Nedan följer redovisningen av konjunkturläget för alla de enskilda sektorer och delsektorer som Konjunkturinstitutet redovisar separat. Bland annat har industrin kraschat i princip helt, undantaget konsumtionsvaror, läkemedel och livsmedel. Detaljer kring IT-konsulterna nederst.
 |
| Konjunkturläget enskilda sektorer november 2019. Data: Konjunkturinstitutet |
Det finns inge längre i princip någon industri som är kvar i högkonjunktur och ingen alls som upplever överhettning. De som håller sig kvar positivt är svensk tillverkning av konsumtionsvaror, vilket inte direkt är en stor sektor, livsmedelsindustrin, och den cykliskt okänsliga läkemdelsindustrin. Annars är det ett kompakt mörker. Värst är det för stål- och metallindustrin, samt stålverken.
Byggsektorn är dock positiv genom alla sektorer, inklusive husbyggnad.
Inom handeln ligger jordbruksvaror kvar i överhettning och kultur- och fritidsartiklar förblir också överhettade av någon anledning. Mörkast är det annars för partihandeln (=försäljning till företag) som i sin helhet är i djup lågkonjunktur. Företagen håller helt enkelt fortsatt i plånboken.
Inom tjänstesektorn är uppdragsverksamhet, landtransport, restauranger, fastighetsmäklare och -föraltare, arbetsförmedlning bemanninng mm och personaluthyrning i djup lågkonjunktur. Ett tämligen kompakt rött mörker, med endast finans- och försäkringsverksamhet i överhettning. Strålande tider för att låna ut pengar alltså, men inte mycket annat.
Hushållens mikro- och makroindikatorer gick vi igenom i torsdags.
Siffrorna om konjunkturläget är både aktuellt och framåtblickande läge.
För bloggläsarna, som nästan samtliga “jobbar inom IT” så ser det ljusare ut för IT-konsulterna, som nu bara är på -2.6. Delkomponenterna netto och säsongsrensat har i princip dock bara försämrats. Det som drar upp konsulterna är egentligen bara att man förväntar sig anställa fler och att aktuella priser stigit. Allt pekar nedåt, men man tänker minsann expandera ändå och tror på stillastående priser mot kund. Spik i foten? Jajjamensan!
9 kommentarer
Byggbranschen är den mest centralplanerade delen av ekonomin, där bostadsbyggandet styrs av riksbanken via räntan, och infrastrukturen planeras mer traditionellt av politiker och myndigheter. Så den delen av barometern säger inte så mycket om konjunkturen.
Ja och hela vvillamarknadens nyproduktion bestäms enbart av kommunens bygglov. Ett otroligt sug efter tomter och att få ett beviljat bygglov. Finns det något incitament här från statens sida att hålla nere utbud mån tro. Man säljer ju trots allt tomter själva
Det som är intressant i Göteborg är att vissa politiker har börjat diskutera vad som behöver göras för att öka skattekraften. Lösningen är självklart att inte planera och bygga lika mycket hyresrätter utan att försöka få fram fler radhus och villatomter. Initialt kostar dessa invånare mycket i form av förskola, skola osv med på lite sikt så ger de en stabil skattebas, lägre andel sociala problem osv. Självklart motarbetat av politiker på vänsterkanten som hellre vill få mer plats för valboskapen och bidragskollektivet.
Fast det är väl jättebra man bygger bostäder som passar livets faser? Man behöver verkligen inte rösta V för att förstå konsekvenserna av det? Hur långt är initialt? 20 år?
I Malmö trycks det på politiskt från högerkanten med. Liberalerna är ju i allians med S så kanske några enbostadshus kan förverkligas. Trots svarta rubriker i media är det ett jäkla tryck på villor/radhus i stadsnära lägen här, säkert samma i gbg. Från vänsterkanten och i synnerhet MP opponera sig ofta emot att det inte är "långsiktig hållbar planering" att ta attraktiv stadsmark till villabebyggelse, men och andra sidan är det inte socioekonomiskt hållbart när skattekraften urholkas för barnfamiljerna flyttar till kranskommun.
Märkligt att man uttrycker detta först nu, är ju inget nytt problem egentligen. Konstigt att det alltid ska behöva dras till absurdum för att politikerna ska börja signalera.
Hur fungerar det däred skattekraften ?
Malmö får väll skatte kraft från andra kommuner, dvs plus minus noll oavsett vad invånarna betalar?
skattekraften lämnar till viss del för kranskommuner med överlag lägre skatter, bättre barnomsorg, trygghet, skola o s v.
Från rika stockholmskommuner ja.
Sen är bilden till viss del orättvis, för Malmö är en stor motor vad gäller arbetslivet och man kan debattera ifall att fler av de som jobbar där men samtidigt bor i kranskommun borde betala en del av sin skatt till Malmö.
På inte tal om alla som Malmöiter som jobbar i Köpenhamn som skattar där, drygt med det uråldriga avtalet som sätter käppar i hjulet.
Jajo.men finns det något incitament för malmö att ha skattekraftig befolkning. De får ju pengar endå.
Vill minnas att malmö har ganska låg skatt med svenska mått mätt…
Jaja, om du tolkar skatteomfördelning så visst.
Kanske i Sverigemått, men mot kranskommuner ligger de högre.
Lund ligger dock högre.