Konjunkturinstitutets framåtblickande barometerindikator (“konjunkturbarometern”) fortsatta föga överraskande att försämras och har nu fallit elva av tolv månader på raken. Konjunkturinstitutet medger nu i sitt pressmeddelande att barometern pekar på “ett svagare stämningsläge”.
 |
| Konjunkturbarometern. |
Glaset är inte längre halvfullt enligt Konjunkturinstitutet, utan halvtomt och man medger alltså slutligen att barometern pekar på sämre tider. Dessutom söker man en ny chef till barometerenheten, vilket förstås kan störa kontinuiteten i datat.
Detaljhandel och tillverkningsindustri stärktes, medan hushåll och tjänstesektorn faller hårt. Man ska angående detaljhandeln komma ihåg att i takt med att företag går i konkurs eller lägger ner är förstås bara de för vilka det går bra kvar och kan svara på enkäterna. Om utslagningen är hög kommer det således att leda till stärkt indikator. Hushållen försvinner dock inte även om konjunkturen går åt helvete, och makroindex för hushållen är nu i djup lågkonjunktur med recessionsnivåer på -14.5. Makroindex avser alltså synen på svensk ekonomi, till skillnad från mikroindex, som avser synen på den egna ekonomin, som bara är -4.9. Man kan kolla upp historiken, men antagligen är det som vanligt, dvs att man har en realistisk syn på andras ekonomi, men alltid en positivare syn på den egna. Själv ska man ju inte drabbas, utan andra. Kan vara intressant att studera historiken mellan mikro och makro, men det får bli ett annat inlägg.
Generellt är dock läget nu bara -5.4 och det är fortfarande ett antal månader kvar i aktuell takt tills det kan bli aktuellt att gå in igen på Stockholmsbörsen enligt konjunkturmodellen. Tidigast nästa år, och tills dess är riskerna alldeles för höga och avkastningsmöjligheterna alldeles för låga i att ligga inne på börsen.
19 kommentarer
Hur relevant är hushållens indikator om man betänker att just nu är de deppiga över det allmänna tillståndet i riket map samhällsproblemen och att de matas med allsköns domedagspropaganda i media?
Just det, med tanke på att börsen än så länge inte fallit utan oscillerar för att de stora elefanterna dansar och vi stackare som sitter med SEKetas därför kanske skall se på konjunkturmodellen med en nypa salt.
Just timingen då…
Läste fel, "svagare skymningsläge". Kanske passande det med?
Om det bara är "ett antal månader" kvar innan det blir dags att gå in i börsen igen så blir lågkonjunkturen kortare än jag befarat.Jag hade räknat med en rejäl recession på minst två år med gnäll, gny och blod på finansgolven (bildligt talat, ok). Kan man gå in redan till nästa vårdagjämning eller midsommar så är det ju inte så farligt bortsett från att SEK knappt är vatten värt. Skönt att vara skuldfri oavsett.
Jag tror att vi är inne i en klassisk toppformation. Dom kan hålla på ganska länge och driva marknaden längre än man tror. Jag blir inte förvånat om ATH OMX30 kan prova på 1720.
När vi sen kommer in en bit 2020 tror jag att det kommer börja blåsa ordentligt.
Enligt modellen då, om jag inte minns fel säger den att det är läge att gå in på börsen efter 3mån indikator under 90(aka lågkonjunktur) men gör egentligen inget för att hitta när det vänder.
"Detaljhandel och tillverkningsindustri stärktes". Så folk handlar mer, och industrierna expanderar. Svårt att se det dystra i det, rent ekonomiskt. Annan dysterhet ryms förstås dock.
Lite intressant läsning i ämnet: https://ekonomistas.se/2019/09/23/slutsatsen-att-amorteringskraven-inforts-pa-felaktiga-grunder-haller-ocksa-efter-scbs-revidering-av-sparkvoten/
Hushållens sparkvot är fortsatt hög och ökande, nu ca 15%. Går inte att se den avtagande trend som var tydlig runt 1989 och 2005 och som föranledde tidigare kriser.
Ja, även 1998-1999 kunde man se detta mönster inför krisen vid millennieskiftet.
Förstår inte riktigt vad Lars EO Svensson får ut av att köra sin linje så hårt, med tanka på alla internationella varningar om Sveriges bostadsmarknad från div ekonomer och organisationer. Onödigt att som akademiker riskera sitt anseende genom att sticka ut hakan så mycket i en fråga som är så förenad med vinstintressen. Tänk om han faktiskt har fel.
Det är ingen exakt vetenskap så frågan blir ganska politisk.
Det är mycket som talar för att han har rätt, och att amorteringskraven bara har effekt som signalvärde.
Det är de som skiter i signalen som fortsätter att låna upp i nock, vilket är fullt möjligt med blancolån, och som kan skörda frukterna av det. Övriga hålls nere med hjälp av rädsla, och samhället delas upp tydligare mellan de som äger en bostad och de som inte gör det.
Hushållens sparkvot är som jag tidigare påvisat helt felaktig, då den inte grundar sig i finansiellt sparande, utan är mer eller mindre direkt kopplat till skuldsättningen och ökningen av bostadslån. Inte många som har en sparkvot av sin nettolön på 15 %, folk konsumerar upp sina pengar, lever månad – månad.
Att räkna sin bostad som finansiell tillgång, samma sak kan sägas om pensionskapitalet, är och har i alla tider varit fel!
Fast nu finns det även finansiellt sparande _exklusive_ pensionssparande också, de brukar särredovisas. Det är absolut så också att en bostad är antingen en real tillgång (småhus) eller en finansiell tillgång (bostadsrätt), givetvis räknas de in om man också räknar in skuldsidan.
Svenska Kraftnät gick precis ut med press att de höjer effektavgiften med 20%. Så bara att se fram emot kraftigt höjda nätavgifter snart också. Som smöret på moset såhär när industriföretag ska möta global lågkonja.
Samma argument som alla höjningar, måste vara svårt att budgetar….
Är det inte snart värt att gå helt "off grid" för att slippa nätavgifter? dieselgenerator och solpaneler samt en vindsnurra typ. Om man bor utanför storstäder då.
Och samtidigt är näringslivet ute och skriker om sin systemhotande kompetensbrist.
Håll koll på orderingången för internationellt verksamma företag i konjunkturdrivande branscher.