“Jag är soldaten, den som löd de order som gavs
Då horisonten fylldes av fiendens skepp” – Stefan Andersson, “Svenska liljor”
Till skillnad mot 2016 agerar nu Sverige från ett säkerhetspolitiskt överläge och med tillhörande självförtroende, något som de senaste årens allianser och påbörjade återuppbyggnad av försvaret gett oss. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vågar till och med peka ut att den skarpa svenska beredskapsinsatsen är en markering mot Ryssland och därmed Kreml. Dessvärre går statstelevisionen ut med var, när och med vilket fartyg ytterligare trupp och tung materiel kommer skickas till Gotland.
![]() |
ÖB Micael Bydén agerar med säkerhetspolitiskt självförtroende. |
2016 agerade Sverige ur säkerhetspolitiskt underläge, när vi under förevändning av en beredskapskontroll skickade trupp i förtid till Gotland och officiellt bara vågade tala om “det försämrade säkerhetspolitiska läget”. Detta samtidigt som Ryssland hade mobiliserat reserven och gått upp i högsta krigsberedskap längs gränserna mot Baltikum och Ukraina via en beredskapskontroll, och Polen övervägde mobilisering.
Idag är beskeden helt andra.
Sverige reagerar inte, utan agerar, och det ur ett säkerhetspolitiskt överläge. Till TT vågar denna gång försvarsminister Peter Hultqvist (S) rent av peka ut att man agerar och markerar mot Ryssland.
Denna gång har vi redan omfattande trupp på Gotland, med hög beredskap sedan tidigare – tunga mekaniserade förband, samt luftvärn.
![]() |
Luftvärnssystemet EldE23 BAMSE finns sedan förra sommaren permanent på Gotland. Här i Visby hamn. |
Vi har också värdlandsavtal med Nato på plats, och har genomfört omfattande övningsverksamhet med våra demokratiska allierade och grannar, samt knutit ett starkt försvarssamarbete mellan oss och Finland, samt ett starkt partnerskap med USA. I Polen och Baltländerna finns Natos Enhanced Forward Presence nu som snubbeltråd och Ryssland har därmed noll möjligheter att splittra Nato, eftersom alla Natoländer skulle bli inblandade om Ryssland anfaller.
Samtidigt skickar vi nu ytterligare trupp till Gotland, vilket SVT dessvärre avslöjar med både när, var och med vilket fartyg det hela kommer ske. SVT duger sedan tidigare inte i krig, utan kommer agera källa åt motståndaren. Beredskapsinsatsen omfattar för övrigt inte bara sydöstra Östersjön och Gotland, utan det sker förstärkningar på fler strategiska platser. Denna gång är Sverige först på plats, med det mest välutbildade och vältränade försvaret, med den högsta kompetensen och bästa utrustningen vi antagligen någonsin haft, medan motståndarens fungerande materiel (med vissa undantag, de nya örlogsfartygen verkar flyta) i bästa fall är baserat på 80-talets brutalsovjetiska funktionalitet, och truppens motivation är rädsla för befälen och de så kallade kamraterna, inte för att man kämpar för frihet, nationellt oberoende, demokrati och rätten att vara hur man vill.
Man kan kritisera den upprustning som sker som otillräcklig, men vi har ändå en betydligt bättre position än 2016, vilket agerandet och regeringens uttalande blir facit på. Nu vågar vi peka ut Ryssland istället för att gömma oss bakom allmänt mummel.
Just nu är onekligen risken för ett angrepp mot Sverige låg, och för varje timme som går minskar den risken i takt med svensk styrkeuppbyggnad. Först på plats gör det mycket dyrt och kostsamt att försöka sig på ett angrepp.
Därmed är inte sagt att vi inte behöver bygga upp vårt försvar ytterligare. Vi vill ju inte hamna i en situation där vi skickar för mycket trupp till fel ställe, och får dem inlåsta på en ö mitt i Östersjön, utan vi måste kunna försvara fler platser i landet samtidigt. Sverige är mer än bara Gotland.
![]() |
Ryska UD i Moskva. |
Nu får vi se om Kreml och Moskva svarar surt på Hultqvists utpekande av Ryssland, ett land som nyss genomförde en marinövning som inbegrep ett anfall mot “ett neutralt land i Östersjön”. Ska vi räkna ner till man drar kortet “russofobi”?
Men idag ska vi vara stolta över att vara svenskar och den vändning under galgen som skett säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt, tack vare många personers långsiktiga, envetna och hårda arbete. Kom ihåg att detta inte är en övning, utan enligt Försvarsmaktens insatschef en skarp insats enligt försvarsministern uttryckligen riktad mot Ryssland.
Till de svenska soldater, sjömän, gruppbefäl och officerare som just nu skarpt rycker ut i beredskapsinsatsen för att med risk för sina liv försvara din och min frihet och vårt nationella oberoende bjuder jag på Svenska liljor.
22 kommentarer
SVT gör som BBC inför befrielsen av Goose Green. Det var inte populärt hos 2 Para då, och lär inte vara det hos P 18 idag.
Så skönt att äntligen kunna få säga – Bra jobbat Sverige! SVT dock, not so much. Men ungefär som man kunde vänta sig.
Gjorde lumpen 75 på P18 som stridvagn,mek på centutrion men då bar det många fler än i dag
De värnpliktiga som var inkallade till beredskapstjänstgöring under andra världskriget drog en ordentlig vinstlott om de hamnade på Gotland. Mycket bättre väder än i norrbotten och vid gränsen till Norge. Ett stort fungerande civilsamhälle (med visst mansunderskott) som välkomnade dem. Många gotlänningar är stora "fixare" så kött, fisk, bröd och mjölk fanns alltid, liksom "dricku". Stora möjligheter till… eh.. "entreprenörskap" – kanske inte som Kellys Hjältar men väl 9:e Kompaniet. På Naturrum i Vamlingbo fanns några filmsnuttar med värnpliktiga som hjälper till med slåtter med lie. Mycket uppskattat alltihop. Framför allt fick de uppleva närmast total fred. Äldre människor kan fortfarande berätta hur de hörde fönstren skallra av artilleri på andra sidan östersjön och det kom en del båtflyktingar från Estland men värre än så var det inte.
Efter kriget ombildades en anläggning på sydspetsen till ett mycket framgångsrikt pensionat som fortfarande lever vidare i högönsklig välmåga.
När jag gjorde lumpen på P18 fanns en tradition med en oerhört dekadent "bal" för befälseleverna som ordnades av flyglottorna i Bunge (ortnamn alltså..) Många M60 på kemtvätt veckan efter.
Nostalgi, nostalgi…
Total fred. Du menar förutom de fartyg till och från Gotland som sänktes av Stalins ubåtar, inklusive en och annan dödad värnpliktig som skulle hem till eller från permis?
Torpederingen av Hansa glömmer nog ingen gotlänning, jag har ett tidningsurklipp i lådan som far sparade, några av hans vänner följde med båten djupet.
Näe, det är sant, några råkade illa ut, men de allra flesta hade det oerhört mycket bättre på Gotland än i Boden eller Yttre Värmland.
Sen finns det ju -som alltid i krig- vissa komplexiteter. Soldater och civila får lida för beslut som de inte kände till – exempel beskrivs i denna icke-länk: http://www.svd.se/tyst-om-tyska-fartyg-genom-svenska-vatten
Hansa är det mest kända av dessa tragiska tilldragelser men ej att förglömma att under krigsåren förlorades 40 civila fartyg ur handelsflottan samt fiskefartyg, och drygt 200 omkomna i Östersjön genom minsprängning eller torpedering av sovjetiska u-båtar. Bl.a. då Bengt Sture, Ada Gorthon, Luleå och CF Liljevalch med många förluster i människoliv.
Sammanlagt under kriget förlorade Sverige 270 fartyg med närmare 1.400 omkomna genom minsprängning, torpedering, flygbombning och andra krigsorsaker i Östersjön, Nordsjön, Nordatlanten och Medelhavet samt även i Fjärran Östern och Stilla Havet.
Både Axelmakterna och de Allierade var skyldiga till dessa förluster fartyg och människoliv.
Att Sverige ej deltog i Andra Världskriget är i det perspektivet en sanning med modifikation.
Chief: Du kanske skulle förtydliga att många av förlusterna av svenskägda fartyg skedde när de var långtidschartrade av de allierade för transport av krigsmateriel. Vilket kom Sverige tillgodo ekonomiskt.
FransHerman: Tack för replik! Så gärna gör jag det eftersom jag studerat ämnet under lång tid och även publicerat ett antal essäer med betoning på Grängesbergsrederiets fartyg i perioden 1939 till 1946. Grängesbergs rederi var för övrigt det svenska rederi som förlorade flest fartyg under kriget … 16 fartyg om totalt närmare 100.000 dödviktston av rederiets sammanlagt 23 gick förlorade varvid 86 medlemmar ur besättningarna omkom.
Vid upprättandet av Skagerackspärren i maj 1940 kom 40% av svenska handelsflottan att hamna utanför spärren. Dessa fartyg då till övervägande del bestående av större och modernare oceangående tonnage tillhörigt Broströms, Johnsons, Transatlantic och Grängesberg vilka omgående chartrades av de Allierades Ministry of War Transport för deltagande i Nordatlantkonvojerna och Gibraltarkonvojerna.
De 60% av flottan som hamnade innanför spärren bestod, med några notabla undantag, till icke ringa del av äldre och mindre tonnage som därefter kom att användas i exporten av skogsprodukter och järnmalm till de tyskkontrollerade Östersjöhamnarna samt via Kielkanalen till de likaledes tyskkontrollerade Kontinenthamnarna. Returresorna för dessa fartyg huvudsakligen med kol och koks.
Charterhyrorna från de Allierade gav under kriget ett överskott av 54 miljoner £ utbetalade i rent guld och utgjorde grunden till efter kriget sveriges betydande guld- och valutareserv.
Handelsbalansen med Tyskland gav ett blygsammare överskott eftersom sveriges export balanserades mot importen av framför allt kol från tyskt område.
Dock har i modern tid Statens Offentliga Utredningar undersökt om vissa av de utbetalningar från tysk sida under kriget gjorts med stulet guld varvid slutsatsen blivit att det inte kan uteslutas att vissa sådana transaktioner förekommit men att Sverige i samband med detta allaredan strax efter krigsslutet gjort refunderingar till bland annat Belgien för den sakens skull.
Skall tilläggas att ett drygt dussin svenska fartyg i perioden 1942-1946 var chartrade av Röda Korset och erhöll lejd av de krigförande för humanitära hjälpsändingar av medicinsk utrustning och livsmedel huvudsakligen från Kanada till Medelhavsländerna.
Slutligen att i perioden 1941-1945 79 svenska fartyg gjorde cirka 450 resor i lejd men under strikt övervakning från de krigförande för export/import via Göteborg till neutrala länder i framför allt Sydamerika samt Portugal.
p.s. Wilderäng presenterade för cirka 10 år sedan, juli 2010, i denna sin blogg ett inlägg med viss anknytning till ämnet.
Dock att jag i mycket av där förekommande har väsentliga reservationer att anföra.
Baserat på allmänna öppna källor har jag svårt att se hur Ryssland i ett redan besvärligt läge med Vitryssland, pandemi, Krim/Ukraina/Syrien och Libyen skulle välja denna tidpunkt för att gå bröstgänges tillväga mot t ex baltstaterna. Men det är kanske just detta som är essensen med "maskirovka"? Något ryssarna traditionellt varit duktiga på. Notabelt är att USA frambaserat resurser från hemlandet till Europa, bl a sex st B-52:or. Kanske en lagom hotfull kris orkestrerad av Trump och Putin i samråd i syfte att få den förstnämnde omvald?
Med tanke på Rysslands enorma fördel i form av kvantitet så borde Sverige oavsett utrustning vara någorlunda omöjligt att försvara. Deras armé måste vara 20-50 gånger större än våran?
Kan de gå på vatten menar du? Vad det dimensionerande hotet i möjlighet att transportera över Östersjön är känt. Och som nyss postat blogginlägg visar så kan inte Ryssland lasta trupp utan att vi märker det.
Bara en liten del kan sättas in mot oss. Dessutom en omfattande och sårbar logistik att genomföra och sedan underhålla över tid. Med det sagt så behöver vi absolut fortsätta att växa i kvantitet och kvalitet när det gäller både armé, marin och flygvapen.
Ja något säger mig att minst en ubåt följde de där fartygen. Hoppas jag i alla fall.
Ja numera kan ju ubåtarna lämna och angöra Karlskrona utan att de visas i en webkamera.
"Enorma fördel i form av kvantitet" men samma enorma nackdel i kvalitet. I det västra och centrala militärdistriktet finns det ca 60 mekaniserade bataljoner, det blir då 20 mekaniserade brigader eller ca 10 mekaniserade "ryska" divisioner exklusive luftlandsättningsförband med lättare utrustning – en rysk division är mindre en än amerikansk som har en brigad till, så översatt till amerikanska divisioner så är det ca 7. Det kanske låter mycket men Polen ensam har 4 mekaniserade divisioner. Till det så finns det lager av utrustning i Europa för 1 amerikansk mekaniserad division plus. Sen har Tyskland 2 mekaniserade divisioner. Räknar nu inte ens in franska och brittiska stridskrafter etc.
I Baltikum finns 3 mekaniserade brigader, dvs 1 division. Sen har Finland 8 brigader, varav ett antal kan anses motsvara en mekaniserad division. Så hur mycket kan moskoviterna avsätta mot Sverige? Inte mycket. Dessa ska dessutom överskeppas eftersom ryskt flyg inte har kapacitet att transportera stridsvagnar i någon större omfattning. Om ryssarna lyckas skeppa över stridsvagnar så ska våra Leopard 2 A5 (moderniserade) möta upphottade T-72:or – de är inte ofarliga men om jag skulle välja vilken vagn jag skulle sitta i så blir det Leopard 2 A5 alla gånger.
Mikael A: Avgående insatschef Jan Thönqvist påpekade ju, liksom i en bisats att Sverige även vidtagit "icke synliga" åtgärder. Det är svårt att tolka det som annat än en passning till ryssarna att "visserligen talar vi aldrig om var, eller hur många, ubåtar vi har till sjöss, men ni bör nog räkna med dem om ni tänker hitta på några dumheter".
Maskirovka är inte enbart ryssarnas domän. Det är väl sannolikt att Sverige har minst en ubåt på plats "någonstans", men ingen vet …
Ungefär som när HMS Conqueror sänkte General Belgrano under Flaklandskriget. Jag minns det tydligt ännu, britterna poängterade att Conqueror kunde bära splitter nya målsökande torpeder. Vad de inte sade var att Belgrano sänkter med en helt gammaldags raktgående torped av andra världskrigstyp …
Men det fick ju den argentinska flottan att bli kvar i hamn under resten av kriget. Vilket ju var syftet.
Mycket bra blogginlägg! Vi är inte kvar i 2013 och enveckasförsvaret även om en del tycks leva kvar där mentalt när man läser kommentarer i sociala medier, bloggar och tidningar. Precis som om inget hänt sedan dess. Även om upprustningen är otillräcklig, anslagen behöver höjas och mycket återstår så kan det vara bra att stanna upp ibland och konstatera att vi kommit en bit på vägen.
De som jobbar inom Försvarsmakten har gjort ett bra jobb med de resurser de fått!
Varför använder man PS-90 på Gotland och inte UndE-23?