Kanske lite förvånande så ser det ut som att maj 2020 var den första månaden där coronakrisen påverkade svensk utrikeshandel, så mycket att den avvek från de senaste fyra åren.
 |
| Två PCTC i personbilshamnen Wallhamn på Tjörn. |
Även om såväl import som export föll redan i april, så avvek inte denna från 2017 års siffror. Vän av ordning kan dock anmärka att vi tappat tre års ekonomisk tillväxt, men siffrorna är inte heller inflationsjusterade. Importen tappade mer än exporten, och skadan på svensk ekonomi i april slog därmed inte fullt ut.
Man kan anta att många exportordrar redan var beställda och producerade och fortsatte därför levereras trots permitteringar.
I maj månad syns en tydlig påverkan på exporten såväl som importen, som därmed avvek tydligt från de senaste fyra åren.
 |
| Export och import per månad 201701 – 202005. Data: SCB |
¨
Nedgången i april var förstås allvarlig, men alltså inte värre än 2017 – ett år ingen minns. Importen föll 21% i april och exporten föll 17% jämfört med april föregående år. Detta innebar att svensk BNP stärktes genom stärkt bytesbalans och att mer pengar helt enkelt stannade i Sverige. För maj månad var raset 24% för importen och 25% för exporten och det blev en negativ påverkan på BNP.
Januari – maj föll importen 11% och exporten 7%. Handelsnettot och svensk BNP stärktes därmed sett till utrikeshandeln. Handelsnettot var förra året +17 GSEK för perioden, men blev +37 GSEK i år. Det är en positiv ökning på +118%. Utlandet är mer beroende av svenska varor under krisen än vad Sverige är beroende av utlandet.
Mer pengar stannar alltså i Sverige nu under coronakrisen än förra året, och dämpar därmed den negativa påverkan på svensk ekonomi.
Motsvarande siffror blir intressant att titta på med utrikeshandeln för tjänster, vilket inkluderar ett negativt netto i svenskarnas turism utomlands, som gör att mer pengar lämnar landets ekonomi än vad som tillförs via turismen till Sverige. Detta inkluderar gränshandeln mot Norge. De siffrorna presenteras dock endast per kvartal och dröjer därmed till framåt september för andra kvartalet.
Naturligtvis innebär ras på 7% och 11% för export och import att svenska arbetstillfällen inom såväl industri, som logistik, distribution och detalj- och partihandel påverkas stort. Rasen på 24-25% i maj talar nog för hur stor påverkan det potentiellt kan handla om på antalet anställda bland berörda arbetsgivare, om krisen blir långvarig.
3 kommentarer
Stärks verkligen BNP för att handelsnettot stärks? Det har jag svårt att se, BNP är ju landets totala produktion och den ökar inte automatiskt för att importen sjunker snabbare än exporten.
Naturligtvis relativt sett och beroende på vad som händer med produktionssidan förstås. Men mer pengar stannar nu i Sverige iaf.
Men det kommer inte vara för evigt. I det korta perspektivet är det naturligtvis bra, men nedgången som kommer, kommer att drabba företag oväntat och därmed hårt. Naturligtvis kan man varna, men det är oklart hur mycket det hjälper.