Tingsrätten dömer möp till ett års fängelse för foton på skyddsobjekt

1.5K

Göteborgs tingsrätt dömde enhälligt i enlighet med åklagarens vilja en militärt överintresserad person (numera ett juridiskt begrepp i en dom) till ett års fängelse för att ha fotograferat ett antal skyddsobjekt och systematiserat bilderna av dessa, samt delat två av dem med en annan person. Brottet kallas grov obehörig befattning med hemlig uppgift och tingsrätten har ingen aning om hur ett sådant brott ska bedömas. Sannolikt kommer detta överklagas i åratal hela vägen till högsta domstolen för att få klarhet i vad som gäller.

Skyddsobjektsskylt på Aeroseum, som inte längre är ett skyddsobjekt med fotoförbud.

Beskedet till alla möpar är alltså att i det nya säkerhetspolitiska läget så åker du i fängelse på ett år om du sparar bilder på skyddsobjekt och eventuellt även delar med dig av dessa. Åtminstone enligt Göteborgs tingsrätt, som dock inte har någon vägledning i hur hårt straff detta ska ge.

Den åtalade göteborgaren är född 1978 och är enligt uppgifter sedan tidigare till bloggen en familjefar, och har varit aktiv inom hemvärnet och den frivilliga försvarsorganisationen FRO. Som tidigare avslöjat, så har ett flertal andra hemvärnsmän nu avrustats och sparkats ut ur svenska försvaret för att ha varit aktiva på samma forum på Internet som den åtalade.

Tingsrätten går helt och enhälligt på åklagarens linje i frågan och kallar brottet grovt. Att tingsrätten själva skulle kunna göra bedömningen av vad som är av “stor betydelse för Sveriges försvar” är osannolikt – och kom ihåg att många av dessa objekt är fullt synliga för allmänheten dagligen, och i bakgrunden på foton i dagens mobiltäta verklighet antagligen fotograferats tusentals gånger – vilket är ett brott.

Vad åklagaren i detta fall gjort är att hävda att samla på bilder på dessa objekt och lägga dem ordnat i en katalogstruktur är grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

“Gärningarna ska bedömas som grov obehörig befattning med hemlig uppgift, eftersom de hemliga uppgifterna rört förhållanden av stor betydelse för Sveriges försvar. [Den åtalade] ska därför dömas enligt 19 kap 8 § brottsbalken för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.
[…]
Straffskalan för grov obehörig befattning med hemlig uppgift innehåller enbart fängelse, högst fyra år. Såvitt tingsrätten kunnat finna saknas påföljdspraxis på området.
Enligt tingsrättens mening rör det sig i detta fall om allvarlig brottslighet. Den fara för betydande men för Sveriges säkerhet som gärningarna inneburit, om uppgifterna kommit till främmande makts kännedom, har varit betydande. Det bör framhållas att denna risk inte har varit oväsentlig, mot bakgrund av hur materialet förvarades. Det är av avgörande betydelse att uppgifter om Sveriges försvar hemlighålls. Mot den bakgrunden anser tingsrätten att de gärningar som [den åtalade] gjort sig skyldig till har ett högt straffvärde. Tingsrätten bedömer att det uppgår till motsvarande cirka ett års fängelse.
Den omständigheten att [den åtalade] uppgett att han tror sig förlora sitt arbete om han fälls för det åtalade brottet är inte tillräckligt konkret för att påverka straffvärdet. Inte heller det förhållandet att en del av brottsligheten ligger långt tillbaka i tiden bör ha någon straffvärdesreducerande effekt.För tingsrätten framstår det som höljt i dunkel vilket s.k. artvärde som bör tillmätas den nu aktuella brottsligheten. Det framstår dock som rimligt att artvärdet är högre än vad som anses gälla för rena förmögenhetsbrott. Mot den bakgrunden och gärningarnas straffvärde enligt vad som ovan redovisats samt då [den åtalade] personliga förhållanden inte föranleder annan bedömning, bör påföljden bestämmas till fängelse i ett år.”

Vare sig familjeförhållanden eller att den åtalade riskerar förlora jobbet på grund av domen – dvs jobbar inom försvarsindustrin – är förmildrande omständigheter, och att personen uppgett sig sakna uppsåt har helt bortsetts från, utan lekmännen (politiskt tillsatta nämndemän) i tingsrätten har helt och enhälligt gått på åklagarens linje. För övrigt är nu möp – militärt överintresserad person – ett juridiskt begrepp som Sveriges domstolar slänger sig med.

“[Den åtalade] har, på sätt som redovisats inledningsvis, gjort gällande att han inte haft uppsåt till gärningarna. Det framgår emellertid klart av utredningen att [den åtalade] är något mer än en nyfiken militärt överintresserad person med en fascination för militära torn och master och fortifikationsverk. Hans bakgrund och erfarenhet från området, bl.a. som signalist i det militära och tidigare medlem i en militär frivilligorganisation, indikerar med viss styrka att han var medveten om att det han gjorde inte var lagligt. Även karaktären på en del av de uppgifter som [den åtalade] anskaffat och tagit befattning med och dess detaljer visar att det varit fråga om en systematisk informationsinhämtning som går långt utöver det intresse som han gett uttryck för. Dessa omständigheter är mycket besvärande för [den åtalade].”

Enligt uppgifter till bloggen är detta även relaterat till det så kallade Muskö-fallet med en officer som utreds för högmålsbrottet olaga kårverksamhet, vilket ska bestå i att personer inom eller tidigare inom Försvarsmakten, och personer inom försvarsindustrin, ska träffas privat ibland och prata informellt om saker de gemensamt jobbar med.

För en sammanfattning av bakgrunden se detta inlägg.

Högsta domstolen.

Eftersom det inte finns någon som helst vägledning från proffsdomstolarna i hovrätten och Högsta domstolen så är det fullt rimligt att domen överklagas hela vägen till högsta instans. Att HD skulle vägra prövning av ett helt unikt ärende i ett lagrum där det (väl?) aldrig tidigare utfärdats några domar, än mindre åtal, ter sig väldigt osannolikt.

Jag upprepar det som skrivits tidigare – i det nya säkerhetspolitiska läget saknar Försvarsmakten och Säpo, samt riksåklagaren i säkerhetsmål, all form av självdistans, tolerans och humor. Fritidsseglare som råkat förtöja båten två meter vid sidan av en offentlig badstrand har åtalats då det var ett skyddsobjekt precis bredvid badstranden, medan utländska intrång på skyddsobjekt släpps av tingsrätterna för att aldrig synas av igen, eftersom häktningsskäl saknas. Således kommer bara svenskar att dömas. I ett av fallen med göteborgaren ligger skyddsobjektet intill ett så kallat fågeltorn där hundratals personer står med kameror och fotograferar fåglar, och därmed riskerar åtal om de följer en fågel med kameran lite för länge.

Du får ej heller befatta dig med uppgifter från Internet, så kallade öppna källor, då göteborgaren fälls för att ha laddat ner foton från Internet. Det inkluderar sannolikt även flyg- eller satellitbilder på skyddsobjekt – fotografen kan inte åtalas, men den svensk som laddar ner dessa bilder och sparar dem kan det. Om främmande makt gör det blir det dock inget åtal, då de verkar utanför Sveriges gränser.

Rätt åtgärd vore att återinföra forna tiders skyddsområden som buffertzon, så vanliga aningslösa och slarviga privatpersoner kan avvisas innan de når skyddsobjekt utan att behöva åtalas. Och att alla skyddsobjekt ska obfuskeras i alla karttjänster, svenska som utländska. Det skulle spara mycket pengar för skattebetalarna och rättsväsendet.

Beskedet är också att även om du är med i hemvärnet och har behörig tillgång till skyddsobjekt som i detta fall sannolikt anläggningar inom försvarets telenät FTN, så får du inte dokumentera dessa ens för försvarsbruk och inte heller diskutera dem med andra signalister inom försvaret eller med leverantören av tekniken. 

Tillhör du försvaret eller försvarsindustrin får du inte gilla ditt jobb för mycket och även ägna din fritid åt det. Då kan du åka i fängelse.

Det lär komma fler åtal i denna härva och ingen som varit inloggad på forumet LS-tornet går säker. Fällande domar blir fin statistik på uppklarade brott. Till en början lär man väl åtala den person Nisse från Hökarängen, som den åtalade delat två bilder med.