I ytterligare en partsinlaga konstaterar HSB att unga idag inte kan låna till en bostad (tvärt emot Finannsinspektionens rapport) ens med medelinkomster, och ställer förstås krav på att regelverk ska slappas till. Alla klagar på bolånetak och amorteringskrav, men ingen klagar tydligen på priset. Bolånetak och amorteringskrav skulle vara noll problem om man halverade priserna i bostadsbubblan.
 |
| Bostadsrätter i Västerås. |
HSB uppger alltså att en 23-åring inte kan köpa en bostad i tolv av 20 större kommuner, och inte ens en ensamstående trettioåring med ett barn kan köpa en lägenhet i fler än tio av dessa tjugo kommuner. Detta ses som ett problem, och man pekar ut bolånetak och amorteringskrav som orsaken.
Men varför pekar inte HSB och alla andra istället på den verkliga orsaken – bostadsbubblans bostadspriser, som drivs uppåt av de rekordlåga krisräntorna.
Om priset för adressen (=marken) sänks så att bostaden halveras i pris kommer såväl bolånetak som amorteringskrav vara ett icke-problem. Men det är klart, då kan inte alla rent seekers på bostadsbubblan casha in sina pengar, och alla som redan köpt en lägenhet kan inte känna sig rika.
Istället vill man elda på bostadspriserna ännu mer genom att ta bort amorteringskrav och bolånetak. Vilket kommer leda till att priserna stiger ännu mer, så att 23-åringen och den ensamstående 30-åringen ändå inte kan köpa den där bostaden, men alla som väl kan köpa blir sittande med ännu större skulder.
Angrip istället rätt problem – krisräntor rakt genom en högkonjunktur och skyhöga bostadspriser.
Sedan kan man diskutera varför en 23-åring ska köpa och äga en bostad. Att köpa en bostad ska man göra om man vet att man ska bo länge, vilket i princip inte sker förrän i familjebildande ålder, vilket hittas där uppe runt trettio år idag. Snarare så kommer den 23-åriga singeln i princip garanterat att träffa en partner inom några år och vilja flytta ihop och få ett behov av en annan bostad.
Beskedet från HSB kan bara tolkas som att HSB vill blåsa upp bostadsbubblan ännu mer. Varför? Vad vinner man med ännu högre bostadspriser?
Förvisso är väl HSB en ekonomisk förening, men frågan är hur ledningens lönestruktur och incitamentsprogram ser ut. I vilken mån är den beroende av att man kan sälja allt dyrare nyproduktion? Varför vill man blåsa upp bubblan ännu mer? Så de egna lägenheterna blir högre värderade och man kan sitta och känna sig rik?
Tvärt om är det långsiktigt bästa för alla ännu hårdare åtgärder mot stigande bostadspriser – ökade amorteringskrav, sänkta bolånetak, sänkta skuldkvoter, fastighetsskatt, slopat ränteavdrag med mera – allt som kan pressa tillbaka såväl bostadspriser som hushållens skuldbubbla. Annars kommer om 32 år dagens femmiljonerslägenhet kosta 100 miljoner kronor vid 10% stigande priser om året. Och om 56 år en miljard kronor. Utan att tillföra något annat värde än att ha en bostad.
Nej, bättre att pengarna går till amorteringar än till ränta på dubbelt så höga bostadspriser. Bostaden är den samma ändå, även om olika rent seekers därmed inte kan profitera lika mycket på priserna.
Å andra sidan så ser man beteendet även inom andra områden – man klagar på bensinpriset, men inte på den egna bilens förbrukning.
Alla pyramidspel, inklusive bostadsbubblan, kräver ett ständigt inflöde av nya spelare. Om de unga inte kan komma in och skuldsätta sig för livet, så kommer de befintliga pyramidspelarna aldrig kunna sälja av sina bostäder till aktuella priser.
56 kommentarer
Med en rejäl fastighetsskatt på ägda bostäder så skulle priserna kunna regleras till en rimlig nivå… Pengarna skulle sen kunna läggas på att frigöra kapital till de som vill bygga mycket, prisvärt och med bra kvalité (hr som br). Efter typ tio år och en miljon byggda bostäder kan skatten och stödet avskaffas. Sen gör vi om samma bedrift igen om typ 50 år när behoven igen blir för stora. Jag tänker hur svårt kan det vara?
Höjd fastighetsskatt är den mest hatade skatten i sverige utom för socialister och ekonomer.Höj räntan till dubbla så kommer priserna sjunka rejält istället
En bostad man bor i ger ingen inkomst och alla måste bo någonstans. Ger den inkomst som vid uthyrning får man skatta för vinsten. Jag tycker den borde bort ihop med den helt sjuka lagfarten.
Det tråkiga med en sån lösning är ju att de som äger en bostad får betala dubbelt i form av fastighetsskatt och värdeminskning utan att få något som helst tillbaka.
Ett lån på 2 miljoner per person med 30 år löptid är bara runt 5000 per månad plus ränta så det borde inte vara några problem att finansiera tillräckligt med bostäder, det måste vara något annat som är fel om det inte funkar.
Höjd fastighetskatt ger ingen lättnader i boendekostnader för ungs som inlägget handlar om. Kostnaden omfördelas mellan räntor/skatt men totala kostnaden är lika.
Höjd fastighetskatt syftar till att omfördela kapital placerat i tillgångar till andra grupper i samhället samt begränsa folks möjligheter att bo för stort/lyxigt/bra läge/väl underhållet.
Jag är förstås mot höjd fastighetskatt av många skäl.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Poängen är inte att det skulle vara mer rättvist eller smartare med ökad statlig inblandning och ändrade skatter utan att det skulle vara möjligt att hantera bostadsbristen om regeringen verkligen ville. Men det skulle såklart kosta, både i form av ändrade skatter och i förändringar i regelverk mm.
Nu tror jag inte regeringen vill särskilt mycket egentligen utan bara visa upp bilden av att man vill något.
Hög skatt kommer bara leda till andra snedvridningseffekter. Det finns många exempel på detta runtom i världen. Felet med bostadsmarknaden är snarare att den är sönderreglerad
@stefan Det är självklart tvärt om: de enda som ogillar fastighetsskatt är råsocialister. Alla som gillar fria marknader uppskattar fastighetsskattens förmåga att hålla skatter borta från marknaden.
Vi har en ekonomiskt direkt efterbliven befolkning vilket såklart förmildrar missförstånd, men tycker ändå inte man kommer undan med den här barnsliga nivån.
Alla aktörer på bygg- och bostadsmarknaden har hjälpts åt med sina egna hjärtefrågor vilket sammantaget har skapat allt dyrare bostäder och allt fler hinder och regleringar.
Ofta sammanfaller vissa aktörers enskilda önskemål med andras. T.ex. att stora byggbolag gärna vill ha stora områden att bygga på, och kommunerna helst vill teckna exploateringsavtal med endast en exploatör i planen och absolut inte sälja ut tomt för tomt. Det har gynnat oligopolsituationen på byggmarknaden och de stora kan rent av dela upp projekten emellan sig. Hyresgästföreningen, riksbyggen och HSB hejar på och vill inte få in för många små aktörer eller privatvärdar.
Ett tidigare exempel är att kommuner ställer egna krav på t.ex. energieffektivitet eller isolering. Påhejade av boverket och byggindustrin och miljöpartiet och konsulter som får chansen att rita om husen beroende på i vilken kommun det ska byggas i.
Ständigt ökade krav på standard, påhejat av byggindustrin och de som tycker att reglerna behövs, liksom hyresgästföreningen.
Sälja tomter till högstbjudande, påhejat av banker som får låna ut och markägare eller kommun som får pengar in.
NIMBY och miljörörelser, länsstyrelser vill inte ha förtätning eller nya grannar. Flera planerade projekt går i stöpet eller fastnar i långa rättsprocesser och återförvisade detaljplaner som behöver göras om från början. Slår effektivt ut mindre aktörer som inte har ekonomiska muskler att driva många projekt samtidigt med hopp om att några tillslut går att bygga.
Hyresregleringar… ni fattar vilka som vill ha det.
I slutändan betalar självklart bostadskonsumenten.
En annan konstighet är att dessa priser som blåses upp, ytterst av billig centralbankskredit beskrivs som en "fri marknad", och att regleringar typ amorteringskrav sedan är att "intervenera i den fria marknaden", när det i själva verket inte alls är någon fri marknad. Fri marknad innebär att marknadens aktörer möts och bestämmer 1) VAD som ska vara "pengar", och 2) vad räntan, denominerad i dessa "pengar", utan intervention av centralbanker, insättargaranti, Basel III regler, aktiebolagslagstiftning etc etc. Därmed inte sagt att jag är en oreserverad supporter av guldmyntfot…
Alla klagar på sitt dåliga minne, men ingen på sitt dåliga förstånd.
Dåligt minne är ok att ha. Dåligt förstånd är inte ok att ha.
Ingen skulle heller erkänna dåligt förstånd utom hos andra 🙂
Allt är alltid någon annans fel.
När kommer beskedet om räntan från Ingves?
De sammanträder väl idag, så i morgon?
Eller så var det den 18:e december.
Så spännande, det och Pisa samma dag.
Avledningsmanövrarna hopar sig. PISA 2012 var en starkt bidragande orsak till Alliansen valförlust 2014. Detta minns givetvis de nuvarande regeringspartierna.
Det är väl i "allas" intresse att belåningen bara fortsätter stiga. Det hade också varit intressant att kolla på detta i relation till den sk. sverigeförhandlingen. Om jag förstått saken rätt så ska en stor del av projektet finansieras med h.a. tomtförsäljningar och nya fastigheter. Det blir liksom "gratis pengar" i budgeten, men med storleken och volymen på höghastighetstågen så skulle det innebära att en väsentlig del av sveriges BNP ska lånas upp av privatpersoner och brfer för att bekosta banorna. I slutändan blir då beslutet att vi ska betala svensk infrastruktur genom att 23 åringar belånar sig upp över öronen. Känns det verkligen rimligt att det är det som är den bästa fiansieringslösningen?
Sverigeförhandlingen syftar mer till att kommunerna ska få fram byggklar mark och kommunal infra som VA, skola, vägar m.m. som gentjänst mot statens satsning i nationell infrastruktur på väg, järnväg, hamnar och flygplatser.
Möjligen har kommuner och andra markägare incitament till ökade priser just för att då få loss lite mer pengar. Kommunerna behöver ju förövrigt intäkterna för att betala för den kommunala infran. VA, vägar och skola är ju både stora och väldigt framtunga i investering.
När det gäller ekonomi brukar nationalekonomer förorda en marknad där priser sätts efter utbud och efterfrågan, men när det kommer till räntan så verkar de alla ha blivit planekonomer som vill att staten ska styra priset och att den ska vara så låg som möjligt.
Vad hände med att det inte finns några fria luncher?
Det är iofs en sanning med modifikation. De flesta nationalekonomer erkänner att det finns vissa varor och tjänster där marknaden inte sätter det mest samhällsekonomiskt effektiva priset. I andra sitiaioner kan ekonomerna resonera att marknadspris kan vara omöjligt eller oönskat av andra skäl än rent ekonomiska. Sedan finns det maknadsfundamentalister som inte tror på något av detta.
"De flesta nationalekonomer erkänner att det finns vissa varor och tjänster där marknaden inte sätter det mest samhällsekonomiskt effektiva priset. I andra sitiaioner kan ekonomerna resonera att marknadspris kan vara omöjligt eller oönskat av andra skäl än rent ekonomiska."
Säger inte emot dig här, men det är ändå få av dessa som tycker att 6 personer ska träffas 5 ggr om året och sätta priset på en vara eller tjänst (förutom när det gäller räntor).
För att korrigera marknaden så vill man ha subventioner, skatter och vissa fall kanste t.o.m. minimi- eller maxpriser, men man (överlag) vill inte ha prisstyrning av en liten grupp starliga byråkrater.
Det är mycket som är konstigt och vad man skyller på. En annan fråga iofs men nu all den plötsliga neddragningen bland sjukhuspersonal landet runt. Minskade skatteintäkter och en åldrande befolkning ska vara anledningen till detta.
Det är konstigt. Vad jag vet så har väl inte lågkonjunkturen verken påverkat arbetslöshet eller neddragning inom industrin eller offentlig sektor. Skattekronorna borde alltså rulla in fint. Demografisk fördelning borde väl inte vara så dramatisk.
Precis, omlokalisering av pengar låter rimligare.
Jag skulle aldrig låna ut pengar till någon som gnäller på amorteringskrav.
När vart de accepterat att skita i sina skulder?
Men visst, med dagens priser är det väl snudd på onöjligt att arbeta sig skuldfri som vanlig arbetare så jag inser ju att vissa inte ens vill försöka betala tillbaka sin skuld.
SBAB vill att alla ska amortera på sina lån, minst 1000 kr/månad, oavsett belåningsgrad och livssituation. Jag har 20% belåningsgrad och får inte låna en enda krona av SBAB pga att jag inte längre har fast anställning. Jag har inga barn som kan ärva min attraktiva fastighet i skärgården. Jag behöver snart lägga om taket på huset, men får inte låna 200.000 kr till det och jag vill inte sälja heller. Borde inte hyresgäster också producera en nettoförmögenhet på några mille till sina odugliga släktingar?
Anställ någon att tillfälligt utföra ditt nuvarande jobb och skaffa en tillfällig fast anställning för att blidka banken. Återgå så snart lånet är säkrat.
Du har någon lustig moral där, meningen är att du ska få saker gartis här i världen, sen kan alla prata på, men så är det, värdestegring, löneök, inflation ska göra dig rik. Med tillägg av minusränta och påstådd (förljugen) deflation, ja, då får du smaskiga saker.
Vaddå.
Jag har klagat på dagens priser. 🙂
Tror det är att många inte tänkt att med stigande priser kommer det texv svårtf nästa generation att skaffa sig bostad.
Priserna har förmodligen stigit färdigt i den takten vi är vana sen finanskrisen. Nu kommer dom förmodligen stiga med några enstaka procent per år och det är inte omöjligt att vi har fastnat i ett väldigt lågt ränteklimat under en lång tid framöver.
Polaren berättade i helgen att han belånat sin redan högbelånade kåk ytterligare och köpt en Tesla, de har bra inkomster och kåken har gått upp ca 2 mille sen köpet, så ingen ko på isen.
Själv sitter Rune och knyter handen i näven i sin hyresrätt med sin sketna fossildrivna bil som han köpt efter många års sparande och funderar över att livet är orättvist.
Ibland är det bra att följa strömmen, men som Christer Pettersson ofta sa "bara ibland"….
De flesta tar ju billån och det är väl vettigare att ta det på kåken än vanligt billån eftersom räntan är lägre där.
Grundproblematiken är dock detsamma, att ta av framtidens välfärd för att istället konsumera i nuet. Det är ju det hela lågränteekonomin handlar om på sikt också. Sno BNP av framtiden.
Jo, visserligen. Men principen att den som belånar sig ytterliggare för en miljövänlig men svindyr bil gynnas, får radikalt mindre fordonsskatt dessutom.
Medan den som sitter i hyresrätt med obelånad bil fortsätter att missgynnas.
Vad sänder det ut för signaler….låna på! 😀
Ett litet förslag.
Inför en skatt på 1 % av hyran för alla som hyr bostad. Intäkterna från skatten går direkt till en fond. Fonden investerar alla pengar i att bygga nya, välbyggda, vackra hyresrätter.
Hyran sättas marknadsmässigt och projekten säljs på marknaden så fort det går. Pengarna går tillbaka in i fonden. Detta för att så många projekt som möjligt ska byggas. De första åren kommer detta missgynna hyresgäster eftersom de får 1 % högre hyra. Alla år efter det kommer det utökade antalet tillgängliga bostäder att sänka marknadshyrorna. Detta löser bostadsbristen på ett billigt och för hyresgästerna rimligt sätt. Hyresmarknaden kommer fungera i stort på marknadsmässiga grunder, men med ett utbudsöverskott som håller hyrorna låga. Efter några år när hyrorna sjunkit till rimliga nivåer så kan hyresregleringen skrotas.
Du glömmer en viktig faktor d v s att bostadsbyggandet är en högst politisk fråga. Många kommuner vill inte ha nybyggda hyresrätter, oavsett om de är vackra så kan de som flyttar in innebära förlorade skatteintäkter och belasta välfärden.
Räcker tyvärr inte heller så långt. Grova höftningar:
* 1,5 miljoner bor i HR
* Snitthyra kan vi säga är 7000 kr/mån
* Då får du 1,26 miljarder till din fond. Vi säger 1-2 miljarder årligen.
En lägenhet kostar >2 miljoner att producera. Så du ökar byggandet med 500-1000 lägenheter med ditt förslag. Inte jättestor skillnad jämfört med de 40 000 som byggs ungefär årligen.
Det tas redan rejäla vinster ur de kommunala hyresbolagen men de går inte så ofta till nya hyresrätter. Hem och hyra har en syrlig artikelserie om det.
Lite som vinsterna från järnvägen som inte gick till underhåll.
Joakim Persson, gillar att du räknar på det. Men:
1) Projekten kan förstås också inkludera lånefinansiering från vanliga banker. En hävstång motsvarande 10 x investerat kapital borde inte vara svårt att få för en fond som kommer få in >1 miljard årligen. Dessutom till väldigt låga räntor.
2) Du räknar för första året. Pengarna kommer tillbaka till fonden när hyreshusen säljs. Fonden kommer växa med ungefär 1 miljard om året. Räkna på vad som hänt efter 10 eller 20 år.
re: Andromeda
Exakt, pengarna måste bindas till hyreshusbyggnad för att långsiktigt lösa problemet.
Intressant men lite orättvist. En variant skulle kunna vara att inte skatteväxla ett minskat ränteavdrag fullt ut. De första fem årens tio procent skulle kunna användas till dylika politiska älsklingsprojekt.
Varför vill man inskränka riksbankens makt? Alltså vad är syftet till förändringarna nu?
”Framför allt förlorar Riksbanken bestämmanderätt till riksdagen kring inflationsmålet och storleken på valutareserven.”
”Riksbankschefen fråntas också sin utslagsröst i en direktion som bantas från sex till fem ledamöter, vilkas möjligheter till omval begränsas till en.”
Riksdagen har delegerat till RB att enbart hålla inflationen på en låg lagom nivå. Politiker vill nog ha mer inflytande i kulisserna och då vill man inte ha starka individer som inte går att påverka.
Googla gärna historen varför Sverige har en oberoende RB. Det var lärdomen efter att dåtidens politiker missskötte ekonomin totalt. Historika misstag ska som sagt upprepas.
Jag vill lyfta in den andra sidan d.v.s. vinstmarginalen hos byggarna. En fungerande marknad borde pressa ned marginalerna, att rätt bostäder byggs mot efterfrågan men detta händer inte.
Marginalen är väl ändå inte överdrivet hög hos byggarna? Visst har den ökat en bit men det är inte mer än 10% eller så väl?
Ex JM, som är den mest renodlade bostadsbyggarna av de stora:
Rörelsemarginal 2016: 12,8%
Rörelsemarginal 2017: 13,9%
Rörelsemarginal 2018: 11,7%
Rörelsemarginal 2019-Q3: 12,7%
Marginalerna har visserligen varit nere mot 5% i tidigare sämre tider om jag minns rätt, men det är ändå inga extrema nivåer det handlar om, eller?
Ett problem är förstås att typ Stockholms kommun vill ha 2 miljoner per lägenhet för marken.
Nej, det har du rätt i. Jag har för mig att bostadsutvecklare kan bolla lite med successiv vinstavräkning och färdigställande vilket kan ge lite utslag när det är fallande priser.
Materialkostnaderna är högre i Sverige. Bara en liten del beror på högre standard eller kallare klimat. Huvuddelen är att distributörer och andra kan ta ut högre priser i Sverige för att slutkonsumenten har så lågt inflytande.
Tidigare decenniers subventioner och hyresreglering gör ju att priser inte slår igenom helt. Lägg därtill diverse bidrag och ränteavdrag så hamnar vi på en dopad materialkostnad. Även byggjobbarna har under åren kunnat skära emellan och ta ut högre vinst/lön för sitt jobb.
"priserrna"
Jag ser att det Halländska arvet står sig starrrrkt.
Varför inte lägga några procent skatt på lånade fjädrar?
Undertecknad, deplorable, förstår inte alls problemet bloggaren beskriver. Här på landet i Normandie köper vi våra bostäder kontant för sparade pengar, liksom våra begagnade dieselbilar. Såvitt jag vet har ingen av mina grannar någon som helst skuld, inte heller några av de statussymboler som utmärker svenska storstadsbor. Av kommunens 216 invånare är ingen arbetslös. Två har mindre problem med alkohol och en odlar hampa för eget bruk, men alla fungerar socialt.
Kan någon av bloggens läsare förklara för oss bondläppar hur vi kan förbättra oss och bli moderna?
Maxbelåna bostäden och avsätt en adekvat summa som säkrad buffert, typ på högräntekonto för oönskade händelser och ett par års amortering.
Satsa resten i t.ex. företagsobligationsfonder som förväntas avkasta högre än vad boräntan går på.
Växla slutligen över till breda börsindex i ett par olika valutor när börsen dippat rejält och stanna där.
Fortsätt underhålla huset och lev som vanligt medan du bankens pengar skapar värde på sidan om.
Varifrån kommer den förmodade värdeökningen?
Med årliga historiska nominella 4 % skulle femmiljonerslägenheten på 32 år stiga till mer beskedliga 17,5 miljoner. 45 miljoner kr efter godtyckliga 56 år.
Mycket av ökningarna är inflationsdrivna och nog skapar allt accelererande belåningsutrymme konsumtions- och investeringsutrymme minsann.
Tack för rådet! Jag ska framföra det till grannarna så blir de glada. Det är bra med glada människor!
Prisnivån är inte särskilt hög med dagens ränteläge. Det är väl bara det att man är rädd för att räntorna ska stiga om man köper idag. Annars är det löjligt billigt idag. LIDL priser på svenska bostäder.
En kollega köpte en 2a i Skärmarbrink för 3,5 milj nyligen.
Inte så dyrt? Vad för räkneexempel ska du komma med som berättigar det priset?