priserna justerat för kvaliteten, storlek och geografisk placering verkar alltså ha stigit snabbare än snittpriserna.
Priserna ser alltså oavsett hur man väljer att tolka dem ut att stiga för lantbruk.
Hur ser detta ut i relation till villa- och lägenhetspriserna i hela landet. Valueguards bostadsindex för hela Sverige har stigit 10% sedan januari 2017, 68% sedan januari 2013 och 115% sedan juli 2006. Lägenheter har stigit 2%, 66% respektive 136%.Villor har stigit 16%, 70% och 110%.
20 kommentarer
Arv och gåvor, ställer de till det i statistiken? När man kollar i tex tidningen över sålda objekt så verkar man inte göra skillnad, enda är ju att priset är 0 så man missstänket ju då gåva eller arv.
De lär vara bortfiltrerade, annars borde där vara ett hack 04/05
Man ger inte bort en gård som gåva eftersom eventuella framtida inkomster beskattas väldigt högt i så fall.
Är det flera arvingar så brukar arvsskiftet värderas efter taxerat värde.
Den som tar över gården betalar i regel lite över taxerat värde.
Om man nu vill ha någon inkomst från gården.
Det är därför man helst ska ha skog som är avverkningsbar vid ett arvsskifte.
Så, att satsa på kontinuitetsskogskurk är inte att rekommendera av skatteskäl.
Enklast är det om där bara finns en arvinge eftersom den tar över verksamheten.
Men å andra sidan så har ju inte en sådan fastighet kommit ut på marknaden så den kan påverka statistiken.
Ja entuella inkomster måste minimeras vid gåva. Men avkastning måste inte alltid vara reda pengar, kan också vara att uppfylla en barndomsdröm som tex köpa en grävmaskin 🙂
Gåva blir till 84,99 % av taxeringsvärdet. Kan motiveras mot givare då summan blir skattefri. Har man sen byggnader att underhålla och lån att betala så kan det bli ok att det lilla som blir över skattas som tjänst.
4,5% per år alltså. Innebär det att lantbruken inte befinner sig i en bubbla och/eller att man inte tjänar så mycket pengar på det? Jag har faktiskt dålig koll, men jag gissar på dålig lönsamhet.
Trist, låter som en väldigt dålig investering. I linje med senaste 20 årens löneökningar för den intressanta gruppen.
Det som driver värdet på Gårdar/skog är att väldigt förmögna människor placerar sina pengar där, avkastningen är inte det viktiga utan att säkerställa sin rikedom. De har redan så mycket pengar placerade på börsen med mera så de vill ha placeringar som är relativt säkra.
Svårt att hugga7gallra i skogen så att det täcker räntor och övriga kostnader för gården.
Just så är det.
De som köper gårdar nu gör det inte, i regel, för att producera något.
Utan det är en placering/skattetekniska skäl.
Till exempel så som Göran Persson gjorde.
Det verkar vara väldigt lukrativt skattemässigt att vara företagaren och äga en jordbruksfastighet. Antar att politikerna ser mellan fingrarna i detta område då de säkert har egna intressen i detta. Det var väl KDs ledare senaste som köpt en gård.
https://www.atl.nu/synpunkten/skattereglerna-gynnar-de-rikas-kop-av-jord/
Det var Göran Persson som fixade det.
Självklart inte av ett eventuellt egenintresse.
K/T är ett oerhört trubbigt mått.
Man kan tycka att dagens skattesystem är dåligt gällande fastighetsbeskattning men det vi hade innan var ännu sämre.
Bara att hålla tummarna att vi inte återgår till tidigare system.
Halvvägs kanske. Perfekt att beskatta, har dessutom utmärkta fördelningspolitiska mål. Försvinner det beskattningsbara uppskovet, så kan man ju enkelt rätta in sig.
En anekdot är att vi gjorde omvärdering på vår inte alls särskilt märkvärdiga lilla bebygga jordbruksfastighet belägen några mil utanför Jönköping med åker / betesmark, ekonomibyggnader och mangårdsbyggnad nu i oktober 2020.
Fastigheten är upp 56% senaste fyra åren. Värderingsmannen som utförde värderingen lät meddela att han nog inte vart med om en så stark marknad för lantliga fastigheter (både villor och gårdar) någonsin i sin mångåriga karriär.
Coronaeffekt?
Coronaeffekt ja.
Även ränteeffekt. 5-åring Swedbank har gått från 2.45 till 1.65 på 4 år.
Vänder snart tillbaka mot staden, var så säker. Vem vill bo isolerad på bygden när kollektivtrafik nu är nono.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Här i trakterna har vi en långsam detonation i form av nybildade jordbruksfastigheter runt 4-10 hektar. Hästgårdar alltså. 100% konsumtion för att manifestera nyvunnen rikedom. Fd generaldirektörer. Tom Björn Rosengren har haft en sån där ute på en mälarö. Det senaste är att man förutom stall och hästar skall ha eget ridhus också.
Den effekten märker man av inom LRF också.
Lokalt är det inte särskilt mycket engagemang angående saker som berör ett riktigt lantbruk längre.
Det är mer rabatter på byggvaruhus och annat som främst berör hästägarna.
För jord- och skogsbruksfastigheter som ligger i områden där det finns efterfrågan på småhustomter eller fritidstomter tillkommer alltid spekulativa värden i form av möjlighet att stycka av en eller flera tomter. För mark som ligger i närheten av expanderande tätorter finns dessutom alltid vissa förväntningsvärden på framtida exploatering.
I t.ex. Göteborgs kommun finns flera mindre (dvs mindre än 100 ha) fastigheter där mer än 50% av värdet helt bestäms av andra faktorer än eventuell avkastning från jord eller skog och samma förhållande finns i väldigt många andra kommuner.
Den relativt begränsade omsättningen på jordbruksfastigheter gör att det är svårt med statistik. Marknadskännedom och objektets unika egenskaper är det som bestämmer värdet.